Senast publicerat 15-12-2022 13:18

Regeringens proposition RP 82/2022 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om fastighetsskattestöd för produktionsbyggnader inom jordbruket vid fastighetsbeskattningen för 2022

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att fastighetsskattelagen ändras temporärt så att det i lagen tas in en bestämmelse om ett fastighetsskattestöd för produktionsbyggnader inom jordbruket som ska tillämpas vid fastighetsbeskattningen för 2022. Dessutom föreslås det att lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter och lagen om beskattningsförfarande ändras. 

Fastighetsskattestödet grundar sig på de tillfälliga regler om statligt stöd som Europeiska kommissionen har godkänt till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina. 

Stödet beviljas på ansökan och genomförs i form av en sänkning av skatten på sådana produktionsbyggnader inom jordbruket som ägs av jordbruksidkare. Den föreslagna sänkningen kan vara högst 35 000 euro. Skatteförvaltningen avlyfter skyldigheten att betala fastighetsskatt till den del som motsvarar sänkningen och betalar tillbaka skatt som redan betalats. Ett villkor för stödet föreslås vara att den andel som vissa insatsvaror utgör av jordbrukets vissa utgifter är minst 15 procent. Stödet ska inte kunna beviljas i strid med sanktioner som införts med anledning av kriget i Ukraina. 

Det föreslås att lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter ändras temporärt så att vissa uppgifter om stöd som överstiger 10 000 euro blir offentliga. 

Lagen om beskattningsförfarande föreslås bli ändrad temporärt så att det införs bestämmelser om anteckningsskyldighet i fråga om uppgifter som behövs för bedömning av om förutsättningarna för beviljande av stöd uppfylls när jordbruk bedrivs för gemensam räkning. 

Lagarna avses träda i kraft den 31 augusti 2022. Lagen om ändring av fastighetsskattelagen avses gälla till och med den 31 december 2022, lagen om ändring av lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter avses gälla till och med den 31 december 2032 och lagen om ändring av lagen om beskattningsförfarande avses delvis gälla till och med den 31 december 2032. 

MOTIVERING

1  Bakgrund och beredning

Regeringen drog den 18 februari 2022 upp riktlinjer för tidsbundna målinriktade åtgärder på grund av de höjda energipriserna. Som en del av åtgärdshelheten föreslås det att fastighetsskatten för produktionsbyggnader inom jordbruket avlyfts som temporär åtgärd vid beskattningen för 2022, förutsatt att åtgärden är EU-rättsligt godtagbar. I enlighet med riktlinjerna ska regeringen inleda förhandlingar om saken med Europeiska kommissionen. Kommunerna kompenseras för åtgärden i enlighet med regeringsprogrammet. Om EU-lagstiftningen inte tillåter denna åtgärd, beviljas jordbruket i anslutning till beredningen av tilläggsbudgeten stöd för de kostnader som energikrisen orsakar via andra instrument. 

Finansminister Saarikko förde den 3 mars 2022 förhandlingar med kommissionären med ansvar för konkurrens Margrethe Vestager om grunderna för åtgärden och möjligheterna att genomföra den. En anmälan om den planerade åtgärden lämnades till kommissionens generaldirektorat för konkurrens den 7 mars 2022. Underrättelsen grundade sig på kommissionens meddelande av den 19 mars 2020 om en tillfällig ram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19 (2020/C 91 1/01) med senare ändringar. Den planerade åtgärden visade sig i praktiken inte vara administrativt möjlig att genomföra. Efter att kommissionen den 23 mars 2022 utfärdat ett meddelande om en tillfällig krisram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina, 2022/C 131 I/01, nedan krisramen, vilken delvis är mer tillåtande än ramen för statliga stödåtgärder till följd av covid-19, gjordes en förlängning av underrättelsen utifrån den modell för återbäring som nu föreslås. Kommissionen har genom sitt beslut av den 20 maj 2022 SA.102914 godkänt stödordningen. 

Propositionen har beretts vid finansministeriet i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet och Skatteförvaltningen. På grund av tidsbrist har propositionen inte sänts på remiss för att Skatteförvaltningen ska kunna inleda beredningen av skatteåterbäringarna så snart som möjligt. 

Utkastet till proposition har behandlats vid delegationen för kommunal ekonomi och förvaltning den 20 maj 2022. 

2  Nuläge och bedömning av nuläget

2.1  Nuläge

2.1.1  Fastighetsbeskattning av produktionsbyggnader inom jordbruket

Fastighetsskatt som tas ut med stöd av fastighetsskattelagen (654/1992) bestäms särskilt för markens och för byggnadernas del. Den skatt som ska betalas är en del av byggnadens beskattningsvärde enligt den fastighetsskattesats som kommunfullmäktige bestämmer och vars tillåtna variationsintervall är 0,93–2,00 procent. 

Beskattningsvärdet för produktionsbyggnader inom jordbruket anses enligt 31 § 2 mom. 1 punkten i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) vara den del av anskaffningsutgiften som vid skatteårets utgång inte har avskrivits. På samma sätt beräknas värdet av produktionsbyggnaderna inom jordbruket i ett aktiebolag som bedriver jordbruk. 

Med jordbruk avses enligt 2 § i lagen om inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967) egentligt jordbruk (primär jordbruksproduktion) samt sådant specialjordbruk eller annan verksamhet i anslutning till jord- eller skogsbruk som inte ska betraktas som särskild rörelse. 

Bestämmelser om avskrivningar på anskaffningsutgiften för byggnader inom jordbruket finns i 9 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk. På sådana produktionsbyggnader inom jordbruket som avses i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen tillämpas bestämmelsen i 9 § 2 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen, enligt vilken avskrivningen för skatteåret får uppgå till högst 10 procent av den icke avskrivna anskaffningsutgiften för en ekonomibyggnad. 

