2 kap.
Myndigheter och andra organ
3 §
Jord- och skogsbruksministeriets uppgifter
Jord- och skogsbruksministeriet svarar för
1) beredningen av det operativa programmet och ändringar
i det samt planeringen av genomförandet av programmet,
2) lämnande av förslag om ändringar
av liten betydelse i det operativa programmet till Europeiska kommissionen
för godkännande,
3) planeringen av användningen av medlen för
det operativa programmet och beredningen av fördelningen
av medlen mellan de aktörer som sköter de uppgifter
som avses i denna lag,
4) att den finansieringsandel som Europeiska unionen
svarar för inom det operativa programmet och som gäller
landskapet Åland anvisas Ålands landskapsregering,
5) ordnandet av tillräcklig kontroll av användningen
av medlen för det operativa programmet,
6) godkännandet av fiskeaktionsgrupper och deras
lokala strategier.
I syfte att säkerställa att programmet genomförs
enhetligt och effektivt styr och övervakar jord- och skogsbruksministeriet
närings-, trafik- och miljöcentralerna och fiskeaktionsgrupperna när
dessa utför uppgifter som anges i denna lag.
4 §
Förvaltningsmyndighet
Förvaltningsmyndighet enligt artikel 123.1 i förordningen
om allmänna bestämmelser är jord- och
skogsbruksministeriet.
Jord- och skogsbruksministeriet kan till de förmedlande
organ som avses i 8 § överföra uppgifter
för förvaltningsmyndigheten som anknyter till
tillsynen över de åtgärder som ingår
i det operativa programmet samt uppföljningen av och rapporteringen
om programmet samt till informationsförmedlingen och det
elektroniska informationssystemet liksom även utbildnings- och
styrningsuppgifter som hör samman med det operativa programmet.
5 §
Attesterande myndighet
Attesterande myndighet enligt artikel 123.2 i förordningen
om allmänna bestämmelser är jord- och
skogsbruksministeriet.
6 §
Revisionsmyndighet
Revisionsmyndighet enligt artikel 123.4 i förordningen
om allmänna bestämmelser är jord- och
skogsbruksministeriet.
Revisionsmyndigheten svarar också för uppgifterna
för det oberoende revisionsorgan som avses i artikel 124.2
i förordningen om allmänna bestämmelser.
7 §
Övervakningskommitté
Statsrådet tillsätter den övervakningskommitté som
avses i artikel 47 i förordningen om allmänna
bestämmelser och bestämmer dess sammansättning.
Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om utnämnande
av en ledamot i övervakningskommittén istället
för en ledamot som har avgått.
På ledamöterna i övervakningskommittén tillämpas
bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar
när de sköter uppgifter som har föreskrivits
för kommittén. Bestämmelser om skadeståndsansvar
finns i skadeståndslagen (412/1974).
8 §
Förmedlande organ
Förmedlande organ enligt artikel 123.6 i förordningen
om allmänna bestämmelser är närings-,
trafik- och miljöcentralerna.
Ett förmedlande organ svarar inom sitt verksamhetsområde
för de uppgifter som gäller beviljande, betalning
och övervakning av stöd samt för andra
uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet överför
med stöd av 4 § 2 mom.
9 §
Fiskeaktionsgrupp
En fiskeaktionsgrupp svarar för genomförandet
och övervakningen av samt informationen om det egna områdets
lokala strategi.
Som fiskeaktionsgrupp kan godkännas en registrerad
förening eller en annan privaträttslig sammanslutning
som har tillräckliga verksamhetsmässiga, ekonomiska
och administrativa förutsättningar för
att sköta de uppgifter som föreskrivits för
fiskeaktionsgrupperna.
På den verksamhet som de som deltar i fiskeaktionsgruppens
beslutsfattande bedriver tillämpas bestämmelserna
om straffrättsligt tjänsteansvar när
de sköter uppgifter som ålagts fiskeaktionsgruppen.
Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.
10 §
Samordning av det operativa programmet
Jord- och skogsbruksministeriet svarar för att det
operativa programmet samordnas med övriga fondprogram och
finansieringsinstrument som hör till den gemensamma strategiska
ramen. Närings-, trafik- och miljöcentralerna
svarar för att genomförandet av de regionala åtgärder
som ingår i det operativa programmet samordnas med de övriga
ovannämnda program som genomförs i regionen och
de utvecklingsåtgärder som ingår i dem.
