2 §

Gränstrupper

I denna lag avses med gränstrupper tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet och personer som med stöd av värnpliktslagen (1438/2007) har förordnats att tjänstgöra vid gränsbevakningsväsendet eller som fullgör frivillig militärtjänst vid gränsbevakningsväsendet, och som vid effektiviserande av rikets försvar kan anslutas till försvarsmakten.

3 §

Gränsbevakningsväsendet, chefen och förvaltningsenheterna

Gränsbevakningsväsendet är en till statens centralförvaltning hörande myndighet som står under inrikesministeriets ledning och tillsyn. Gränsbevakningsväsendet leds på inrikesministeriet av chefen för gränsbevakningsväsendet. Chefen underställda förvaltningsenheter är staben för gränsbevakningsväsendet, gränsbevakningssektionerna, sjöbevakningssektionerna, Gräns- och sjöbevakningsskolan samt bevakningsflygdivisionen (förvaltningsenheter).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5 §

Inrikesministeriets uppgifter inom gränsbevakningsväsendet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Inrikesministern avgör ärenden som gäller indragning eller nedskärning av regionala och lokala enheter och funktioner inom gränsbevakningsväsendet och som är samhälleligt eller ekonomiskt viktiga. Om inte något annat föreskrivs, har chefen för gränsbevakningsväsendet rätt att efter föredragning avgöra andra förvaltningsärenden som gäller gränsbevakningsväsendet och dess ansvarsområde och som enligt vad som föreskrivs ska avgöras av inrikesministeriet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 §

Beslut av republikens president i militära kommandomål inom gränsbevakningsväsendet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Republikens president fattar utom statsrådet beslut i militära kommandomål som gäller gränsbevakningsväsendet efter föredragning av inrikesministern. Besluten kontrasigneras av inrikesministern. Vid föredragningen av ett sådant ärende har statsministern och chefen för gränsbevakningsväsendet rätt att vara närvarande och uttala sin uppfattning om det.

Republikens president kan på eget initiativ eller på framställning av inrikesministern överföra ett militärt kommandomål för att avgöras av presidenten i statsrådet. Då beslutar presidenten om målet efter föredragning av inrikesministern utan att statsrådet lägger fram förslag till avgörande. Vid föredragning av ett militärt kommandomål för presidenten i statsrådet har chefen för gränsbevakningsväsendet rätt att vara närvarande och uttala sin uppfattning om det.

9 §

Tjänsterna vid gränsbevakningsväsendet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Närmare bestämmelser om inrättande, ändring och indragning av tjänster vid gränsbevakningsväsendet samt om placering och flyttning av tjänster inom gränsbevakningsväsendet utfärdas genom förordning av statsrådet.

14 §

Förflyttning av en tjänsteman till en annan tjänst eller uppgift

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet är skyldig att övergå till en annan tjänst på minst samma nivå eller också till en sådan annan uppgift inom gränsbevakningsväsendet som kan skötas med den utbildning som tjänstemannen har, om en sådan förflyttning behövs för att besätta en vakant tjänst eller uppgift enligt gränsbevakningsväsendets detaljerade sammansättning eller i övrigt för att tjänstgöringen ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Om förflyttning till en annan tjänst eller uppgift medför att tjänstemannens tjänstgöringsort ändras, ska beslutet delges tjänstemannen minst tre månader förväg.

I ett beslut som gäller förflyttning till en annan tjänst eller uppgift och som medför att tjänstemannens tjänstgöringsort ändras och i ett beslut om förflyttning till en uppgift utan tjänstemannens samtycke får ändring sökas genom besvär enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996). Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Ett beslut om förflyttning ska iakttas även om besvär anförts, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. I ett annat beslut som gäller förflyttning till en annan tjänst eller uppgift eller som gäller förordnande av en tjänsteman till en uppgift får ändring inte sökas genom besvär.

