2 kap.
Pensions- och rehabiliteringsförmåner
Ålderspension
8 §
Rätten till ålderspension
En arbetstagare har rätt att gå i ålderspension från
ingången av den kalendermånad efter den under
vilken arbetstagaren uppnått 63—68 års ålder.
En arbetstagare har rätt att gå i ålderspension
redan tidigare, om han eller hon uppnått sin avgångsålder.
En arbetstagare har rätt att gå i förtida ålderspension
tidigast från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken arbetstagaren uppnått 62 års ålder
eller i uppskjuten ålderspension efter kalendermånaden
efter den under vilken arbetstagaren uppnått 68 års ålder.
På förtida och uppskjuten ålderspension
tilllämpas i övrigt vad som i denna lag bestäms
om ålderspension.
Beviljande av ålderspension och förtida ålderspension
förutsätter att arbetstagaren inte längre
står i det anställningsförhållande
från vilket han eller hon pensioneras.
Om en arbetstagare har två eller flera anställningar
som omfattas av denna lag och avslutar en eller flera av dem för
att gå i ålderspension, beviljas han eller hon
utan hinder av 4 mom. såsom ålderspension även
pension som intjänats på grundval av arbetsinkomster
som har betalats för fortgående anställning
innan ålderspensionen börjat löpa.
9 §
Förtida ålderspension från samma
tidpunkt som ålderspension som beviljats i ett annat nordiskt land
Utan hinder av vad som bestäms i 8 § 2 mom. kan
en arbetstagare på ansökan beviljas förtida ålderspension
tidigast från ingången av månaden efter
den under vilken han eller hon uppnått 60 års ålder,
dock tidigast från ingången av den månad
som följer efter ansökan om pension, om arbetstagaren
har rätt till ålderspension före 62 års ålder
på basis av överenskommelsen mellan Danmark, Finland,
Island, Norge och Sverige om samordning av pensionsrätt
enligt statliga pensionsordningar (FördrS 96/2002).
I detta fall minskas pensionen med 0,6 procent för varje
månad för vilken pensionen betalas ut före ingången
av kalendermånaden efter den under vilken 63 års ålder
uppnås.
10 §
Ålderspensionens belopp
Börjar ålderspensionen vid ingången
av kalendermånaden efter den under vilken 63—68 års ålder
uppnåtts, är ålderspensionens belopp den
pension som intjänats fram till begynnelsetidpunkten för
pensionen.
Beviljas pensionen i form av förtida ålderspension,
minskas pensionen permanent med 0,6 procent för varje månad
för vilken pensionen betalas ut före ingången
av månaden efter den under vilken 63 års ålder
uppnåtts (förtidsminskning). Förtidsminskningen
beräknas på den pension som intjänats
fram till den tidpunkt då pensionen börjar.
Någon förtidsminskning görs inte,
om en arbetstagare som får arbetslöshetsdagpenning
på basis av en rätt till tilläggsdagar
enligt 6 kap. 9 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för
arbetslösa (1290/2002) går i ålderspension
vid 62 års ålder.
Om ålderspensionen skjuts upp höjs pensionen
med 0,4 procent för varje månad med vilken begynnelsetidpunkten
för pensionen blir uppskjuten till en senare tidpunkt än
ingången av månaden efter den under vilken 68 års ålder
uppnåtts (uppskovsförhöjning).
Uppskovsförhöjningen beräknas på den
pension som har tjänats in fram till utgången
av den månad under vilken 68 års ålder
uppnås.
11 §
Begynnelsetidpunkt för ålderspension
Ålderspension och förtida ålderspension
börjar från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken arbetstagaren har uppnått den ålder som
berättigar till ålderspension eller förtida ålderspension
och slutat i den anställning på basis av vilken
han eller hon ansöker om ålderspension. Ålderspension
och förtida ålderspension beviljas dock inte utan
giltigt skäl retroaktivt för längre tid än
tre månader före ansökan om pension.
Om arbetstagaren fortsätter arbeta efter att ha fyllt
68 år, beviljas ålderspension från ingången av
den kalendermånad som följer på ansökan
om pension.
Arbetsinkomster som har betalats efter att ålderspensioner
började löpa ger på ansökan
rätt till pension tidigast från ingången
av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller
68 år.
12 §
Indragning av ålderspension
En arbetstagare kan ansöka om indragning av sin ålderspension,
om han eller hon har beviljats rehabiliteringsstöd på basis
av en sådan arbetsoförmåga
på viss tid som när rehabiliteringsstödet
beviljades beräknades fortgå efter det att arbetstagaren
fyllt 63 år. Indragning av ålderspensionen skall
sökas inom en månad från det att arbetsoförmågan
upphört. Ålderspensionen dras in när
arbetsoförmågan upphör.
13 §
Ålderspension från offentliga pensionssystem
En arbetstagare har rätt till ålderspension
enligt denna lag, om han eller hon före 63 års ålder har
fått ålderspension som för tiden före
den 1 januari 1995 har ökat med 11/60
procent för varje till pensionstiden hänförlig
månad med stöd av
1) lagen om införande av lagen om statens pensioner
(
/2006),
2) lagen om införande av lagen om kommunala
pensioner (550/2003),
3) 13 § i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001),
4) Finlands Banks pensionsstadga,
5) pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan
(298/1966),
6) lagen om ortodoxa kyrkosamfundet (521/1969),
eller
7) lagstiftningen om det pensionsskydd som i tillämpliga
delar i överensstämmelse med bestämmelserna
om statens pensioner skall finansieras av landskapet Åland.
För erhållande av ålderspension med
stöd av 1 mom. förutsätts att
arbetstagarens anställning enligt denna lag inte fortsätter.
Som ålder för ålderspension betraktas
då pensionsåldern enligt de bestämmelser
eller den pensionsstadga som nämns i 1 mom.
Har arbetstagaren med stöd av de bestämmelser
och föreskrifter som avses i 1 mom. erhållit en
förtida ålderspension som före den 1
januari 1995 har ökat med 11/60 procent för
varje till pensionstiden hänförlig månad,
betraktas pensionsåldern för denna pension som
arbetstagarens pensionsålder också enligt denna
lag.
Deltidspension
14 §
Rätten till deltidspension
En arbetstagare i åldern 58—67 år
som har övergått till deltidsarbete har rätt
att få deltidspension förutsatt att
1) han eller hon inte får annan pension på grundval
av eget arbete eller en motsvarande utländsk förmån
eller en förmån på grundval av anställning
i en internationell organisation eller ett organ inom Europeiska
gemenskaperna,
2) han eller hon under en tid av minst sex månader
omedelbart före deltidspensionens början oavbrutet
haft heltidsanställning som omfattas av denna lag och under
fem kalenderår omedelbart före det år
då deltidspensionen började har arbetsinkomster
som omfattas av denna lag på minst 12 000 euro per år
under tre kalenderår; som heltidsanställning betraktas
arbete i vilket arbetsinkomsterna uppgår till minst 1 000
euro per månad,
3) hans eller hennes arbetstid eller inkomst i anställningen
har minskat så att arbetsinkomsten i deltidsarbete sammanlagt
uppgår till minst 35 och högst 70 procent av hans
eller hennes stabiliserade inkomst före minskningen, dock
minst 229,34 euro per månad, varvid minskningen i arbetstiden
inte får skilja sig väsentligt från nedgången
i arbetsinkomsterna, och
4) han eller hon inte utan avbrott är borta
från arbetet längre tid än sex veckor;
till denna frånvarotid räknas inte semester eller
annan därmed jämförbar tid eller den
tid för vilken arbetstagaren fått dagpenning enligt
sjukförsäkringslagen (1224/2004), ersättning
för inkomstbortfall beviljad med stöd av trafikförsäkringslagen (279/1959)
eller dagpenning som grundar sig på bestämmelserna
i lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948)
till den del arbetstagaren har fått dessa dagpenningar
och lön för sjukdomstid i sammanlagt högst
12 månader.
Om nedgången i arbetstagarens förvärvsinkomster
avviker från förkortningen av arbetstiden av den
anledningen att i förvärvsinkomsten från
förvärvsarbete på heltid har ingått övertidsersättning,
tillägg för söndags-, natt- eller skiftarbete
eller andra särskilda tillägg eller ersättningar
som hänfört sig till lönen men inte ingår
i förvärvsinkomsten från deltidsarbetet,
beaktas sådana tillägg och ersättningar
inte vid prövningen av om arbetstagaren uppfyller villkoren
i 1 mom. 3 punkten.
Om en arbetstagare i samband med förstatligande har överförts
från kommunal eller privat anställning till statlig
anställning, beaktas den kommunala eller privata anställningen
före förstatligandet när den i 1 mom.
2 punkten nämnda tidsfristen om sex månader beräknas,
och även inkomsterna från kommunal eller privat
anställning när inkomsterna under tre år
beräknas.
15 §
Deltidspensionens belopp
Deltidspensionens belopp är 50 procent av skillnaden
mellan den stabiliserade inkomsten av heltidsarbete som omfattats
av arbetspensionslagarna och inkomsten av deltidsarbete som omfattas
av arbetspensionslagarna (inkomstbortfall).
När deltidspension bestäms betraktas som stabiliserad
inkomst den i 63 § avsedda inkomsten för återstående
tid på grundval av vilken arbetstagarens invalidpension
skulle ha beräknats, om arbetstagaren vid tidpunkten för
deltidspensionens början hade blivit arbetsoförmögen.
Har arbetstagaren rätt att få deltidspension också enligt
någon annan arbetspensionslag, utgör deltidspensionen
enligt denna lag samma relativa andel av den i 1 mom. nämnda
skillnaden mellan förvärvsinkomsterna som de av
denna lag omfattade arbetsinkomster som beaktats i den stabiliserade
inkomsten utgör av motsvarande arbetsinkomster enligt de
lagar på grundval av vilka deltidspension beviljas.
16 §
Deltidspensionens högsta belopp
Deltidspensionen är högst 75 procent av de pensioner
som arbetstagaren innan deltidspensionen börjar
har tjänat in enligt arbetspensionslagarna och lagen om
pensionsersättning som skall betalas av statens medel för
tiden för vård av barn under tre år eller
för tiden för studier (644/2003). Om
en primär förmån skall dras av från
pensionen på det sätt som avses i 73 eller 74 §,
beräknas den högsta deltidspensionen på den
pension som minskats på detta sätt. Deltidspensionens
högsta belopp justeras, om deltidspensionstagaren beviljas
en i 73 eller 74 § avsedd primär förmån
eller om beloppet av en sådan förmån ändras.
Med ovan i 1 mom. avsedd pension jämställs pension
som en arbetstagare har tjänat in i ett land som hör
till Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EU- eller EES-land). Om uppgifter inte fås om
nämnda pension, kan som pension som skall beaktas vid beräkningen
av deltidspensionens högsta belopp användas en
sådan kalkylerad pension som arbetstagaren skulle ha tjänat
in om hans eller hennes arbete i en främmande stat skulle
ha varit anställning enligt denna lag (teoretisk pension).
Har arbetstagaren rätt till deltidspension också enligt
någon annan arbetspensionslag och minskar det högsta
belopp på 75 procent som nämns i 1 mom. deltidspensionen,
görs minskningen med beaktande av dessa lagar i förhållande
till de arbetsinkomster som beaktats i den stabiliserade förvärvsinkomsten.
17 §
Begynnelsetidpunkten för deltidspension
Deltidspension börjar från ingången
av månaden efter den under vilken arbetstagaren uppfyller
villkoren i 14 §. Deltidspension beviljas dock inte retroaktivt
för längre tid än sex månader före
den månad som följer på den då ansökningen
gjordes.
18 §
Deltidspensionstagarens anmälningsskyldighet
Den som får deltidspension är skyldig
att underrätta Statskontoret om
1) förändringar i sina arbetstidsarrangemang,
2) andra än tjänstekollektivsavtals-
eller kollektivavtalsenliga lönejusteringar,
3) att ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande eller
företagarverksamhet upphör eller att ett nytt
tjänste- eller arbetsavtalsförhållande
eller ny verksamhet inleds,
4) förändringar i företagarverksamheten,
5) att en ny arbetspension eller en motsvarande förmån
som beviljats i ett EU- eller EES-land börjar,
6) över sex veckor lång frånvaro
från arbetet, om frånvaron inte beror på semester
eller sådan sjukdom på basis av vilken deltidspensionstagaren
får dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, lön
för sjukdomstid, dagpenning som grundar sig på bestämmelserna
i lagen om olycksfallsförsäkring eller ersättning
för inkomstbortfall beviljad med stöd av lagen
om trafikförsäkring, och
7) att en primär förmån
börjar eller förändras.
19 §
Justering av deltidspensionens belopp
Deltidspensionens belopp justeras, om
1) det har inträffat en permanent förändring
i deltidspensionstagarens förvärvsinkomster under
tiden för deltidsarbete och denna förändring på ett
betydande sätt avviker från den allmänna löneutvecklingen,
eller
2) deltidspensionstagaren får rätt
till deltidspension med stöd av en sådan arbetspensionslag som
inte tidigare har berättigat honom eller henne till deltidspension.
Justeringen görs från ingången av
kalendermånaden efter den under vilken förändringen skett,
eller om förändringen sker kalendermånadens
första dag, från den dagen.
När deltidspensionens belopp justeras anses den förvärvsinkomst
som deltidspensionen första gången fastställdes
på som stabiliserad förvärvsinkomst.
20 §
Avbrytande av utbetalningen av deltidspension
Om arbetstagarens inkomst av deltidsarbete eller tiden för
frånvaro från arbetet tillfälligt förändras
så att villkoren i 14 § 1 mom. 3 och 4 punkten
för deltidsarbete inte uppfylls, avbryts utbetalningen
av deltidspensionen efter meddelande från pensionstagaren
eller på Statskontorets initiativ. Utbetalningen avbryts
från ingången av följande möjliga
betalningsperiod, förutsatt att orsaken till betalningsavbrottet
fortfarande föreligger. Utbetald deltidspension återkrävs
enligt 130 § för den tid under vilken villkoren
för erhållande av deltidspension inte uppfyllts.
Avbruten deltidspension börjar efter meddelande från
pensionstagaren utbetalas på nytt räknat från
den tidpunkt då villkoren för erhållande av
deltidspension uppfylls. Har begäran om att utbetalning
av avbruten deltidspension skall återupptas inte framställts
inom sex månader från det att deltidspensionen
avbröts, dras pensionen in räknat från
tidpunkten för avbrottet.
21 §
Indragning av deltidspension och erhållande av ny deltidspension
Deltidspensionen dras in från ingången av månaden
efter den under vilken arbetstagaren inte längre uppfyller
villkoren i 14 § 1 mom. 3 och 4 punkten för
erhållande av pensionen, om inte något annat följer
av 20 §. Om denna dag är kalendermånadens
första dag, dras dock deltidspensionen in från
denna dag. Deltidspension kan också dras in retroaktivt.
Har deltidspensionen dragits in, har arbetstagaren rätt
att på nytt få deltidspension när han
eller hon uppfyller villkoren för den. Har deltidspensionen
varit indragen i högst sex månader används
den stabiliserade inkomst som låg till grund för
den tidigare deltidspensionen som stabiliserad inkomst av heltidsarbetet
när den nya deltidspensionen efter den indragna deltidspensionen
fastställs.
22 §
Invalidpension efter deltidspension
Om en arbetstagare som får deltidspension beviljas
invalidpension för samma tid för vilken deltidspension
redan har betalats, betraktas deltidspensionen som en delbetalning
av invalidpensionen.
23 §
Övergång från deltidspension till ålderspension
Förutsättningen för att en arbetstagare
som får deltidspension skall få ålderspension är
att deltidsarbetet har upphört och att arbetstagaren innan
deltidspensionen upphör och deltidsarbetet slutar har uppnått
den ålder då han eller hon har rätt att
gå i ålderspension.
Fortsätter arbetstagaren i deltidsarbete efter att
ha fyllt 68 år, omvandlas deltidspensionen vid 68 års ålder
till en ålderspension som är lika stor som deltidspensionen.
När arbetstagaren upphör med deltidsarbetet beräknas ålderspensionen
på ansökan på nytt.
