1  Nuläge och föreslagna ändringar

Enligt 11 § 1 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan (985/2006) förättas val av medlemmar av kyrkomötet vart tredje år senast den 31 mars. Ombuden för prästerskapet och kantorerna samt lekmannaombuden väljs genom separata hemliga val i varje valområde. Enligt 11 § 2 mom. i lagen börjar medlemmarnas mandattid den 1 juni efter valet och varar tre år. Den nuvarande mandattiden har ansetts vara för kort med tanke på uppföljningen av förvaltningen och ekonomin samt det långsiktiga genomförandet av utvecklingsprojekt. Det föreslås att 11 § i lagen om ortodoxa kyrkan ändras så att kyrkomötets mandattid förlängs så att den är fyra år. 

I 30 § i lagen om ortodoxa kyrkan föreskrivs om kyrkostyrelsens sammansättning. Medlemmar i kyrkostyrelsen är ärkebiskopen, de övriga stiftsbiskoparna samt fyra av kyrkomötet för tre kalenderår valda sakkunnigmedlemmar inom kyrkoförvaltningen. Enligt 31 § 2 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan ska en av sakkunnigmedlemmarna vara präst med behörighet för prästbefattning och en ska ha avlagt en sådan examen som krävs för domartjänst. Enligt 33 § 1 mom. 6 punkten i lagen om ortodoxa kyrkan ska kyrkostyrelsen bevaka kyrkans och församlingarnas intresse i arbetsmarknadsfrågor, leda kyrkans och församlingarnas arbetsgivar- och personalpolitik och på kyrkans och församlingarnas vägnar förhandla och avtala om anställningsvillkoren för de anställda i den ordning som föreskrivs i lagen om kollektivavtal (436/1946). 

Det har uppdagats att flera av kyrkostyrelsens medlemmar i vissa fall kan vara jäviga att delta i beslutsfattandet i ärenden som gäller anställningsvillkoren för de anställda som har till uppgift att företräda arbetsgivaren i ärenden som gäller anställningsvillkoren för kyrkans och församlingarnas anställda. Det är exempelvis vedertaget att kyrkoherden från någon församling väljs till en av kyrkostyrelsens sakkunnigmedlemmar. Stiftets biskop bestämmer i sin tur om grunderna för beräkningen av kyrkoherdens lön. Det har då ansetts att kyrkoherden med stöd av 28 § 1 mom. 7 punkten i förvaltningslagen (434/2003) är jävig att i kyrkostyrelsen delta i beslutsfattandet om anställningsvillkoren för den biskop som för förman för honom eller henne. 

För att mandattiden för sakkunnigmedlemmarna i kyrkostyrelsen ska motsvara den föreslagna förlängningen av mandattiden för kyrkostyrelsen föreslås att 30 § i lagen om ortodoxa kyrkan ändras så att sakkunnigmedlemmarna i kyrkostyrelsen väljs för fyra år. Dessutom föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 2 mom., där det föreskrivs om kyrkostyrelsens sammansättning då det beslutas om ärenden som gäller anställningsvillkoren för en biskop, servicecentralens direktör, servicecentralens jurist eller annan sådan anställd som har till uppgift att företräda arbetsgivaren i ärenden som gäller anställningsvillkoren för kyrkans och församlingarnas anställda. I sådana fall deltar endast de sakkunnigmedlemmar som avses i 1 mom. 3 punkten i beslutsfattandet i kyrkostyrelsen. 

Dessutom föreslås det att 33 § 1 mom. 6 punkten i lagen om ortodoxa kyrkan ändras så att kyrkostyrelsens uppgifter utökas med uppgifter att förhandla och avtala om anställningsvillkoren för biskopar, servicecentralens direktör, servicecentralens jurist och andra anställda som företräder arbetsgivaren. 

Enligt 48 § 1 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan har alla medlemmar i kyrkan som har fyllt 18 år lika rösträtt i församlingsfullmäktigeval och kyrkoherdeval. Den som röstar i församlingsfullmäktigeval ska ha fyllt 18 år senast den första valdagen och den som röstar i kyrkoherdeval senast den dag då ansökningstiden går ut. Inom evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sänktes åldergränsen för rösträtt i församlingsfullmäktigeval från 18 år till 16 år genom en lagändring som trädde i kraft 2009, men i kyrkoherdeval är åldersgränsen fortfarande 18 år. 

Det föreslås att 48 § 1 mom. i lagen om ortodoxa kyrkan ändras så att åldersgränsen för rösträtt i församlingsfullmäktigeval och kyrkoherdeval sänks från 18 år till 16 år. Den som röstar i församlingsfullmäktigeval ska ha fyllt 16 år senast den första valdagen och den som röstar i kyrkoherdeval senast den dag då ansökningstiden går ut. I paragrafens 3 mom. föreskrivs det om rösträtt när det på grund av besvär förrättas nyval eller det extra val som avses i 55 §. Även i den här bestämmelsen föreslås det att åldegränsen för rösträtt ändras från 18 år till 16 år. 

Syftet med sänkningen av åldersgränsen för rösträtt är att trygga ungdomars möjligheter att påverka församlingarnas verksamhet och förvaltning på så sätt att dessa bättre än i dag motsvarar också de yngre ålderklassernas egna målsättningar och behov. Sänkningen av åldersgränsen för rösträtt till 16 år beräknas öka de ungas röstningsaktivitet i kyrkliga val. 