15 §

Gränsbevakningsmän

Gränsbevakningsmän är sådana tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet som fått genom förordning av statsrådet föreskriven utbildning för gränsbevakningsmän och som förordnats till gränsbevakningsmän av chefen för förvaltningsenheten.

Gränsbevakningsmännen har sådana befogenheter som i gränsbevakningslagen (578/2005) eller i någon annan lag föreskrivs för gränsbevakningsmän.

20 a §

Skiljande av en gränsbevakningsman från tjänsteutövning för viss tid

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Beslut om skiljande från tjänsteutövning fattas av den utnämnande myndigheten. Om republikens president eller statsrådet är utnämnande myndighet, fattar inrikesministeriet beslut om skiljande från tjänsteutövning. Den myndighet som fattar beslut om skiljande från tjänsteutövning ska inleda ärendet senast tre månader från det att myndigheten fick kännedom om en omständighet som kan ge anledning till skiljande från tjänsteutövning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

23 §

Uniform

Den som tjänstgör i en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet är skyldig att vid tjänstgöring använda gränsbevakningsväsendets uniform, om inte något annat bestäms på grund av tjänsteuppgiftens art eller av någon annan orsak. Andra personer än de som tjänstgör i en militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet får inte använda en dräkt eller ett klädesplagg som på ett förvillande sätt liknar gränsbevakningsväsendets uniform eller därtill hörande persedlar så att detta kan ge intrycket av att bäraren är en tjänsteman i militär tjänst vid gränsbevakningsväsendet.

Den som har förordnats till uppgiften som gränsbevakningsman och är skyldig att använda uniform ska på sin uniform ha gränsbevakningsmännens emblem som anger gränsbevakningsmannens ställning, så som närmare föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet. Andra än gränsbevakningsmän får inte använda emblem som anger ställning, om inte chefen för gränsbevakningsväsendet ger tillstånd att använda emblem vid teaterföreställningar eller andra motsvarande evenemang.

Uniform och gränsbevakningsmännens emblem får också användas vid resor i anknytning till tjänsteutövning och när en person representerar gränsbevakningsväsendet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet kan tilllåta att även andra än tjänstemän som tjänstgör i en militär tjänst använder gränsbevakningsväsendets uniform eller av särskilda skäl ge dem tillfälligt tillstånd att använda dräkt eller klädesplagg enligt 1 mom. som liknar uniform eller därtill hörande persedlar.

25 §

Utbildning och undervisning vid Gräns- och sjöbevakningsskolan

Vid Gräns- och sjöbevakningsskolan kan ges den utbildning som är behörighetsvillkor för gränsbevakningsväsendets tjänster samt kompletterande utbildning och specialutbildning för gränsbevakningsväsendets personal och andra personer. Gräns- och sjöbevakningsskolan ansvarar för den forskning inom gränsbevakningsväsendets ansvarsområde som bedrivs vid gränsbevakningsväsendet.

Vid Gräns- och sjöbevakningsskolan kan det inom gränsbevakningsväsendets ansvarsområde och i enlighet med vad som särskilt avtalas med Försvarshögskolan ordnas i lagen om Försvarshögskolan (1121/2008) avsedd undervisning inom utbildningsprogrammet för officerare, inom fortbildningen och inom den kompletterande utbildningen.

Vid bevakningsflygdivisionen kan sådan utbildning som behövs för gränsbevakningsväsendets luftfart ordnas i samarbete med Gräns- och sjöbevakningsskolan och andra läroanstalter.

25 a §

Allmän organisering av utbildning och forskning inom gränsbevakningsväsendet

Chefen för gränsbevakningsväsendet fastställer på framställning av staben för gränsbevakningsväsendet resultatmålen och riktlinjerna för utbildningen och forskningen inom gränsbevakningsväsendet samt instruktionen för Gräns- och sjöbevakningsskolan.

Grundkursen för gränsbevakare räcker högst 12 månader.

Gräns- och sjöbevakningsskolan beslutar om Gräns- och sjöbevakningsskolans undervisningsplaner.