Fiskeaktionsgrupperna svarar för samordningen av de lokala
strategierna med andra regionala utvecklingsåtgärder
i samarbete med områdets närings-, trafik- och
miljöcentral.
3 kap.
Stödvillkor och stödberättigande
kostnader
11 §
Krav som gäller stödmottagare
Stödmottagaren ska vara en juridisk person eller en
fysisk person med rättshandlingsförmåga.
En juridisk person ska ha ett verksamhetsställe och en
fysisk person ska ha sin vanliga vistelseort inom det operativa
programmets tillämpningsområde.
Stöd som är avsett för fiskare kan
beviljas en fysisk person eller sammanslutning vars genomsnittliga
omsättning av försäljningen av fisk och kräftor
som fiskaren själv fångat eller av bearbetade
produkter av dessa under de tre räkenskapsperioder som
omedelbart föregår beviljandet av stöd överstiger
det belopp som anges i 3 § 1 mom. i mervärdesskattelagen
(1501/1993).
En sökande som när stödansökan
lämnas in inte uppfyller kravet i 2 mom. kan beviljas stöd, om
sökanden som bilaga till ansökan lämnar
in en genomförbar plan över hur sökanden
ska uppfylla kravet inom tre år efter att den sista betalningsposten
av stödet har betalats ut.
Stödmottagaren ska ha tillräckliga ekonomiska
och administrativa förutsättningar samt tillräcklig
yrkeskunskap för att genomföra den åtgärd
som stöds. En mottagare av investeringsstöd ska
dessutom ha förutsättningar för lönsam verksamhet,
om det inte är fråga om en allmännyttig
investering.
12 §
Verksamhet som stöds
Stöd ur det operativa programmet kan beviljas
för följande åtgärder, som närmare
anges i det operativa programmet:
1) främjande av ett miljömässigt
hållbart kommersiellt fiske,
2) främjande av ett miljömässigt
hållbart vattenbruk,
3) främjande av genomförandet av
Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik,
4) genomförande av fiskeaktionsgruppernas lokala
strategier,
5) främjande av marknadsföring och
förädling av fiskeri- och vattenbruksprodukter,
6) främjande av genomförande av Europeiska unionens
integrerade havspolitik.
13 §
Stödberättigande kostnader
Stöd kan beviljas för de behövliga
kostnader som orsakas av den åtgärd som stöds
och som har uppkommit den dag då stödansökan
blev anhängig eller därefter. Åtgärder
i enlighet med avdelning V kapitel VI—VIII i förordningen
om havs- och fiskerifonden är dock stödberättigande
från och med den 1 januari 2014 oberoende av när
stödansökan har blivit anhängig.
Stöd som ges i form av bidrag beviljas utifrån de
faktiska kostnaderna för projektet eller i enlighet med
de bidragsformer som avses i artikel 67.1 i förordningen
om allmänna bestämmelser.
Vederlagsfritt arbete för projektet eller vederlagsfri överlåtelse
av en produktionsinsats till projektet kan godkännas som
en del av projektets privata finansiering.
Närmare bestämmelser om godtagbara kostnader
och bidragsformer samt om användningen av vederlagsfritt
arbete eller vederlagsfri överlåtelse av produktionsinsats
som privat finansiering samt om specifikation, styrkande och totalt belopp
av dessa kostnader får utfärdas genom förordning
av statsrådet.
14 §
Stödets minimibelopp
Om stödets slutliga belopp blir mindre än 1 000
euro, beviljas inget stöd.
15 §
Villkor för användning av stöd
Utöver vad som föreskrivs i denna lag eller
i förordning av statsrådet som utfärdats
med stöd av denna lag eller i Europeiska unionens lagstiftning,
ska en stödmottagare i ett projekt som stöds iaktta
de villkor och begränsningar som ingår i stödbeslutet.