De vanligaste jordbruksbyggnaderna är de olika produktions- och lagerbyggnader och produktions- och lagerkonstruktioner samt djurstallar som används inom jordbruksverksamheten. 

Enligt Skatteförvaltningens statistik uppgick det sammanlagda beskattningsvärdet för 50 399 produktionsbyggnader inom jordbruket i fastighetsbeskattningen för 2021 till 1,48 miljarder euro och fastighetsskatten för dem till 15,8 miljoner euro. Skatt betalades av ca 61 600 skattskyldiga. 

2.1.2  Höjda produktionskostnader inom jordbruket

Jordbruksföretagens produktionskostnader har stigit betydligt sedan Rysslands angrepp mot Ukraina. Detta försvårar ytterligare den redan försvårade situationen inom branschen efter covid-19-pandemin. Situationen inom jordbruket och livsmedelsbranschen beskrivs i detalj i krisramen. 

Officiella statistiska uppgifter fås med fördröjning. De senaste statistiska uppgifter som för närvarande finns tillgängliga är från januari–februari 2022, och de marknadseffekter som kriget i Ukraina har på marknaden framgår ännu inte av dem. Marknadspriserna på insatsvaror inom jordbruket har sedermera stigit kraftigt och kriget har haft en avsevärd inverkan på marknaden för el, bränsle, foder och gödselmedel också i Finland. 

Priserna t.ex. på gödselmedel steg betydligt redan under 2021 och har nästan fördubblats efter Rysslands invasion. Finlands största producent och leverantör av gödselmedel var tillfälligt tvungen att stoppa försäljningen av gödselmedel den 8 mars, eftersom det inte gick att prissätta produkten under sådana föränderliga marknadsförhållanden. När försäljningen upptogs efter en vecka hade priserna nästan fördubblats. Efter detta har marknadspriset legat ungefär runt 900 euro per ton och som högst har det varit över 1 000 euro. Det föregående exceptionellt höga priset före kriget var ca 400 euro per ton. 

Av de huvudsakliga råvarorna till gödselmedel måste ammoniak och kalium importeras. Innan det infördes sanktioner mot Ryssland importerade det nämnda företaget 80 procent av all sin ammoniak och närmare 90 procent av allt sitt kalium från Ryssland. 

Kriget i Ukraina har också påverkat foderpriset. Till exempel steg foderpriserna strax efter invasionen i början av mars till en rekordhög nivå i Finland. 

Den sammantagna effekten av alla dessa prishöjningar är dramatisk för jordbruksföretagen. Det råder en allvarlig marknadsstörning inom jordbrukssektorn. 

2.1.3  Europeiska unionens regler för statligt stöd

Allmänt

Stöd som beviljas av offentliga medel och som riktas till jordbruket ska, liksom stöd som hänför sig till annan ekonomisk verksamhet, bedömas på basis av bestämmelserna om statligt stöd i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Bestämmelserna om statligt stöd sätter gränser för och krav på förfaringssätten när det gäller beviljandet av stöd. Enligt huvudregeln ska Europeiska kommissionen underrättas om åtgärder som kan betraktas som statligt stöd, innan åtgärderna tas i bruk. 

Bestämmelser om undantag från skyldigheten att göra förhandsanmälan finns i kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, den s.k. de minimis-förordningen, samt i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, den s.k. allmänna gruppundantagsförordningen. 

I artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan EUF-fördraget, har olika förfaranden införts beroende på om ett stöd är befintligt eller nytt. Kommissionen ska i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget i förväg underrättas om nya stöd och de får inte genomföras förrän förfarandet har lett fram till ett slutgiltigt beslut, medan befintliga stöd i enlighet med artikel 108.1 i EUF-fördraget får genomföras i enlighet med bestämmelserna så länge kommissionen inte har angett att de inte är förenliga med den inre marknaden (t.ex. mål C-6/12, P Oy, som gällde Finland, dom av den 18 juli 2013, punkt 36 och där nämnda fall C-262/11, Kremikovtzi, dom av den 29 november 2012, punkt 49 och där angiven rättspraxis). Skattesystemen i olika länder kan bl.a. av denna orsak skilja sig från varandra också när det gäller temat för denna proposition. 

Kommissionen har lämnat flera meddelanden om tillämpningen av reglerna om statligt stöd, av vilka de mest aktuella är det meddelande som getts med anledning av covid-19-epidemin och krisramen, vilka nämns ovan i avsnitt 1 och genom vilka kommissionen har underrättat om en tillfällig flexibilitet i tillämpningen av reglerna om statligt stöd som ska tillämpas vid bedömningen av huruvida de statliga stöd som medlemsstaterna anmält är förenliga med den inre marknaden. 

Krav som följer av krisramen

De statliga stödåtgärderna enligt krisramen fördelar sig på åtgärder med begränsade stödbelopp enligt avsnitt 2.1 i krisramen, på likviditetsstöd i form av garantier eller subventionerade lån enligt avsnitt 2.2 och 2.3 och på stöd enligt avsnitt 2.4 i krisramen för merkostnader på grund av exceptionellt kraftiga prisökningar på naturgas och el. 

Stöd enligt krisramen ska beviljas senast den 31 december 2022, men enligt punkt 60 i krisramen kommer kommissionen att se över alla avsnitt i meddelandet före den 31 december 2022 på grundval av viktiga konkurrenspolitiska eller ekonomiska överväganden och den internationella utvecklingen. 

Nedan beskrivs villkoren för det stöd enligt avsnitt 2.1, på vilket det stöd som nu föreslås skulle grunda sig. 

Enligt punkt 41 i krisramen ska ett stöd anses vara förenligt med den inre marknaden, om samtliga följande villkor är uppfyllda: 

Det samlade stödet överstiger inte 400 000 euro per företag vid en viss tidpunkt. Stödet får beviljas i form av direkta bidrag, skatte- eller betalningsförmåner eller i andra former, såsom återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån eller eget kapital, under förutsättning att det totala nominella värdet av sådana åtgärder inte överskrider det samlade taket på 400 000 euro per företag. Alla siffror måste anges i bruttobelopp, dvs. före avdrag för skatter och avgifter. 