25 b §

Studerande vid Gräns- och sjöbevakningsskolan

Med studerande vid Gräns- och sjöbevakningsskolan avses personer som genomgår grundkursen för gränsbevakare och andra som studerar vid Gräns- och sjöbevakningsskolan.

25 c §

Undervisnings- och examensspråk

Gräns- och sjöbevakningsskolans undervisnings- och examensspråk är finska eller svenska.

Studerande har rätt att i samband med antagningen och i prov använda antingen finska eller svenska. Lärdomsprovet skrivs antingen på finska eller på svenska.

Gräns- och sjöbevakningsskolan kan besluta att i undervisningen och vid avläggande av kunskapsprov får användas också något annat språk.

25 d §

Studerandes tystnadsplikt och tystnadsrätt

I fråga om tystnadsplikt och tystnadsrätt för Gräns- och sjöbevakningsskolans studerande iakttas 17 §.

25 e §

Studerandes användning av uniform

Studerande på grundkursen för gränsbevakare ska använda gränsbevakningsväsendets uniform enligt 23 § när de deltar i utbildningen.

25 f §

En studerandes skyldighet i fråga om uppträdande

På skyldigheten i fråga om uppträdande för en studerande på grundkursen för gränsbevakare tillämpas vad som föreskrivs i 20 § och vad som utfärdas genom ett reglemente vilket utfärdas som militärt kommandomål i enlighet med 57 § i värnpliktslagen.

26 §

Antagning till grundkursen för gränsbevakare

Det krav som anges i 1 mom. 4 punkten gäller inte personer med åländsk hembygdsrätt enligt självstyrelselagen för Åland.

Den som ansöker om att bli antagen till grundkursen för gränsbevakare ska på det sätt som Gräns- och sjöbevakningsskolan bestämmer ge Gräns- och sjöbevakningsskolan de uppgifter om sitt hälsotillstånd som behövs för bedömning av om han eller hon kan antas som studerande.

Staben för gränsbevakningsväsendet beslutar om de krav som avses i 1 mom. 3 punkten.

Gräns- och sjöbevakningsskolan begär om dem som ansöker om att bli antagna till grundkursen för gränsbevakare en sådan säkerhetsutredning som avses i lagen om säkerhetsutredningar (177/2002).

26 a §

Deltagande i annan utbildning

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet kan förordnas att delta i undervisning vid Gräns- och sjöbevakningsskolan. En tjänstemans studier vid Gräns- och sjöbevakningsskolan genomförs som tjänsteuppdrag, med undantag för grundkursen för gränsbevakare. Gräns- och sjöbevakningsskolan beslutar om rätten att delta i undervisningen.

26 b §

Studerandes övriga uppgifter

Staben för gränsbevakningsväsendet kan förordna en studerande på grundkursen för gränsbevakare som har tillräcklig utbildning att även utföra andra uppgifter än övningar som ingår i utbildningen, om detta behövs för skötseln av allvarliga specialsituationer som hör till gränsbevakningsväsendets ansvarsområde.

När en studerande på grundkursen för gränsbevakare utför en uppgift som avses i 1 mom. ska vad som i 35 § 2 mom. i gränsbevakningslagen föreskrivs om befogenheter för den som bistår en gränsbevakningsman tillämpas på studeranden.

26 c §

Studerandes studiesociala förmåner

Studerande på grundkursen för gränsbevakare får under studietiden inkvartering, måltider och kläder, hälsovård på allmänläkarnivå samt studie- och övningsmaterial kostnadsfritt.

Till studerande på grundkursen för gränsbevakare kan som kostnadsersättning betalas dagtraktamente som är minst 46 procent av gällande heldagtraktamente för statstjänstemän.