Om ägande- eller besittningsrätten till den
investering som stöds överlåts på någon
annan innan den i stödbeslutet angivna fristen
har löpt ut, måste stödmottagaren före överlåtelsen
ha fått tillstånd till detta från den
som beviljat stödet. En förutsättning
för beviljande av tillstånd är att mottagaren
av överlåtelsen uppfyller villkoren för
beviljande av stöd och att stödets användningsändamål
inte förändras väsentligt.
Överlåtelse av äganderätten
till ett företag som fått stöd betraktas
inte som sådan överlåtelse som avses
i 2 mom., om den investering som stöds kvarstår
i företaget i det syfte som stödet har beviljats
för och mottagaren av överlåtelsen är
berättigad till stöd.
16 §
Upplysnings- och biståndsskyldighet
Stödmottagaren är skyldig att på begäran
lämna den myndighet som beviljar stöd riktiga
och tillräckliga uppgifter om den åtgärd
som stöds, hur den framskrider och om hur stödet
används.
Stödmottagaren ska utan dröjsmål
meddela den myndighet som har beviljat stödet om sådana
förändringar som gäller stödmottagarens ställning
eller verksamhet eller den åtgärd som stöds
och som kan inverka på förutsättningarna för
betalning av stöd eller leda till återkrav av stöd.
Stödmottagaren är skyldig att biträda
den som utför en inspektion enligt 35 § genom
att utan ersättning lämna de uppgifter som är
nödvändiga för att inspektionen ska kunna
genomföras och de upplysningar som gäller objektet
för inspektionen samt vid behov genom att förevisa
stödobjektet.
17 §
Bokföringsskyldighet
Stödmottagaren ska föra bok över
den åtgärd som stöds. Bokföringen
ska ordnas som en del av stödmottagarens bokföring
enligt bokföringslagen (1336/1997) så att
bokföringen av den åtgärd som stöds
utan svårighet kan identifieras och avskiljas från
den övriga bokföringen. Om 2 kap. i lagen om statsbudgeten (423/1988)
tillämpas på stödmottagaren, ska bokföringen
på motsvarande sätt ordnas i enlighet med det
kapitlet och god bokföringssed.
Om stödmottagaren inte är bokföringsskyldig för
sin verksamhet i övrigt, ska bokföringen över den åtgärd
som stöds ordnas så att bestämmelserna
i bokföringslagen iakttas.
Stödmottagaren ska bevara det bokföringsmaterial
som gäller den åtgärd som stöds
i minst tre år från det att Europeiska kommissionen
har betalat unionens sista finansieringsandel av programmet.
4 kap.
Ansökan om och beviljande av stöd
18 §
Ansökningstid och ansökningsförfarande
Stöd får sökas fortgående.
Jord- och skogsbruksministeriet kan dock besluta att bestämda åtgärder
beviljas stöd genom ett tidsbundet ansökningsförfarande.
Jord- och skogsbruksministeriet kan då besluta att sätta
ut en ansökningstid och att inleda ett ansökningsförfarande.
När det gäller stöd som beviljas ur finansieringskvoten
för en fiskeaktionsgrupp har fiskeaktionsgruppen motsvarande
rätt.
Beviljandet av stöd kan avbrytas, om de medel som behövs
för finansiering av stödet inte är tillgängliga
eller om marknadsläget eller Europeiska unionens lagstiftning
så kräver.
19 §
Att ansöka om stöd
Stöd ska sökas elektroniskt via en nättjänst som
utgör en del av det informationssystem som avses i 31 §.
På undertecknandet av ansökan tillämpas
lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (617/2009).
En stödansökan kan också göras
skriftligt på en blankett som jord- och skogsbruksministeriet fastställt
för ändamålet. Ansökan ska undertecknas
och ges in till närings-, trafik- och miljöcentralen.
Till ansökan ska fogas de handlingar och utredningar
som är nödvändiga för bedömningen av
förutsättningarna för beviljande av stöd
samt en projektplan för den åtgärd som
ska stödas. Av den som söker investeringsstöd
kan det också krävas att det läggs fram
en utvecklingsplan som innehåller det som är väsentligt
med tanke på utvecklandet av företagets eller
yrkesutövarens verksamhet.