Stödet beviljas på grundval av en stödordning med en beräknad budget. 

Stödet beviljas senast den 31 december 2022. 

Stödet beviljas företag som drabbats av krisen. 

Stöd som beviljas företag som är verksamma inom bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter är villkorat av att det inte helt eller delvis överförs till primärproducenter, och det fastställs inte på grundval av priset på eller kvantiteten av produkter som köps in från primärproducenter, såvida inte produkterna, i det senare fallet, antingen inte släpptes ut på marknaden eller användes för andra ändamål än livsmedelsändamål, såsom destillering, metanisering eller kompostering av de berörda företagen. 

Enligt punkt 42 i krisramen ska stöd som beviljas företag verksamma inom primär produktion av jordbruksprodukter och inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna dessutom omfattas av följande särskilda villkor: 

Det samlade stödet överstiger inte 35 000 euro per företag vid en viss tidpunkt. Stödet får beviljas i form av direkta bidrag, skatte- eller betalningsförmåner eller i andra former, såsom återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån eller eget kapital, under förutsättning att det totala nominella värdet av sådana åtgärder inte överskrider det samlade taket på 35 000 euro per företag. Alla siffror måste anges i bruttobelopp, dvs. före avdrag för skatter och avgifter. 

Stöd till företag som är verksamma inom primär produktion av jordbruksprodukter fastställs inte på grundval av priset på eller kvantiteten av produkter som släpps ut på marknaden. 

Stöd till företag som är verksamma inom fiskeri- och vattenbrukssektorn berör inte någon av de kategorier av stöd som avses i artikel 1.1 a–k i förordning (EU) nr 717/2014. 

Enligt punkt 43 i krisramen måste den berörda medlemsstaten, om ett företag är verksamt inom flera sektorer, där olika högsta belopp är tillämpliga i enlighet med punkterna 41 (a) och 42 (a), på lämpligt sätt, t.ex. genom särredovisning, säkerställa att det tillämpliga taket iakttas för var och en av dessa verksamheter och att det övergripande maxbeloppet om 400 000 euro per företag inte överskrids. Om ett företag är verksamt inom de sektorer som omfattas av punkt 42 (a), bör det totala högsta beloppet 35 000 euro per företag inte överskridas. 

Enligt punkt 33 i krisramen ska stöd inte beviljas företag som omfattas av sanktioner antagna av EU, inbegripet men inte begränsat till 

personer, enheter eller organ som särskilt anges i de rättsakter i vilka dessa sanktioner införs, 

företag som ägs eller kontrolleras av personer, enheter eller organ som berörs av sanktioner antagna av EU, eller 

företag som är verksamma inom branscher som omfattas av sanktioner antagna av EU, i den mån som stödet skulle undergräva syftet med de berörda sanktionerna. 

Enligt punkt 54 i krisramen måste medlemsstaterna inom 12 månader från beviljandet offentliggöra relevant information om varje individuellt stöd över 100 000 euro beviljat enligt krisramen och över 10 000 euro inom jordbruks- och fiskesektorerna på den övergripande webbplatsen för statligt stöd eller kommissionens it-verktyg. 

2.2  Bedömning av nuläget

Den akuta kostnadskrisen inom jordbruket har orsakat allvarliga lönsamhetsproblem för dem som bedriver jordbruk. Detta gäller i synnerhet husdjurslägenheter som nyligen gjort investeringar i produktionsbyggnader inom jordbruket. Investeringarna finansieras i allmänhet med lånefinansiering, och den kostnadsbelastning som detta medför accentueras av att fastighetsskatten stiger i och med investeringarna. Ett ändamålsenligt sätt att underlätta situationen för de jordbruksidkare som drabbats mest av kostnadskrisen är att sänka fastighetsskatten för produktionsbyggnader inom jordbruket. 

3  Målsättning

För att lindra de lönsamhetsproblem som är en följd av den kraftiga prisökningen på vissa insatsvaror inom den primära jordbruksproduktionen ‒ en prisökning som till följd av Rysslands attack mot Ukraina har tilltagit efter regeringens riktlinjer av den 18 februari 2022 ‒ föreslås det att jordbruksidkare stöds genom att fastighetsskatten på produktionsbyggnader inom jordbruket sänks. 

4  Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

Det föreslås att det i fastighetsskattelagen tas in en bestämmelse om ett fastighetsskattestöd för produktionsbyggnader inom jordbruket vid fastighetsbeskattningen för 2022. 

Enligt vad som föreslås sänker Skatteförvaltningen den påförda skatten på ansökan. Ansökan ska göras senast den 31 oktober 2022. Stödet grundar sig på krisramen och i enlighet med villkoren i den ska stödbesluten fattas senast den 31 december 2022. Skatteförvaltningen ska avlyfta skyldigheten att betala skatt till den del som motsvarar sänkningen om skattebeloppet är minst 10 euro och betala tillbaka fastighetsskatt som redan betalats i enlighet med lagen om skatteuppbörd. Om fastighetsskatten för 2022 inte har betalats när beslutet fattas, minskar sänkningen i första hand beloppet av den obetalda skatten. Avsikten är att stödet ska beviljas och betalas under november och december 2022. 

I enlighet med de krav som ställs i krisramen sänks skatten på sådana produktionsbyggnader inom jordbruket som ägs av en jordbruksidkare med högst 35 000 euro. 

Om jordbruksidkaren eventuellt innan stödbeslutet fattas har fått annat stöd för primärproduktion enligt krisramen – varvid det sammanlagda stödet enligt krisramen inte får överstiga 35 000 euro – eller för annan verksamhet än primärproduktion – varvid det sammanlagda stödet inte får överstiga 400 000 euro – ska det nu föreslagna stödet inte beviljas till den del det sammanlagda beloppet av stöd överskrider nämnda stödtak. 