Arbetspensionsrehabilitering
24 §
Rätten till arbetspensionsrehabilitering
En arbetstagare under 63 år har rätt
att få ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering
för förhindrande av arbetsoförmåga
eller förbättrande av arbets- och förvärvsförmågan,
om
1) en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som har
konstaterats på behörigt sätt sannolikt medför
risk för att arbetstagaren blir arbetsoförmögen
på det sätt som avses i 35 § 1 mom.,
2) arbetstagaren har sådana inkomster av arbete
att inkomsterna för återstående tid enligt 63 § är
minst 25 133,40 euro, och
3) arbetstagaren inte har rätt till rehabilitering
med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i
lagen om olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen.
När rehabiliteringens ändamålsenlighet
bedöms beaktas arbetstagarens ålder, yrke, tidigare
verksamhet, utbildning och etablering i arbetslivet samt huruvida
den yrkesinriktade rehabilitering som söks sannolikt leder
till att arbetstagaren fortsätter i arbete som är
lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd
eller återgår till arbete. När ändamålsenligheten
bedöms beaktas dessutom huruvida den yrkesinriktade rehabiliteringen
uppskjuter arbetstagarens pensionering.
Med risk för arbetsoförmåga avses
en situation där det är sannolikt att arbetstagaren
under de närmaste åren, fastän möjligheterna
till vård och medicinsk rehabilitering beaktas, utan yrkesinriktad
rehabilitering skulle bli beviljad invalidpension eller delinvalidpension.
Den i 1 mom. 2 punkten avsedda inkomsten för återstående
tid fastställs på samma sätt som om arbetstagaren
hade blivit arbetsoförmögen vid tidpunkten för
ansökan om rehabilitering. Då inkomsten fastställs
beaktas inte de inkomster som är som grund för
förmånerna för oavlönad tid
eller inkomster som avses i 63 § 4 mom.
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på rehabilitering
av en arbetstagare som är arbetsoförmögen
på det sätt som avses i 35 § 1 och 2
mom. I ett sådant fall fastställs inkomsten för återstående
tid på samma sätt som vid beräkning av
arbetstagarens invalidpension.
25 §
Yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringsplan
Med yrkesinriktad rehabilitering avses arbetsprövning,
arbetsträning, utbildning som leder till arbete eller yrke
och stöd för inledande av eller fortsatt näringsverksamhet.
Arbetstagaren kan få ersättning för sådana
behövliga och nödvändiga kostnader som
den yrkesinriktade rehabiliteringen medför och som stöder
rehabilitering.
Innan den yrkesinriktade rehabiliteringen inleds skall arbetstagaren
ha en rehabiliteringsplan. Statskontoret kan stödja utarbetandet
av planen.
26 §
Ersättning för olycksfall eller yrkessjukdom
vid arbetsträning
För olycksfall som inträffat eller yrkessjukdom
som ådragits i samband med i 25 § 1 mom. avsedd
arbetsträning, där den som deltar i rehabiliteringen
inte är anställd hos den som ordnar arbetsträningen,
betalas till den som får rehabilitering ersättning
av statsmedel i tillämpliga delar på samma grunder
som gäller ersättning för olycksfall
i arbete enligt lagen om olycksfallsförsäkring.
Ett ärende som gäller betalning av ersättning
av statsmedel med stöd av denna paragraf behandlas av Statskontoret
som första instans.
27 §
Rehabiliteringspenning
En arbetstagare har rätt till rehabiliteringspenning
för de kalendermånader under vilka han eller hon
på grund av yrkesinriktad rehabilitering är helt
eller delvis förhindrad att utföra förvärvsarbete.
Rehabiliteringspenningen är lika stor som det sammanräknade
beloppet av de arbetspensioner, förhöjt med 33
procent, som arbetstagaren skulle ha rätt till, om han
eller hon när ansökan om rehabilitering gjordes
hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt
som berättigar till full invalidpension.
Om arbetstagarens sjukledighet har börjat medan hans
eller hennes anställningsförhållande
pågick och rehabiliteringsbehovet fanns redan när
sjukledigheten började, är rehabiliteringspenningen
dock lika stor som det sammanräknade beloppet av de arbetspensioner,
förhöjt med 33 procent, som arbetstagaren skulle
ha rätt till, om han eller hon när sjukledigheten
började hade blivit arbetsoförmögen på ett
sätt som berättigar till full invalidpension.
28 §
Partiell rehabiliteringspenning
Om en arbetstagare under den tid yrkesinriktad rehabilitering
pågår tjänar mer än hälften
av den stabiliserade inkomsten, utgör rehabiliteringspenningen
hälften av den rehabiliteringspenning som avses i 27 §.
29 §
Rehabiliteringstillägg till invalidpensionstagare
Om en arbetstagare får invalidpension enligt denna
lag har han eller hon inte rätt till rehabiliteringspenning
enligt 27 §. Invalidpensionstagaren får utöver
invalidpensionen ett rehabiliteringstillägg för
den tid som den yrkesinriktade rehabiliteringen pågår.
Rehabiliteringstillägget utgör 33 procent av invalidpensionen.
Delinvalidpension kan betalas som full pension under
tiden för yrkesinriktad rehabilitering och förhöjd
på det sätt som bestäms i 1 mom.
30 §
Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning
En arbetstagare kan beviljas rehabiliteringspenning i form av
rehabiliteringsunderstöd enligt prövning till
ett lika stort belopp som invalidpensionen för tiden från
rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt
för tiden mellan rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringsunderstöd
enligt prövning kan beviljas också för utarbetande
av en i 25 § 2 mom. avsedd rehabiliteringsplan.
Rehabiliteringsunderstöd betalas högst för
tre månader per kalenderår så att tiden
räknas separat för tiden från rehabiliteringsbeslutet
till rehabiliteringens början samt för tiden mellan
rehabiliteringsperioderna. Rehabiliteringsunderstöd kan
dock betalas även för en längre tid,
om detta är motiverat för tryggande av rehabiliteringen.
31 §
Indragning av rehabiliteringspenning eller av invalidpensionstagares
rehabiliteringstillägg
Rehabiliteringspenningen eller det rehabiliteringstillägg
som betalas till en invalidpensionstagare kan dras in, om mottagaren
utan giltig orsak vägrar delta i yrkesinriktad rehabilitering
eller avbryter sådan rehabilitering.
En arbetstagare har inte utan giltig orsak rätt till
invalidpension förrän rätten till rehabiliteringspenning
enligt arbetspensionslagarna eller lagen om Folkpensionsanstaltens
rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner
(566/2005) har upphört.
32 §
Statskontorets anmälningsskyldighet
Statskontoret skall underrätta Folkpensionsanstalten
om yrkesinriktad rehabilitering samt om sådana beslut som
gäller rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg.
33 §
Andra bestämmelser om rehabilitering
I fråga om rehabiliteringspenningen och rehabiliteringstillägget
samt mottagare av dem gäller i tillämpliga delar
vad som föreskrivs i denna lag om invalidpension och invalidpensionstagare.
Rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg
kan också betalas för kortare tid än
en månad. Primärtid enligt sjukförsäkringslagen
inverkar inte på begynnelsetidpunkten för rehabiliteringspenningen.
Under den tid för vilken rehabiliteringspenning betalas
intjänas inte pension enligt 57 § och rehabiliteringsförmånerna
tas inte som grund för familjepension. För arbete under
den tid för vilken rehabiliteringspenning betalas tjänas
ny pension in på det sätt som bestäms
i 53 §.
Invalidpension
34 §
Förmåner vid arbetsoförmåga
En arbetstagare har på grundval av nedsatt arbetsförmåga
i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag rätt
till invalidpension tills han eller hon fyller 63 år. Invalidpension
beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd
för viss tid.
Vad som i denna lag föreskrivs om invalidpension och
mottagare av sådan pension skall tillämpas på rehabiliteringsstöd
och mottagare av sådant stöd.
35 §
Rätten till invalidpension
En arbetstagare har rätt till invalidpension, om
han eller hon på grund av sjukdom, lyte eller skada utan
avbrott för minst ett år
1) medan anställningen pågått
blivit oförmögen att sköta sin tjänst
eller sitt arbete, tiden från och med arbetsoförmågans
början inberäknad,
2) efter det att anställningen upphört
med beaktande av hans eller hennes återstående
arbetsförmåga blivit oförmögen
att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant
tillgängligt arbete som han eller hon skäligen
kan förutsättas utföra.
Vid tillämpning av 1 mom. 2 punkten beaktas också arbetstagarens
utbildning, tidigare verksamhet, ålder, boningsort och
andra därmed jämförbara omständigheter.
Om arbetsförmågan varierar beaktas arbetstagarens årliga
inkomster.
Utöver vad som i 1 och 2 mom. bestäms om faktorer
som skall beaktas vid bedömningen av i vilken mån
arbetsförmågan är nedsatt skall i fråga
om en arbetstagare som fyllt 60 år och som har en lång
yrkeskarriär, vid bedömningen av rätten
till invalidpension även beaktas om arbetet har varit påfrestande
och slitsamt samt de krav och det ansvar som hänför
sig till arbetet, om dessa faktorer i kombination med sjukdom, lyte
eller skada gör det oskäligt för arbetstagaren
att fortsätta i arbete.
Invalidpension beviljas antingen som full invalidpension eller
som delinvalidpension. Full invalidpension beviljas arbetstagare
vars arbetsförmåga kan uppskattas vara nedsatt
med minst tre femtedelar i åtminstone ett år. Är
arbetsförmågan nedsatt med mindre än
detta, men med minst två femtedelar, beviljas pensionen
som delinvalidpension.
36 §
Invalidpension på basis av pension som beviljats enligt
någon annan arbetspensionslag
En arbetstagare har rätt till invalidpension när han
eller hon, efter det att en anställning som omfattas av
denna lag upphört, för senare tjänste-
eller arbetsavtalsförhållande eller företagarverksamhet
beviljats invalidpension enligt någon annan arbetspensionslag.
I sådana fall beviljas invalidpension enligt denna lag
som full pension eller delinvalidpension, beroende på hur den
pension som utgör grunden för pensionen är beviljad.
37 §
Utredning av rehabiliteringsmöjligheterna
Innan Statskontoret fattar beslut om invalidpension skall det
försäkra sig om att arbetstagarens möjligheter
till rehabilitering har klarlagts.
38 §
Invalidpensionens belopp
Beloppet av full invalidpension är summan av den intjänade
pensionen före utgången av det år som
föregick pensionsfallsåret och pensionsdelen för återstående
tid enligt 55 §. Delinvalidpensionen utgör hälften
av full invalidpension.
39 §
Begynnelsetidpunkten för full invalidpension
Full invalidpension börjar tidigast från ingången
av kalendermånaden efter den under vilken den i 12 kap.
3 § i sjukförsäkringslagen avsedda primärtiden
för dagpenningen utgår.
Full invalidpension börjar dock från
ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan
började, om
1) pensionsansökan har gjorts innan Folkpensionsanstalten
har fastställt primärtiden för sjukdagpenningen,
och det före utgången av den andra kalendermånaden
som följer på pensionsansökan inte har
beviljats sådan dagpenning som skall betalas för
minst en månad utan avbrott och som hänför
sig till tiden efter arbetsoförmågans början,
eller
2) dagpenningsansökan som hänför
sig till tiden efter arbetsoförmågans början
har avslagits, och arbetstagaren inte har beviljats sådan
dagpenning som skall betalas för minst en månad utan
avbrott och som hänför sig till tiden efter avslaget.
Har en arbetstagare rätt att från utlandet
få en förmån som motsvarar dagpenning
enligt sjukförsäkringslagen, beaktas förmånen
vid fastställandet av begynnelsetidpunkten för
invalidpensionen på samma sätt som dagpenning
enligt sjukförsäkringslagen, dock för
högst den maximala betalningstiden enligt sjukförsäkringslagen.
40 §
Begynnelsetidpunkten för delinvalidpension
Delinvalidpension börjar från ingången
av den månad som följer på pensionsfallet.
41 §
Betalning av invalidpension retroaktivt
Utan giltigt orsak betalas invalidpension inte retroaktivt för
längre tid än de sex månader som föregår
ansökan om pension.
Om invalidpension beviljas retroaktivt, betalas pensionen inte
för den tid för vilken arbetstagaren har fått
rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna eller lagen
om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner
och rehabiliteringspenningförmåner eller ersättning för
inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som
ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring
(625/1991) eller lagen om rehabilitering som ersätts
enligt trafikförsäkringslagen (626/1991).
Om invalidpension beviljas retroaktivt såsom delinvalidpension
eller full invalidpension på basis av 39 § 2 mom.
och dagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen
har utbetalats för samma tid, betalas invalidpension för
denna tid till den del invalidpensionens belopp överstiger
beloppet av dagpenningen.
42 §
Tid för vilken rehabiliteringsstöd beviljas
Är arbetstagarens arbetsförmåga nedsatt
för en begränsad tid men i minst ett år,
har arbetstagaren rätt att så länge som
han eller hon bedöms vara arbetsoförmögen
på det sätt som avses i denna lag få rehabiliteringsstöd
för att återställa arbetsförmågan.
När rehabiliteringsstöd beviljas skall Statskontoret
försäkra sig om att en vård- eller rehabiliteringsplan
har utarbetats för arbetstagaren. Rehabiliteringsstöd
kan beviljas en arbetsoförmögen arbetstagare även
för den tid vård- eller rehabiliteringsplanen
håller på att tas fram.
43 §
Invalidpensionstagarens anmälningsskyldighet
Den som får invalidpension är skyldig att
underrätta Statskontoret om att han eller hon återfått
arbetsförmågan, om att han eller hon börjar förvärvsarbeta
och om att rehabiliteringen avbrutits.
44 §
Utredning av fortsatt arbetsoförmåga
Om Statskontoret har grundad anledning att anta att invalidpensionstagaren åter är
arbetsförmögen är pensionstagaren, om
Statskontoret så bestämmer, skyldig att för
utredning av om arbetsoförmågan fortgår
låta undersöka sig hos en av Statskontoret angiven
legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt
eller en undersökningsinrättning som anvisas av
Statskontoret. Statskontoret skall då ersätta
skäliga kostnader för undersökningen
och eventuella resor.
45 §
Översyn av rätten till invalidpension
Om invalidpensionstagarens arbetsförmåga förändras,
ses rätten till invalidpension över på hans
eller hennes ansökan eller på Statskontorets initiativ.
Vid en bedömning av huruvida invalidpensionstagarens
arbetsförmåga har förändrats
eller återställts beaktas förändringarna
i arbetstagarens arbetsinkomst. Arbetstagaren har inte rätt till
full invalidpension för den tid under vilken arbetsinkomsten överstiger
40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för
tiden innan arbetsoförmågan började eller
rätt till delinvalidpension för den tid under
vilken arbetsinkomsten överstiger 60 procent av den nämnda genomsnittliga
inkomsten.
46 §
Ändring av invalidpensionens belopp
Sker en sådan förändring i arbetsförmågan hos
en arbetstagare som får full invalidpension att han eller
hon har rätt att få delinvalidpension och förändringen
kan bedömas fortgå minst ett år, ändras
invalidpensionen till delinvalidpension från
ingången av månaden efter förändringen.
Sker en sådan förändring i arbetsförmågan hos
en arbetstagare som får delinvalidpension att han eller
hon har rätt att få full invalidpension och förändringen
kan bedömas fortgå minst ett år, ändras
delinvalidpensionen till full invalidpension. Full invalidpension
börjar så som bestäms i 39 §.
Delinvalidpensionen betalas till dess full invalidpension börjar.
47 §
Indragning av invalidpension
Om en invalidpensionstagare har återfått sin arbetsförmåga
i sådan grad att han eller hon inte längre uppfyller
villkoren för erhållande av invalidpension, dras
pensionen in från och med ingången av kalendermånaden
efter den under vilken pensionstagaren återfått
arbetsförmågan.
Om invalidpensionen dras in eller rehabiliteringsstödet
upphör, kan för att stödja återgången till
arbete utbetalningen av pension fortsättas i form av rehabiliteringsstöd
till samma belopp som delinvalidpension även för
en kortare tid än ett år.