Närmare bestämmelser om de förfaranden som
ska iakttas vid ansökan om stöd, om de handlingar
som ska fogas till ansökan och om innehållet i
och framläggandet av utredningar, projektplaner och utvecklingsplaner
får utfärdas genom förordning av statsrådet.
20 §
Att ansöka om stöd ur finansieringskvoten
för en fiskeaktionsgrupp
Om stöd söks ur finansieringskvoten för
en fiskeaktionsgrupp, ska närings-, trafik- och miljöcentralen
av den behöriga fiskeaktionsgruppen begära ett
utlåtande om ansökan. Fiskeaktionsgruppen ger
ett utlåtande om huruvida det är ändamålsenligt
att bevilja stöd med hänsyn till målen
för den lokala strategin. Om den åtgärd som
stöds genomförs på flera än
en fiskeaktionsgrupps område, ska den behöriga
fiskeaktionsgruppen inhämta utlåtande av de övriga
fiskeaktionsgrupperna om huruvida det är ändamålsenligt
att bevilja stöd samt om reservering av behövlig
finansiering ur den finansieringskvot som anvisats dem.
Behörig i ärenden enligt 1 mom. är
den fiskeaktionsgrupp inom vars område den åtgärd
som stöds ska genomföras. Om den åtgärd
som stöds genomförs på fler än
en fiskeaktionsgrupps område, är den fiskeaktionsgrupp
behörig på vars område den åtgärd
som stöds i huvudsak ska genomföras.
Det förfarande som anges i 1 mom. tillämpas inte
om sökanden är en fiskeaktionsgrupp.
21 §
Beviljande av stöd
Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om
beviljande av stöd.
I ett ansökningsförfarande enligt 18 § 2 mom. kan
jord- och skogsbruksministeriet besluta att närings-, trafik-
och miljöcentralen ska fatta beslut efter att ha fått
ett utlåtande om ärendet av jord- och skogsbruksministeriet.
Närings-, trafik- och miljöcentralen får
avvika från ministeriets utlåtande endast om beviljande
av stödet strider mot Europeiska unionens lagstiftning,
den nationella lagstiftningen eller det operativa programmet eller
om centralen inte har tillräckligt med anslag för
att finansiera åtgärden.
Vid avgörande av en ansökan om stöd
ur finansieringskvoten för en fiskeaktionsgrupp fattar
närings-, trafik- och miljöcentralen beslut efter
att ha fått det utlåtande som avses i 20 § 1 mom.
av den behöriga fiskeaktionsgruppen. Närings-,
trafik- och miljöcentralen får avvika från
ett utlåtande av en fiskeaktionsgrupp endast om beviljande
av stödet strider mot Europeiska unionens lagstiftning,
den nationella lagstiftningen, det operativa programmet eller den
lokala strategin eller om det anslag som finns i finansieringskvoten
för fiskeaktionsgruppen inte räcker till för
att finansiera åtgärden.
Närmare bestämmelser om stödberättigande åtgärder
som finansieras ur finansieringskvoten för en fiskeaktionsgrupp
får utfärdas genom förordning av statsrådet.
Stödbeslutet får undertecknas maskinellt.
22 §
Beviljande av stöd utan ansökan
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan utan ansökan
bevilja stöd för tekniskt stöd enligt
artikel 78 och för fiskekontroll enligt artikel 76 i förordningen
om havs- och fiskerifonden på basis av en dispositionsplan
som har fastställts av jord- och skogsbruksministeriet.
Samma förfarande kan iakttas vid beviljande av stöd
till fleråriga forsknings- och utvecklingsprogram.
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan låta bli
att bevilja i 1 mom. avsett stöd i enlighet med den fastställda
dispositionsplan som jord- och skogsbruksministeriet har anvisat
endast, om beviljandet av stöd strider mot Europeiska unionens
lagstiftning eller den nationella lagstiftningen eller om de anslag
som centralen har att tillgå inte räcker till
för att bevilja stöd.
23 §
Beslutsfattande i projekt som gäller den integrerade
havspolitiken
För åtgärder enligt artikel 80 i
förordningen om havs- och fiskerifonden kan stöd
beviljas utan ansökan på basis av en dispositionsplan som
har fastställts av statsrådets kansli.