För att visa att stödmottagaren på det sätt som förutsätts enligt krisramen har drabbats av kriget i Ukraina ska stödmottagaren visa att den andel som de specificerade insatsvarorna inom den primära jordbruksproduktionen, dvs. foder, bränsle, smörjmedel, el och gödselmedel, vilkas prisstegring även enligt krisramen centralt har bidragit till kostnadskrisen inom jordbruket, utgör av jordbrukets vissa utgifter är större än det föreslagna tröskelvärdet på 15 procent. 

Krisramen ger ingen ledning när det gäller på vilket sätt ett företag som drabbats av krisen ska definieras eller hur det ska visas, vilket ger nationell prövningsrätt. Primär jordbruksproduktion avviker avsevärt från övrig ekonomisk verksamhet bl.a. eftersom verksamhetens resultat beror på svårförutsebara väderförhållanden, skördens mängd och kvalitet samt primärprodukternas marknadspriser som beror på skörden. Dessa faktorer klarnar såpass sent att det inte går att koppla det påvisande av att krisen haft konsekvenser för verksamheten som utgör en förutsättning för stödet till verksamhetens resultat, t.ex. genom att jämföra resultatet av skördesäsongen med situationen under den säsong som föregick krisen. Skatteförvaltningen, som beviljar stödet, får tillgång till uppgifterna om skördesäsongen 2022 först i samband med att jordbruksidkarna lämnar in skattedeklarationer för jordbruket under 2023. 

I enlighet med de krav som ställs i krisramen ska stöd inte beviljas företag eller personer som omfattas av EU:s sanktioner. 

Anteckningsskyldighet

Lagen om beskattningsförfarande föreslås bli ändrad så att det införs bestämmelser om anteckningsskyldighet i fråga om uppgifter som behövs för bedömning av om förutsättningarna för beviljande av stöd uppfylls när jordbruk bedrivs för gemensam räkning. 

Offentliggörande av uppgifter om stöd

Till lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) fogas i enlighet med kraven enligt krisramen en bestämmelse om offentliggörande av sådana uppgifter om stöd som överstiger 10 000 euro. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Konsekvenser för dem som bedriver jordbruk

För 2021 påfördes ca 61 600 skattskyldiga fastighetsskatt för produktionsbyggnader inom jordbruket till ett belopp av 15,8 miljoner euro. Av de skattskyldiga var drygt 60 700 fysiska personer och deras andel av skatten var ca 85 procent. Fastighetsskatt för detta slags byggnader påfördes dessutom ca 770 aktiebolag, vars andel av skatten var 14 procent, samt ungefär 70 representanter för andra samfundsformer. 

En tiondel av de skattskyldiga påfördes 74 procent av skatten. Beloppet och medeltalet av den skatt som ska betalas anges i tabellen nedan enligt decil i fallande ordning enligt skattebeloppet. 

Tabell. Fastighetsskatt för produktionsbyggnader inom jordbruket 2021, decilindelning 

Decil 

Det sammanlagda skattebeloppet per decil 

Den genomsnittliga skatten per decil 

1 

11 715 656 

1 902 

2 

1 941 061 

315 

3 

895 391 

145 

4 

499 113 

81 

5 

303 536 

49 

6 

191 810 

31 

7 

125 870 

20 

8 

83 494 

14 

9 

52 436 

9 

10 

22 773 

4 

Sammanlagt 

15 831 141 

257 

Endast en av de skattskyldiga påfördes skatt som överskred maximibeloppet på 35 000 euro. Det finns inga tillräckliga uppgifter att tillgå för att bedöma i vilken mån den andel som de specificerade insatsvarorna ska utgöra begränsar de skattskyldiga från att omfattas av stödet. Den andel som de som inte kommer att omfattas av stödet utgör av dessa 15,8 miljoner euro bedöms dock vara liten. Den föreslagna nedre gränsen på 10 euro för beviljande av stöd utesluter från kretsen av stödmottagare ca 11 100 skattskyldiga och fastighetsskatt till ett sammanlagt belopp av ca 65 500 euro. 

Fastighetsskatten är en avdragsgill utgift i inkomstbeskattningen av jordbruket, vilket betyder att en sänkning av skatten minskar avdragsunderlaget för inkomstbeskattningen vid inkomstbeskattningen för 2022, men att beloppet av den beskattningsbara inkomsten i gengäld ökar med ett belopp som motsvarar sänkningen. Konsekvenserna på beloppet av den inkomstskatt som ska betalas beror på den skattesats som tillämpas på den som bedriver jordbruk. Den är för aktiebolagens del 20 procent och för privatpersoner varierar den beroende på beloppet av den beskattningsbara inkomsten och hur den fördelas på förvärvs- och kapitalinkomster, vilket den skattskyldige också kan påverka genom att utnyttja sin rätt att välja enligt 38 § i inkomstskattelagen (1535/1992). Bedömningen av vilka konsekvenser sänkningen av fastighetsskatten har för inkomstbeskattningen för dem som bedriver jordbruk försvåras också av att resultatet av jordbruksverksamheten på grund av kostnadskrisen kan antas bli klart lägre än under ett normalt år och därmed mindre än den statiska uppskattningen enligt avsnitt 4.2.2. 

Beviljandet av stöd på ansökan orsakar jordbruksidkarna en viss administrativ börda och därför kan man anta att en del av dem som är berättigade till stöd, i synnerhet de som har rätt till ett litet stöd, låter bli att göra en ansökan. Stödmottagarna orsakas också en administrativ börda av anteckningsskyldigheten. 