En studerande på grundkursen för gränsbevakare har rätt att få minst två av staten bekostade resor mellan studieorten och hem- eller boningsorten i Finland för varje hel studiekalendermånad. Resekostnaderna ersätts i enlighet med kostnaderna för det förmånligaste allmänna fortskaffningsmedlet. Resekostnader till och från utlandet ersätts endast om den studerande permanent bor utomlands. På motsvarande sätt ersätts resekostnaderna för sådana kommenderingsresor inom landet eller utomlands som ingår i studierna.

En grundkursstuderandes hälsovårdskostnader ersätts endast till den del som vårdbehovet har uppkommit under en period av närundervisning eller praktik och den studerande inte har rätt till ersättning för kostnaderna på någon annan grund.

27 §

Tjänstgöringsförbindelse

För att få delta i sådan minst två månaders utbildning till vilken man godkänns på basis av Gräns- och sjöbevakningsskolans urvalsprov förutsätts att den studerande i början av studierna ger en skriftlig förbindelse att han eller hon kommer att tjänstgöra vid gränsbevakningsväsendet under en minimitid på högst två år räknat från den dag studierna avslutades (tjänstgöringsförbindelse). För en person som hör till personal som flyger luftfartyg vid gränsbevakningsväsendet kan tjänstgöringsförbindelsen vara högst 14 år. Bestämmelser om den tjänstgöringsförbindelse som gäller i fråga om utbildningsprogrammet för officerare finns i 29 § i lagen om Försvarshögskolan.

Om en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet under den tid tjänstgöringsförbindelsen gäller säger upp sig eller blir uppsagd eller om en studerande på grundkursen för gränsbevakare avbryter sina studier eller studierna avbryts av någon av personen själv beroende annan orsak än sjukdom eller avsaknad av flygaregenskaper, ska han eller hon i ersättning till staten betala ett belopp som beror på examens art eller utbildningens innehåll och som uppgår till högst hälften av de kostnader som utbildningen har orsakat staten. Närmare bestämmelser om hur ersättningen bestäms utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Om den studerande avbryter studierna eller om studierna avbryts ska Gräns- och sjöbevakningsskolan besluta om ersättningen. Om en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet säger upp sig eller blir uppsagd, ska förvaltningsenheten fatta motsvarande beslut.

Ersättningen är direkt utsökbar och drivs in på det sätt som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

27 a §

Drogtestning

Den som ansöker om att bli antagen till grundkursen för gränsbevakare är skyldig att delta i ett drogtest som utförs av en legitimerad yrkesutbildad person och laboratoriepersonal inom hälso- och sjukvården innan sökanden antas till grundkursen. Den som studerar på grundkursen för gränsbevakare är skyldig att på förordnande av Gräns- och sjöbevakningsskolan delta i drogtest också under grundkursen och under praktik som anknyter till den, om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande uppträder påverkad av rusmedel under utbildningen eller i arbete med anknytning till praktiken.

Uppgifter från drogtest betraktas som uppgifter om hälsotillstånd. En legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården får överlämna skriftliga testresultat till Gräns- och sjöbevakningsskolan.

27 b §

Studietid samt senareläggning och avbrytande av studier

Studierna ska slutföras inom den maximitid som anges i undervisningsplanen.

Gräns- och sjöbevakningsskolan kan på ansökan av den studerande skjuta upp studierätten eller avbryta studierna för högst två år.

Den tid då studierna är avbrutna räknas inte in i maximistudietiden.

28 §

Förlust av studierätt

Chefen för Gräns- och sjöbevakningsskolan kan ge en studerande på grundkursen för gränsbevakare eller en vid gränsbevakningsväsendet anställd studerande en skriftlig varning, om förlust av studierätten kan anses oskälig med hänsyn till de omständigheter som lett till personens beteende och som framgår av det, bedömt som en helhet. I stället för skriftlig varning kan det ges en muntlig anmärkning, om detta kan anses vara en tillräcklig påföljd. Varning eller anmärkning enligt detta moment ges inte för beteende för vilket påföljd kan bestämmas enligt bestämmelserna om militärdisciplin eller enligt 24 § i statstjänstemannalagen.