Statsrådets kansli fastställer dispositionsplanen
efter att tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet,
försvarsministeriet,
inrikesministeriet och miljöministeriet ha kommit överens
om en helhetslösning i fråga om stödet.
När avgörandet träffas ska enhällighet
eftersträvas. Om ett enhälligt beslut inte kan
fattas, träffar statsrådets kansli ett avgörande
efter att ha fått minst två förordande utlåtanden
av de nämnda ministerierna.
Innan avgörandet träffas ska närings-,
trafik- och miljöcentralen vid behov göra en bedömning
av projektförslagen och inhämta behövliga expertutlåtanden.
Närings-, trafik- och miljöcentralen får
avvika från den dispositionsplan som avses i 1 mom. endast
om beviljande av stöd strider mot Europeiska
unionens lagstiftning eller den nationella lagstiftningen eller
om de anslag som centralen har att tillgå inte räcker
till för beviljande av stöd.
Stöd kan dessutom beviljas inom ramen för
ett tidsbundet ansökningsförfarande. Vid valet
av projekt som stöds iakttas vad som föreskrivs
i 2—4 mom.
5 kap.
Utbetalning av stöd
24 §
Ansökan om utbetalning
Ansökan om utbetalning görs via den nättjänst
som avses i 19 § 1 mom. Bestämmelserna i 19 § om
elektronisk stödansökan och behandlingen av den
tillämpas också på ansökan om
utbetalning av stöd.
En ansökan om utbetalning kan också göras skriftligt
på en blankett som jord- och skogsbruksministeriet fastställt
för ändamålet. Ansökan ska undertecknas.
En skriftlig ansökan ska lämnas in till den myndighet
som har beviljat stödet.
Till ansökan ska fogas de bokföringshandlingar
och utredningar som är nödvändiga med tanke
på förutsättningarna för utbetalning
av stöd.
25 §
Godkännande av utbetalningar
Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om
utbetalning av stöd.
Stöd för utvecklingsprojekt kan betalas ut
i förskott, om det är motiverat med hänsyn
till stödmottagarens ställning och genomförandet
av den åtgärd som stöds.
De inkomster som den åtgärd som stöds
har gett upphov till beaktas som en faktor som minskar stödbeloppet
för ett utvecklingsprojekt. Som inkomster betraktas inte
sådan privat finansiering som uppges i en ansökan
som avses i 19 §. Stödmottagaren ska i samband
med ansökan om utbetalning lägga fram en redogörelse
för inkomsterna från projektet.
För en åtgärd kan betalas stöd
utan separat ansökan om utbetalning, om det har informerats om
förfarandet i samband med inledande av ett i 18 § 2
mom. avsett tidsbundet ansökningsförfarande som
gäller den åtgärden.
6 kap.
Återbetalning av stöd, avbrytande av utbetalning
av stöd samt återkrav
26 §
Återbetalning av stöd
Stödmottagaren ska utan dröjsmål
betala tillbaka ett stöd eller en del av det som denne
fått felaktigt, till för stort belopp eller uppenbart utan
grund. Stödmottagaren ska betala tillbaka stödet
eller en del av det också när det inte kan användas
på det sätt som krävs enligt stödbeslutet.
Om det belopp som ska återbetalas är högst 250
euro behöver det inte betalas tillbaka.
Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte skillnaden
mellan stöd som beviljats enligt kalkylerade grunder och
de faktiska kostnaderna.
27 §
Återkrav av stöd
Utbetalningen av stöd ska avbrytas och stödet ska återkrävas,
om
1) förutsättningarna för
beviljande eller utbetalning av stöd inte har uppfyllts,
2) en stödmottagare som har fått
stöd i enlighet med 11 § 3 mom. inte inom tre år
från utbetalningen av den sista betalningsposten av stödet
har uppfyllt det krav som anges i 2 mom. i den paragrafen,
3) stödmottagaren har gett sådana
felaktiga eller bristfälliga uppgifter som väsentligt
har inverkat på beviljandet eller utbetalningen av stöd,
4) stödmottagaren utan närings-,
trafik- och miljöcentralens tillstånd har överlåtit
det investeringsobjekt som stöds innan den tidsfrist som anges
i stödbeslutet har gått ut,
5) stödmottagaren har vägrat att
bistå vid inspektion,
6) Europeiska unionens lagstiftning kräver det.
