Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
RSv 126/2002 rd - RP 79/2002 rd
Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag om lagstiftning om överföring av vissa ansökningsärenden från tingsrätterna till magistraterna (RP 79/2002 rd).
Lagutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (LaUB 17/2002 rd).
Riksdagen har antagit följande lagar:
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 5 september 1975 om faderskap (700/1975) 20—22 §, 34 § 3 mom. samt 45 och 46 §,
av dessa lagrum 20 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 351/1980 och 367/1983, 22 § sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lag 351/1980 och 34 § 3 mom. sådant det lyder i sistnämnda lag, som följer:
Erkännandets ikraftträdande
När en man har erkänt sitt faderskap skall den barnatillsyningsman på vilken faderskapsutredningen enligt 6 § 2 mom. ankommer ofördröjligen sända handlingarna angående erkännandet och det protokoll som uppsatts om faderskapsutredningen för godkännande till magistraten inom barnatillsyningsmannens verksamhetsområde.
Ett ärende som gäller godkännande av erkännande avgörs av magistraten. Erkännandet skall godkännas
1) om erkännandet skett på det sätt som föreskrivs i 15—19 §,
2) om det inte finns orsak att anta att den man som erkänt faderskapet inte är far till barnet.
Faderskapet är fastställt genom erkännande, när mannen på det sätt som föreskrivs i 15 § 1 eller 3 mom. erkänt faderskapet och magistraten godkänt erkännandet.
Rättande av bristfälligheter
Har erkännandet inte skett på det sätt som föreskrivs i 15—19 § eller är utredningarna angående ärendet bristfälliga, skall magistraten vid behov uppmana barnatillsyningsmannen att se till att felen eller bristfälligheterna rättas, att protokollet över faderskapsutredningen kompletteras eller att tilläggsutredningar anskaffas.
Talerätt
Barnet har rätt att föra talan om fastställande av faderskap.
Mannen har rätt att föra talan om fastställande av faderskap, om magistraten av ovan i 20 § 2 mom. 2 punkten nämnd orsak inte godkänt erkännandet. Talan skall väckas inom ett år från den dag då mannen fick del av magistratens beslut. Mannen har dock inte rätt att föra talan, om erkännandet gäller ett barn som avses i 2 §.
Grunderna för upphävande av faderskap
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den äkta mannens faderskap är upphävt när någon annan än den äkta mannen har erkänt sitt faderskap på det sätt som föreskrivs i 15 § 1 mom. och magistraten har godkänt erkännandet.
Begränsningar i ändringssökandet
I magistratens beslut i ett ärende som gäller godkännande av erkännande får ändring inte sökas.
Handläggningens brådskande natur
Mål om fastställande eller upphävande av faderskap skall i samtliga rättsinstanser handläggas i brådskande ordning. Detsamma gäller en magistrats handläggning av ärenden som gäller godkännande av erkännande av faderskap.
_______________
Denna lag träder i kraft den 200 .
På de ärenden som är anhängiga vid en domstol när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.
ändras i lagen den 31 juli 1947 om gåvoutfästelser (625/1947) 6 §, sådan den lyder i lag 766/1991, samt
fogas till lagen en ny 6 a § som följer:
Ger någon lös egendom till sin make, till en släkting i rätt upp- eller nedstigande led eller dennes make eller till någon som står honom särskilt nära och med vilken han bor i gemensamt hushåll, skall skriftlig anmälan om gåvan göras hos magistraten för att gåvotagaren skall kunna få skydd mot återvinningsanspråk från givarens borgenärer vid konkurs eller utsökning. Av anmälan skall framgå gåvogivaren och gåvotagaren samt föremålet och tidpunkten för gåvan. Detta gäller likväl inte sedvanliga gåvor som inte står i missförhållande till givarens ekonomiska ställning.
Magistraten skall utan dröjsmål sända gåvoanmälningarna till rättsregistercentralen, som registrerar de uppgifter som enligt 1 mom. särskilt skall anges i anmälan samt uppgift om vilken dag anmälan togs emot och vilken magistrat det är fråga om.
När en gåva registrerats, publicerar rättsregistercentralen en kungörelse om gåvan. Närmare bestämmelser om det förfarande som skall iakttas vid kungörelsen meddelas genom förordning av statsrådet.
Avsikten med registerföringen enligt 6 § är att göra uppgifter om gåvor mellan närstående personer offentliga.
En statlig eller kommunal myndighet, en sammanslutning eller en näringsidkare som i sin verksamhet fortgående behöver uppgifter ur registret för godtagbara ändamål kan av rättsregistercentralen få tillstånd att ta del av uppgifterna via en teknisk anslutning. Vid behandlingen av uppgifterna skall bestämmelserna i personuppgiftslagen (523/1999) iakttas.
