av dem 3 § sådan den lyder delvis ändrad
i lagarna 458/2004 och 998/2008, 4 och 32 § sådana
de lyder delvis ändrade i lag 458/2004, 7 b och
7 c § samt 7 e § 2 mom. och 24 § 2 mom.
sådana de lyder i lag 1135/2001, 16, 30 och 36 § sådana
de lyder delvis ändrade i lag 1135/2001 och 28 § sådan
den lyder i lag 629/2003, samt
1 kap.
Allmänna stadganden
2 §
Definitioner på lantbruk, husdjursproduktion och lantbruksföretag
I denna lag avses med
1) lantbruk bedrivande av husdjursproduktion
och växtodling som beskattas enligt inkomstskattelagen
för gårdsbruk (543/1967),
2) husdjursproduktion husdjursproduktion som
beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk,
dock inte renskötsel eller fiske, och
3) lantbruksföretag lantbruk som
bedrivs som en självständig ekonomisk enhet.
3 §
Definition på lantbruksföretagare
Med lantbruksföretagare avses i denna lag
en person som genom att själv delta i arbetet bedriver
lantbruk och
1) som varit skyldig att teckna en försäkring som
avses i 10 § i lagen om pension för lantbruksföretagare
(1280/2006) och har nämnda försäkring
i kraft eller har lämnat in en ansökan om en sådan,
2) som har beviljats på försäkring
enligt 1 punkten baserat rehabiliteringsstöd,
eller
3) som är en i 3 § 1 punkten
i lagen om pension för lantbruksföretagare
avsedd person i åldern 15—18 år och som
i fråga om andra villkor än åldern uppfyller
villkoren för försäkring enligt 1 punkten
i den här paragrafen.
4 §
Lantbruksföretagare som har rätt till semester
Rätt till semester har en lantbruksföretagare vars
husdjursproduktion vid den tidpunkt semestern hålls omfattar
minst fyra husdjursenheter. Husdjursenheterna fastställs
särskilt för olika djurarter på grundval
av den arbetsmängd djurhållningen ger upphov till.
Närmare bestämmelser om hur husdjursenheterna
fastställs utfärdas genom förordning
av statsrådet.
Ett annat villkor för semester är att lantbruksföretagaren
bedriver husdjursproduktion som huvudsyssla. Lantbruksföretagaren
anses bedriva husdjursproduktion som huvudsyssla om hans eller hennes
arbetsinsats vid tidpunkten för avbytartjänsten
och under de sex månader som föregår
den har bestått av bedrivande av lantbruk i minst samma
utsträckning som av arbete utanför lantbruksföretaget.
En lantbruksföretagare anses dock inte bedriva husdjursproduktion
som huvudsyssla om han eller hon vid tidpunkten för avbytartjänsten
betalas arbetslöshetsförmån enligt lagen
om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002)
eller om företagaren inte betalas sådan förmån
på grund av att tid utan ersättning enligt 1 kap.
5 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa
pågår. Närmare bestämmelser
om vad som är huvudsyssla utfärdas genom förordning av
statsrådet.
Trots vad som föreskrivs i 1 och 2 mom.
har en lantbruksföretagare inte rätt till semester
1) under det kalenderår då företagarens
skyldighet att uppta i 3 § avsedd försäkring
börjar, med undantag för den semesterrätt
som lantbruksföretagare i samma lantbruksföretag
inte har utnyttjat under kalenderåret i fråga,
och
2) under den tid företagaren får
full invalidpension som beviljats tills vidare, rehabiliteringsstöd
som motsvarar full invalidpension eller arbetslöshetspension.
2 kap.
Rätt till avbytarservice
7 b §
Vikariehjälp på grund av vård av
sjukt barn
En till vikariehjälp berättigad
lantbruksföretagare har rätt att få vikariehjälp
1) när ett barn som inte har fyllt 10 år
insjuknat, för högst sju dagar, och
2) för deltagande i vård eller rehabilitering
av sjukt eller handikappat barn, för högst den
tid företagaren betalas specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen
(1224/2004).
7 c §
Vikariehjälp på grund av graviditet, förlossning och
vård av barn och adoptivbarn
En till vikariehjälp berättigad
lantbruksföretagare har rätt att få vikariehjälp
på grund av
1) graviditet, förlossning och vård
av barn, för högst den tid företagaren
betalas moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning
enligt sjukförsäkringslagen, och
2) vård av adoptivbarn, för högst
den tid företagaren betalas föräldra-
eller faderskapspenning för adoptivföräldrar
enligt sjukförsäkringslagen.
7 e §
Vikariehjälp på grund av vuxenutbildning
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Utöver vad som bestäms i 1 mom.
har en lantbruksföretagare rätt att få vikariehjälp
för högst den tid han eller hon deltar i sådan
utbildning för vilken han eller hon beviljas
1) studiepenning för lantbruksföretagare
som annat nationellt stöd enligt 6 § i lagen om
nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001),
eller
2) vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd
(1276/2000).
8 §
Omfattningen av en avbytardag
Omfattningen av en avbytardag anges i avbytartimmar så att
den i fråga om den företagare som får
avbytarservice i genomsnitt motsvarar hans eller hennes uppgiftsandel
av den totala arbetstid som åtgår till lantbruksföretagets
nödvändiga göromål som hör
till skötseln av företaget. Antalet avbytartimmar
uppskattas utifrån hur många och vilken typ av
husdjur som ingår i gårdens husdjursproduktion
och utifrån produktionsmetoderna och produktionsförhållandena på gården
samt tidpunkten för avbytarservicen. Vid uppskattningen
av antalet avbytartimmar beaktas även yrkesskickligheten
hos den person som är avbytare och dennes förmåga
att klara av de göromål som hör till
avbytartjänsten.
Närmare bestämmelser om fastställande
av omfattningen av en avbytardag utfärdas genom förordning
av statsrådet.
8 a §
Serviceplan
För genomförande av avbytarservice för
en semesterberättigad lantbruksföretagare ska
den lokala enheten tillsammans med lantbruksföretagaren
göra upp en serviceplan för lantbruksföretaget.
En serviceplan kan vid behov göras upp även för
genomförande av avbytarservice för andra
lantbruksföretagare. Om lantbruksföretaget anlitar
den avbytarservice som den lokala enheten ordnar uppgörs
serviceplanen i samband med ett besök som anställda
inom den lokala enhetens förvaltning gör på gården.
I serviceplanen antecknas åtminstone
1) en beskrivning av det lantbruk som lantbruksföretaget
bedriver,
2) antalet husdjur och typ av husdjur som ingår
i husdjursproduktionen och de arbetsmetoder som tillämpas
vid skötseln av husdjuren,
3) de arbeten som hör till den dagliga skötseln
av de husdjur som ingår i husdjursproduktionen och övriga
nödvändiga göromål som hör till
driften av lantbruksföretaget samt en uppskattning av den
totala dagliga arbetstid som uppgifterna kräver,
4) de personer som stadigvarande arbetar i lantbruksföretaget,
5) lantbruksföretagarnas uppgiftsandelar av de
nödvändiga göromål som hör
till driften av lantbruksföretaget, och
6) en uppskattning av omfattningen av en avbytardag
för lantbruksföretagarna.
Om den lokala enhetens avbytarservice anlitas ska åtminstone
följande uppgifter dessutom antecknas i serviceplanen:
1) när besök på gården
har gjorts och vem som deltagit i besöket,
2) tidpunkten för följande planerade
besök,
3) den kompetensnivå som avbytararbetena på gården
förutsätter,
4) den lantbruksföretagsspecifika handledningen
av avbytare,
5) den gårdsspecifika avbytarservicehelheten,
6) de gårdsspecifika behoven av att utveckla avbytarservicen,
och
7) under gårdsbesöket konstaterade
viktiga arbetarskyddsfaktorer som berör avbytarnas arbetsförhållanden
samt den lokala enhetens krav på åtgärder
gällande dem.
Serviceplanen ska ses över på lantbruksföretagarens
eller den lokala enhetens initiativ, om det sker förändringar
i servicebehovet eller förhållandena. Om den lokala
enhetens avbytarservice anlitas ska serviceplanen dock alltid ses över
i samband med ett gårdsbesök som görs minst
vart tredje år.
11 §
Beslutsfattande
Den lokala enheten beslutar om lämnande av avbytarservice,
ersättning som betalas för själv ordnad
avbytartjänst, avgift som tas ut av en servicemottagare,
servicemottagares skyldighet att ersätta de kostnader som
orsakats av avbytarservice som lämnats utan grund och återkrav
av ersättning som betalats utan grund. Beslut delges en
part på det sätt som föreskrivs i 59 § i
förvaltningslagen (434/2003).
14 §
Den lokala enhetens skyldighet att ordna avbytarservice
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om lantbruksföretagarna i lantbruksföretaget håller
semester samtidigt eller om det i företaget endast finns
en lantbruksföretagare, som håller semester, ska
den lokala enheten för att trygga skötseln av
de husdjur som ingår i husdjursproduktionen vid behov utöver
den sedvanliga avbytartjänsten också ordna övervakningsbesök.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
15 §
Sätt att ordna avbytarservice
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den lokala enheten ska anställa ett tillräckligt och ändamålsenligt
antal lantbruksavbytare så att den service som denna lag
förutsätter kan tryggas på ett flexibelt
och ekonomiskt sätt.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
16 §
Avbytaruppgifternas omfattning
Lantbruksavbytaren ska sköta de uppgifter som hör
till lantbruksföretagets husdjursproduktion och andra nödvändiga
göromål som hör till skötseln
av lantbruksföretaget till den del de ingår i
uppgiftsandelen för den lantbruksföretagare som är
på semester eller får vikariehjälp.
16 a §
Lantbruksföretagsspecifik handledning av avbytare
Den lokala enheten ska tillsammans med lantbruksföretagaren
se till att de lantbruksavbytare som anvisas lantbruksföretaget
får lantbruksföretagsspecifik handledning på gården
för de avbytaruppgifter som avses i 16 §.
16 b §
Avgiftsbelagd avbytarhjälp
Den lokala enheten kan ordna avgiftsbelagd avbytarhjälp
för en semesterberättigad lantbruksföretagare
mot den avgift som avses i 28 § 1 mom. för högst
120 timmar per kalenderår. I så fall får
servicen inte äventyra ordnande av semester eller vikariehjälp
och den får bara genomföras av en avbytare som
regelbundet utför avbytararbete i den lokala enhetens tjänst
eller en avbytare som avses i 15 § 1 mom. 2 punkten.
Den lokala enheten kan dessutom ordna avgiftsbelagd avbytarhjälp även
för andra än lantbruksföretagare mot
den avgift som avses i 28 § 2 mom. om
servicen inte äventyrar ordnande av semester, vikariehjälp
eller den avbytarhjälp som avses i 1 mom.
24 §
Lantbruksföretagares skyldighet att själv
ordna sin avbytartjänst
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
En lantbruksföretagare enligt 1 mom. kan också för
sig själv ordna avgiftsbelagd avbytarhjälp som
motsvarar servicen enligt 16 b § 1 mom.
28 §
Avgifter för avgiftsbelagd avbytarhjälp
För avbytarhjälp enligt 16 b § 1
mom. tas en timavgift ut av lantbruksföretagaren. Den motsvarar
minimigrundlönen per timme för en lantbruksavbytare
enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet, ökad
med fem procent.
För avbytarhjälp enligt 16 b § 2
mom. tas en avgift ut av den som anlitar hjälpen. Avgiften motsvarar
minimigrundlönen per timme för en lantbruksavbytare
enligt det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet,
multiplicerad med 2,4.
29 §
Ersättning när service ges utan grund och återbetalning
av ersättning som betalats utan grund
Om avbytarservice har lämnats utan grund är den
som fått servicen skyldig att ersätta de kostnader
som detta orsakat den lokala enheten.
Om ersättning för själv ordnad avbytartjänst har
betalats utan grund är den som fått ersättningen
skyldig att till den lokala enheten återbetala den överbetalda
ersättningen.
Återkrav får efterges helt eller delvis om
detta anses skäligt och den ogrundade förmånen inte
berott på svikligt förfarande från servicemottagarens,
ersättningstagarens eller dennes företrädares
sida. Återkrav får efterges även då det
belopp som ska återkrävas är litet. Beslut
om återkrav ska fattas inom fem år räknat
från den dag den ogrundade avbytarservicen lämnades
eller den ogrundade ersättningen betalades.
30 §
Dröjsmålsränta och verkställighet
av betalningsskyldighet
Om en avgift för vikariehjälp eller avgiftsbelagd
avbytarhjälp eller en ersättning enligt 29 § inte
har betalats senast på förfallodagen får dröjsmålsränta
tas ut från förfallodagen på de grunder
som föreskrivs i 4 § 1 mom.
i räntelagen (633/1982). Den förfallodag
som är grund för betalningen av dröjsmålsränta
kan infalla tidigast två veckor efter den dag beslutet
om avgiften eller återkravet har meddelats.
Avgift och ersättning enligt 1 mom. får jämte dröjsmålsränta
indrivas utan dom eller förvaltningsdomstols beslut på det
sätt som föreskrivs i lagen om verkställighet
av skatter och avgifter (706/2007).
32 §
Kostnaderna för den lokala förvaltningen
De kommuner som ingått uppdragsavtal och pensionsanstalten
betalas årligen skälig ersättning av
statens medel för de kostnader som skötseln av
den lokala förvaltningen enligt denna lag orsakat. På pensionsanstaltens
framställning fastställer statsrådet årligen
före utgången av september ersättningens
totalbelopp för det följande kalenderåret.
Bestämmelser om betalning och periodisering av ersättningen
och om betalningstidpunkten utfärdas genom förordning
av statsrådet.
35 §
Kostnader för avbytarservice som berättigar
till ersättning av staten
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Såsom kostnader enligt 1 mom. ersätts
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2 b) resekostnader som uppgörande och översyn
av serviceplaner orsakat, till den del kostnaderna uppstått
på grund av uppdrag som utförts i enlighet med
pensionsanstaltens anvisningar,
2 c) kostnader som lantbruksföretagsspecifik handledning
av lantbruksavbytare orsakat, till den del kostnaderna uppstått
på grund av handledning som utförts i enlighet
med pensionsanstaltens anvisningar,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
36 §
Avdrag på kostnader för avbytarservice
Från de kostnader för avbytarservice
som berättigar till ersättning av staten avdras
1) avgifter för vikariehjälp och
avgiftsbelagd avbytarhjälp,
2) ersättningar enligt 29 §,
3) sjukdagpenningar och andra motsvarande förmåner
till lantbruksavbytare i den lokala enhetens tjänst till
den del de betalas till arbetsgivaren,
4) övriga eventuella inkomster som anknyter till
uppgifter enligt denna lag.
Den ersättning som avses i 1 mom. 2 punkten avdras
dock inte från kostnaderna för avbytarservice,
om ett belopp som motsvarar ersättningen har återbetalats
till staten på grundval av 40 a § 1 mom.
2 punkten.
40 §
Slutpost på och återbetalning av statens ersättning
samt användning av återbetalat belopp
Om pensionsanstaltens granskning av redovisningen visar att
de förskott som betalats till kommunen för finansåret
i fråga inte räcker till för att täcka
kostnaderna för avbytarservicen enligt bokföringen,
ska pensionsanstalten betala skillnaden mellan de faktiska kostnaderna
och förskotten i form av en slutpost. Slutposten betalas
före utgången av det år då redovisningen lämnats
till pensionsanstalten.
Om pensionsanstaltens granskning av redovisningen visar att
de förskott som betalats till kommunen för finansåret
i fråga överstiger beloppet av de kostnader enligt
bokföringen som avbytarservicen orsakat, ska kommunen återbetala
det överbetalda beloppet till pensionsanstalten. Det överbetalda
beloppet ska återbetalas senast den dag som pensionsanstalten
meddelar. Den dagen får infalla tidigast en månad
efter det att meddelandet skickades.
Belopp som återbetalats i enlighet med 2 mom.
får pensionsanstalten använda för betalning
av förskott och slutposter under det år återbetalningen
mottagits eller det därpå följande kalenderåret.
40 a §
Kommunens skyldighet att återbetala grundlös ersättning
av staten
Kommunen ska återbetala en grundlös
ersättning den fått av statens medel, om
1) det efter granskning av redovisningen kommer fram
att kostnader som inte hör till kostnaderna för
avbytarservice har ingått i bokföringen eller
inkomsterna enligt 36 § inte har dragits av från
kostnaderna för avbytarservice, eller
2) den lokala enheten har gett avbytarservice eller
betalat ersättning för själv ordnad avbytartjänst
i strid med bestämmelserna.
I fall som avses i 1 mom. 2 punkten har kommunen
dock ingen skyldighet att återbetala ersättning
från staten till den del återkrav riktat mot en
servicemottagare eller en ersättningstagare har eftergetts
genom ett sådant beslut av den lokala enheten baserat på 29 § 3
mom. som pensionsanstalten godkänt eller genom ett beslut
av pensionsanstalten eller förvaltningsdomstolen.
Det grundlöst betalda beloppet ska återbetalas
senast den dag som pensionsanstalten meddelar. Den dagen får
infalla tidigast en månad efter det att meddelandet skickades.
På det belopp som ska återbetalas tas en årlig
ränta ut enligt 3 § 2 mom. i
räntelagen räknat från förfallodagen.
Återkrav av grundlös ersättning från
staten får efterges helt eller delvis om dess belopp är
litet eller om ett återkrav ska anses oskäligt.
42 §
Rättelseyrkande
I den lokala enhetens beslut enligt 11 § får ändring
inte sökas genom besvär. Om en part är missnöjd
med ett beslut har han rätt att inom 14 dagar
från det han fick del av beslutet yrka att pensionsanstalten
rättar det. Rättelseyrkandet ska skriftligen lämnas
till den lokala enheten inom nämnda tid.
Den lokala enheten ska rätta sitt beslut om den till
alla delar godkänner rättelseyrkandet. I övriga
fall ska den lokala enheten utan dröjsmål sända
rättelseyrkandet, sitt utlåtande och handlingarna
i ärendet till pensionsanstalten.
10 kap.
Särskilda stadganden
44 a §
Lantbruksföretagarens anmälningsskyldighet
En lantbruksföretagare ska meddela den lokala enheten
sådana uppgifter om sig själv och sitt lantbruksföretag
som kan inverka på ordnandet av avbytarservice för
honom eller henne eller på erhållande av eller
beloppet på ersättning som betalas för
avbytartjänst som han eller hon själv ordnar.
De uppgifter som avses i 1 mom. ska lantbruksföretagaren
också meddela pensionsanstalten då den behandlar
ett ärende på grundval av rättelseyrkande.
Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska
lämnas på grundval av 1 mom. får utfärdas genom
förordning av statsrådet.
46 §
Pensionsanstaltens utredningar över kostnaderna för
avbytarservice
Pensionsanstalten ska till social- och hälsovårdsministeriet
1) månatligen inlämna uppgift om
det belopp som betalats som förskott till de kommuner som ingått
uppdragsavtal och, i de fall som avses i 13 §,
om det belopp som pensionsanstalten själv har använt
för att ordna avbytarservice, och
2) före utgången av året
efter finansåret inlämna en totalredovisning över
kostnaderna för avbytarservice enligt 35 § och över
användningen av den ersättning av staten som betalats
för dem.
47 §
Pensionsanstaltens skyldighet att återbetala grundlös
ersättning från staten
Om pensionsanstalten utan grund fått ersättning
av staten enligt denna lag, ska social- och hälsovårdsministeriet
bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas.
På det belopp som återbetalas tas en årlig
ränta ut enligt 3 § 2 mom. i
räntelagen räknat från ingången
av det kalenderår som följer på det år under
vilket den grundlösa ersättningen från
staten har betalats ut.
Återkrav av ett belopp som ska återbetalas
får efterges helt eller delvis om beloppet är
litet eller om ett återkrav ska anses oskäligt.
Social- och hälsovårdsministeriet får även
besluta att ett belopp som ska återbetalas avdras senare
i samband med utbetalningen av följande ersättning
från staten.
47 a §
När betalningsskyldighet förfaller
Pensionsanstaltens samt social- och hälsovårdsministeriets
skyldighet att betala en utebliven ersättning från
staten upphör fem år efter utgången av
det finansår som de till ersättning av staten
berättigande kostnaderna gäller.
Kommunernas och pensionsanstaltens skyldighet att återbetala
en grundlös ersättning av staten upphör
fem år efter utgången av det finansår
då ersättningen har betalats ut.
_______________
Denna lag träder i kraft den
20
.
De lokala enheterna ska se till att serviceplanerna uppgjorts
i enlighet med denna lag senast den 31 december 2013.
Utöver det som föreskrivs i 35 § 2
mom. 2 b och 2 c punkten krävs det för
ersättning av i nämnda bestämmelser avsedda
kostnader under kalenderåren 2011—2013 att kostnaderna
baserar sig på planer som de enskilda lokala enheterna
gjort upp och som pensionsanstalten har godkänt på förhand.
Trots bestämmelserna i 40 § 2 och 3 mom. tillämpas
de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet
på statlig ersättning som ska återbetalas
på grundval av redovisningarna för 2010.
Denna lags 29 § 3 mom., 40 a och 47 § samt 47 a § 2
mom. tillämpas även i sådana fall där grunden
för återkrav eller återbetalning av grundlös
ersättning från staten har uppstått innan
denna lag har trätt i kraft.
Åtgärder som krävs för verkställigheten
av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.