Ett belopp som utan ränta uppgår till högst 250
euro behöver dock inte återkrävas.
Om stöd har beviljats flera stödmottagare
gemensamt, svarar alla mottagare solidariskt för återbetalning
av stödet.
28 §
Ränta och dröjsmålsränta
På belopp som återbetalas eller återkrävs
ska stödmottagaren betala en årlig ränta
enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) ökad
med tre procentenheter. Ränta ska betalas från
stödets utbetalningsdag till dess att det återkrävda
beloppet har betalats tillbaka.
Om det belopp som återkrävs inte betalas senast
på den förfallodag som anges i beslutet om återkrav,
ska på beloppet betalas en årlig dröjsmålsränta
enligt den räntesats som nämns i 4 § 1 mom.
i räntelagen.
29 §
Förfaranden vid återkrav
Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om återkrav
av stöd. Jord- och skogsbruksministeriet kan bestämma
att närings-, trafik- och miljöcentralen ska besluta
om återkrav i ett projekt, om ministeriet anser att förutsättningarna
enligt 27 § uppfylls.
I ett beslut om återkrav ska det belopp som återkrävs
och räntan enligt 28 § 1 mom. fastställas
samt förfallodagen för betalningen av dem anges.
Beslutet om återkrav ska fattas utan ogrundat dröjsmål
efter det att närings-, trafik- och miljöcentralen
har fått vetskap om grunden för återkravet
och senast tio år efter det att stödet har betalats
ut.
Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar
för verkställigheten av ett beslut om återkrav.
Ett beslut om återkrav kan verkställas genom utsökning
efter det att beslutet har vunnit laga kraft. Bestämmelser
om verkställigheten av beslut finns dessutom i lagen om
verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).
30 §
Jämkning av återkrav
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan helt eller
delvis avstå från att återkräva
ett belopp som betalats ut felaktigt eller utan grund eller från
att ta ut den ränta som ska betalas på beloppet,
om en helhetsbedömning visar att det med hänsyn
till stödmottagarens omständigheter och verksamhet är
oskäligt att återkräva det fulla beloppet. Återkravet
och indrivningen av ränta ska dock ske till fullt belopp,
om Europeiska unionens lagstiftning så kräver.
7 kap.
Informationssystem för det operativa programmet
31 §
Syfte med informationssystemet
Jord- och skogsbruksministeriet ska ta i bruk ett informationssystem
enligt artikel 125.2 d i förordningen om allmänna
bestämmelser. Informationssystemet används för
skötseln av de uppgifter som det föreskrivs om
i Europeiska unionens lagstiftning om Europeiska havs- och fiskerifonden
och i denna lag. Närings-, trafik- och miljöcentralerna
och fiskeaktionsgrupperna svarar för att riktiga och tillräckliga
uppgifter förs in i informationssystemet i enlighet med
de uppgifter som föreskrivs för dem.
Den som ansöker om stöd har rätt
att i den nättjänst som hör till informationssystemet
följa hur sökandens ärende i fråga
om ansökan om och utbetalning, inspektion och återkrav
av stöd framskrider och avgörs samt följa
behandlingen av övervakningsuppgifter i fråga
om stödet. En fiskeaktionsgrupp har motsvarande rätt
när det gäller stöd som har sökts
och beviljats ur dess finansieringskvot, med undantag av uppgifter
om inspektion och återkrav av stöd och sekretessbelagda
uppgifter i samband med ansökan om utbetalning av stöd.
Aktionsgruppen har i fråga om stöd som har beviljats
ur aktionsgruppens egen finansieringskvot dessutom rätt
att i den nättjänst som ingår i ärendehanteringssystemet
se konsoliderade uppgifter, om en sådan möjlighet inkluderas
i informationssystemet. För att följa hur ett ärende
framskrider och se konsoliderade uppgifter krävs stark
elektronisk autentisering enligt 2 § i lagen om stark autentisering
och elektroniska signaturer.