48 §
Avbrott i utbetalningen av invalidpension
Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas, om
pensionstagaren
1) är i förvärvsarbete och
inkomsten av detta arbete tillfälligt överstiger
60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för
tiden innan arbetsoförmågan började,
2) inte samtycker till undersökning som Statskontoret
förelagt honom eller henne i enlighet med 44 §,
förutom om det finns ett godtagbart skäl till
detta,
3) inte lämnar resultaten av den undersökning
som avses i 44 § till Statskontoret inom en skälig
tid som Statskontoret sätter ut, eller
4) utan giltigt skäl vägrar delta
i rehabilitering eller utbildning som Statskontoret ordnar.
49 §
Justering, indragning eller avbrytande av invalidpension retroaktivt
Pensionen kan dras in eller justeras eller utbetalningen av
den kan avbrytas retroaktivt för högst ett år.
Denna tid beräknas från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken pensionstagaren ansökt om justering
eller Statskontoret vidtagit justeringsåtgärder.
Om utbetalningen av invalidpension har avbrutits, justeras eller
indras dock pensionen från tidpunkten för avbrytandet.
50 §
Ändring av invalidpension till ålderspension
och rätt till ny pension som intjänats under tiden
för invalidpension
Full invalidpension ändras till ålderspension och
delinvalidpension till sådan ålderspension som
till beloppet motsvarar full invalidpension från ingången
av månaden efter den under vilken pensionstagaren fyller
63 år eller uppnår en lägre pensionsålder,
i fråga om en pensionstagare i tjänsteförhållande
dock senast när han eller hon uppnår avgångsåldern.
Arbetstagaren har på ansökan rätt
till pension som intjänats på grundval av arbete
som utförts under tiden för invalidpension tidigast
från den tidpunkt då invalidpensionen ändras
till ålderspension, förutsatt att arbetstagaren
inte längre är i den anställning från
vilket han eller hon pensioneras.
Pensionen beräknas i form av invalidpension, men
beviljas i form av ålderspension från ingången
av månaden efter den under vilken 63 års ålder
uppnåddes, om
1) arbetstagaren har fyllt 63 år före
utgången av den primärtid som avses i 12 kap.
3 § i sjukförsäkringslagen, eller
2) någon primärtid inte fastställs
för arbetstagaren på basis av 12 kap. 3 § 2
mom. i sjukförsäkringslagen, eftersom arbetstagaren
har fyllt 63 år.
51 §
Hänvisning till rehabilitering
Avslås en ansökan om invalidpension eller
arbetspensionsrehabilitering, skall Statskontoret i samarbete med
dem som tillhandahåller rehabiliteringstjänster
se till att arbetstagaren ges information om andra rehabiliteringsmöjligheter och
hänvisas till annan rehabilitering eller någon
annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov.
Statskontoret skall dessutom iaktta lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen
(497/2003).
3 kap.
Fastställande av pension
52 §
Grunderna för pensionstillväxten
Pensionen tillväxer
1) på grundval av sådana arbetsinkomster
enligt 59 § som arbetstagaren har tjänat från
ingången av kalendermånaden efter den under vilken
18 års ålder uppnåddes till utgången
av den månad under vilken arbetstagaren fyller 68 år,
2) för oavlönad tid som avses i 62 §,
och
3) för tid med invalidpension och deltidspension
enligt denna lag.
Till pension berättigar inte arbetsinkomsterna under
det år under vilket arbetsoförmågan började,
om den återstående tiden vid fastställandet
av invalidpensionen har räknats såsom till pension
berättigande tid enligt 55 §.
53 §
Tillväxtprocent för pension
Pensionen tillväxer på grundval
av de pensionsgrundande arbetsinkomster som avses i 59 § för
ettvart år (årsinkomst) med
1) 1,5 procent fram till utgången av den kalendermånad
under vilken arbetstagaren fyller 53 år,
2) 1,9 procent från och med ingången
av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren
fyller 53 år fram till utgången av den kalendermånad
under vilken arbetstagaren fyller 63 år,
3) 4,5 procent från och med ingången
av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren
fyller 63 år fram till utgången av den kalendermånad
under vilken arbetstagaren fyller 68 år.
Om en i 1 mom. angiven procentsats ändras under kalenderåret,
fastställs pensionstillväxten enligt en genomsnittlig
procentsats på grundval av andra inkomster än
sådana som intjänats efter ålderspensionens
början. Den genomsnittliga tillväxten räknas
ut genom att tillväxtprocentsatserna enligt 1 mom. beaktas
i förhållande till det antal kalendermånader
under kalenderåret till vilka procentsatserna hänför
sig.
Arbetar arbetstagaren i något annat EU- eller EES-land än
i Finland efter att ha uppnått 53 års ålder,
fogas till den teoretiska pensionen ett särskilt tillägg
som räknas ut på basis av skillnaden mellan den
procentsats som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten och den procentsats
som avses i 1 mom. 1 punkten. Det särskilda tillägget
räknas ut på basis av arbetsinkomsterna i Finland.
54 §
Pensionstillväxt för oavlönad tid
Pensionen tillväxer med 1,5 procent på grundval
av den inkomst som ligger till grund för en i 62 § avsedd
förmån som arbetstagaren under ettvart kalenderår
erhållit för oavlönad tid.
55 §
Fastställande av pension för återstående
tid
När invalidpensionen fastställs berättigar
tiden från ingången av det kalenderår
då arbetstagaren blev arbetsoförmögen
till utgången av den kalendermånad då han
eller hon uppnådde 63 års ålder eller
en lägre pensionsålder eller avgångsålder
(återstående tid) till pension. En förutsättning
för erhållande av pension för återstående
tid är att arbetstagaren under de tio kalenderår
som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började
har haft sammanlagt minst 12 566,70 euro i arbetsinkomster enligt
arbetspensionslagarna.
Av den i 63 § avsedda inkomst som pensionen
för återstående tid grundar sig på utgör
pensionen för återstående tid
1) 1,5 procent per år till den del som pensionen
omfattar återstående tid fram till utgången av
den månad under vilken arbetstagaren fyller 50 år,
2) 1,3 procent per år till den del som den återstående
tiden omfattar tiden från ingången av den kalendermånad
efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram
till utgången av den kalendermånad under vilken
arbetstagaren fyller 63 år.
56 §
Pensionstillväxt för arbete som utförs
under tiden med pension
Pensionen tillväxer med 1,5 procent på grundval
av de pensionsgrundande årsinkomster som pensionstagaren
har under den tid för vilken han eller hon enligt en arbetspensionslag
har fått invalidpension eller ålderspension eller
motsvarande pension från utlandet.
57 §
Pensionstillväxt för tid med invalidpension
som upphört
Om en arbetstagare som har fått invalidpension
senare beviljas pension på nya grunder på basis
av ålder eller arbetsoförmåga, räknas
såsom till pension berättigande tid även
den tid under vilken arbetstagaren fick invalidpension. När
pensionen för denna tid räknas ut används som
grund den inkomst för återstående tid
som hänför sig till den invalidpension som upphört.
På basis av 1 mom. tillväxer pensionen
från och med ingången av det år under
vilket arbetsoförmågan började till utgången
av den månad under vilken invalidpensionen upphörde
på grundval av den inkomst som pensionen för återstående
tid grundar sig på och som hänför sig
till invalidpensionen med
1) 1,5 procent per år till den del pensionen omfattar
tiden fram till utgången av den månad under vilken
arbetstagaren fyller 50 år,
2) 1,3 procent per år till den del pensionen omfattar
tiden från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram
till utgången av den kalendermånad under vilken
arbetstagaren fyller 63 år.
Har arbetstagaren utöver invalidpension enligt denna
lag fått invalidpension enligt någon annan arbetspensionslag,
utgör den inkomst för återstående
tid som omfattas av denna lag och som hänför sig
till den invalidpension som upphört samma relativa andel
av de inkomster för återstående tid som
hänför sig till de invalidpensioner som arbetstagaren
erhållit som den andel arbetsinkomsterna enligt denna lag
utgör av summan av inkomsterna enligt arbetspensionslagarna
under den granskningstid som avses i 63 och 65 §.
Har arbetstagaren fått invalidpension utan grund, räknas
vid beräkningen av ny pension inte denna tid med invalidpension
såsom till pension berättigande tid.
58 §
Pensionstillväxt på grundval av deltidsarbete och
för tid med deltidspension
På grundval av inkomster av deltidsarbete som utförs
vid sidan av deltidspension samt på grundval av inkomster
som ligger till grund för i 62 § avsedda förmåner
för oavlönad tid under tiden för deltidsarbete
tillväxer pensionen i enlighet med 53 och 54 §.
För tid med deltidspension tillväxer ålderspensionen
med 0,75 procent per år av det i 15 § 1 mom.
avsedda inkomstbortfall på basis av vilket arbetstagarens
deltidspension första gången har räknats
ut.
När invalidpensionen räknas ut på basis
av arbetsoförmåga som börjat under tid
med deltidspension, tillväxer pensionen för tiden
med deltidspension med 1,5 procent av inkomstbortfallet per år.
Räknas även pension för återstående tid
med i pension som tjänas in på grundval av deltidsarbete
som utförs vid sidan av deltidspension när invalidpensionen
fastställs, skall pensionen för återstående
tid räknas ut enligt tillväxtprocentsatserna i
55 § också i fråga om inkomstbortfallet.
59 §
Arbetsinkomster som berättigar till pension
När den pensionsgrundande arbetsinkomsten bestäms
skall lön eller annan ersättning som har betalats
eller enligt överenskommelse skall betalas för
arbete beaktas. Sådan ersättning anses som arbetsinkomst
på grundval av vilken pension intjänas även
då det betalas till arbetstagaren av ett konkursbo, av
en sådan myndighet som enligt lönegarantilagen
(866/1998) ansvarar för lönegarantin
eller av någon annan betalare (ställföreträdande
betalare) i stället för av arbetsgivaren.
Som ersättning enligt 1 mom. betraktas inte
1) en personalförmån som tillhandahållits
av arbetsgivaren,
2) dagtraktamenten eller andra kostnadsersättningar
för tjänsteresa,
3) lön för väntetid enligt
2 kap. 14 § 1 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001),
4) ersättningar som betalas vid upphävande av
arbetsavtal eller tjänsteförhållande,
eller andra skadestånd,
5) till arbetstagaren betalda ersättningar
och övriga förmåner enligt lagen om ersättningar
på grund av lokala särförhållanden
samt andra förmåner till tjänstemän
inom utrikesrepresentationen (651/1993) samt ortstillägg
och ersättningar enligt förordningen om ersättningar
på grund av lokala särförhållanden
till tjänstemän inom utrikesrepresentationen (652/1993),
eller
6) andra förmåner och prestationer
som följer av en anställning men inte utgör
ersättning för utför arbete.
60 §
Arbetsinkomster som berättigar till pension vid arbete
utomlands
Om en arbetstagare från Finland sänds utomlands
för att arbeta, betraktas den lön som skulle betalas
för motsvarande arbete i Finland, med avvikelse från
vad som bestäms i 59 §, som den arbetsinkomst
som utgör grund för pensionen. Om motsvarande
arbete inte finns i Finland, betraktas den lön som annars
kan anses motsvara nämnda arbete som arbetsinkomst.
61 §
Avdrag för arbetstagarens pensionsavgift från årsinkomsten
När den pensionsgrundande arbetsinkomsten fastställs
avdras från arbetsinkomsten för ettvart år
ett belopp som motsvarar den pensionsavgift som avses i 136 § och
som fastställts för arbetstagarna för året
i fråga.
62 §
Oavlönad tid som berättigar till pension
Oavlönad tid berättigar till pension, om arbetstagaren
före ingången av pensionsfallsåret har
haft minst 12 566,70 euro i arbetsinkomster som är försäkrade
enligt arbetspensionslagarna.
Till pension berättigar inkomst som ligger till grund
för en förmån för oavlönad
tid på det sätt som avses i 3 mom. och som arbetstagaren
har erhållit från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken 18 års ålder uppnåtts
till utgången av det år som föregår
pensionsfallet. När ålderspension räknas
ut beaktas dock inkomst som ligger till grund för en förmån
som arbetstagaren erhållit fram till utgången
av månaden för ålderspensionsfallet.
De inkomster som ligger till grund för förmåner
för oavlönad tid betraktas som inkomster under
det kalenderår till vilket förmånstiden
hänför sig. De inkomster som ligger till grund
för förmånerna berättigar till
pension enligt följande:
1) 117 procent av sådan arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen
som ligger till grund för moderskaps-, särskild
moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning
för den tid för vilken förmånen
har betalats till arbetstagaren och 17 procent för den
tid för vilken förmånen har betalats till
arbetsgivaren,
2) 75 procent av den inkomst som ligger till grund
för alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet
(1305/2002),
3) 75 procent av den inkomst som ligger till grund
för inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd
för arbetslösa till den del dagpenning har erhållits
till utgången av den månad under vilken 63 års ålder
uppnåtts,
4) 65 procent av den inkomst som ligger till grund
för förtjänststöd enligt lagen
om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002),
5) 65 procent av den inkomst som ligger till grund
för den utbildningsdagpenning som avses i 10 kap. i lagen
om utkomstskydd för arbetslösa,
6) 65 procent av den inkomst som ligger till grund
för vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd
(1276/2000),
7) 65 procent av den arbetsinkomst som ligger till
grund för rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna
eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner
och rehabiliteringspenningförmåner, eller för
ersättning för förlorad inkomst som beviljats
enligt bestämmelserna om rehabilitering inom ramen för
olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring, för
den tid för vilken förmånen har betalats
till arbetstagaren, dock inte om rehabiliteringspenningen har utbetalats
som ett tillägg till pension,
8) 65 procent av sådan arbetsinkomst som ligger
till grund för sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning
och specialvårdspenning och som avses i sjukförsäkringslagen,
för den tid för vilken förmånen
har betalats till arbetstagaren, dock så att inkomsten
som ligger till grund för partiell sjukdagpenning är
hälften av arbetsinkomsten som ligger till grund för
sjukdagpenningen,
9) 65 procent av den arbetsinkomst som ligger till
grund för ersättning för förlorad
inkomst som beviljats enligt bestämmelserna om olycksfallsförsäkring,
trafikförsäkring eller försäkring för
olycksfall i militärtjänst, för den tid
för vilken dagpenning har betalats till arbetstagaren, dock
inte till den del pension i enlighet med 8 punkten intjänas
av samma orsak.
Har en förmån som avses i 3 mom. 1 punkten på grund
av att förvärvsinkomster saknas eller att de har
varit låga betalats till ett belopp som motsvarar minimidagpenning, är
den inkomst som ligger till grund för pensionen 523,61
euro i månaden. Har förmånen på grund
av återgång till arbetet betalats till ett belopp
som motsvarar minimidagpenning, anses som den inkomst som ligger
till grund för förmånen beloppet av den minimidagpenning
som betalats till arbetstagaren.
På grundval av inkomst som ligger till grund för
en förmån intjänas inte pension för
den tid för vilken arbetstagaren har erhållit
annan pension enligt arbetspensionslagarna än
deltidspension eller familjepension.
Om en pensionstagare är berättigad till pension
enligt två eller flera arbetspensionslagar, behandlas och
avgörs den del av pensionen som intjänats på basis
av inkomsterna i 1—4 mom. av den sista pensionsanstalt
som avses i 109 § eller, om bestämmelserna om
sista pensionsanstalt inte tillämpas, den pensionsanstalt
som avses i 106 § mom. i lagen om pension för
arbetstagare eller, om arbetstagaren inte har arbetsinkomster enligt
pensionslagar för den privata sektorn, den pensionsanstalt
där pensionsskyddet har ordnats på basis av det
sista förvärvsarbetet. Ansvaret för den
pension som intjänats på basis av dessa förmåner
delas mellan pensionsanstalterna på det sätt som
föreskrivs i 178 § i lagen om pension
för arbetstagare.
63 §
Inkomst som ligger till grund för pension för återstående
tid
Den arbetsinkomst som pension för återstående
tid grundar sig på (inkomst för återstående tid)
bestäms på grundval av de arbetsinkomster enligt
arbetspensionslagarna och de till grund för i 62 § avsedda
förmåner för oavlönad tid liggande
inkomster vilka arbetstagaren har erhållit under de fem
kalenderår som föregick det år under
vilket arbetsoförmågan började (granskningstid).