Det är inte möjligt att genomföra stödet utan ett ansökningsförfarande, eftersom fattandet av stödbeslut förutsätter att de skattskyldiga deltar i utredningen av förutsättningarna för beviljande av stöd. De som bedriver jordbruk har i sin verksamhet vant sig vid ett ansökningsförfarande vid ansökan om återbäring enligt lagen om återbäring av accis på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006). År 2021 betalades återbäring till ca 34 000 jordbruksidkare och växthusodlare. 

Avsikten är att ansökningsförfarandet ska genomföras med hjälp av Skatteförvaltningens webbtjänster i tjänsten Min skatt, via vilken sökandena också lämnar en redogörelse för att stödvillkoren uppfylls. De uppgifter som krävs av sökandena preciseras senare. 

4.2.2  Konsekvenser för den offentliga ekonomin

I enlighet med regeringsprogrammet och regeringens riktlinjer av den 18 februari 2022 ska kommunerna få ersättning för förlorade skatteinkomster till följd av skattestödet så som anges i regeringsprogrammet. Betald fastighetsskatt redovisas månatligen till kommunerna i enlighet med lagen om skatteredovisning (532/1998). Med anledning av det föreslagna skattestödet korrigeras redovisningarna när de kommunspecifika uppgifterna finns tillgängliga. För den minskning av skatteinkomster som detta medför ska kommunerna kompenseras med hjälp av ersättningar för förlorade skatteinkomster, och det anslag som anvisas för detta ska beaktas i budgetförfarandet. 

Enligt en statisk uppskattning ökar en minskning av avdragsgrunden för inkomstbeskattningen statens intäkter av förvärvs- och kapitalinkomstskatt för skatteåret 2022 med ca 2 miljoner euro och kommunalskatteutfallet med ca 2,5 miljoner euro. Församlingarnas och Folkpensionsanstaltens andelar av ändringen bedöms vara små, och likaså bedöms effekten på intäkterna av samfundsskatten skatteåret 2022 vara liten. Konsekvensbedömningarna av skatteändringarna anges i relation till 2022 års lagstiftning och utifrån underlaget för 2020 uppdaterat till nivån för 2022. Resultatet för dem som bedriver jordbruk beräknas dock 2022 bli mindre än de senaste årens resultat, varvid effekten av ändringen av avdragsgrunden är mindre än vad som nämns ovan. 

I enlighet med regeringsprogrammet ska de ändringar i beskattningsgrunden som påverkar den kommunala ekonomin kompenseras enligt nettobelopp genom att statsandelarna och/eller motsvarande fasta anslag ändras till hundra procent eller genom att andra uppgifter eller skyldigheter tas bort. I och med att avdragsgrunden för inkomstbeskattningen minskar stiger kommunernas inkomster från jordbruksidkarnas förvärvsinkomster med ungefär 2 miljoner euro, varvid behovet av kompensation uppgår till ca 13 miljoner euro netto. Ersättningen för förlorade skatteinkomster till följd av ändringar i beskattningsgrunderna ska av tidtabellsskäl beaktas i statsandelen för kommunal basservice 2023. 

4.2.3  Konsekvenser för myndigheterna

För att stödet ska kunna genomföras krävs det ändringar i Skatteförvaltningens datasystem. Dessutom kommer Skatteförvaltningen att orsakas ett ökat behov av vägledning och rådgivning i samband med ansökan om stöd och stödbeslut. Den ökade arbetsmängden hänför sig till hösten och slutet av året både i fråga om ändringarna i datasystemen och i fråga om handledningen och rådgivningen. Det ska vara möjligt att ansöka om stöd via Min skatt från mitten av september till slutet av oktober och de egentliga stödbesluten fattas i början av december. 

5  Specialmotivering

5.1  Fastighetsskattelagen

I den nya 34 § som temporärt fogas till lagen föreskrivs det om stöd som beviljas för produktionsbyggnader inom jordbruket vid fastighetsbeskattningen för 2022. Stödet beviljas i enlighet med 1 mom. genom att fastighetsskatten för produktionsbyggnaderna i fråga sänks. 

I 2 mom. föreskrivs det om ett maximibelopp för stödet. Det föreslås att skatten kan sänkas med högst 35 000 euro, dvs. upp till det maximibelopp som i punkt 42 a i krisramen anges för stöd som beviljas företag verksamma inom primär produktion av jordbruksprodukter. Vid beräkningen av maximibeloppet beaktas den skatt som ska betalas för alla produktionsbyggnader inom jordbruket som ägs av den som bedriver jordbruk, även om denne bedriver verksamhet själv eller i stället för eller för gemensam räkning tillsammans med flera andra som delägare i en beskattningssammanslutning som behandlas som en beräkningsenhet vid inkomstbeskattningen. Fastighetsskatten påförs ägaren, och för fastigheter som är i gemensam ägo genom vissa andelar ska var och en vara skyldig att betala skatt för sin egen andel. 

Skatten sänks inte om beloppet understiger 10 euro. En sänkning av skattebelopp som är obetydliga är inte motiverad med tanke på den administrativa börda som ansökningsförfarandet medför för dem som bedriver jordbruk och för Skatteförvaltningen. Det bör dessutom noteras att utgångspunkten i fråga om förfarandebestämmelserna i enlighet med 7 och 8 mom. är att tillämpa de bestämmelser som allmänt iakttas vid fastighetsbeskattningen, vilket bl.a. är förknippat med att återbäring inte betalas omedelbart till den skattskyldige, om beloppet av återbäringarna understiger 10 euro på det sätt som föreskrivs i lagen om skatteuppbörd. Det är konsekvent att en skatt på mindre än 10 euro inte sänks ens när skatten är obetald. 

