Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
RSv 130/2013 rd - RP 128/2013 rd
Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och om ändring av 6 och 7 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (RP 128/2013 rd).
Social- och hälsovårdsutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (ShUB 15/2013 rd).
Riksdagen har antagit följande lagar:
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 7 kap. 4 § 4 mom., 8 kap. 11 § 3 mom. och 12 § samt 15 kap. 17 §,
sådana de lyder, 7 kap. 4 § 4 mom. i lag 655/2010, 8 kap. 11 § 3 mom. och 12 § i lag 532/2009 och 15 kap. 17 § i lag 19/2012, samt
fogas till 8 kap. 11 §, sådan den lyder i lag 532/2009, nya 4 och 5 mom., varvid det nuvarande 4 mom. blir 6 mom., som följer:
7 kap.
Allmänna förutsättningar för erhållande av dagpenningsförmåner
Arbetsgivares rätt till dagpenningsförmån
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Partiell sjukdagpenning betalas till arbetsgivaren, om den försäkrade på grundval av ett anställningsförhållande får full lön och det i anställningsvillkoren har avtalats att partiell sjukdagpenning ska betalas till arbetsgivaren i stället för till den försäkrade. Om den partiella sjukdagpenningen är större än den fulla lönen som arbetsgivaren betalar, betalas den partiella sjukdagpenningen till den del som överstiger den fulla lönen till arbetstagaren. Vad som bestäms i 1 och 3 mom. tillämpas inte på betalning av partiell sjukdagpenning.
8 kap.
Sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning
Rätt till partiell sjukdagpenning
En förutsättning för rätten till partiell sjukdagpenning är att den försäkrade kan sköta en del av sina arbetsuppgifter utan att äventyra sin hälsa eller sitt tillfrisknande. Dessutom förutsätts det att den försäkrades arbetstid före perioden med partiell sjukdagpenning eller den sjukdagspennings- eller rehabiliteringspenningsperiod som omedelbart föregått den, har motsvarat heltidsarbete och att den försäkrade har kommit överens om att utföra sitt arbete på deltid så att arbetstiden minskar med minst 40 och högst 60 procent. Avtalet om deltidsarbetet ska gälla hela den period för vilken partiell sjukdagpenning beviljas. För att en företagare ska ha rätt till partiell sjukdagpenning krävs det att det arbete som företagaren utför i sitt företag minskar med minst 40 och högst 60 procent för den period som partiell sjukdagpenning beviljas för. En förutsättning för beviljande av partiell sjukdagpenning är dessutom att deltidsarbetet planerats fortgå minst tolv vardagar utan avbrott.
Med heltidsarbete avses förvärvsarbete i vilket arbetstagarens arbetstid motsvarar den ordinarie arbetstid för en arbetstagare i heltidsarbete som normalt tillämpas i branschen. Om det inte finns något kollektivavtal i branschen, ska arbetstiden jämföras med den ordinarie arbetstid som avses i 3 kap. i arbetstidslagen (605/1996). Om arbetstagaren samtidigt arbetar i två eller flera anställningsförhållanden på deltid, anses arbetet utgöra heltidsarbete om den sammanlagda arbetstiden är minst 35 timmar per vecka.
Om en försäkrad som inte har ett anställningsförhållande på heltid enligt 4 mom. och inte är en sådan företagare som avses i 1 kap. 4 § 9 punkten arbetar samtidigt i två eller flera anställningsförhållanden, är en förutsättning för beviljande av partiell sjukdagpenning att arbetstagaren kommer överens med sina arbetsgivare om att utföra sitt arbete på deltid så att den sammanlagda arbetstiden minskar på det sätt som avses i 3 mom.
Betalning av partiell sjukdagpenning
Partiell sjukdagpenning betalas för högst 120 vardagar. När maximitiden för den partiella sjukdagpenningen räknas ut beaktas alla dagar med partiell sjukdagpenning under de föregående två åren. När maximitiden för den partiella sjukdagpenningen räknas ut beaktas dock också sådana dagar för vilka partiell sjukdagpenning inte har betalats på grund av att den försäkrade har fått föräldradagpenning för samma tid. Har den försäkrade varit arbetsför i tolv månader utan avbrott, ska inte dagar med partiell sjukdagpenning före denna tid beaktas när maximitiden för den partiella sjukdagpenningen räknas ut.
15 kap.
Verkställighet
Bemyndigande att utfärda förordning
Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om de utredningar som ska läggas fram vid ansökan om ersättningar och förmåner och som behövs för utbetalning av dessa samt om betalningsperioderna för dagpenningsförmåner.
_______________
Denna lag träder i kraft den 20 .
På försäkrade för vilka maximitiden för betalning av partiell sjukdagpenning har uppnåtts före den 31 december 2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
ändras i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) 6 § och 7 § 1 mom., av dem 6 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 935/2012, som följer:
Ordnande av yrkesinriktad rehabilitering
Folkpensionsanstalten ordnar ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för att stödja eller förbättra den försäkrades arbets- och förvärvsförmåga eller förebygga arbetsoförmåga, om en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på behörigt sätt har medfört eller under de närmaste åren uppskattas medföra en väsentlig försämring av den försäkrades arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter.
Folkpensionsanstalten är inte skyldig att ordna yrkesinriktad rehabilitering om sådan har ordnats enligt arbetspensionslagarna eller enligt bestämmelserna om specialundervisning.
Vid bedömningen av om den försäkrades arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter har försämrats väsentligt beaktas den försäkrades situation som helhet. Förutom en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada beaktas också andra faktorer som påverkar den försäkrades arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter och som avser den försäkrades fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga, livssituation, socioekonomiska omständigheter, boendeförhållanden, utbildning, yrke, tidigare verksamhet och ålder samt andra motsvarande faktorer. Vid bedömningen beaktas också den försäkrades återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant till buds stående arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra.
Vid bedömningen av om det är ändamålsenligt med rehabilitering beaktas, förutom situationen som helhet, huruvida den rehabilitering som söks sannolikt leder till att den sökande fortsätter i eller återgår till ett arbete som är lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd eller inträder i arbetslivet.
Den yrkesinriktade rehabiliteringens innehåll
Folkpensionsanstalten ordnar som yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 §
1) undersökningar som syftar till att utreda rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna,
2) arbets- och utbildningsförsök,
3) träning som syftar till att bevara och förbättra arbetsförmågan och därmed göra det möjligt för rehabiliteringsklienten att fortsätta sitt arbete,
4) arbetsträning,
5) grundutbildning, vidareutbildning och omskolning för ett yrke eller ett arbete som med tanke på de begränsningar sjukdomen, lytet eller kroppsskadan medför är lämpligt för den försäkrade samt allmänbildande utbildning och träning som är nödvändig för utbildningen i fråga,
6) andra åtgärder som kan jämställas med dem som räknas upp i 1—5 punkten och som är nödvändiga med tanke på studier eller arbete.
Helsingfors den 12 november 2013