Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
RSv 159/2001 rd - RP 198/2001 rd
Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lagar om ändring av kyrkolagen och av vissa lagar som har samband med den (RP 198/2001 rd).
Förvaltningsutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (FvUB 21/2001 rd).
Riksdagen har antagit följande lagar:
På förslag av kyrkomötet och i enlighet med riksdagens beslut
ändras i kyrkolagen av den 26 november 1993 (1054/1993) 15 kap. 2 § 3 mom. och 22 kap. 8 § 1 och 3 punkten som följer:
15 kap.
Församlingens ekonomi
Kyrkoskatt
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Kyrkofullmäktige fastställer inkomstskattesatsen. Inkomstskattesatsen fastställs till närmaste 0,05 procentenheter.
22 kap.
Kyrkostyrelsen, kyrkans centralfond och kyrkans avtalsdelegation
Avgifter till centralfonden
Varje församling eller kyrklig samfällighet erlägger årligen till kyrkans centralfond
1) högst sju procent av den kalkylerade kyrkoskatten och andelen av den samfundsskatt som skall betalas vid den senast verkställda beskattningen (grundavgift),
3) utöver grundavgiften högst tjugo procent av den andel enligt 1 punkten som församlingen erhåller av den samfundsskatt som skall betalas (tilläggsavgift); tilläggsavgiften kan vara progressiv.
_______________
Denna lag träder i kraft den 20 .
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 25 februari 1966 om de evangelisk-lutherska församlingarnas boställen och fonder (106/1966) 13 § som följer:
För anskaffning av medel för betalning av de utgifter som tagits upp i församlingens budget skall, om inte församlingens egentliga inkomster och de kapitaltillgångar som använts räcker till, bestämmas att kyrkoskatt skall uppbäras så att de som påförts kommunalskatt betalar kyrkoskatt enligt den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen, dock inte den som inte är medlem av en evangelisk-luthersk församling, och inte heller något annat religionssamfund och dess församling.
ändras i lagen den 5 december 1941 om kyrkans centralfond (895/1941) 9 §, sådant detta lagrum lyder i lag 114/1983 och 1003/1987, som följer:
Komplettering av skatteintäkterna beviljas en församling när summan av församlingens kalkylerade kyrkoskatt och den samfundsskatt som skall betalas beräknad per närvarande medlem underskrider en utjämningsgräns som bestäms enligt kommunens invånartäthet och som i enlighet med vad kyrkostyrelsen närmare bestämmer är 65—80 procent av den genomsnittliga summan av den kalkylerade kyrkoskatten och den samfundsskatt som skall betalas beräknad per närvarande medlem i samtliga församlingar.
Kompletteringen av skatteintäkterna utgör skillnaden mellan utjämningsgränsen och summan av den kalkylerade kyrkoskatten och den samfundsskatt som skall betalas beräknad per närvarande medlem i församlingen, multiplicerad med församlingarnas vägda genomsnittliga inkomstskattesats och antalet närvarande medlemmar i församlingen vid utgången av det år under vilket de inkomster influtit som beskattningen hänför sig till. Om församlingens inkomstskattesats understiger den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen för samtliga församlingar, skall dock som församlingens kalkylerade kyrkoskatt användas den kyrkoskatt som församlingen skall betala.
Kyrkostyrelsen kan nedsätta beloppet av den komplettering av skatteintäkterna som beräknats på ovan nämnt sätt för en församling med tillgångar som ger en betydande avkastning eller med en inkomstskattesats som är låg jämförd med inkomstskattesatsen i de övriga församlingar som erhåller understöd och för vilken en komplettering av skatteintäkterna, med beaktande även av församlingens godtagbara behov och de understöd som övriga församlingar erhåller, skulle bli oskäligt stor.
Helsingfors den 20 november 2001