I 108 § i lagen om ortodoxa kyrkan föreskrivs om behörighetsvillkoren för de anställda. Enligt 108 § 1 mom. i lagen ska anställda som arbetar med uppgifter i anslutning till förrättandet av gudstjänster och kyrkliga förrättningar samt diakoni eller undervisning samt det lagfarna ecklesiastikrådet vid kyrkostyrelsen vara medlemmar i den ortodoxa kyrkan. På grund av organisationsförändringen i centralförvaltningen i den ortodoxa kyrkan i Finland har uppgiften som lagfaret ecklesiastikråd dragits in. Det lagfarna ecklesiastikrådets uppgifter har dels flyttats över till direktören för kyrkans servicecentral och dels till servicecentralens jurist. På grund av det här är det nödvändigt att ändra bestämmelsen till den del den gäller det lagfarna ecklesiastikrådet. I bestämmelsen ska enskilda uppgiftsbeteckningar inte längre räknas upp, utan de uppgifter där det krävs att man är medlem i kyrkan ska i lagen anges på en mer allmän nivå. Kravet ska gälla sådana anställda som har föredragnings- och sakkunniguppgifter i anslutning till den ortodoxa tron och kyrkans kanoniska rätt vid kyrkomötet eller i kyrkostyrelsen. De uppgiftsbeteckningar som berörs av kravet specificeras närmare i kyrkoordningen. Enligt ett beslut som fattats av kyrkomötet gäller kravet servicecentralens direktör och servicecentralens jurist. 

2  Propositionens konsekvenser

Syftet med propositionen är att förbättra uppföljningen av den ortodoxa kyrkans förvaltning och ekonomi och avlägsna problem med jäv i anslutning till kyrkostyrelsens sammansättning när beslut om avlöning av företrädare för arbetsgivaren fattas. Syftet är också att främja ungas möjligheter att påverka församlingarnas verksamhet och förvaltning. Sänkningen av åldersgränsen för rösträtt till 16 år beräknas öka de ungas röstningsaktivitet i kyrkliga val och leda till att det väljs fler unga ledamöter in i församlingsfullmäktige än för närvarande. En förbättring av de ungas möjligheter att påverka bedöms leda till att de unga befäster sitt engagemang i medlemskapet i kyrkan, deltar aktivt i församlingsverksamheten och utnyttjar de tjänster som församlingen erbjuder även efter en flytt till annan ort. 

3  Beredningen av propositionen

Propositionens har beretts som tjänsteuppdrag vid undervisnings- och kulturministeriet på basis av en framställning från kyrkomötet för den ortodoxa kyrkan i Finland. 

4  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

När 108 § i lagen ändras ska de bestämmelser i grundlagen som gäller jämlikhet beaktas. Enligt 12 § 1 mom. i diskrimineringslagen (1325/2014) är särbehandling berättigad i arbetsavtalsförhållanden och offentligrättsliga anställningar, vid arbetspraktik och annan motsvarande verksamhet och i anställningssituationer, om särbehandlingen föranleds av verkliga och avgörande krav som gäller arbetsuppgifternas art och utförande och särbehandlingen är proportionerlig för att ett legitimt syfte ska uppnås. Enligt artikel 4.2 i rådets direktiv om inrättande av en allmän ram för likabehandling (2000/78/EG) kan en kyrka eller annan sammanslutning, vars etiska grundsyn grundar sig på religion eller övertygelse, kräva av de personer som arbetar för organisationerna i fråga att de handlar i god tro och är lojala mot organisationens etiska grundsyn, förutsatt att kravet inte strider mot nationell lagstiftning. Enligt bestämmelsen kan en sådan sammanslutning kräva att de som deltar i den yrkesmässiga verksamheten delar en religion eller övertygelse i enlighet med sammanslutningens etiska grundsyn, om denna religion eller övertygelse, på grund av verksamhetens art eller det sammanhang i vilket den utövas, utgör ett verkligt, legitimt och berättigat yrkeskrav med hänsyn till organisationens etiska grundsyn. 

I anslutning bedömningen av arbetsuppgiftens art och verkliga och avgörande krav har i grundlagsutskottets praxis också beaktats den religions- och övertygelsefrihet som det föreskrivs om i 11 § i grundlagen och kyrkans interna autonomi som följer av den (GrUU 57/2001 rd och GrUU 28/2006 rd). 

Kravet enligt den föreslagna 108 § på den anställdas medlemskap i den ortodoxa kyrkan grundar sig på verkliga och avgörande krav som gäller arbetsuppgifternas art och utförandet och är proportionerligt för att ett legitimt syfte ska uppnås. Bestämmelsen står inte i strid med bestämmelsen om jämlikhet i grundlagen. 

Propositionen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

5  Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. 

Enligt övergångsbestämmelsen ska på mandattiden för medlemmar av kyrkomötet och sakkunnigmedlemmar i kyrkostyrelsen vid ikraftträdandet av lagen tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Mandattiden för dessa är därmed tre år och den nya mandattiden på fyra år börjar tillämpas på medlemmar som valts först efter att denna lag trätt i kraft.