I 3 mom. beaktas kravet enligt punkt 41 d i krisramen om att stödet ska beviljas företag som drabbats av krisen. Detta krav ska beaktas på behörigt sätt i bestämmelserna om stöd och i stödmyndighetens, dvs. Skatteförvaltningens, beslutsfattande som gäller beviljande av stöd. För att visa att stödmottagaren på det sätt som förutsätts enligt krisramen har drabbats av kriget i Ukraina ska denne visa att den andel som de specificerade insatsvarorna inom den primära jordbruksproduktionen, dvs. foder, bränsle, smörjmedel, el och gödselmedel, vilkas prisstegring även enligt krisramen centralt har bidragit till kostnadskrisen inom jordbruket, utgör av jordbrukets i momentet avsedda utgifter är större än det föreslagna tröskelvärdet. 

Till jordbrukets utgifter, med vilka beloppet av ovannämnda specificerade insatsvaror jämförs, hänförs utgifter för jordbruksinkomstens förvärvande före utjämningsreserveringen enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk, avskrivningarna enligt 8–10 § i den lagen samt räntekostnaderna. I nämnda 8 § föreskrivs det om avskrivningar på utgifterna för anskaffning av maskiner, redskap och anordningar, i 9 § om avskrivningar för byggnader och konstruktioner och i 10 § om avskrivningar för täckdiken, broar och dammar. 

Jämförelsen enligt momentet ska göras med beaktande av ifrågavarande utgifter för jordbruksidkarens hela jordbruksverksamhet, inklusive den verksamhet som jordbruksidkaren eventuellt bedriver som delägare i en sammanslutning. Om den föreslagna andelen på 15 procent överskrids vid jämförelsen, ska fastighetsskatten sänkas med högst 35 000 euro för stödmottagarens alla produktionsbyggnader inom jordbruket utan att hänföras till byggnader på vissa fastigheter. 

I 4 mom. föreskrivs det om begränsningar av stödtaket enligt punkt 42 i krisramen, om stödmottagaren tidigare har beviljats annat stöd enligt krisramen, dvs. innan Skatteförvaltningen fattar beslut om skattesänkning. Enligt momentet ska skatten inte sänkas till den del som det sammanlagda beloppet av det tidigare stödet och det nu föreslagna stödet överskrider 35 000 euro, om det andra stödet är stöd för primär jordbruksproduktion. Om det andra stödet är något annat stöd än stöd för primär jordbruksproduktion är stödtaket 400 000 euro. 

För närvarande ser det inte ut som om någon annan stödordning enligt krisramen skulle föreslås som stöd för primär jordbruksproduktion. Vid arbets- och näringsministeriet bereds för närvarande en nationell författning om ett ramstödsprogram som baserar sig på krisramen, men som inte ska omfatta den primära jordbruksproduktion som hör till jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde. När ramstödsprogrammet har godkänts av kommissionen kan myndigheterna med iakttagande av villkoren i det bevilja stöd utan någon separat anmälan. Dessa eventuella andra stöd ska således beaktas vid tillämpningen av de nämnda stödtaken. 

Utöver statliga och kommunala myndigheter omfattar reglerna om statligt stöd också andra stöd som på det sätt som avses i artikel 107 i EUF-fördraget beviljas av ”statliga medel, av vilket slag det än är”. Enligt punkt 48 i kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2016/C 262/01) omfattar statliga medel alla den offentliga sektorns medel som avses i punkten. Enligt punkt 57 i tillkännagivandet är medlens ursprung inte relevant under förutsättning att de, innan de direkt eller indirekt överförs till stödmottagarna, kommer under offentlig tillsyn och därför är tillgängliga för de nationella myndigheterna, även om medlen inte blir den offentliga myndighetens egendom. 

I 5 mom. föreskrivs det om det förbud som förutsätts i punkt 33 i krisramen att bevilja stöd till sådana företag och personer som avses i punkten och på vilka EU:s sanktioner tillämpas. Sanktionerna baserar sig på rådets förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Förordningen och dess bilaga I, där de som omfattas av sanktionerna förtecknas, har senare ändrats flera gånger. 

Sanktionerna grundar sig på förordningens artikel 2, enligt vilken 

Alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ eller av fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är förbundna med den, och som förtecknas i bilaga I, ska frysas. 

Inga penningmedel eller ekonomiska resurser får direkt eller indirekt ställas till förfogande för eller göras tillgängliga till förmån för fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ eller fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som är förbundna med dem, och som förtecknas i bilaga I. 

Förordningen är till alla delar förpliktande och direkt tillämplig rätt i alla EU:s medlemsstater, men eftersom krisramen förutsätter att de aktörer som anges i sanktionsförordningen ska uteslutas från stödet också i den nationella stödlagen, tas ett krav på detta in i lagförslaget. 

I 6 mom. föreskrivs det om tidsfristen för ansökan, om sökandens skyldighet att lämna tillräcklig redogörelse för att villkoren för stödet uppfylls samt om ett bemyndigande för Skatteförvaltningen att meddela närmare föreskrifter om förfarandet och de uppgifter som behövs för redogörelsen. Dessa beskrivs närmare i avsnitt 6. 

De föreslagna 7 och 8 mom. innehåller behövliga bestämmelser om förfarandet. På sänkning av skatten och på återbetalning av fastighetsskatt tillämpas enligt 7 mom. vad som föreskrivs om sänkning av fastighetsskatt till följd av ändringssökande och om återbetalning av fastighetsskatt. Enligt 8 mom. ska på rättelse, ändringssökande, dröjsmålspåföljder, ränta som återbärs, skatteförhöjning, straffpåföljder, skatteuppbörd och indrivning i fråga om stöd tillämpas de bestämmelser som gäller för fastighetsbeskattning och fastighetsskatt. 

Med stöd av de tillämpliga bestämmelserna sänks skyldigheten att betala fastighetsskatt för 2022 till den del som motsvarar stödet. Om skyldigheten inte har fullgjorts i sin helhet, minskar sänkningen i första hand beloppet av den obetalda skatten och avlyfter dröjsmålsräntan på den. Till den del som sänkningen gäller redan betald skatt, återbärs fastighetsskatten till den skattskyldige, om det inte finns sådana hinder för återbäringen som anges i lagen om skatteuppbörd och den t.ex. inte används till betalning av den skattskyldiges obetalda skatter och andra fordringar. 