På de ärenden som är anhängiga vid en domstol när lagen träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.
ändras i äktenskapslagen av den 13 juni 1929 (234/1929) 35 § 4 mom., 43—45 och 105 § samt 127 § 3 mom.,
av dessa lagrum 43 § sådan den lyder i lagarna 308/1986 och 391/1994, 44 § sådan den lyder i nämnda lag 308/1986 och lag 765/1991, 45 § sådan den lyder i nämnda lagar 765/1991 och 391/1994 samt 127 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1226/2001, samt
fogas till 104 §, sådan den lyder i nämnda lag 765/1991, ett nytt 2 mom. samt till lagen en ny 105 a § som följer:
Har en makes egendom avträtts till konkurs, kan den andra maken utesluta vardera makens giftorätt genom att inom ett år efter konkursens början anmäla detta skriftligen till magistraten. Magistraten skall registrera anmälan om att giftorätten har uteslutits.
Ett äktenskapsförord skall ges in till magistraten för registrering.
Magistraten skall registrera äktenskapsförordet, om inte annat följer av 44 § 2 mom.
Om avtalsparterna i ett äktenskapsförord meddelat att lös egendom givits som gåva, tilllämpas dessutom vad som föreskrivs om registrering och kungörelse av gåvor som avses i 6 § lagen om gåvoutfästelser (625/1947).
Ett äktenskapsförord träder i kraft när det har registrerats.
Ett äktenskapsförord träder dock inte i kraft om det har getts in till magistraten efter det att äktenskapet blivit upplöst eller ett ärende som gäller äktenskapsskillnad har blivit anhängigt.
Ger den ena maken lös egendom till den andra, skall gåvan anmälas hos magistraten enligt 6 § lagen om gåvoutfästelser för att gåvotagaren skall kunna få skydd mot återvinningsanspråk från givarens borgenärer vid konkurs eller utsökning.
Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte när föremålet och tidpunkten för gåvan har angivits i ett äktenskapsförord som getts in för registrering enligt 43 §.
Bestämmelser om återvinning av en gåva mellan makar finns i lagen om återvinning till konkursbo (758/1991) och i utsökningslagen.
För att en make som fått egendom genom avvittring som avses i 1 mom. eller dennes arvingar skall kunna få skydd mot återvinningsanspråk från den andra makens borgenärer vid konkurs eller utsökning skall avvittringshandlingen ges in till magistraten för registrering.
Magistraten skall tillställa rättsregistercentralen en anmälan om handlingar som magistraten registrerat med stöd av denna lag.
Rättsregistercentralen för ett register över äktenskapsförordsärenden, i vilket centralen registrerar de uppgifter som framgår av magistratens anmälan samt uppgift om vilken dag anmälan togs emot och vilken magistrat det är fråga om. I registret införs också de uppgifter som av befolkningsdatasystemet framgår om upplösning av äktenskap eller ändring av makes namn. Avsikten med registerföringen är att göra uppgifterna offentliga. Var och en har rätt att få intyg över uppgifterna i registret.
En finsk magistrat kan registrera ett äktenskapsförord eller ett avtal om den lag som skall tillämpas på makars förmögenhetsförhållanden, även om en finsk domstol inte enligt 1 mom. är behörig att pröva ett ärende som gäller makarnas förmögenhetsförhållanden.
ändras i utsökningslagen av den 3 december 1895 (37/1895) 3 kap. 36 § 1 mom., sådant det lyder i lag 764/1991, som följer:
3 kap.
Allmänna stadganden om verkställighet av domar och utslag
En utmätningsborgenärs talan om att överlåtelse av egendom eller en annan rättshandling skall gå åter med stöd av 35 § skall väckas inom sex månader från den dag då borgenären av utmätningsmannen fick veta att hans fordran inte blivit till fullo betald vid utmätningsförsök eller, då det är fråga om en avvittring angående vilken avvittringshandlingen inte har givits in till magistraten, från den dag då handlingen ges in.
ändras i lagen den 26 april 1991 om återvinning till konkursbo (758/1991) 9 § som följer:
Återvinning av avvittring
Har gäldenären eftergivit sin rätt vid avvittring så som avses i 104 § äktenskapslagen, går avvittringen åter,
1) om avvittringshandlingen inte har givits in till magistraten före fristdagen,
2) om avvittringshandlingen har givits in till magistraten senare än ett år före fristdagen, eller
3) om avvittringshandlingen har givits in till magistraten dessförinnan, men senare än tre år före fristdagen, och det inte visas att gäldenären vare sig när avvittringen skedde var eller till följd av avvittringen blev överskuldsatt.
Helsingfors den 15 oktober 2002