32 §
Informationssystemets innehåll
I informationssystemet får följande
uppgifter föras in:
1) sökandens namn och kontaktuppgifter samt personbeteckning
eller företags- och organisationsnummer,
2) namn och kontaktuppgifter för sökandens kontaktperson,
3) uppgifter om innehållet i, målet
för och resultaten av den åtgärd som
stöds,
4) uppskattningar av kostnaderna för och totalfinansieringen
av den åtgärd som stöds samt uppgifter
om utfallet av dem,
5) uppgifter om stödansökan eller
ansökan om utbetalning och hur de har avgjorts samt uppgifter
om specificeringen av stödet,
6) uppgifter om de stöd som beviljats och
betalats till stödmottagaren,
7) beloppet av den offentliga och privata finansiering
som används för den åtgärd som stöds,
8) uppgifter om verifieringar på plats,
9) uppgifter om inspektioner och om iakttagelser som
gjorts vid dem,
10) uppgifter om stöd som ska återkrävas
av stödmottagaren samt om hur återkravet genomförs,
11) uppgifter som samlas in i övervakningssyfte,
12) uppgifter om utvecklingsplanen,
13) andra nödvändiga uppgifter som
erhållits vid behandlingen av ansökan.
33 §
Uppgifternas offentlighet och bevaring av dem
Om inte något annat bestäms i Europeiska unionens
lagstiftning eller i denna lag, tillämpas lagen om offentlighet
i myndigheternas verksamhet (621/1999) på offentligheten
för uppgifterna i informationssystemet och handlingar som anknyter
till dem, på utlämnandet av dem och avgifterna
för utlämnande samt personuppgiftslagen (523/1999)
på behandlingen av personuppgifter. Stödmottagarnas
namn och andra uppgifter som avses i bilaga V till förordningen om
havs- och fiskerifonden får publiceras på internet
i den förteckning över insatser som avses i artikel
119.2 i den förordningen.
Uppgifter ur informationssystemet får lämnas
ut för forskningsarbete, om utlämnandet av uppgifterna
kan anses behövligt på grundval av en forskningsplan.
En förutsättning för att uppgifter ska
få lämnas ut är att uppgifter om enskilda
personer inte röjs för utomstående och
att uppgifterna förstörs när de inte
längre behövs för forskningen eller för
att säkerställa riktigheten av forskningsresultaten.
Under samma förutsättningar får uppgifter
lämnas ut till en aktör som på uppdrag
av en myndighet gör en utvärdering av det operativa
programmet.
Uppgifterna i informationssystemet bevaras till och med den
31 december 2033.
8 kap.
Särskilda bestämmelser
34 §
Rätt att få uppgifter och utlämnande
av uppgifter
Jord- och skogsbruksministeriet, närings-, trafik-
och miljöcentralerna och en i 35 § avsedd aktör
som förrättar inspektioner har trots bestämmelserna
om sekretess rätt att av andra myndigheter, aktörer
som sköter offentliga uppdrag eller fiskeaktionsgrupper
få för behandlingen av ett stödärende
nödvändiga uppgifter som gäller sökanden
och stödmottagaren, dennes ekonomiska ställning
och affärs- eller yrkesverksamhet eller finansiering med
offentliga medel eller andra omständigheter som är
betydelsefulla med tanke på stödet.
Jord- och skogsbruksministeriet och närings-, trafik-
och miljöcentralerna har trots bestämmelserna
om sekretess rätt att till andra myndigheter eller aktörer
som sköter offentliga uppdrag eller till organ inom Europeiska
unionen lämna ut sådana uppgifter om stödmottagaren
som erhållits vid skötseln av uppgifter enligt
denna lag och som är nödvändiga för
skötseln av den inspektionsuppgift som föreskrivs
för myndigheten, aktören eller organet eller för
utövandet av tillsyn över att Europeiska unionens
lagstiftning har följts.
På motsvarande sätt får uppgifter
lämnas ut till Naturresursinstitutet för att det
ska kunna utföra sin uppgift att samla in data, vilken
det föreskrivs om i artikel 25 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om
den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets
förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009
och om upphävande av rådets förordningar
(EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets
beslut 2004/585/EG.
En fiskeaktionsgrupp har trots sekretessbestämmelserna
rätt att ur det informationssystem som avses i 31 § få de
uppgifter som är nödvändiga för
skötseln av de uppgifter som åligger gruppen.
Uppgifter som erhållits på basis av 1—4
mom. får inte användas för andra ändamål än
det för vilket de har begärts.
35 §
Inspektionsrätt
Jord- och skogsbruksministeriet har rätt att förrätta
inspektioner som gäller beviljare av stöd och
stödmottagare i syfte att utöva tillsyn över att
förutsättningarna och villkoren för beviljande,
utbetalning och användning av stöd iakttas. Närings-,
trafik- och miljöcentralerna har motsvarande rätt
i fråga om stödmottagarna.
Den revisionsmyndighet som avses i 6 § kan bemyndiga
Landsbygdsverket eller en oberoende revisor att i enlighet med en
revisionsplan som revisionsmyndigheten har utarbetat grans-ka de åtgärder
som en stödmottagare har genomfört samt förfarandena
i anknytning till beviljande av stöd. Revisorn ska vara
en i revisionslagen (459/2007) eller i lagen om revisorer
inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (467/1999)
avsedd godkänd revisionssammanslutning. Revisionssammanslutningen
ska utse en ansvarig revisor för revisionen.
36 §
Utförande av inspektion
I syfte att förrätta en inspektion som avses
i 35 § har en myndighet eller revisor rätt att
få tillträde till byggnader, lokaler och platser
som är betydelsefulla med hänsyn till den åtgärd
som stöds och användningen av stödet
och granska dessa samt granska stödmottagarens omständigheter,
informationssystem och handlingar. Inspektioner får dock
inte förrättas i utrymmen som används
för boende av permanent natur. Vid en inspektion ska 39 § i
förvaltningslagen (434/2003) iakttas.
Den som förrättar en inspektion har rätt
att omhänderta handlingar och annat material som har samband
med användningen av stödet, om detta krävs
för att syftet med inspektionen ska uppnås. Handlingarna
och annat material ska utan dröjsmål returneras
när de inte längre behövs för
inspektionen. Den som förrättar en inspektion
har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter och
handlingar som behövs för inspektionen.
Vid utförandet av inspektionsuppdrag ska förvaltningslagen,
språklagen (423/2003), samiska språklagen
(1086/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet
och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet
(13/2003) iakttas. Bestämmelserna om straffrättsligt
tjänsteansvar tillämpas på revisorer
när de utför inspektionsuppdrag. Bestämmelser
om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.
I inspektionsverksamheten ska revisionsmyndighetens anvisningar
iakttas.
En myndighet som avses i 35 § har rätt att
avgiftsfritt få handräckning av polisen vid utförandet
av inspektionsuppdrag.
37 §
Behörig närings-, trafik- och miljöcentral
De uppgifter som enligt denna lag föreskrivits för
närings-, trafik- och miljöcentralen ska skötas
av den närings-, trafik- och miljöcentral inom
vars verksamhetsområde den åtgärd som stöds
i huvudsak ska genomföras eller inom vars område
sökandens verksamhetsställe finns, om inte något
annat föreskrivs om centralernas behörighet med
stöd av 5 § i lagen om närings-, trafik-
och miljöcentralerna (897/2009).
38 §
Delgivning av beslut
Beslut som gäller en ansökan som har lämnats
i elektronisk form delges på det sätt som bestäms
i 18 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas
verksamhet.
Andra beslut enligt denna lag kan delges i enlighet med 1 mom.
om den som saken gäller samtycker till det.
Beslutet är avgiftsfritt för sökanden.
39 §
Ändringssökande
Ändring i beslut som har fattats av jord- och skogsbruksministeriet
med stöd av denna lag får sökas genom
besvär hos högsta förvaltningsdomstolen
på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen
(586/1996).
Ändring i sådana beslut av närings-,
trafik- och miljöcentralen som avses i denna lag får
sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen
på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen.
I ett beslut av förvaltningsdomstolen som gäller
avbrytande av utbetalning eller återkrav av stöd
får ändring sökas genom besvär
på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Ändring
i förvaltningsdomstolens beslut får i övrigt
sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen endast
om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.