28 a §

Förfarandet i ärenden som gäller avbrytande av studier, tilldelning av varning eller anmärkning eller förlust av studierätt

Gräns- och sjöbevakningsskolan ska, innan den beslutar om avbrytande av studier enligt 27 b §, om skriftlig varning eller anmärkning enligt 28 § eller om förlust av studierätt specificera den gärning eller försummelse som åtgärden grundar sig på, höra den studerande samt skaffa annan behövlig utredning.

Om ett beslut om avbrytande av studier eller förlust av studierätt upphävs eller undanröjs eller återbryts genom extraordinärt ändringssökande, beslutar Gräns- och sjöbevakningsskolan om tillgodoräknande av de studier som den studerande fram till det har bedrivit i samband med motsvarande studier senare.

28 b §

Uppgifter om förlust av studierätt och avbrytande av studier

En studerande på grundkursen för gränsbevakare kan förordnas att genomgå kontroll och undersökning som utförs av en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården i syfte att utreda hälsotillståndet, om det finns grundad anledning att misstänka att den studerande inte längre är lämplig med tanke på behörig skötsel av gränsbevakningsväsendets uppgifter. Gräns- och sjöbevakningsskolan står för kostnaderna för de kontroller och undersökningar som den förordnar.

Gräns- och sjöbevakningsskolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att för bedömning av studierätt av en av Gräns- och sjöbevakningsskolan anvisad läkare med rätt att självständigt utöva yrket få ett skriftligt utlåtande av vilket framgår att den studerande har genomgått en kontroll eller en undersökning i syfte att utreda hälsotillståndet samt en på kontrollen eller undersökningen grundad bedömning av den studerandes funktionsförmåga och lämplighet med hänsyn till hälsotillståndet att sköta gränsbevakningsväsendets uppgifter på ett behörigt sätt.

Gräns- och sjöbevakningsskolan har trots sekretessbestämmelserna rätt att av förundersökningsmyndigheter, åklagare och domstolar få sådana uppgifter om brottmål som gäller en studerande och som förlust av studierätt eller avbrytande av studier förutsätter.

28 c §

Behandling av känsliga uppgifter

Sådana känsliga personuppgifter som avses i 11 § 3 och 4 punkten i personuppgiftslagen (523/1999) och som gäller studerande och personer som ansöker om att bli antagna som studerande får vid Gräns- och sjöbevakningsskolan endast behandlas av personer som bereder eller fattar beslut om antagning av studerande, avbrytande av studier eller förlust av studierätt eller som ger utlåtanden i sådana ärenden.

Gräns- och sjöbevakningsskolan ska förvara känsliga uppgifter åtskilda från övriga personuppgifter.

Känsliga uppgifter ska avföras ur registret omedelbart när de i lag föreskrivna uppgifterna inte längre förutsätter att de bevaras, dock senast tre år efter det att de förts in i registret.

29 §

Ändringssökande

Den som är missnöjd med ett beslut om antagning till utbildning efter urvalsprov, tjänstgöringsförbindelse, förordnande till drogtestning, studiesociala förmåner för studerande på grundkursen för gränsbevakare och senareläggning av studier får begära omprövning hos staben för gränsbevakningsväsendet i enlighet med förvaltningslagen (434/2003). Beslut med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen.

En studerande som är missnöjd med ett beslut Gräns- och sjöbevakningsskolan fattat om bedömningen av studieprestationer eller tillgodoräknandet av tidigare eller på annat håll avlagda studier får begära omprövning hos staben för gränsbevakningsväsendet inom 30 dagar från det att den studerande haft möjlighet att ta del av resultatet av bedömningen och hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne. Ändring i ett beslut med anledning av begäran om omprövning får inte sökas genom besvär.

