1 §

Rätt att söka ändring

Den som är missnöjd med Folkpensionsanstaltens eller arbetslöshetskassans beslut får söka ändring i det hos besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden och den som är missnöjd med ett beslut av besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden får söka ändring i det hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Utkomstskyddsombudet har rätt att söka ändring i ett ärende som gäller de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmåner eller fördelning av rättegångskostnader genom att i enlighet med 1 mom. anföra besvär hos besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden inom 30 dagar från det arbetssökanden fick del av Folkpensionsanstaltens eller arbetslöshetskassans beslut och hos försäkringsdomstolen inom 30 dagar från det arbetskraftsmyndigheten fick del av beslutet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5 §

Besvär som inkommit för sent

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som föreskrivs i 1 §, kan besvärsinstansen trots förseningen ta upp besvären till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen.

6 §

Dagen för delfående av beslut

Ändringssökanden anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter att beslutet postades under den adress han eller hon uppgivit, om inte något annat visas. Utkomstskyddsombudet anses ha fått del av ett beslut av besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden den sjunde dagen efter att beslutet postades under arbetskraftsmyndighetens adress, om inte något annat visas.

7 §

Undanröjande av beslut

Om ett lagakraftvunnet beslut av Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden på yrkande av Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassan i fråga eller en part undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I beslutet får ändring sökas enligt 1 § 1 och 2 mom.

Om ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden eller försäkringsdomstolen grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassan i fråga eller en part undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Efter att ha yrkat att ett i 1 eller 2 mom. avsett beslut skall undanröjas kan Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan, tills ärendet har avgjorts på nytt, temporärt inställa utbetalningen av förmånen eller betala den enligt sitt yrkande.

Likaså kan Försäkringsinspektionen för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden föreslå att ett på ovan nämnt sätt felaktigt beslut av en arbetslöshetskassa eller för försäkringsdomstolen att ett beslut av besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden skall undanröjas. Efter att ha gjort en ovan nämnd framställning kan Försäkringsinspektionen förordna att utbetalningen av förmånen skall inställas temporärt eller att den skall betalas till det belopp framställningen avser. Dessutom har utkomstskyddsombudet rätt att ansöka om att ett lagakraftvunnet beslut i ett ärende som gäller arbetskraftspolitiska förutsättningar skall undanröjas så som bestäms i 1 och 2 mom.

Ansökan om undanröjande av ett beslut skall göras inom fem år från det att beslutet har vunnit laga kraft. Av synnerligen vägande skäl kan ett beslut undanröjas på ansökan som gjorts även efter utgången av den föreskrivna tiden.

Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, skall Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet får ändring sökas enligt 1 §.

9 §

Fördelning av rättegångskostnader

Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden och försäkringsdomstolen kan ålägga arbetskraftsmyndigheten att helt eller delvis ersätta Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa för rättegångskostnaderna i ett ärende där Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan åläggs att betala en parts rättegångskostnader och skyldigheten att betala rättegångskostnader huvudsakligen eller delvis grundar sig på ett arbetskraftspolitiskt utlåtande enligt 11 kap. 4 §. Arbetskraftskommissionen eller arbetskraftsbyrån skall höras om fördelningen av ersättningsansvaret.

1 §

Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden

Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden är första besvärsinstans i ärenden som gäller utkomstskyddet för arbetslösa. Dessutom är besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden besvärsinstans i de ärenden om vilka bestäms särskilt i lag.

Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden verkar inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Kostnaderna för dess verksamhet betalas av statens medel.

2 §

Ordförande och medlemmar

Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden har en ordförande, som kan sköta uppdraget som huvudsyssla, samt ett behövligt antal vice ordförande, lagfarna medlemmar, läkarmedlemmar samt medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden och som handlar under domaransvar. För andra medlemmar än ordföranden och vice ordförandena förordnas personliga suppleanter.

Statsrådet förordnar ordföranden och vice ordförandena samt de övriga medlemmarna och deras suppleanter för fem år i sänder. Om en plats blir ledig under mandatperioden, utses en efterträdare för återstoden av perioden. Angående deras rätt att kvarstå i uppdraget gäller i övrigt vad som bestäms om innehavare av domartjänst. Av de medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden skall hälften utses på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och hälften på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer.

Medlemmarna i besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden skall vara förtrogna med frågor som gäller utkomstskyddet för arbetslösa. Ordföranden, vice ordförandena och de lagfarna medlemmarna samt deras suppleanter skall dessutom ha avlagt examen som medför behörighet för domartjänst. Läkarmedlemmarna och deras suppleanter skall vara legitimerade läkare.

När de tillträder sitt uppdrag skall besvärsnämndens ordförande, vice ordförande och medlemmar avlägga domared eller avge domarförsäkran så som bestäms i 1 kap. 6 a och 7 § i rättegångsbalken, om de inte tidigare har avlagt domared eller avgett domarförsäkran.

3 §

Behandlingen av rättskipningsärenden i besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden

Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden är uppdelad på sektioner så som dess förvaltningssektion bestämmer.