Inkomsten för återstående tid är
per månad summan av dessa under granskningstiden erhållna
arbetsinkomster, inkomster som ligger till grund för förmåner
för oavlönad tid och inkomster som avses i 4 mom.,
dividerad med sextio.
När inkomsten för återstående
tid bestäms beaktas
1) inkomst som ligger till grund för moderskaps-,
särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning
till det belopp som avses i 62 § 3 mom., och
2) andra inkomster som ligger till grund för
i 62 § avsedda förmåner för
oavlönad tid till 100 procent.
Har en förmån som avses i 1 mom. på grund av
att förvärvsinkomster saknas eller att de har varit
låga betalats till ett belopp som motsvarar minimidagpenning,
beaktas 523,61 euro i månaden när inkomsten för återstående
tid bestäms. Har förmånen på grund
av återgång till arbetet betalats till ett belopp
som motsvarar minimidagpenning, beaktas den minimidagpenning som har
betalats till arbetstagaren när inkomsten för återstående
tid bestäms.
När inkomsten för återstående
tid bestäms beaktas såsom inkomst 1 047,22 euro
för varje hel månad för vilken arbetstagaren
under granskningstiden har fått
1) grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd eller
utbildningsdagpenning till ett belopp som motsvarar grunddagpenningen
enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eller
2) utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice
såsom grundstöd.
Den dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen
beaktas på det sätt som avses i 4 mom.,
om den har beviljats till samma belopp som den grunddagpenning som
avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Har arbetstagaren under granskningstiden inte några
arbetsinkomster som berättigar till pension, räknas
pensionsdelen för återstående tid inte
heller till pensionen på basis av inkomster som ligger
till grund för i 62 § avsedda förmåner
för oavlönad tid eller inkomster som avses i 4
mom.
64 §
Hur tid för vård av barn inverkar på pension
för återstående tid
Är en arbetstagares arbetsinkomster under den granskningstid
som avses i 63 § 1 mom. mindre än den stabiliserade
inkomstnivån på grund av vård av barn
under tre år och leder detta till att pensionen enligt
arbetspensionslagarna sjunker med minst 20 procent, används
på ansökan av arbetstagaren såsom arbetsinkomst
enligt 63 § 1 mom. den arbetsinkomst som vårdtiden inte
har minskat. I detta fall beaktas dock arbetsinkomster högst
för de tio senaste åren.
65 §
Fastställande av pension för återstående
tid på grundval av inkomst under mindre än fem år
Har en arbetstagare arbetsinkomster som berättigar
till pension, inkomster som ligger till grund för en förmån
för oavlönad tid eller inkomster för återstående
tid enligt 63 § endast under det år under vilket
arbetsoförmågan började eller året
innan, beaktas vid fastställandet av inkomsten för återstående
tid även inkomsterna under det år då arbetsoförmågan
började fram till utgången av den månad
under vilken arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen.
Har arbetstagaren blivit arbetsoförmögen före utgången
av det kalenderår under vilket han eller hon fyller 23 år, är
granskningstiden tiden mellan ingången av månaden
efter uppnådd 18 års ålder och
utgången av den månad under vilken arbetsoförmågan
började. Härvid är inkomsten för återstående
tid per månad summan av de inkomster för återstående
tid som avses i 63 § och som erhållits under granskningstiden, dividerad
med det antal månader som ingår i samma period,
dock med högst 60.
66 §
Fördelning av inkomst för återstående
tid
Beaktas återstående tid i en arbetstagares
pension på basis av flera olika arbetspensionslagar, utgör
den inkomst för återstående tid som omfattas
av denna lag en lika stor andel av summan av inkomsterna för återstående
tid som den andel arbetsinkomsterna enligt denna lag utgör
av summan av inkomsterna enligt arbetspensionslagarna under den
granskningstid som avses i 63 eller 65 §.
67 §
Pension på tidigare grunder
Beviljas en arbetstagare som fått rehabiliteringspenning
enligt denna lag invalidpension på grund av arbetsoförmåga
som har börjat innan två år har förflutit
från det att rehabiliteringspenningsperioden löpte
ut, fastställs invalidpensionen på de grunder
enligt vilka den skulle ha fastställts om arbetsoförmågan
hade börjat vid ingången av rehabiliteringspenningsperioden.
Om en arbetstagare som har fått invalidpension
senare beviljas invalidpension på grund av sådan
ny arbetsoförmåga som har börjat innan två år
har förflutit från det att den tidigare invalidpensionen
upphörde, fastställs den nya invalidpensionen
enligt samma grunder som den tidigare beviljade invalidpensionen.
Förfarandet är detsamma också senare,
om en arbetstagare som fått invalidpension beviljas ny
invalidpension med anledning av samma sjukdom, lyte eller skada
som legat till grund för den tidigare invalidpensionen.
Om en arbetstagare som har fått invalidpension beviljas ålderspension
som börjar innan två år har förflutit
från det att invalidpensionen upphörde, fastställs ålderspensionen
enligt samma grunder som den ovan nämnda invalidpensionen.
68 §
Avdrag för pension eller motsvarande förmån från
utlandet
Från pension som betalas enligt denna lag avdras sådan
pension eller motsvarande förmån från
utlandet som betalas till en i utlandet anställd arbetstagare
i statens tjänst och i vars kostnader staten har deltagit,
till den del den baserar sig på samma arbetsinkomst som
pension enligt denna lag.
En förmån som motsvarar i 1 mom. nämnd pension
dras av från pension enligt denna lag i enlighet med de
beräkningsgrunder som fastställs av finansministeriet.
69 §
Pensionstillväxt för året för
pensionsfallet
Har en arbetstagare inkomster som omfattas av denna lag under
minst tre kalenderår i följd före året
för pensionsfallet och dessa inkomster uppgår
till minst 6 000 euro varje år, tillväxer pensionen
för året för pensionsfallet på grundval
av inkomsterna under året före året för
pensionsfallet. Inkomsterna under det föregående året
multipliceras med antalet månader från ingången
av året för pensionsfallet till utgången
av månaden för pensionsfallet och divideras med 12.
Om inkomsterna under året före året
för pensionsfallet trots allt avviker från de
genomsnittliga inkomsterna under de föregående
två åren med över 10 procent eller om
arbetstagaren under året för pensionsfallet har
varit berättigad till förmåner enligt
62 § eller lagen om pensionsersättning som skall
betalas av statens medel för tiden för vård
av barn under tre år eller för tiden för
studier, tillämpas inte 1 mom. utan pensionen för året
för pensionsfallet tillväxer på grundval
av de inkomster som omfattas av denna lag och som har betalats före
pensionsfallet.
70 §
Lönekoefficient
De inkomstgränser och belopp som anges i denna lag
justeras årligen vid ingången av januari med en
koefficient, i vilken vägningskoefficienten för
förändringar i lönenivån utgör
0,8 och vägningskoefficienten för förändringar
i prisnivån 0,2 (lönekoefficient). Lönekoefficienten
fastställs årligen av social- och hälsovårdsministeriet
med stöd av 100 § i lagen om pension
för arbetstagare.
Vid beräkningen av en pension justeras årsinkomsterna
med lönekoefficienten till nivån under det år
då pensionen börjar.
Inkomstgränserna och beloppen enligt denna lag motsvarar
värdet ett (1,000) år 2004 för den lönekoefficient
som avses i 1 mom.
71 §
Engångsförhöjning av invalidpension
En engångsförhöjning läggs
till arbetstagarens invalidpension och rehabiliteringsstöd
från ingången av det kalenderår fram
till vilket det har gått fem kalenderår sedan
invalidpensionen eller rehabiliteringsstödet började.
Engångsförhöjningen räknas
ut på basis av den pension som beviljats arbetstagaren
enligt denna lag. Förhöjningen bestäms
enligt arbetstagarens ålder vid ingången av året
för förhöjningen så att förhöjningen är
21 procent, om arbetstagaren vid ingången av året
för förhöjningen är 24—26 år.
Förhöjningsprocentsatsen sjunker för varje
levnadsår med 0,7 procentenheter. Förhöjningen
görs inte, om arbetstagaren vid ingången av året
för förhöjningen har fyllt 55 år.
Någon engångsförhöjning görs
inte på rehabiliteringstillägg.
72 §
Livslängdskoefficient
Efter 2009 anpassas pensionsskyddet till förändringen
i den förväntade medellivslängden genom
att pensionen, när ålderspensionen börjar, omräknas
med den livslängdskoefficient som fastställts
för det år då arbetstagaren fyllde 62 år. Om ålderspensionen
börjar före det år då arbetstagaren
fyller 62 år, omräknas den med den livslängdskoefficient
som fastställts för det år då pensionen
började.
När en invalidpension ändras till ålderspension
vid 62 års ålder eller senare, justeras pensionen
med den livslängdskoefficient som fastställts
för det år arbetstagaren fyller 62 år.
Om en invalidpension ändras till ålderspension
före det år då 62 års ålder
uppnås, justeras pensionen ändå med den
livslängdskoefficient som fastställts för
det år då pensionen ändras till ålderspension.
Livslängdskoefficienten fastställs årligen
av social- och hälsovårdsministeriet med stöd
av 83 § i lagen om pension för arbetstagare.
73 §
Primära förmåner som dras av från
pension
Från pension enligt denna lag avdras följande primära
förmåner:
1) dagpenning eller olycksfallspension som grundar
sig på lagen om olycksfallsförsäkring,
2) ersättning för inkomstbortfall
på grund av egen skada eller pension beviljad med stöd
av trafikförsäkringslagen,
3) ersättning för inkomstbortfall
beviljad med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts
enligt lagen om olycksfallsförsäkring,
4) ersättning för inkomstbortfall
beviljad med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts
enligt trafikförsäkringslagen,
5) livränta beviljad med stöd av
lagen om skada, ådragen i militärtjänst
(404/1948), och
6) dagpenning eller olycksfallspension beviljad med
stöd av lagen om olycksfall i militärtjänst
(1211/1990).
Om en arbetstagare har rätt till en i 1 mom. nämnd
förmån, betalas i pension enligt denna lag en
lika stor del av skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av alla
arbetspensioner och den i 1 mom. nämnda förmånen
som pensionen enligt denna lag utgör av samtliga arbetspensioner.
Som primär förmån betraktas även
en sådan förmån från en annan
stat som motsvarar en förmån som avses i 1 mom.
Om, när arbetstagarens pension bestäms, återstående
tid skall beaktas enligt pensionslagstiftningen i två eller
flera EU- eller EES-länder eller länder med vilka
en överenskommelse om social trygghet ingåtts,
förhindras överlappande återstående
tid genom att återstående tid beviljas enligt
denna lag i samma förhållande som förhållandet
mellan arbetstagarens försäkringstid enligt arbetspensionslagarna och
försäkringstiden i alla länder som beviljar återstående
tid.
74 §
Inverkan på pensionsbeloppet av ändringar
av en primär förmån
Beviljas pensionstagaren en primär förmån eller ändras
beloppet av en primär förmån eller en
pension enligt denna lag av någon annan orsak än
en i 75 § avsedd indexjustering, justeras pensionsbeloppet.
Pensionsbeloppet justeras också, om från pension
som avses i denna lag har avdragits en primär förmån
och pensionstagaren beviljas annan arbetspension. Från
delinvalidpension avdras dock inte dagpenning eller ersättning
för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfallsförsäkring,
trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfall
i militärtjänst, om dagpenningen eller ersättningen
har beviljats på grund av ett olycksfall eller en trafikskada
som inträffat under tiden med delinvalidpension.
Pensionen justeras från den tidpunkt vid vilken en
förmån som avses i 1 mom. beviljas eller från
den tidpunkt vid vilken beloppet av förmånen eller
en pension enligt denna lag ändras. Om pensionstagaren
beviljas en i 73 § 3 mom. avsedd förmån
från utlandet eller beloppet av en sådan förmån ändras,
justeras pensionsbeloppet från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken Statskontoret får kännedom
om att en sådan förmån beviljas eller ändras.
Pensionsbeloppet justeras inte, om den primära förmånen
beviljas eller dess belopp ändras för högst
fyra månader från det att förmånen
började eller ändrades.
75 §
Indexjustering av pensionen
Pension enligt denna lag justeras kalenderårsvis enligt
98 § i lagen om pension för arbetstagare.
4 kap.
Familjepension
76 §
Rätten till familjepension
När en arbetstagare avlidit betalas hans eller hennes
förmånstagare på ansökan familjepension
i enlighet med denna lag. Betalningen av familjepension förutsätter
att arbetstagaren (förmånslåtaren)
hade rätt till eller fick pension enligt denna lag.
77 §
Förmånstagare
Förmånstagare är en efterlevande
make, en tidigare make och barn. Familjepensionen betalas i form
av efterlevandepension och barnpension.
Rätt till familjepension har inte den som genom brott
uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens
död.
78 §
Efterlevande makes rätt till pension
En efterlevande make har rätt till efterlevandepension,
om
1) han eller hon hade ingått äktenskap
med förmånslåtaren innan denne hade fyllt
65 år, och
2) han eller hon har eller har haft ett gemensamt barn
med förmånslåtaren.
Rätt till efterlevandepension har också en
sådan efterlevande make vars äktenskap har ingåtts
innan den efterlevande maken fyller 50 år och förmånslåtaren
65 år och äktenskapet har varat minst fem år,
om
1) den efterlevande maken har fyllt 50 år
vid förmånslåtarens död, eller
2) den efterlevande maken har fått invalidpension
enligt en arbetspensionslag eller folkpensionslagen (347/1956)
i minst tre års tid vid förmånslåtarens
död.
En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension
enligt 1 mom., om barnet har givits som adoptivbarn utanför
familjen före förmånslåtarens
död eller är förmånslåtarens
barn som den efterlevande maken adopterat efter förmånslåtarens
död.
Har den efterlevande maken på basis av ett tidigare äktenskap
rätt att få familjepension som motsvarar pension
enligt en arbetspensionslag, uppkommer inte rätt till ny
familjepension.
79 §
Tidigare makes rätt till pension
En tidigare make till förmånslåtaren
har rätt till efterlevandepension, om förmånslåtaren
vid sin död på basis av ett lagakraftvunnet domstolsbeslut
eller ett avtal som har fastställts av socialnämnden
var skyldig att betala periodiskt underhållsbidrag till
den tidigare maken. I fråga om en tidigare make och dennes
rätt till efterlevandepension gäller i tillämpliga
delar vad som bestäms om den efterlevande maken och dennes rätt
till efterlevandepension.
80 §
Barns rätt till pension
Rätt till barnpension vid förmånslåtarens
död har ett barn som inte har fyllt 18 år och
som är
1) barn till förmånslåtaren,
eller
2) barn till den efterlevande maken och som bodde i
samma hushåll som förmånslåtaren
och den efterlevande maken vid förmånslåtarens död.
Barnpension beviljas i första hand efter barnets egen
förälder. Rätt till barnpension kan inte uppkomma
efter flera än två förmånslåtare
samtidigt. Om ett barn som får barnpension efter två förmånslåtare
senare beviljas barnpension efter sin egen förälder,
upphör den barnpension som först beviljats efter
annan förmånslåtare när den barnpension
som beviljas efter den egna föräldern börjar.
81 §
Grund för familjepension
Familjepensionen fastställs på basis av den ålderspension
eller fulla invalidpension enligt denna lag som förmånslåtaren
fick vid sin död. När familjepensionen grundar
sig på ålderspension, beaktas ålderspensionen
utan den omräkning med livslängdskoefficienten
som avses i 72 §. En ny pension som förmånslåtaren
tjänat in under sin tid med pension läggs till
den pension efter förmånslåtaren som
familjepensionen grundar sig på.
Om förmånslåtaren vid sin död
inte fick sådan pension som nämns i 1 mom., räknas
den pension ut som grund för familjepensionen som förmånslåtaren
skulle ha fått om han eller hon på sin dödsdag
hade blivit arbetsoförmögen i den mån
som berättigar till full invalidpension.
I grunden för familjepensionen beaktas inte avdrag
enligt 73 § som beror på förmånslåtarens pension.
Om förmånslåtaren vid sin död
fick invalidpension som inte inkluderade en i 71 § avsedd engångsförhöjning, ökas
förmånslåtarens invalidpension, vilken
räknas ut som grund för familjepensionen, med
en engångsförhöjning från ingången
av det kalenderår fram till vilket förmånslåtarens
invalidpension och på basis av den beviljad familjepension
tillsammans har fortgått fem kalenderår. Om förmånslåtaren
inte fick pension vid sin död, läggs engångsförhöjningen till
förmånslåtarens invalidpension, som räknas ut
som grund för familjepensionen, från ingången
av det kalenderår fram till vilket familjepensionen har
fortgått fem kalenderår. Procentsatsen för
engångsförhöjningen bestäms
på det sätt som avses i 71 § 2 mom. enligt
hur gammal förmånslåtaren skulle ha varit
vid tidpunkten för förhöjningen.
82 §
Efterlevande makes och tidigare makes pension
Av grunden för familjepensionen utgör
efterlevandepensionen, om inte något annat följer
av 2 mom. eller 85—88 §,
1) 6/12 om förmånstagare är
den efterlevande maken ensam eller den efterlevande maken och ett
barn,
2) 5/12 om förmånstagare är
den efterlevande maken och två barn,
3) 3/12 om förmånstagare är
den efterlevande maken och tre barn, och
4) 2/12 om förmånstagare är
den efterlevande maken och fyra eller flera barn.
Storleken av familjepensionen för en tidigare make
till förmånslåtaren fastställs
så att dess andel av den efterlevandepension som har räknats ut
enligt 1 mom. blir lika stor som vad 60 procent av det underhållsbidrag
som förmånslåtaren har betalat till sin
tidigare make utgör av förmånslåtarens
pension enligt 81 §. Är också en efterlevande
make förmånstagare, uppgår det sammanlagda
beloppet av tidigare makars familjepensioner till högst
hälften av efterlevandepensionen. Det sammanlagda beloppet
dras av från efterlevandepensionen och fördelas
mellan de tidigare makarna i samma förhållande
som underhållsbidragen.
83 §
Barnpensionens belopp
Av grunden för familjepensionen utför
barnpensionen sammanlagt, om inte något annat följer
av 85 §,
1) 4/12 om det finns ett barn,
2) 7/12 om barnen är två,
3) 9/12 om barnen är tre, och
4) 10/12 om barnen är fyra eller
flera.
Det sammanlagda beloppet av barnpensionen fördelas
jämnt mellan de barn som är förmånstagare.
84 §
Justering av familjepension
Familjepensionens belopp och dess fördelning mellan
förmånstagarna justeras, om antalet förmånstagare ändras.
Justeringen görs från ingången av kalendermånaden
efter förändringen.
Familjepensionens belopp justeras också när en
engångsförhöjning i enlighet med 81 § 4 mom.
läggs till den invalidpension som ligger till grund för
familjepensionen. I detta fall justeras familjepensionen från
samma tidpunkt som vid vilken engångsförhöjningen
läggs till invalidpensionen.
85 §
Förmåner som dras av från familjepension
Från familjepension avdras en familjepension
eller ersättning som motsvarar en i 73 § avsedd
primär förmån. Familjepensionens belopp justeras,
om förmånstagaren beviljas familjepension som
motsvarar en primär förmån eller familjepension
enligt arbetspensionslagarna och från familjepension enligt
denna lag har avdragits en primär förmån.
I övrigt iakttas i tillämpliga delar 73 och 74 §.
86 §
Minskning av efterlevandepension
Pensioner som den efterlevande maken får på basis
av förvärvsarbete och som grundar sig på arbetspensionslagarna
minskar efterlevandepensionen. När efterlevandepensionen
minskas beaktas de pensioner som den efterlevande maken får
utan avdrag för de primära förmåner
som avses i 73 §, och den efterlevande makens delinvalidpension
beaktas till ett belopp som motsvarar full invalidpension. När
efterlevandepensionen minskas beaktas dessutom en förmån
som motsvarar ovan nämnda pension och som betalas eller
borde betalas till den efterlevande maken från utlandet
eller på basis av anställning vid en institution
inom Europeiska gemenskaperna eller vid en internationell organisation.
Efterlevandepensionen minskas från ingången
av den sjunde kalendermånaden efter förmånslåtarens
död. Har den efterlevande maken vid förmånslåtarens
död fyllt 65 år eller får han eller hon
i 1 mom. nämnd pension, minskas efterlevandepensionen dock
från ingången av kalendermånaden efter
förmånslåtarens död. Om ett
eller flera barn som har rätt till barnpension efter förmånslåtaren
bodde i samma hushåll som förmånslåtaren
och den efterlevande maken vid fömånslåtarens
död, minskas efterlevandepensionen inte förrän
det yngsta barnet fyller 18 år.
Om den efterlevande maken inte får sådan pension
som avses i 1 mom., betraktas som den efterlevande makens arbetspension
dock den kalkylerade pension som denne skulle ha beviljats om han
eller hon i den mån som berättigar till full invalidpension
hade blivit arbetsoförmögen på förmånslåtarens
dödsdag eller på den dag då ett i 2 mom.
avsett barn fyller 18 år (den efterlevande makens kalkylerade
pension). Om den efterlevande maken har arbetat utomlands eller
varit anställd av en institution inom Europeiska gemenskaperna
eller av en internationell organisation, betraktas som den efterlevande makens
arbetspension den kalkylerade pension som den efterlevande maken
skulle ha beviljats om hans eller hennes arbete som hänför
sig till försäkringstid som grundar sig på en
anställning utomlands, vid en institution inom Europeiska gemenskaperna
eller vid en internationell organisation hade omfattats av denna
lag.
Om Statskontoret meddelar beloppet av den efterlevande makens
kalkylerade pension till en annan pensionsanstalt för fastställande
av efterlevandepensionen enligt en annan arbetspensionslag, har
den efterlevande maken rätt att av Statskontoret på begäran
få ett beslut om beloppet av den kalkylerade pensionen.
87 §
Grund för minskning av efterlevandepension samt belopp
Efterlevandepensionen minskas om den efterlevande
makens i 86 § avsedda arbetspensioner överstiger
grunden för minskningen av pensionen. Minskningen av pensionen är
50 procent av skillnaden mellan de arbetspensioner som avses i 86 § och
grunden för minskningen av pensionen. Grunden för
minskningen av pensionen är
1) 649,69 euro per månad, om förmånslåtarens
enligt 81 § uträknade pension och andra arbetspensioner
tillsammans överstiger nämnda belopp,
2) det sammanlagda beloppet av förmånslåtarens
enligt 81 § uträknade pension och andra arbetspensioner,
om det sammanlagda beloppet av dessa arbetspensioner överstiger
324,77 euro men inte 649,69 euro,
3) 324,77 euro, om det sammanlagda beloppet av de arbetspensioner
som nämns i 1 punkten är högst 324,77
euro.
När grunden för minskningen av pensionen fastställs
beaktas en förmån som motsvarar arbetspensioner
och som betalas från utlandet eller på basis av
en anställning vid en institution inom Europeiska gemenskaperna
eller vid en internationell organisation på det sätt
som föreskrivs i 86 § 1 och 3 mom.
Har den efterlevande maken rätt att utöver
efterlevandepension enligt denna lag få efterlevandepension
enligt någon annan arbetspensionslag, avdras från
efterlevandepensionen enligt denna lag ett belopp som utgör
en lika stor del av den ovan avsedda minskningen som efterlevandepensionen
enligt denna lag utgör av alla efterlevandepensionerna
enligt arbetspensionslagarna.
När efterlevandepensionen minskas omräknas
den med den livslängdskoefficient enligt 72 § som
har fastställts för det år då pensionen minskas.
88 §
Minskning av efterlevandepension i särskilda fall
När efterlevandepensionen minskas beaktas på ansökan
av den efterlevande maken i stället för arbetspensionerna
den efterlevande makens genomsnittliga förvärvsinkomster
och på dem grundade förmåner samt delinvalidpension,
om
1) den efterlevande maken inte får arbetspension
på grundval av eget arbete eller om den efterlevande maken
får delinvalidpension,
2) den efterlevande maken har ansökt om detta
inom fem år efter förmånslåtarens
död eller då efterlevandepensionen minskas första
gången, och
3) summan av de nämnda förvärvsinkomsterna
och på dem grundade förmåner samt delinvalidpensionen,
då 60 procent av förvärvsinkomsterna
beaktas, är minst 25 procent mindre än den pension
som i enlighet med 86 § har fastställts för
den efterlevande maken.
Den genomsnittliga förvärvsinkomst som avses
i 1 mom. räknas ut på grundval av den efterlevande
makens inkomster under sex månader före ansökan,
och minskningen av pensionen i enlighet med 1 mom. görs
tidigast från ingången av denna retroaktiva period.
Efterlevandepensionen justeras, om det i den efterlevande makens
förhållanden sker en sådan förändring
att villkoren i 1 mom. inte längre uppfylls. Dessutom justeras
efterlevandepensionen, om den efterlevande maken beviljas pension
enligt arbetspensionslagarna i någon annan form än
deltidspension.
När efterlevandepensionen justeras används samma
grund för minskning av pensionen som när efterlevandepensionen
minskades första gången.
89 §
Begynnelsetidpunkten för familjepension och utbetalning
retroaktivt
Familjepension betalas från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken förmånslåtaren
avled. Till ett barn som fötts efter förmånslåtarens
död betalas familjepension från ingången
av kalendermånaden efter barnets födelse.
Familjepension betalas inte utan giltigt skäl retroaktivt
för längre tid än sex månader
före den månad då ansökan om
pension gjordes.
90 §
Beviljande av familjepension för viss tid
Kan någon utredning om förmånslåtarens
död inte läggas fram, men det är sannolikt
att förmånslåtaren har avlidit genom
drunkning, till följd av någon annan olycka eller
av någon annan därmed jämförbar
orsak, kan familjepension beviljas för viss tid.
Om familjepension beviljas för viss tid i enlighet
med 1 mom., dras förmånslåtarens arbetspension
in den dag familjepensionen börjar.
91 §
Anmälningsskyldighet
Den som får efterlevandepension är skyldig att
underrätta Statskontoret om att han eller hon har ingått äktenskap.
Om ett barn som får barnpension ges som adoptivbarn
till någon annan än förmånslåtarens efterlevande
make eller dennes make, är barnets adoptivföräldrar
skyldiga att underrätta Statskontoret om adoptionen.
92 §
Upphörande av familjepension
Rätten till efterlevandepension upphör om den
efterlevande maken ingår nytt äktenskap före
fyllda 50 år.
Rätten till barnpension upphör när
barnet fyller 18 år eller om barnet ges som adoptivbarn
till någon annan än den efterlevande maken eller dennes
nya make.
93 §
Engångsbetalning av efterlevandepension
När efterlevandepensionen upphör i enlighet med
92 § 1 mom., betalas den efterlevande maken ett engångsbelopp
som är lika stort som efterlevandepensionen för
tre år hade varit.
Grunden för beloppet är den månadspension som
senast har utbetalats eller, om Statskontoret är sista
pensionsanstalt enligt 7 kap., det sammanlagda beloppet av de pensioner
Statskontoret betalat per månad.
94 §
Avdrag för familjepension som betalas på grundval
av en försäkring som tecknats av arbetsgivaren
Har förmånstagaren rätt att på grundval
av en försäkring som tecknats av arbetsgivaren
få familjepension, avdras från den familjepension som
betalas enligt denna lag den del av familjepensionen på grundval
av försäkringen som skall anses vara finansierad
av staten.
8 kap.
Utbetalning av pension
115 §
Utbetalning av pension
Pensionen betalas månatligen vid en av Statskontoret
bestämd tidpunkt genom ett penninginstitut som pensionstagaren
uppgett och som är verksamt i Finland. Pensionen kan även
betalas till pensionstagarens konto utomlands.
En pensionssökande kan på begäran
betalas förskott innan pensionsbeslutet getts, om avgörandet
av ärendet fördröjs av en orsak som inte beror
på sökanden. Förskottet dras av när
pensionen enligt pensionsbeslutet senare börjar
betalas ut.
116 §
Inledande, upphörande, avbrytande och indragning av
utbetalning
Pension betalas från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken rätten till pension uppkommit, om
inte något annat följer av 2 kap. Ålderspension
betalas tidigast från ingången av månaden
efter den då löneutbetalningen upphört.
Pension enligt denna lag betalas dock inte för den tid
då arbetstagaren har rätt att få i lag, kollektivavtal
eller arbetsavtal angiven lön eller motsvarande ersättning
under uppsägningstiden eller då arbetstagaren
på basis av något annat avtal eller arrangemang
av sin arbetsgivare får en ekonomisk förmån
som kan periodiseras på basis av arbetstagarens stabiliserade
lön, exklusive av arbetsgivaren anordnad eller anskaffad
utbildning. Pension utbetalas till utgången av den kalendermånad
under vilken rätten till pension har upphört.
Om Statskontoret har skäl att misstänka att pensionstagaren
inte längre uppfyller villkoren för erhållande
av pension, kan det avbryta utbetalningen av pensionen. En förutsättning är
att Statskontoret har begärt en utredning av pensionstagaren
om omständigheter i anslutning till pensionsbeloppet eller
pensionsrätten, men pensionstagaren inte presenterar någon
sådan utredning inom en skälig tid som Statskontoret
anger. Utbetalningen av pension avbryts eller pensionsbeloppet sänks
från början av den kalendermånad som
följer närmast på den under vilken orsaken
till avbrottet eller sänkningen uppkommit.
Kan någon utredning om pensionstagarens död
inte läggas fram, men är det sannolikt att han eller
hon har avlidit genom drunkning, till följd av någon
annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar
orsak, kan Statskontoret dra in pensionen från den dag
då pensionstagaren försvunnit.
117 §
Engångsbelopp
Om beloppet av en ålderspension, familjepension eller
full invalidpension före avdraget för en primär
förmån enligt 73, 74 och 85 § understiger
20 euro per månad, kan Statskontoret betala ut pensionen
som ett engångsbelopp. Engångsbeloppet räknas
ut enligt de koefficienter för engångsbelopp som
avses i 114 § 6 mom. i lagen om pension för arbetstagare
och i fråga om vilka social- och hälsovårdsministeriet
utfärdar bestämmelser genom förordning.
Är beloppet av den pension som avses i 1 mom.
minst 20 euro, men högst 50 euro per månad, kan
Statskontoret betala ut pensionen som ett engångsbelopp,
om pensionstagaren har underrättats om att pensionen betalas
ut som ett engångsbelopp och om pensionstagaren inte har motsatt
sig detta inom en skälig tid som Statskontoret anger.
Engångsbeloppet av invalidpension som beviljats tills
vidare innehåller även den ålderspension
som skall beviljas efter invalidpensionen.
När invalidpension betalas som ett engångsbelopp,
betalas den retroaktiva pensionen inte till sjukförsäkringsfonden.
När Statskontoret betalar pension utifrån
en beslutssammanställning som nämns i 109 § avses
med pensionsbeloppet enligt 1 och 2 mom. det sammanlagda beloppet
av de pensioner som ingår i beslutssammanställningen.
118 §
Dröjsmålsförhöjning
Försenas utbetalningen av pension som avses i denna
lag, skall Statskontoret betala den försenade pensionen
förhöjd för dröjsmålstiden.
Förhöjningen per år följer den
räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen
(633/1982). Skyldigheten att betala pensionen förhöjd
gäller också de pensioner som Statskontoret med
stöd av 7 kap. betalar i egenskap av sista pensionsanstalt.
Skyldigheten att betala pensionen förhöjd
enligt 1 mom. gäller inte den del av pensionen som betalas
ut till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt
som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet
eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa
på grund av ett regressanspråk från någon
av dem.
Dröjsmålsförhöjning som
understiger 5,39 euro betalas inte.
119 §
Beräkning av dröjsmålsförhöjningen
Förhöjning av pension räknas ut för
varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för
tiden innan tre månader förflutit från
utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren
ansökt om pension samt lämnat in en sådan
utredning om pensionens grund som skäligen kan krävas
av honom eller henne med beaktande även av Statskontorets
möjligheter att inhämta utredning. Dröjsmålsförhöjningen
räknas från förfallodagen för
en sådan pensionspost som senare skall betalas med stöd
av samma beslut.
Om ändring har sökts i Statskontorets beslut, kan
besvärsinstansen bestämma att förhöjningen
skall uträknas från en senare tidpunkt. Detta förutsätter
att Statskontoret visar att det under tiden för ändringssökandet
har inträffat en väsentlig förändring
i arbetstagarens förhållanden.
Försenas utbetalningen av pension av en orsak som beror
på pensionstagaren, är Statskontoret inte skyldigt
att betala pensionen förhöjd för längre
tid än från den dag då Statskontoret
har fått kännedom om att hindret inte längre
föreligger. Om utbetalningen av pensionen fördröjs
till följd av en bestämmelse i lag eller ett avbrott
i betalningsförmedlingen eller något annat liknande
allmänt hinder, är Statskontoret inte skyldigt
att betala pensionen förhöjd för den
dröjsmålstid som ett sådant hinder orsakat.
120 §
Betalning av pension och rehabiliteringsförmån till
arbetsgivaren eller sjukkassan
Har Statskontoret beviljat en arbetstagare invalidpension retroaktivt
och har arbetsgivaren för samma tid betalat arbetstagaren
lön för sjukdomstid, betalas pensionen för
denna tid på ansökan till arbetsgivaren till högst
det belopp som utbetalats i lön för samma tid.
Den kompletteringsdagpenning som betalas av en sjukkassa som avses
i lagen om försäkringskassor (1164/1992)
motsvarar lön som arbetsgivaren betalar, och pensionen
betalas på ansökan till sjukkassan på samma
sätt som till arbetsgivaren.
Betalar arbetsgivaren lön till en arbetstagare för
samma tid som den för vilken arbetstagaren får
rehabiliteringspenning eller invalidpension och till pensionen hörande
rehabiliteringstillägg, iakttas vid betalning av rehabiliteringspenningen
eller invalidpensionen och dess rehabiliteringstillägg
samma förfarande som i 1 mom. bestäms för
betalning av invalidpension.
Har en arbetstagare i stället för invalidpension
beviljats ålderspension retroaktivt på det sätt
som avses i 50 § 3 mom. från ingången
av månaden efter den under vilken han eller hon uppnådde
63 års ålder och har arbetsgivaren för samma
tid betalat honom eller henne lön för sjukdomstiden,
betalas pensionen för denna tid med arbetsoförmåga
på ansökan till arbetsgivaren högst till
det belopp som betalats i lön för samma tid.
Har Statskontoret beviljat en arbetstagare invalidpension retroaktivt
eller ålderspension i de fall som avses i 3 mom. och har
arbetsgivaren för samma tid betalat honom eller henne lön
för uppsägningstid i stället för
lön för sjukdomstid, betalas pensionen för
denna tid på ansökan till arbetsgivaren till högst
det belopp som betalats i lön för samma tid.
Pension, rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg
betalas inte till arbetsgivaren eller sjukkassan till den del betalning
med stöd av 121 § skall ske till sjukförsäkringsfonden
och inte heller när arbetsgivaren eller sjukkassan med
stöd av någon annan lag har fått ersättning för
lön som de betalat.
121 §
Betalning av pension och rehabiliteringsförmån till
sjukförsäkringsfonden
Om en arbetstagare har fått dagpenning eller partiell
sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen för
samma tid som den för vilken han eller hon beviljas ålderspension,
betalas ålderspensionen till sjukförsäkringsfonden
till den del pensionen till sitt belopp motsvarar den sjukdagpenning
som har betalats för samma tid.
Beviljas full invalidpension retroaktivt efter den primärtid
som avses i 39 § 1 mom. och har för samma tid
betalats dagpenning enligt sjukförsäkringslagen,
betalas invalidpensionen till sjukförsäkringsfonden
till den del pensionen till sitt belopp motsvarar den dagpenning
eller partiella sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen
som har betalats för samma tid.
Beviljas rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg
retroaktivt för samma tid som den för vilken arbetstagaren
har fått dagpenning enligt sjukförsäkringslagen,
betalas rehabiliteringspenningen och rehabiliteringstillägget
till sjukförsäkringsfonden till den del de till
sina belopp motsvarar den dagpenning eller partiella sjukdagpenning
enligt sjukförsäkringslagen som har betalats för
samma tid.
122 §
Betalning av pension till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa
Har en arbetstagare fått arbetslöshetsdagpenning,
arbetsmarknadsstöd eller utbildningsdagpenning enligt lagen
om utkomstskydd för arbetslösa eller utbildningsstöd
enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice för samma
tid för vilken arbetstagaren beviljas pension retroaktivt, skall
Statskontoret på yrkande av arbetslöshetskassan
eller Folkpensionsanstalten betala den retroaktiva pensionen till
arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten till den
del pensionen till sitt belopp motsvarar den arbetslöshetsdagpenning,
det arbetsmarknadsstöd, det utbildningsstöd eller
den utbildningsdagpenning som har betalats för samma tid.
Om en arbetstagare tillfälligt har fått pension som
utbetalats av Folkpensionsanstalten enligt 45 § i folkpensionslagen
eller ovan nämnda pension och bostadsbidrag enligt 1 § i
lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (591/1978)
för samma tid för vilken arbetstagaren med anledning
av ändringssökande beviljas pension enligt denna
lag retroaktivt, skall Statskontoret betala den retroaktiva pensionen
till Folkpensionsanstalten på dess yrkande till den del
pensionen till sitt belopp motsvarar den förmån
som Folkpensionsanstalten har betalat för samma tid till
ett för stort belopp.
Statskontoret kan betala en pension som det beviljat retroaktivt
till Folkpensionsanstalten på det sätt som avses
i 2 mom. även då Statskontoret fortsätter
att betala ut rehabiliteringsstöd som beviljats med anledning
av ändringssökande, beviljar förmånstagaren
familjepension enligt denna lag, i enlighet med 173 § rättar
ett tidigare beslut, i övrigt justerar beloppet av en beviljad pension
eller, efter ett beslut om rättelse, beviljar fortsatt
rehabiliteringsstöd.
Pension betalas dock inte till Folkpensionsanstalten för
att ersätta bostadsbidrag som betalats till ett för
stort belopp, om inte retroaktiv pension samtidigt betalas
för att ersätta den pension som Folkpensionsanstalten
har betalat till ett för stort belopp.
Har en arbetstagare fått studiepenning, vuxenstudiepenning
eller bostadstillägg enligt lagen om studiestöd
(65/1994) för samma tid för vilken han
eller hon retroaktivt beviljas annan pension än delinvalidpension,
skall Statskontoret på yrkande av Folkpensionsanstalten
betala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten till
den del pensionen till sitt belopp motsvarar det studiestöd
som har betalats för samma tid.
123 §
Betalning av pension till kommunen eller ett organ enligt socialvårdslagen
Har en arbetstagare fått utkomststöd enligt 23 § i
lagen om utkomststöd (1412/1997) i förskott,
skall Statskontoret till det organ som avses i 6 § 1 mom.
i socialvårdslagen (710/1982) på dess
yrkande betala den för samma tid retroaktivt beviljade
pensionen till den del pensionen till sitt belopp motsvarar det
förskott som har betalats på utkomststödet.
Om en kommun eller samkommun har ordnat vård eller
omvårdnad på institution eller familjevård
för en pensionsberättigad, skall Statskontoret
på yrkande av kommunen eller samkommunen betala kommunen
eller samkommunen den pension som den pensionsberättigade
har rätt till för tiden i vård eller
omvårdnad på institution eller i familjevård
för att användas på det sätt
som föreskrivs i 14 § i lagen om klientavgifter
inom social- och hälsovården (734/1992).
124 §
Tiden för framställande av regressanspråk
I de fall som avses i 120—123 § betalas pensionen
till arbetsgivaren, sjukkassan, sjukförsäkringsfonden,
Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassan, kommunen, samkommunen
eller ett organ som avses i socialvårdslagen endast under förutsättning
att anspråket på betalning har framställts
hos Statskontoret minst två veckor före den dag
då pensionen skall utbetalas.
125 §
Betalning av pension till ett organ enligt socialvårdslagen
på basis av samtycke
Statskontoret kan med pensionstagarens samtycke besluta att
pension enligt denna lag skall betalas till ett i 6 § 1
mom. i socialvårdslagen avsett organ i den kommun där
pensionstagaren är bosatt för att användas
till vård av pensionstagaren och av en person vars uppehälle
pensionstagaren enligt 2 § i lagen om utkomststöd är
skyldig att dra försorg om. Detta förutsätter
att betalning av pensionen till pensionstagaren själv inte kan
anses ändamålsenligt på grund av hans
eller hennes livsstil eller sjukdom eller av någon annan
särskild orsak och en intressebevakare inte har förordnats
för honom eller henne.
En framställning om betalning av en förmån till
ett organ som avses i 1 mom. kan göras av pensionstagaren,
dennes make, någon annan anhörig, den som huvudsakligen
sköter honom eller henne eller av vederbörande
organ i kommunen.
Pension får inte i strid med pensionstagarens samtycke
användas för något annat ändamål än för
omvårdnaden under den månad för vilken pensionen
utbetalats.
126 §
Ordningen för utbetalning av pension
Om pension skall betalas till någon annan än pensionstagaren
själv på basis av denna eller någon annan
lag, och två eller flera myndigheter, kommuner, anstalter
eller organ eller andra instanser har rätt till den, betalas
pensionen i följande ordning:
1) till sjukförsäkringsfonden enligt
121 §,
2) som obetalda försäkringsavgifter
till pensionsanstalten enligt 120 § 1 mom. i lagen om pension
för företagare (
/
)
eller till Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt enligt
28 § i lagen om pension för lantbruksföretagare
(
/
),
3) till pensionsanstalten som återkrav av
pension som betalats utan grund enligt 130 §,
4) till arbetsgivaren eller sjukkassan enligt 120 §,
5) till en arbetslöshetskassa eller Folkpensionsanstalten
enligt 122 § 1 mom.,
6) till Folkpensionsanstalten enligt 122 § 2
eller 3 mom.,
7) till ett organ som avses i socialvårdslagen enligt
123 § 1 mom.,
8) till en kommun eller en samkommun enligt 123 § 2
mom.,
9) till Folkpensionsanstalten enligt 122 § 5 mom.,
10) till Patientförsäkringscentralen
enligt 9 § i patientskadelagen (585/1986),
11) en betalning utan grund till en anstalt i ett EU-
eller EES-land och till Schweiz enligt artikel 111.1 i rådets
förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning
av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen
av systemen för social trygghet när anställda,
egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom
gemenskapen (förordningen om tillämpning av
EG:s förordning om social trygghet),
12) till en utsökningsmyndighet enligt 4 kap. 7 § i
utsökningslagen (37/1895),
13) en betalning utan grund av annan förmån än
pension till en anstalt i ett EU- eller EES-land och till Schweiz
enligt artikel 111.2 och 111.3 i förordningen om tillämpning
av EG:s förordning om social trygghet,
14) en betalning utan grund av pension och annan förmån
till en anstalt i ett land som ingått en överenskommelse
om social trygghet, enligt bestämmelserna i överenskommelsen
om social trygghet, samt
15) till ett organ som avses i socialvårdslagen enligt
125 §.
127 §
Överföring eller pantsättning av
pension
En pension enligt denna lag får inte överföras på någon
annan person. Ett avtal som avser pantsättning av pension är
ogiltigt.
Kostnadsersättning som betalas enligt denna lag får
inte mätas ut.
128 §
Retroaktiv rätt till ersättning från
försäkringsanstalten
Har en arbetstagare rätt att få på bestämmelserna
i lagen om olycksfallsförsäkring grundad dagpenning
eller olycksfallspension, på lagen om skada, ådragen
i militärtjänst grundad livränta eller
på bestämmelserna i trafikförsäkringslagen
grundad fortlöpande ersättning för egen
skada, eller ersättning för inkomstbortfall enligt
lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring
eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen,
kan pension enligt denna lag, utan hinder av 73 §, betalas
till fullt belopp till dess beloppet av dagpenningen, olycksfallspensionen,
livräntan, ersättningen eller ersättningen
för inkomstbortfall är slutligt fastställt.
Arbetstagarens rätt till nämnd dagpenning, olycksfallspension,
livränta, ersättning eller ersättning
för inkomstbortfall övergår på Statskontoret
till den del Statskontoret har betalat pension för samma
tid.
Vad som bestäms i 1 mom. tillämpas på motsvarande
sätt på familjepension enligt lagen om olycksfallsförsäkring,
på försörjningspension enligt lagen om
skada, ådragen i militärtjänst och på fortlöpande
ersättning med stöd av trafikförsäkringslagen,
om en sådan pension eller ersättning betalas till
en förmånstagare efter en arbetstagare och Statskontoret
till fullt belopp har betalat ut den familjepension som det har
beviljat.
129 §
Preskription av pension
Rätten att få pension preskriberas fem år
efter den dag då pensionen borde ha betalats ut, om inte
preskriptionen har avbrutits innan dess. Från avbrytandet
av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång
preskriptionstid löpa. Preskriptionen avbryts på det
sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i
lagen om preskription av skulder (728/2003). Preskriptionstiden
kan förlängas på det sätt som
anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.
130 §
Återkrav av pension som betalats utan grund
Om pension har betalats till ett större belopp än
vad mottagaren har rätt till, skall Statskontoret återkräva
den pension som betalats utan grund.
Statskontoret kan helt eller delvis avstå från att återkräva
en pension som betalats utan grund, om detta anses skäligt
och betalningen av pensionen inte kan anses ha berott
på pensionstagarens eller dennes företrädares
svikliga förfarande. Statskontoret kan avstå från
att återkräva en pension som betalats utan grund även
när det belopp som skall återkrävas är
ringa.
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas också när
Statskontoret i egenskap av sista pensionsanstalt som avses i 7
kap. har betalat ut pensioner enligt denna lag utan grund. Till
den del Statskontoret utan grund har betalat ut pensioner enligt
lagen om kommunala pensioner, pensionslagen för evangelisk-lutherska
kyrkan, pensionsstadgor som grundar sig på 13 § i
lagen om Folkpensionsanstalten eller enligt pensionslagarna för
den privata sektorn, fattas återkravsbeslutet av respektive
pensionsanstalt enligt vad som föreskrivs i den lag som
gäller den. Statskontoret ger dock i egenskap av sista
pensionsanstalt en beslutssammanställning över
de pensioner som skall återkrävas och återkräver
beloppet.
Beslut om återkrav av en pension som betalats utan
grund skall fattas inom fem år räknat från
den dag pensionen betalades ut. En fordran som fastställts
genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter
det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess.
Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut
om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs
i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder. Från
avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år
lång preskriptionstid löpa. Preskriptionstiden
på fem år kan förlängas på det sätt
som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.
131 §
Kvittning av pension som betalats utan grund
Statskontoret kan också återkräva
pension som den betalat utan grund genom kvittning mot framtida
pensionsposter. Från den pensionspost som i varje enskilt
fall skall betalas ut får dock inte utan pensionstagarens
medgivande dras av mer än en sjättedel av den
del av pensionsposten som återstår efter det att
förskott på skatt enligt lagen om förskottsuppbörd
(1118/1996) har innehållits.
Om Statskontoret i egenskap av sista pensionsanstalt som avses
i 7 kap. genomför återkravet genom kvittning,
skall såsom den pensionspost som avses i 1 mom. betraktas
det sammanlagda beloppet av de pensionsposter som Statskontoret
i egenskap av sista pensionsanstalt skall betala.
9 kap.
Finansiering av pensionsskyddet
132 §
Finansiering av pensionsskyddet
Pensionsskyddet enligt denna lag finansieras med medel ur statsbudgeten.
För att trygga betalningen av framtida pensioner, familjepensioner och
andra med dem jämförbara förmåner
som baserar sig på anställning som omfattas av
lagen och för att utjämna de utgifter som dessa
medför för staten finns statens pensionsfond,
som står utanför statsbudgeten och om vilken det
föreskrivs i lag.
133 §
Statens pensionsfonds inkomster
Statens pensionsfonds inkomster består av de pensionsavgifter
från statens ämbetsverk och inrättningar,
affärsverk och andra sammanslutningar samt de pensionsavgifter
från arbetstagare som inbetalas till fonden samt avkastningen på fondens
medel. Till inkomsterna hör dessutom de avgifter för
ordnande av pensionsskydd som avses i 5 § och andra avgifter
som enligt separata bestämmelser utgör inkomster
för fonden.
Arbetslöshetsförsäkringsfonden betalar
statens pensionsfond en avgift med vilken ansvaret och kostnaderna
för beaktande av arbetslöshets- och utbildningsperioder
täcks i tillämpliga delar så som bestäms
i 182 § i lagen om pension för arbetstagare.
134 §
Överföring från statens pensionsfond
till statsbudgeten samt fondens tillväxt
Från statens pensionsfond överförs årligen
till statsbudgeten ett belopp som utgör 40 procent av de årliga
utgifterna för pensioner som grundar sig på anställning
som omfattas av denna lag. Efter det att fonden vuxit till sitt
fulla belopp beslutas årligen i statsbudgeten om beloppet
av överföringen från fonden till statsbudgeten.
Statens pensionsfond har vuxit till sitt fulla belopp i slutet
av det finansår under vilket de fonderade medlen uppnått
ett belopp som utgör 25 procent av pensionsansvaret för
pensioner som grundar sig på anställning som omfattas
av denna lag. I fråga om användningen av fondens medel
när fonderingsmålet har uppnåtts föreskrivs
särskilt.
135 §
Arbetsgivarens pensionsavgift
Statens ämbetsverk och inrättningar, statliga affärsverk
samt sammanslutningar och inrättningar vilkas anställda
omfattas av pensionsskydd enligt denna lag betalar arbetsgivarens pensionsavgift,
som består av en ålders-, invalid-, arbetslöshets-
och familjepensionsdel och av en omkostnadsdel som verkställigheten
av pensionsskyddet föranleder. Arbetsgivarens pensionsavgift
betalas till Statskontoret som med undantag för omkostnadsdelen
intäktsför avgifterna till statens pensionsfond.
Närmare bestämmelser om grunderna för
arbetsgivarens pensionsavgift utfärdas genom förordning
av statsrådet. Om storleken på omkostnadsdelen
beslutar finansministeriet.
Statskontoret beslutar om storleken på de ålders-,
invalid-, arbetslöshets- och familjepensionsdelar som ligger
till grund för arbetsgivarens pensionsavgift efter det
att de principer som gäller saken har behandlats av pensionsfondens styrelse.
Statskontoret beslutar om betalningen av arbetsgivarens pensionsavgift.
136 §
Arbetstagarens pensionsavgift
Arbetstagare i statens tjänst och arbetstagare som
omfattas av pensionsskydd enligt denna lag skall betala arbetstagarens
pensionsavgift. Arbetstagarens pensionsavgift är lika stor
som arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift, om
vilken det föreskrivs i 153 § i lagen om pension
för arbetstagare. Också riksdagsledamöterna,
de som i Finland valts till ledamöter av Europaparlamentet
och medlemmarna av statsrådet skall betala arbetstagarens
pensionsavgift.
Arbetsgivaren innehåller i samband med löneutbetalningen
på den lön som betalas ut (arbetsinkomst)
arbetstagarnas pensionsavgift på det sätt som
föreskrivs i 152 § i lagen om pension för arbetstagare
och med stöd av den genom förordning av statsrådet.
Pensionsavgiften skall redovisas till Statskontoret på det
sätt som Statskontoret bestämmer. Statskontoret
intäktsför avgifterna till statens pensionsfond.
137 §
Retroaktiv innehållning av arbetstagarens pensionsavgift
Om arbetstagarens pensionsavgift på grund av ett uppenbart
fel inte har innehållits i samband med en löneutbetalning,
kan arbetsgivaren innehålla avgiften i samband med högst
två därpå följande löneutbetalningar.
Har till en arbetstagare i samband med löneutbetalningen
inte betalats en penninglön som räcker till för
innehållning av arbetstagarens pensionsavgift och intjänar
arbetstagaren ändå pensionsskydd, kan arbetsgivaren
innehålla pensionsavgiften i samband med senare löneutbetalningar
under ett års tid.
138 §
Preskription av pensionsavgifter
Statskontoret skall påföra en pensionsavgift som
baserar sig på denna lag inom fem år från avgiftens
förfallodag.
Utökas en arbetstagares arbetsinkomst retroaktivt med
till pension berättigande arbetsinkomster som är
mer än fem år gamla, skall Statskontoret på basis
av dessa arbetsinkomster påföra pensionsavgiften
inom tio år från den dag då denna avgift
för anställningen i fråga hade förfallit
till betalning.
139 §
Utsökning av pensionsavgifter
En pensionsavgift som med stöd av denna lag påförts
av Statskontoret får inklusive dröjsmålsränta
utmätas utan dom eller beslut på det sätt som
bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i
utsökningsväg (367/1961).
140 §
Återbetalning när arbetstagarens pensionsavgift
har innehållits utan grund
Arbetsgivaren skall på arbetstagarens yrkande till
arbetstagaren återbetala en pensionsavgift som har innehållits
utan grund.
141 §
Preskription av återbetalning av pensionsavgift som
betalats utan grund
Återbetalningen av en pensionsavgift som betalats utan
grund preskriberas fem år från den dag då arbetsgivarens
avgift betalades eller arbetstagarens avgift innehölls,
om preskriptionen inte har avbrutits före det. Preskriptionen
avbryts på det sätt som föreskrivs i
10 och 11 § i lagen om preskription av skulder. Från
avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång
preskriptionstid. Preskriptionstiden på fem år
kan förlängas på det sätt som
anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av
skulder.
142 §
Dröjsmålsränta på pensionsavgift
En arbetsgivare som har försummat att betala pensionsavgiften
inom utsatt tid skall betala dröjsmålsränta
enligt den räntefot som avses i 4 § 1
mom. i räntelagen.
11 kap.
Utlämnande, erhållande och hemlighållande av
uppgifter
146 §
Arbetstagarens och pensionssökandens rätt
att få uppgifter
Statskontoret skall på en arbetstagares begäran
ge honom eller henne de uppgifter som Statskontoret har om arbetstagarens
rätt till pension. I fråga om en parts rätt
att få information, rätt att ta del av en handling
som gäller parten själv samt rätt att
kontrollera sådana uppgifter om sig själv som
förts in i ett register gäller i övrigt
det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas
verksamhet (621/1999, offentlighetslagen) och
personuppgiftslagen (523/1999).
Statskontoret skall genom information på pensionsansökningsblanketten
eller på något annat motsvarande sätt
på förhand upplysa en pensionssökande
om var uppgifter om honom eller henne kan inhämtas och
för vilket ändamål uppgifterna i regel
kan lämnas ut.
147 §
Arbetsgivarens rätt att få uppgifter
Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar
som gäller erhållande av uppgifter har en arbetsgivare
rätt att för sin bokföring och sin löneadministration
samt för att kunna kontrollera pensionsavgifterna få nödvändiga
uppgifter av Statskontoret om pensioner som beviljats enligt denna
lag och andra uppgifter som behövs för ovan nämnda ändamål.
Den arbetsgivare från vars tjänst en arbetstagare
avgår med pension har också rätt att
få uppgifter om vilket slags pension Statskontoret beviljat samt
tidpunkten för pensionens början och slut för
att kunna avsluta anställningen.
148 §
Arbetsgivarens skyldighet att lämna uppgifter
Arbetsgivaren är skyldig att i fråga om arbetstagare
som omfattas av denna lag åtminstone en gång i
kvartalet meddela Statskontoret namn, personbeteckningar, datum
för inledande och avslutande av anställningar
enligt 2 § 1 mom. 1 punkten, uppgifter om löner
och arvoden samt uppgifter om tjänstgöringstider
och avbrott. Dessutom är arbetsgivaren skyldig att lämna Statskontoret
uppgifter om löner och arvoden för de ovan nämnda
anställningar som fortgår vid kalenderårets
slut samt övriga uppgifter som gäller arbetstagarnas
pensionsrätt och arbetsgivarens betalningsskyldighet. Om
arbetsgivaren försummar att meddela Statskontoret de ovan avsedda
uppgifterna eller meddelar dem senare än vad som förutsätts
i de föreskrifter som Statskontoret utfärdar med
stöd av 4 mom., kan det bestämmas att den pensionsavgift
som avses i 135 § skall betalas med skälig förhöjning,
dock till högst det dubbla beloppet.
Om det för att avgöra ett anhängigt
pensions- eller rehabiliteringsärende eller av någon
annan orsak vid fullgörandet av uppgifter enligt denna lag
behövs uppgifter om arbetstagarens arbete och arbetsförhållanden
eller om andra motsvarande omständigheter, är
arbetsgivaren skyldig att lämna dessa uppgifter till Statskontoret
och till en besvärsinstans som avses i denna lag.
När arbetsgivaren ombeds att lämna uppgifter
som behövs för behandlingen av en arbetstagares
pensions- eller rehabiliteringsärende, får till
arbetsgivaren utan arbetstagarens samtycke lämnas endast
sådana sekretessbelagda uppgifter om arbetstagaren som är
nödvändiga för att specificera de uppgifter
som arbetsgivaren ombeds lämna.
Statskontoret för register över de uppgifter som
det får med stöd av denna paragraf och 150 § och
som påverkar rätten till pension för
arbetstagare som omfattas av denna lag. Statskontoret har rätt
att utfärda föreskrifter för arbetsgivarna
om när och i vilken form uppgifterna skall lämnas
till Statskontoret.
149 §
Pensionstagarens utredning om omständigheter i anslutning
till pensionsbeloppet och pensionsrätten
Utöver vad som föreskrivs i denna lag om pensionstagarens
underrättelseskyldighet kan Statskontoret kräva
en utredning av pensionstagaren om omständigheter som påverkar
pensionsbeloppet och pensionsrätten, om det finns skäl
att misstänka att förändringar har skett
i dessa omständigheter.
150 §
Rätten att få uppgifter för avgörande
av ärenden och fullgörande av lagstadgade uppgifter
Statskontoret och en besvärsinstans enligt denna lag
har, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar
som gäller erhållande av uppgifter, rätt
att av en arbetsgivare, en försäkrings- och pensionsanstalt
som verkställer lagstadgad försäkring
och av myndigheter och andra organ på vilka offentlighetslagen tillämpas
få de uppgifter som är nödvändiga
för att avgöra ett anhängigt pensions-
eller förmånsärende eller som annars är
nödvändiga vid fullgörandet av uppgifter
som föreskrivs i denna lag, i EG:s förordning
om social trygghet eller förordningen om dess tillämpning
eller i en överenskommelse om social trygghet.
Statskontoret och en besvärinstans enligt denna lag
har dessutom rätt att av läkare och andra yrkesutbildade
personer som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso-
och sjukvården och av sådana verksamhetsenheter
för hälso- och sjukvården som avses i
2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning
och rättigheter (785/1992) samt av den som verkställer
rehabilitering och av andra verksamhetsenheter för hälso-
och sjukvården, socialserviceproducenter eller vårdinrättningar
på begäran få av dem uppgjorda utlåtanden
och sådana övriga uppgifter om den pensionssökandes
journalhandlingar, rehabilitering, hälsotillstånd,
vård och arbetsförmåga som behövs
för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 mom.,
om sökanden inte själv lämnar dessa uppgifter.
151 §
Statskontorets inspektionsrätt
Statskontoret har rätt att i arbetsgivarens handlingar
granska riktigheten av de uppgifter som avses i 148 § 1
och 2 mom.
Statskontoret har rätt att få handräckning
av polisen och andra myndigheter för att kunna företa
inspektioner.
152 §
Kringgående och missbruk av uppkomsten av pensionsskydd
Om en rättshandling för att uppkomsten av pensionsskydd
skall kunna kringgås, en pensionsavgift skall kunna undvikas,
pensionsskydd utan grund skall kunna ordnas eller av något
annat liknande skäl har getts ett sådant innehåll
som inte motsvarar sakens faktiska natur eller syfte, skall, när
pensionsskyddets uppkomst avgörs eller när pensionsavgiften
fastställs eller när ett pensionsärende
behandlas, förfaras enligt sakens faktiska natur och syfte.
Om det uppenbara syftet med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna
om arbetsgivarens ansvar för invalidpension, har Statskontoret
rätt att fastställa pensionsavgiften enligt situationen
före arrangemanget i fråga.
153 §
Statskontorets rätt att få uppgifter av andra
pensionsanstalter och av Pensionsskyddscentralen
Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar
som gäller erhållande av uppgifter har Statskontoret
rätt att av de övriga pensionsanstalter som utför
uppgifter enligt arbetspensionslagarna och av Pensionsskyddscentralen
få sådana uppgifter som är nödvändiga
för tillsynen enligt 151 och 152 §.
154 §
Avgiftsfrihet
Statskontoret och en besvärsinstans enligt denna lag
har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som
de enligt denna lag har rätt att få. Om uppgifterna
behövs i en viss form och detta förorsakar den
som lämnar ut uppgifterna betydande merkostnader, skall
kostnaderna dock ersättas.
155 §
Rätten att lämna uppgifter för frivilligt
grupptilläggspensionsskydd
Utöver det som bestäms i offentlighetslagen har
Statskontoret, utan hinder av sekretessbestämmelserna och
andra begränsningar som gäller erhållande
av uppgifter, rätt att till ett livförsäkringsbolag,
en pensionskassa och en pensionsstiftelse lämna ut arbetstagarnas
namn, adresser och personbeteckningar, uppgifter om pensionsbeloppen
och de faktorer som påverkar pensionsbeloppet samt övriga
uppgifter som behövs för skötseln eller
ordnandet av i 204 § i lagen om pension för
arbetstagare avsett frivilligt grupptilläggspensionsskydd
i anslutning till pensionsskydd enligt nämnda lag.
156 §
Rätten att lämna uppgifter för arbetstagarnas grupplivförsäkring
Arbetstagarnas livförsäkringspool, som med fullmakt
av livförsäkrings- och olycksfallsförsäkringsbolagen
sköter ersättningsverksamheten i fråga
om arbetstagarnas grupplivförsäkring, och Lantbruksföretagarnas
pensionsanstalt har, utan hinder av sekretessbestämmelserna
och andra begränsningar som gäller erhållande
av uppgifter, rätt att av Statskontoret få namn
på samt personbeteckning och dödsdatum för
avlidna arbetstagare som haft en anställning som omfattas
av denna lag, deras förmånstagares namn och personbeteckningar
samt andra motsvarande uppgifter som behövs för
att avgöra huruvida förutsättningarna
för beviljande av ett försäkringsbelopp
från grupplivförsäkringen uppfylls eller
inte.
Också Statskontoret och den kommunala pensionsanstalten
har, utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar
som gäller erhållande av uppgifter, rätt
att få de i 1 mom. avsedda uppgifterna för att
behandla ekonomiskt stöd som motsvarar grupplivförsäkring.
157 §
Rätten att lämna uppgifter för utredning
av brott och missbruk
Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar
som gäller erhållande av uppgifter har Statskontoret
för utredande av brott och missbruk rätt att lämna
ut uppgifter som grundar sig på verkställigheten
av denna lag till ett ministerium, skatteförvaltningen
och sådana anstalter eller sammanslutningar som har hand
om det lagstadgade systemet för social trygghet och som
administrerar sociala trygghetsförmåner som påverkas
av en pension enligt denna lag.
Följande uppgifter kan lämnas ut
i fråga om personer som får eller har fått
pension enligt denna lag:
1) personbeteckning och övriga identifieringsuppgifter,
2) uppgifter om utbetalda pensioner,
3) uppgifter om arbetsgivaren, och
4) andra jämförbara uppgifter som är
nödvändiga för samkörning av
personuppgifter för att utreda brott och missbruk som riktar
sig mot den sociala tryggheten samt för andra övervakningsåtgärder
av engångsnatur.
Statskontoret har i 1 mom. avsedd rätt att även till
polis- och åklagarmyndigheterna lämna ut uppgifter
som nämns i 2 mom. till den del dessa är nödvändiga
för att utreda brott och väcka åtal.