Fastighetsskatt som återbärs med anledning av stödet behandlas också vid beräkningen av ränta på samma sätt som vid sedvanlig återbetalning av fastighetsskatt och på den beräknas krediteringsränta enligt lagen om skatteuppbörd. Om stöd återkrävs på grund av bristfällig, vilseledande eller felaktig ansökan, påförs utöver fastighetsskatten dessutom dröjsmålsränta. Om den skattskyldige har obetalda skatter eller andra fordringar, ska återbäringen av den betalda skatten användas till betalning av dem enligt bestämmelserna i lagen om skatteuppbörd. 

5.2  Lagen om beskattningsförfarande

Anteckningsskyldigheten enligt 12 § täcker inte den anteckningsskyldighet som förutsätts för bedömningen av förutsättningarna för beviljande av stöd när den skattskyldige bedriver verksamhet för gemensam räkning för samägarna till en gårdsbruksenhet. Eftersom fastighetsskattestödet beviljas en skattskyldig och i samägarsituationer inte till en sammanslutning som behandlas som en beräkningsenhet, ska anteckningsskyldigheten i stället för sammanslutningen gälla fastighetsägaren. En bestämmelse om detta tas in i 1 mom. 

Den i 2 mom. föreskrivna tiden för förvaring av verifikationer som hänför sig till anteckningsskyldigheten när det gäller skogsgåvoavdrag ska i enlighet med kraven enligt de minimis-förordningen ändras från sex år till tio år. 

Enligt det nya 3 mom. som fogas till paragrafen är anteckningsskyldigheten i fråga om fastighetsskattestöd förenad med samma krav på skyldighet att förvara verifikationer och samma förvaringstid som skogsgåvoavdraget. 

5.3  Lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter

Till 6 § 1 mom. i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter fogas som ny 8 punkt en bestämmelse om innehållet i de uppgifter som ska offentliggöras om sådant stöd som överstiger 10 000 euro och som förutsätts i punkt 54 i krisramen. Det ska nationellt föreskrivas om offentlighet och den ska gälla uppgifter enligt bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 702/2014, dvs. utöver stödbeloppet även stödmottagarens namn och den region där stödmottagaren är belägen. Offentlig är också fastighetsbeteckningen för den fastighet som stödet riktas till. 

Regleringssättet motsvarar det som i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 föreskrivs i 6 § 1 mom. 6 och 7 punkten i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter när det gäller skattefritt produktionsstöd och återbäring av punktskatt på energiprodukter. Dess förhållande till den nationella offentlighets- och dataskyddslagstiftningen motiverades i motivering till lag 481/2016. 

I 3 mom., som innehåller bestämmelser om offentliggörande av de stöd som nämns i 1 mom. 6 och 7 punkten, tas det in ett omnämnande också av den nya 8 punkten, vilket innebär att samma förfarande för offentliggörande ska tillämpas också på det stöd som avses i den punkten. Som stödmyndighet ska Skatteförvaltningen se till att uppgifterna om stödet anmäls till kommissionens informationssystem. 

6  Bestämmelser på lägre nivå än lag

Genomförandet av reformen förutsätter att Skatteförvaltningen i enlighet med 34 § 6 mom. i fastighetsskattelagen meddelar närmare föreskrifter om det förfarande som ska tillämpas vid ansökan och de uppgifter som behövs för stödmottagarens redogörelse för att villkoren för stödet uppfylls. Den redogörelse som sökanden ska lämna gäller i synnerhet det i 34 § 3 mom. avsedda kravet på att andelen av de utgifter som avses i bestämmelsen utgör minst 15 procent av de kostnader som avses i bestämmelsen, sådana uppgifter om annat stöd som sökanden eventuellt fått med stöd av krisramen som tillämpningen av stödtaket i 34 § 4 mom. förutsätter samt sådana uppgifter om att EU:s sanktionsbestämmelser inte hindrar beviljande av stöd som tillämpningen av 6 mom. förutsätter. Avsikten är att webbtjänsten Min skatt ska utnyttjas i ansökningsförfarandet. 

Det i bestämmelsen avsedda bemyndigandet att meddela rättsnormer på lägre nivå är på det sätt som beskrivs noggrant avgränsat, Skatteförvaltningens föreskrifter är väsentligen av teknisk natur och regleringens betydelse i sak kräver inte att den sker genom lag eller förordning. Bemyndigandet ska anses uppfylla de krav som i 80 § 2 mom. i grundlagen ställs på delegering av lagstiftningsbehörighet. 

7  Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft den 31 augusti 2022. Det föreslås att lagen om temporär ändring av fastighetsskattelagen ska gälla till och med den 31 december 2022, att lagen om temporär ändring av lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter ska gälla till och med den 31 december 2032 samt att 1 och 3 mom. i lagen om temporär ändring av 12 § i lagen om beskattningsförfarande ska gälla till och med den 31 december 2032. 