Rättskipningsärenden avgörs av besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden i en sektion med minst fyra och högst sex medlemmar och vars ordförande är besvärsnämndens ordförande eller en vice ordförande. Vid behandlingen av ett ärende vars avgörande på ett väsentligt sätt beror på medicinska synpunkter skall en de medlemmar som deltar i behandlingen vara läkare. En sektion är beslutför då ordföranden, en lagfaren medlem eller en läkarmedlem samt två medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden är närvarande. Den ena av de sistnämnda medlemmarna skall ha förordnats på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och den andra på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer.

För säkerställande av en enhetlig tolkning kan ordföranden för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden eller en sektion eller dess ordförande förordna att ett ärende som behandlas i sektionen eller en fråga som hör till ett ärende skall avgöras i en förstärkt sektion. Den förstärkta sektionen består av besvärsnämndens ordförande, vice ordförandena samt medlemmarna i den sektion som tidigare har behandlat ärendet. Den förstärkta sektionen är beslutför när besvärsnämndens ordförande eller en vice ordförande samt minst två tredjedelar av de övriga medlemmarna är närvarande. För de övriga medlemmarna gäller dessutom vad som bestäms i 2 mom.

Om ett ärende som skall avgöras av besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden är av principiell betydelse för tillämpningen av en lag eller om en sektions avgörande skulle komma att avvika från tidigare praxis, kan besvärsnämndens ordförande eller sektionen eller dess ordförande förordna att ärendet skall behandlas i besvärsnämndens plenum. Plenum är beslutfört då ordföranden eller en vice ordförande och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. För att plenum skall vara beslutfört krävs dessutom att minst två medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden är närvarande. Den ena av medlemmarna skall ha förordnats på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och den andra på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer. Vid behandlingen av ett ärende vars avgörande på ett väsentligt sätt beror på medicinska synpunkter skall en närvarande medlem vara läkare.

Sektionerna, den förstärkta sektionen och plenum är dock beslutföra endast om sammanlagt högst hälften av de närvarande medlemmarna är medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden. En sektion är beslutför också när ordföranden och minst två andra medlemmar är närvarande, förutsatt att de medlemmar som hör till sektionen i beslutför sammansättning och som inte är närvarande skriftligen före sammanträdet har meddelat att de enhälligt förenar sig om föredragandens framställning och även de närvarande medlemmarna intar samma ståndpunkt.

4 §

Behandlingen av förvaltningsärenden i besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden

I besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden behandlas förvaltningsärendena av förvaltningssektionen. Besvärsnämndens ordförande, eller vid förhinder för denne en av vice ordförandena, är ordförande för sektionen, och övriga medlemmar i sektionen är vice ordförandena för besvärsnämnden, två lagfarna medlemmar och två medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden. Av de sistnämnda medlemmarna skall den ena ha förordnats till medlem i besvärsnämnden på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och den andra på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer. Med undantag för förvaltningssektionens ordförande och vice ordföranden skall medlemmarna ha personliga suppleanter.

Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden väljer i plenum de lagfarna medlemmarna i förvaltningssektionen samt de medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden och deras suppleanter bland besvärsnämndens lagfarna medlemmar, medlemmar som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden och deras suppleanter.

Förvaltningssektionen vid besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden är beslutför när besvärsnämndens ordförande, eller vid förhinder för denne en av vice ordförandena, de båda medlemmarna som är insatta i förhållandena inom arbetslivet och på arbetsmarknaden och en lagfaren medlem är närvarande.

5 §

Behandlingen av ärenden

Vid behandlingen av ärenden i besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden tillämpas förvaltningsprocesslagen (586/1996), om inte något annat bestäms särskilt genom lag.

Det som i 38 § i förvaltningsprocesslagen föreskrivs om muntlig förhandling i förvaltningsdomstolen på begäran av enskild part gäller även verkställande av muntlig förhandling i besvärsnämnden.

Vid muntlig förhandling tillämpas lagen om offentlighet vid rättegång (945/1984). Muntlig förhandling skall ske inom stängda dörrar i ärenden i vilka tystnadsplikt gäller eller i vilka besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden beslutar att de skall behandlas inom stängda dörrar på den grund att offentlig behandling kunde medföra särskild olägenhet för en part.

Ett beslut av besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden delges genom att beslutet sänds per post till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett för besvärsnämnden. Ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden får verkställas så som en lagakraftvunnen dom.

6 §

Närmare bestämmelser och föreskrifter

Närmare bestämmelser om organisationen för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden, dess personal, behandlingen av ärenden och dess verksamhet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare bestämmelser om organiseringen av arbetet i besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden kan utfärdas i besvärsnämndens arbetsordning som fastställs av besvärsnämndens förvaltningssektion.

9 §

Utkomstskyddsombudets rätt att få uppgifter och att vara närvarande

Utkomstskyddsombudet har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt av arbetskraftsbyrån och arbetskraftskommissionen få uppgifter om arbetskraftspolitiska utlåtanden i den omfattning ombudets uppgifter det kräver. Utkomstskyddsombudet kan bestämma att Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassan eller besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden skall delge utkomstskyddsombudet beslut som gäller namngivna personer.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -