Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
RSv 206/2006 rd - RP 246/2006 rd
Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om grunderna för avgifter för vissa förhandsbeslut samt om ändrig av därtill anslutna lagar (RP 246/2006 rd).
Finansutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (FiUB 38/2006 rd).
Riksdagen har antagit följande lagar:
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
Tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på ansökningar som behandlas av skatteförvaltningen och som gäller förhandsavgöranden enligt 5 § i lagen om centralskattenämnden (535/1996) samt annat förhandsbesked eller förhandsavgörande som ansökts hos en myndighet inom skatteförvaltningen.
Denna lag tillämpas också på sådana ansökningar som Tullstyrelsen eller Fordonsförvaltningscentralen behandlar och som avser Tullstyrelsens eller Fordonsförvaltningscentralens förhandsavgöranden.
Beslutsavgift och behandlingsavgift
Beslutsavgift tas ut hos sökanden för beslut som givits för ärendets avgörande.
Behandlingsavgift är en ersättning för ärendets behandling och för utförda åtgärder. Behandlingsavgift kan tas ut också då man beslutar att inte meddela förhandsavgörande eller förhandsbesked, ansökan lämnas utan prövning eller avskrivs. I en ministerieförordning om avgiftsgrunderna kan bestämmas att någon behandlingsavgift inte tas ut.
Grunden för avgifterna
Grunden för beslutsavgiften är statens genomsnittliga totalkostnader för beslutet, dvs. beslutets självkostnadsvärde.
Det kan bestämmas att beslutsavgiften skall tas ut till ett lägre belopp än självkostnadsvärdet då beslutet
1) är betydelsefullt med tanke på tillämpning av lag eller är viktigt med tanke på en enhetlig beskattningspraxis,
2) gäller betalning av skatt för någon annans räkning till exempel i egenskap av arbetsgivare,
3) gäller ett ärende där skattemyndigheten med stöd av lag har en särskild handledningsskyldighet, eller
4) är nödvändigt för att göra tolkningen och tillämpningen av en lag tydligare i fråga om en lagstadgad förmån eller någon annan grund.
Behandlingsavgiften kan fastställas till ett belopp som är lägre än självkostnadsvärdet, om det med beaktande av den specialservice som sökanden har fått kan anses vara oskäligt att ta ut en avgift som motsvarar självkostnadsvärdet. Vid fastställandet av avgiften tas då i beaktande de genomsnittliga kostnaderna för behandling av ansökan, vilka kan anses hänföra sig till specialservice som sökanden har fått vid behandlingen av en enskild handling.
Gradering av beslutsavgiften
En beslutsavgift som har fastställts till ett belopp som är mindre än självkostnadsvärdet kan graderas utgående från den genomsnittliga arbetsinsatsen som behövs för ärendets beredning och från den ställning som gruppen av sökande har i beskattningen.
Fastställande av fasta avgifter
De beslutsavgifter samt behandlingsavgifter som skatteförvaltningen och Tullverket tar ut fastställs genom förordning av finansministeriet. De avgifter som Fordonsförvaltningscentralen tar ut fastställs genom förordning av kommunikationsministeriet.
Lindring av beslutsavgift i ett enskilt fall
Beslutsavgiften för ett förhandsavgörande som centralskattenämnden har meddelat kan i ett enskilt fall minskas eller upphävas, om en särskild orsak därtill föreligger med hänsyn till sökandens betalningsförmåga och om beslutet som ges på en ansökan som avser tolkning av skattelagstiftningen har en förenhetligande betydelse för beskattningspraxisen såsom ett linjeavgörande.
Lindring av avgiften skall ansökas hos Centralskattenämnden då ansökan görs och om lindring bestäms då ansökan behandlas. Ändring får inte sökas i ett avgörande om lindring av avgift.
Indrivning av avgifter
I denna lag avsedda avgifter får drivas in i den ordning som föreskrivs i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961).
Sökande av ändring i en avgift
En betalningsskyldig som anser att ett fel inträffat i en avgift som fastställts av skatteförvaltningen eller Fordonsförvaltningscentralen kan inom sex månader från avgiftens fastställande yrka ändring hos den myndighet som påfört avgiften. I ett beslut som givits med anledning av ett rättelseyrkande får ändring sökas hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets myndigheten som påfört avgiften är belägen. Besvärstiden är 30 dagar räknat från det då ändringssökanden har tagit del av beslutet som givits med anledning av rättelseyrkandet. I förvaltningsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.
Ändring i avgifter som Tullstyrelsen har påfört söks i enlighet med vad som i tullagen (1466/1994) föreskrivs om sökande av ändring.
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 20 .
_______________
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i fordonsskattelagen av den 30 december 2003 (1281/2003) 48 § 1 mom. som följer:
Förhandsavgörande
Fordonsförvaltningscentralen kan på ansökan meddela förhandsavgörande om tillämpningen av bestämmelser som gäller fordonsskatt. Förhandsavgörande ges den för vilken det är viktigt att veta hur lagen tillämpas på hans fordon, och meddelas för en tid om högst två år. För meddelande av förhandsavgörande tas ut en avgift enligt lagen om grunderna för avgifter för vissa förhandsbeslut ( /2006).
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
ändras i bränsleavgiftslagen av den 30 december 2003 (1280/2003) 19 § 1 mom. som följer:
Fordonsförvaltningscentralen kan på ansökan meddela förhandsavgörande om tillämpningen av bestämmelser som gäller bränsleavgift. Förhandsavgörande ges den för vilken det är viktigt att veta hur lagen tillämpas på hans fordon, och meddelas för en tid om högst två år. För meddelande av förhandsavgörande tas ut en avgift enligt lagen om grunderna för avgifter för vissa förhandsbeslut ( /2006).
Helsingfors den 4 december 2006