8  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Propositionen innehåller inte några förslag som skulle vara problematiska i förhållande till grundlagen. Lagförslagen kan därför behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om temporär ändring av fastighetsskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas temporärt till fastighetsskattelagen (654/1992) en ny 34 §, i stället för den 34 § som upphävts genom lag 1348/1999, som följer: 
7 kap. 
Särskilda stadganden 
34 § Fastighetsskattestöd för produktionsbyggnader inom jordbruket vid fastighetsbeskattningen för 2022 
Skatteförvaltningen sänker den fastighetsskatt som för skatteåret 2022 påförts för en i 23 § i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen avsedd produktionsbyggnad inom jordbruket på det sätt som föreskrivs i denna paragraf. 
Skatten på produktionsbyggnader inom jordbruket som ägs av den som bedriver jordbruk sänks med högst 35 000 euro. Skatten sänks dock inte om beloppet av den skatt som ska sänkas understiger 10 euro. 
Sänkningen av skatten förutsätter att den andel som foder, bränsle, smörjmedel, el och gödselmedel utgör av utgifterna för jordbruksinkomstens förvärvande före reserveringarna enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967), avskrivningarna enligt 8–10 § i den lagen samt räntekostnaderna är minst 15 procent. 
Om den som bedriver jordbruk tidigare har beviljats annat stöd enligt kommissionens meddelande om tillfällig krisram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin till följd av Rysslands angrepp mot Ukraina (2022/C 131 I/01), ska stöd enligt denna paragraf inte beviljas till den del det sammanlagda beloppet av stöden överskrider 
1) 35 000 euro, om det andra stödet är stöd för primär jordbruksproduktion,  
2) 400 000 euro, om det andra stödet är något annat stöd än stöd för primär jordbruksproduktion. 
Stöd beviljas inte direkt eller indirekt till de fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ eller med dem förbundna fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som förtecknas i bilaga I till rådets förordning (EU) nr 269/2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. 
Skatten sänks på ansökan av den skattskyldige. Ansökan ska göras senast den 31 oktober 2022. Sökanden ska lämna en tillräcklig redogörelse för att villkoren för stödet uppfylls. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om det förfarande som tillämpas vid ansökan och de uppgifter som behövs för redogörelsen. 
På sänkning av skatten och på återbetalning av fastighetsskatt till följd av sänkningen tillämpas vad som föreskrivs om sänkning av fastighetsskatt till följd av ändringssökande och om återbetalning av fastighetsskatt. 
På rättelse, ändringssökande, dröjsmålspåföljder, ränta som återbärs, skatteförhöjning, straffpåföljder, skatteuppbörd och indrivning i fråga om stöd enligt denna paragraf tillämpas de bestämmelser som gäller för fastighetsbeskattning och fastighetsskatt för skatteåret 2022. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2022. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om temporär ändring av 6 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras temporärt i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) 6 § 1 mom. 7 punkten och 6 § 3 mom., sådana de lyder i lag 481/2016, och  
fogas temporärt till 6 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 1253/2009, 1248/2013 och 481/2016, en ny 8 punkt som följer: 
6 § Offentliga fastighetsbeskattningsuppgifter och vissa andra offentliga beskattningsuppgifter 
Offentliga beskattningsuppgifter är 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7) namnet på samt företags- och organisationsnumret för en mottagare av återbäring av punktskatt enligt lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006) samt uppgifter om typ av företag, region där stödmottagaren är belägen, verksamhetsområde och skatteförmånens storlek enligt artikel 9.2 i den förordning av kommissionen som nämns i 6 punkten samt enligt bilaga III till den förordningen, 
8) när stödbeloppet överskrider 10 000 euro, namnet på samt fastighetsbeteckningen för en mottagare av stöd som beviljats enligt 34 § ( / ) i fastighetsskattelagen (654/1992) samt uppgifter om region där stödmottagaren är belägen och skatteförmånens storlek enligt artikel 9.2 i och bilaga III till kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Beträffande i 1 mom. 6–8 punkten avsedda förmåner som fås genom skattefritt produktionsstöd och genom återbäring av punktskatt på energiprodukter och stöd som beviljas enligt 34 § i fastighetsskattelagen iakttas vad som i de förordningar av kommissionen som nämns i 1 mom. 6 och 8 punkten föreskrivs om offentliggörande av stöd som beviljats i form av individuella skatteförmåner. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2032. 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring och temporär ändring av 12 § i lagen om beskattningsförfarande 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) 12 § 1 mom. temporärt samt 12 § 2 mom., sådana de lyder, 12 § 1 mom. i lag 1319/2016 och 12 § 2 mom. i lag 772/2016, samt 
fogas temporärt till 12 §, sådan den lyder i lagarna 1079/2005, 772/2016 och 1319/2016, ett nytt 3 mom. som följer: 
12 § Anteckningsskyldighet 
En skattskyldig som bedriver gårdsbruk, skogsbruk, uthyrningsverksamhet, investeringsverksamhet eller annan förvärvsverksamhet än sådan som ska betraktas som näringsverksamhet och som inte är bokföringsskyldig, ska med tanke på sin deklarationsskyldighet föra sådana anteckningar av vilka tillräckligt specificerat framgår de uppgifter som behövs vid beskattningen. Detsamma gäller en skogsägare som yrkar på skogsgåvoavdrag enligt 55 a § i inkomstskattelagen också i det fallet att skogsbruk bedrivs för gemensam räkning för samägarna till en skogsbrukslägenhet. En skattskyldig som bedriver jordbruk ska föra sådana anteckningar av vilka tillräckligt specificerat framgår de uppgifter som behövs för en bedömning av om förutsättningarna för beviljande av stöd som avses i 34 § ( / ) i fastighetsskattelagen uppfylls också i det fallet att jordbruk bedrivs för gemensam räkning för samägarna till en gårdsbruksenhet. 
Anteckningarna ska basera sig på verifikationer. Den skattskyldige ska förvara anteckningarna och verifikationerna sex år från ingången av året efter skatteårets utgång. Anteckningar och verifikationer som hänför sig till skogsgåvoavdrag ska dock med anledning av den i 55 d § i inkomstskattelagen avsedda övervakningen av statligt stöd i anslutning till skogsgåvoavdrag förvaras i 10 år från tidpunkten då stödet beviljades. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om skyldigheten att förvara anteckningar och verifikationer. 
På de anteckningar som hänför sig till stöd enligt 34 § i fastighetsskattelagen tillämpas vad som i 2 mom. föreskrivs om den anteckningsskyldighet som hänför sig till skogsgåvoavdrag. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 1 och 3 mom. gäller till och med den 31 december 2032. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 25 maj 2022 
Statsminister Sanna Marin 
Finansminister Annika Saarikko