Andra beslut får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. Beslut om förlust av studierätt eller avbrytande av studier kan verkställas omedelbart, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Förvaltningsdomstolens beslut enligt 1 och 3 mom. får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

31 §

Tillämpning av bestämmelserna om militära brott

Bestämmelser om tillämpning av bestämmelserna om militära brott på dem som tjänstgör i militära tjänster vid gränsbevakningsväsendet och på studerande på grundkursen för gränsbevakare finns i 45 kap. 27 § i strafflagen. Bestämmelser om rätten för en gränsbevakningsman i militär tjänst att använda maktmedel finns i 35 § i gränsbevakningslagen, och bestämmelser om rätten för en militärperson och militär förman att använda maktmedel i 23 § i lagen om försvarsmakten (551/2007).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

35 a §

Avgångsålder

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Avgångsåldern för specialofficerare, yngre officerare, stabsofficerare och institutofficerare som tjänstgör i uppgifter som förutsätter flygarutbildning är med avvikelse från 1 mom. 50 år, i generals- och överstetjänster i en uppgift som förutsätter flygarutbildning dock 55 år.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I 2 mom. avsedda uppgifter som förutsätter flygarutbildning är uppgiften som ledare för flygverksamhet, utbildningschef vid bevakningsflygdivisionen, chefsflyglärare, chefsteorilärare, flyglärare, chef för flygdivision, biträdande chef för flygdivision, flygsäkerhetschef, flygverksamhetsofficer, testpilot, flyggruppchef, chef för helikoptergrupp, flygofficer, pilotofficer, befälhavare på luftfartyg, styrman på luftfartyg och pilot på luftfartyg.

36 §

Närmare bestämmelser och föreskrifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Chefen för gränsbevakningsväsendet får meddela närmare föreskrifter om sammansättningen, modellen och färgen samt anskaffningen och användningen av gränsbevakningsväsendets uniform och andra persedlar som används vid gränsbevakningsväsendet samt om de specialtecken och specialemblem som ska användas på uniformen och persedlarna.

3 §

Gränsbevakningsväsendets funktionella informationssystem

5 §

Inrättande av personregister, registeransvarig och övervakning av behandlingen av personuppgifter

Staben för gränsbevakningsväsendet beslutar om inrättande av ett personregister, om registret är avsett för gränsbevakningsväsendets riksomfattande bruk. En förvaltningsenhet beslutar om inrättande av andra personregister, om inte något annat föreskrivs eller bestäms. Den förvaltningsenhet som har inrättat ett personregister är registeransvarig.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

8 §

Registret för tillståndsärenden

Registret för tillståndsärenden kan innehålla uppgifter som måste behandlas för att de åligganden som avses i 1 kap. 1 § 2 mom. i polislagen och som gränsbevakningsväsendet har enligt vad som föreskrivs i gränsbevakningslagen eller någon annanstans i lag ska kunna utföras.

I registret får, av de uppgifter som gäller identitet och behövs med tanke på informationssystemets användningsändamål, registreras följande uppgifter: personens namn, födelsedatum, personbeteckning, kön, modersmål, medborgarskap, avsaknad av medborgarskap, nationalitet, hemstat, civilstånd, födelsestat, födelsehemkommun, hemkommun, yrke, adress och telefonnummer eller annan kontaktinformation, uppgift om att personen avlidit eller dödförklarats, kundnummer hos en myndighet, en utländsk persons föräldrars namn och adress, uppgifterna i en persons resedokument, fotografi, andra behövliga uppgifter om inresa och gränsöverskridning samt uppgifter som behövs för identifiering av en juridisk person.

De uppgifter som registrerats i registret får användas för gränskontroll enligt kodexen om Schengengränserna.

9 §

Registret för övervakningsärenden

Registret för övervakningsärenden kan innehålla uppgifter som måste behandlas för att de åligganden som avses i 1 kap. 1 § 2 mom. i polislagen och som gränsbevakningsväsendet har enligt vad som föreskrivs i gränsbevakningslagen eller någon annanstans i lag ska kunna utföras.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

10 §

Användning av polisens personregister vid utförande av gränsbevakningsväsendets uppdrag

Bestämmelser om gränsbevakningsväsendets rätt att i polisens personregister registrera information som inhämtats för utförande av gränsbevakningsväsendets åligganden enligt gränsbevakningslagen eller någon annan lag finns i 14 § 1 mom. 4 punkten i polisväsendets personuppgiftslag.