I situationer som avses i denna paragraf får dock inte
uppgifter lämnas ut om en arbetstagares hälsotillstånd
eller om grunderna för en arbetstagares behov av socialvård.
158 §
Rätten att lämna uppgifter till myndigheter
och till registeransvariga som bedriver kreditupplysningsverksamhet
Utöver det som bestäms i offentlighetslagen har
Statskontoret, utan hinder av sekretessbestämmelserna och
andra begränsningar som gäller erhållande
av uppgifter, rätt att lämna ut uppgifter som
grundar sig på verkställigheten av denna lag enligt
följande:
1) till behöriga myndigheter och organ får lämnas
ut uppgifter som är nödvändiga för
att utföra uppgifter enligt EG:s förordning om
social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet,
2) till skatteförvaltningen får lämnas
ut uppgifter som den behöver för att fullgöra
sin övervakningsskyldighet enligt lagen om förskottsuppbörd,
om det finns skäl att misstänka att arbetsgivaren
inte har fullgjort sin innehållningsskyldighet,
3) till en registeransvarig som bedriver kreditupplysningsverksamhet
får lämnas ut sådana uppgifter om en
arbetsgivares på denna lag grundade obetalda och utmätningsbara
pensionsavgifter som den registeransvarige enligt lag har rätt
att föra in i kreditupplysningsregistret.
159 §
Rätten att lämna uppgifter vidare
Utöver det som bestäms i offentlighetslagen har
Statskontoret, utan hinder av sekretessbestämmelserna och
andra begränsningar som gäller erhållande
av uppgifter, rätt att lämna ut de uppgifter om
pension, pensionsrätt eller försäkring
vilka erhållits från Pensionsskyddscentralen eller
en pensionsanstalt som sköter verkställigheten
av arbetspensionslagarna till Folkpensionsanstalten eller någon
annan mottagare som har rätt att få dessa uppgifter
med stöd av lag.
Statskontoret har i 1 mom. nämnd rätt att
lämna ut uppgifter som det med stöd av 148 § 1—3 mom.
har fått av en arbetsgivare samt uppgifter som det med
stöd av 150 § har fått av en arbetsgivare,
en försäkrings- och pensionsanstalt som verkställer
lagstadgad försäkring, skattemyndigheter och andra
myndigheter samt andra organ som hör till tillämpningsområdet
för offentlighetslagen, till sådana pensionsanstalter som
sköter verkställigheten av arbetspensionslagarna
och som med stöd av lag har rätt att få dessa
uppgifter av dem som lämnat nämnda uppgifter eller
av Pensionsskyddscentralen.
Statskontoret skall innan det lämnar ut sådana
uppgifter som avses i 1 och 2 mom. med Pensionsskyddscentralen och
de berörda pensionsanstalterna komma överens om
vilka av ovan nämnda uppgifter som kan lämnas
vidare och till vem de kan lämnas.
160 §
Ansvaret hos den som lämnar uppgifter vidare
Innan Statskontoret lämnar uppgifter vidare skall det
försäkra sig om att den som tar emot uppgifterna
har rätt enligt lag att få uppgifterna av den
som ursprungligen har lämnat dem.
När Statskontoret lämnar uppgifter vidare
enligt de grunder som föreskrivs i detta kapitel ansvarar
det för att innehållet i de uppgifter som lämnas
ut motsvarar de uppgifter som erhållits av den som lämnat
uppgifterna.
161 §
Rätten att lämna uppgifter med hjälp
av teknisk anslutning
Statskontoret har, utöver det som i 29 § 3 mom.
i offentlighetslagen bestäms om utlämnande av
uppgifter genom en teknisk anslutning, rätt att öppna
en teknisk anslutning
1) för en sammanslutning eller anstalt som verkställer
lagstadgad socialförsäkring och för en
besvärsinstans enligt denna lag till sådana uppgifter
i sina personregister som sammanslutningen, anstalten eller besvärsinstansen
med stöd av denna eller någon annan lag har rätt
att få för att fullgöra sina uppgifter,
2) för en myndighet som utför uppgifter
enligt EG:s förordning om social trygghet eller en överenskommelse
om social trygghet till sådana uppgifter som myndigheten
i enlighet med 158 § 1 punkten har rätt att få,
3) för Folkpensionsanstalten och andra sådana
mottagare av uppgifter som har rätt att av en pensionsanstalt
som sköter verkställigheten av arbetspensionslagarna
få uppgifter om pension, pensionsrätt eller försäkring,
till sådana uppgifter som avses i 159 § 1 mom.,
4) för ett livförsäkringsbolag,
en pensionskassa eller en pensionsstiftelse till sådana
i 155 § avsedda uppgifter som behövs för
skötseln eller ordnandet av grupptilläggspensionsskydd
samt för arbetstagarnas grupplivförsäkringspool, Lantbruksföretagarnas
pensionsanstalt eller den kommunala pensionsanstalten till uppgifter
som avses i 156 §, och
5) för en arbetsgivare för dennes
fullgörande av sin skyldighet att lämna uppgifter
som avses i 148 §.
En teknisk anslutning får dock öppnas till uppgifter
som avses i 159 § 2 mom. och i 1 mom. 3 punkten i denna
paragraf endast om man har kommit överens om detta enligt
159 § 3 mom.
Statskontoret har också rätt att för
Pensionsskyddscentralen och andra pensionsanstalter öppna
en teknisk anslutning för lämnande av uppgifter
till arbetstagaren om hans eller hennes pensionsskydd enligt denna
lag.
Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats
med stöd av denna paragraf får också sekretessbelagda
uppgifter sökas utan samtycke av den vars intressen skyddas
genom sekretessen.
Innan en teknisk anslutning öppnas skall den som begär
uppgifter lägga fram en utredning för den som öppnar
anslutningen om att uppgifterna skyddas på behörigt
sätt.
12 kap.
Ändringssökande
162 §
Att söka ändring
För sökande av ändring finns besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen.
Bestämmelser om besvärsnämnden för
arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns
i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden
(677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen
i lagen om försäkringsdomstolen (132/2003).
I ett beslut som Statskontoret har meddelat med stöd
av denna lag får en part söka ändring genom
skriftliga besvär hos besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden så som föreskrivs
i denna lag och i förvaltningsprocesslagen (586/1996).
I ett beslut som besvärsnämnden för
arbetspensionsärenden meddelat i ett besvärsärende får
en part söka ändring genom skriftliga besvär hos
förvaltningsdomstolen så som föreskrivs
i denna lag och i förvaltningsprocesslagen.
Ändring i ett beslut av Statskontoret genom vilket
Statskontoret har vägrat att meddela ett förhandsbeslut
enligt 106 § om pensionsrätt eller i ett beslut
av Pensionsskyddscentralen enligt 114 § 2 mom. om vilken
pensionsanstalt som är behörig att handlägga
en pensionsansökan får inte sökas genom
besvär.
163 §
Att söka ändring i den sista pensionsanstaltens beslutssammanställning
och i det sammanfattande meddelandet om EU-beslut
På en beslutssammanställning som Statskontoret
gett i egenskap av sista pensionsanstalt enligt 7 kap. tillämpas
vad som i detta kapitel föreskrivs om beslut. När
Statskontorets beslut ingår i en beslutssammanställning
som en annan pensionsanstalt gett i egenskap av den sista pensionsanstalten
enligt 109 § 2 mom. får det överklagas
och besvärsärendet behandlas enligt vad som föreskrivs
i någon annan pensionslag för den offentliga sektorn
eller pensionslag för den privata sektorn. Till den del
besvären gäller pensionsskydd enligt denna lag
skall en annan pensionsanstalt inom den offentliga sektorn eller
en pensionsanstalt inom den privata sektorn inhämta Statskontorets
yttrande om besvären. Inget yttrande begärs om
besvären enbart gäller bedömning av arbetsförmågan.
En part som har varit försäkrad i två eller
flera EU-länder och som är missnöjd med
Statskontorets beslut enligt denna lag får söka ändring
i beslutet efter att ha fått det sammanfattande meddelande
med alla EU-länders beslut som avses i artikel 48 i förordningen
om tillämpning av EG:s förordning om social trygghet.
I ett beslut som Statskontoret meddelat om förutsättningarna
för att få invalidpension får dock ändring
sökas så som föreskrivs i denna lag.
164 §
Tid för sökande av ändring
Tiden för sökande av ändring är
30 dagar från den dag då parten har fått
del av Statskontorets eller besvärsnämnden för
arbetspensionsärendens beslut. En part anses ha fått
del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet
postades under den adress som parten har uppgett, om det inte visas
något annat i samband med att ändring söks.
Statskontorets tid för sökande av ändring
räknas från den dag då beslutet fattats.
165 §
Grundbesvär över debitering
En part får anföra grundbesvär över
en debitering, om han eller hon anser att en debitering som med
stöd av denna lag påförts av Statskontoret
eller att en innehållning av arbetstagarens pensionsavgift
som arbetsgivaren verkställt på basis av 136 eller
137 § strider mot lag eller avtal. Grundbesvär
skall anföras skriftligen hos besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden inom två år
från ingången av året efter det år
under vilket fordran påfördes eller debiterades.
Om grundbesvär anförs med anledning av utmätning,
gäller dessutom vad som i lagen om indrivning av skatter
och avgifter i utsökningsväg bestäms
om grundbesvär.
166 §
Inlämnande av besvärsskrift
En part skall lämna in en besvärsskrift som gäller
ett beslut som meddelats av Statskontoret eller besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden till Statskontoret inom
tiden för sökande av ändring.
167 §
Rättelse av beslut i samband med att ändring söks
Statskontoret undersöker om det självt kan rätta
sitt beslut. Om Statskontoret till alla delar godkänner
de yrkanden som framställs i besvärsskriften,
skall det ge ett rättelsebeslut i ärendet. Ändring
i rättelsebeslutet får sökas på det
sätt som föreskrivs i detta kapitel.
Om Statskontoret har gett en beslutssammanställning
i egenskap av sista pensionsanstalt, skall det innan ärendet
behandlas begära ett utlåtande av övriga
pensionsanstalter till den del besvären gäller
pensionsskydd som verkställs av dem. Gäller besvären
angående beslutssammanställningen enbart bedömning
av arbetsförmågan, begärs utlåtande
bara av en pensionsanstalt inom den privata sektorn och av den bara
när det gäller en situation som avses i 111 §.
Om samtliga pensionsanstalter vilkas beslut besvären
gäller godkänner ändringssökandens yrkanden,
ger Statskontoret en ny, rättad beslutssammanställning.
I en på detta sätt rättad beslutssammanställning
får ändring sökas enligt detta kapitel.
Om Statskontoret endast delvis rättar sitt tidigare
beslut, skall det meddela ett interimistiskt beslut i ärendet.
I det interimistiska beslutet får ändring inte
sökas.
Statskontoret skall ge en ny rättad beslutssammanställning,
om besvären enbart gäller bedömning av
arbetsförmågan och Statskontoret i egenskap av
den sista pensionsanstalten godkänner yrkandena. Om Statskontoret
inte rättar beslutssammanställningen gäller
det förfarande som föreskrivs i 168 § 1
och 2 mom. När det gäller en situation som avses
i 111 § och pensionsanstalten inom den privata sektorn
inte godtar sökandens yrkanden skall Statskontoret föra över
besvärsärendet till besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden till den del ärendet
gäller beslutet av pensionsanstalten inom den privata sektorn,
och i fråga om besvären gäller förfarandet
i 9 kap. i lagen om pension för arbetstagare.
168 §
Överföring av besvär till besvärsinstans
Godkänner Statskontoret inte ändringssökandens
yrkanden till alla delar, skall det inom 30 dagar från
besvärstidens utgång sända besvärsskriften
och sitt utlåtande om besvären till besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden. Gäller besvären
ett beslut som meddelats av besvärsnämnden för
arbetspensionsärenden, skall Statskontoret sända
besvärsskriften och sitt utlåtande till försäkringsdomstolen
inom den nämnda tiden.
Godkänner Statskontoret de yrkanden som framställts
i besvärsskriften helt eller delvis efter det att besvärsskriften
har inlämnats till besvärsinstansen, kan Statskontoret
meddela ett interimistiskt beslut i ärendet. Besvärsinstansen skall
utan dröjsmål underrättas om det interimistiska
beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring
inte sökas. Statskontoret kan avvika från den
tidsfrist som avses i 1 mom., om inhämtandet av tilläggsutredning
som krävs med anledning av besvären förutsätter
detta. Ändringssökanden skall då utan
dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning
inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet
skall dock sändas till besvärsinstansen senast
60 dagar från besvärstidens utgång.
Har Statskontoret gett en beslutssammanställning i
egenskap av sista pensionsanstalt och begärt ett utlåtande
av övriga pensionsanstalter, och rättar det inte
sitt beslut i enlighet med ändringssökandens yrkande,
skall Statskontoret inom 60 dagar från besvärstidens
utgång tillställa den besvärsinstans
som avses i 1 mom. besvärsskriften samt de utlåtanden
som getts med anledning av den.
169 §
Besvär som inkommit efter besvärstidens utgång
Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för
arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen
kommit till Statskontoret eller till besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen
efter utgången av den tid som bestäms i 164 eller
165 §, kan besvären ändå tas
upp till behandling, om det finns vägande orsaker till
förseningen.
170 §
Verkställighet av beslut
Ett beslut som Statskontoret meddelat skall, även om ändring
har sökts, iakttas till dess ärendet har avgjorts
genom ett lagakraftvunnet beslut.
Ett lagakraftvunnet beslut av Statskontoret och besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden får verkställas
såsom en lagakraftvunnen dom i tvistemål.
171 §
Rättelse av skriv- eller räknefel
Statskontoret skall rätta uppenbara skriv- eller räknefel
eller andra jämförbara klara fel i sitt beslut.
Ett fel får dock inte rättas, om rättelsen leder
till ett resultat som är oskäligt för
en part.
172 §
Rättelse av sakfel
Statskontoret kan undanröja sitt felaktiga beslut och
avgöra ärendet på nytt, om beslutet grundar
sig på klart oriktig eller bristfällig utredning
eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag,
eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet
fattades.
Statskontoret får inte ändra sitt beslut eller undanröja
det till en parts nackdel, om inte parten samtycker till detta.
173 §
Rättelse av ett lagakraftvunnet beslut på basis
av ny utredning
Statskontoret skall pröva ett ärende som avgjorts
genom ett lagakraftvunnet beslut på nytt, om nya upplysningar
framkommer i ärendet. Statskontoret kan då utan
hinder av det tidigare lagakraftvunna beslutet bevilja en förvägrad pension
eller justera en redan beviljad pension till ett större
belopp. Även besvärsnämnden för arbetspensionsärenden
och försäkringsdomstolen kan tillämpa
motsvarande förfarande när de behandlar ärenden
som gäller ändringssökande. Ett sådant
beslut får överklagas på det sätt
som föreskrivs 162—164 §.
174 §
Undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut
Om ett lagakraftvunnet beslut som Statskontoret meddelat med
stöd av denna lag grundar sig på oriktig eller
bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt,
kan besvärsnämnden för arbetspensionsärenden
på yrkande av en part eller Statskontoret undanröja
beslutet och förordna ny behandling av ärendet.
Ansökan om undanröjande av ett beslut skall göras
inom fem år från det att beslutet har vunnit laga
kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett
beslut även undanröjas på ansökan
som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.
Besvärsnämnden skall ge parterna tillfälle
att bli hörda innan ärendet avgörs.
Om ett lagakraftvunnet beslut som besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden meddelat med stöd
av denna lag grundar sig på oriktig eller bristfällig
utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan försäkringsdomstolen
på yrkande av en part eller Statskontoret undanröja
beslutet och förordna ny behandling av ärendet.
Försäkringsdomstolen skall ge parterna tillfälle
att bli hörda innan ärendet avgörs. På ovan
nämnda grunder kan försäkringsdomstolen
också undanröja ett beslut som domstolen själv
har meddelat och förordna ny behandling av ärendet.
Om Statskontoret yrkar att ett beslut skall undanröjas,
kan det ställa in utbetalningen av en pension eller betala
pensionen enligt sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts
på nytt.