Gränsbevakningsväsendet svarar för att de uppgifter som förts in i polisens personregister är riktiga och att registreringen och användningen av uppgifterna går lagligt till i den egna verksamheten.

11 §

Gränsbevakningsväsendets register över personer misstänkta för brott

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Gränsbevakningsväsendets register över personer misstänkta för brott får endast användas av gränsbevakningsmän som förordnats till kriminalunderrättelse-, brottsanalys- och observationsuppdrag. Staben för gränsbevakningsväsendet kan även bevilja sådana av polisens, Tullens och försvarsmaktens tjänstemän som förordnats till kriminalunderrättelse-, brottsanalys- eller observationsuppdrag rätt att använda gränsbevakningsväsendets register över personer misstänkta för brott.

14 §

Behandling av känsliga uppgifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bestämmelser om begränsningar i fråga om registrering av DNA-profiler finns i 9 kap. 4 § i tvångsmedelslagen.

14 a §

Behandling av överskottsinformation som erhållits med hemliga informationsinhämtningsmetoder

Bestämmelser om användning av överskottsinformation som erhållits med hemliga informationsinhämtningsmetoder som avses i 5 kap. i polislagen finns i 54 § i det kapitlet. Bestämmelser om användning av överskottsinformation som erhållits med hemliga tvångsmedel som avses i 10 kap. i tvångsmedelslagen finns i 56 § i det kapitlet.

Överskottsinformation enligt 1 mom. får registreras i personregister som avses i 7 och 11 §.

22 §

Gränsbevakningsväsendets rätt att få uppgifter ur vissa register och informationssystem

31 §

Utplåning av uppgifter ur undersöknings- och handräckningsregistret

Uppgifter i undersöknings- och handräckningsregistret utplånas enligt vad som i 22 § i polisväsendets personuppgiftslag föreskrivs om utplåning av motsvarande uppgifter ur informationssystemet för polisärenden.

32 §

Utplåning av uppgifter ur registret för tillståndsärenden och ur registret för övervakningsärenden

Gränsbevakningsväsendets tillståndsuppgifter utplånas ur registret för tillståndsärenden då tio år har förflutit sedan beslutet fattades, tillståndet förföll, den i beslutet angivna giltighetstiden gick ut eller uppgiften antecknades i registret, om de inte behöver bevaras för ett enskilt tjänsteuppdrag. Gränsbevakningsväsendets anmälningsuppgifter utplånas då tio år har förflutit sedan anmälan anlänt eller uppgiften antecknats i registret, om de inte behöver bevaras för ett enskilt tjänsteuppdrag.

Uppgifter om övervakning av sjötrafiken och den ekonomiska zonen, uppgifter om övervakning av land- och sjögränsen, uppgifter om in- och utresekontroller samt uppgifter som nämns i bilaga II i kodexen om Schengengränserna ska utplånas ur registret för övervakningsärenden då fem år har förflutit sedan uppgifterna antecknades i registret, om de inte behöver bevaras för ett enskilt tjänsteuppdrag. Av personuppgifter i gränstrafiken ska uppgifter om påförande av påföljdsavgift utplånas då tio år har förflutit sedan uppgifterna antecknades i registret. I övrigt föreskrivs om utplåning av personuppgifter i gränstrafiken i 20 §. Uppgifter om utlänningar som har tagits i förvar ska utplånas då fem år har förflutit sedan den sista uppgiften antecknades.

20 §

Utlämnande av information

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bestämmelser om gränsbevakningsväsendets rätt att få information ur nödcentralsdatasystemet finns i 14 § i sjöräddningslagen (1145/2001) och i 22 § i lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -