1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Offentlighetsprincipen
Rättegången och rättegångshandlingar är offentliga,
om inte något annat föreskrivs i denna lag eller
i någon annan lag.
2 §
Lagens tillämpningsområde
Denna lag gäller rättegångens och
rättegångshandlingarnas offentlighet i riksrätten,
högsta domstolen, hovrätterna, tingsrätterna,
arbetsdomstolen och krigsrätterna.
Lagen tillämpas också på behandlingen
av sådana ärenden i marknadsdomstolen på vilka
förvaltningsprocesslagen (586/1996) inte tillämpas.
Till den del inte något annat föreskrivs i
denna lag skall i domstolarna tillämpas lagen om offentlighet
i myndigheternas verksamhet (621/1999).
3 §
Definitioner
I denna lag avses med
1) rättegång muntlig förhandling
och skriftligt förfarande i ett ärende samt domstolens överläggning,
2) muntlig förhandling huvudförhandling, förberedelsesammanträde,
syn eller något annat rättegångsförfarande
där en part har rätt att närvara eller
där någon hörs personligen,
3) skriftligt förfarande föredragning
eller annat rättegångsförfarande som
baserar sig uteslutande på skriftligt rättegångsmaterial,
4) domstolens överläggning överläggning mellan
ledamöter och föredragande i domstolen i syfte
att avgöra ett mål,
5) rättegångshandling en
i 5 § 1 och 2 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas
verksamhet avsedd handling som inkommit till domstolen eller upprättats
vid domstolen för en rät-tegång; minnesanteckningar
eller utkast eller andra sådana handlingar som den som
upprättat handlingarna ännu inte har lämnat
in för föredragning eller för något
annat förfarande i ett ärende är dock
inte rättegångshandlingar.
Vad som i denna lag föreskrivs om rättegångshandlingar
gäller på motsvarande sätt offentligheten
beträffande föremål.
2 kap.
Uppgifter om en rättegång
4 §
De grundläggande uppgifterna om en rättegång samt
deras offentlighet
Uppgifterna om den domstol som behandlar ärendet, ärendets
exakta art, processens gång samt den muntliga förhandlingens
tid och plats såväl som de uppgifter som är
nödvändiga för specificering av parter är
offentliga. Domstolen kan dock i en sådan situation som
avses i 6 § förordna att uppgifterna om en målsägandes
eller en asylsökandes identitet skall hållas hemliga.
5 §
Tidpunkten för när de grundläggande
uppgifterna om en rättegång blir offentliga
De grundläggande uppgifter om rättegången som
avses i 4 § blir genast offentliga, om inte något
annat följer av 2 mom.
I ett ärende som gäller tvångsmedel
enligt 5 a kap. i tvångsmedelslagen (450/1987),
polisåtgärder enligt 32 b § i polislagen
(493/1995) eller tullåtgärder
enligt 20 f § i tullagen (1466/1994) och i vilket
den som är föremål för tvångsmedel
eller åtgärder inte behöver höras vid
behandling av yrkandet på tvångsmedel eller åtgärder,
blir de grundläggande uppgifterna offentliga
först när den som misstänks för
brott eller är föremål för tvångsmedel
eller åtgärder senast skall underrättas
om användningen av tvångsmedel eller åtgärder,
om inte domstolen beslutar att de grundläggande uppgifterna
skall bli offentliga före det.
6 §
Sekretess för uppgifter om identitet
Domstolen kan förordna om hemlighållande av
1) målsägandens identitet i brottmål
som gäller omständigheter av synnerligen känslig
natur i målsägandens privatliv, eller
2) asylsökandens identitet i ett ärende
som gäller tagande i förvar, om det inte är
uppenbart att utlämnande av uppgiften inte äventyrar
säkerheten för asylsökanden eller asylsökandens närstående.
På begäran av en part är dock en
i 1 mom. avsedd uppgift om partens identitet offentlig.
3 kap.
Rättegångshandlingarna
7 §
Rättegångshandlingarnas offentlighet
En rättegångshandling är offentlig
efter den tidpunkt som anges i 8 §, om inte handlingen är sekretessbelagd
enligt 9 § eller om inte domstolen med stöd av
10 § bestämmer att den skall hållas hemlig.
Var och en har rätt att ta del av en offentlig rättegångshandling.
8 §
Tidpunkten för när en rättegångshandling
blir offentlig
Om det inte i denna lag eller med stöd av
den bestäms något om hemlighållande av
en rättegångshandling, blir den offentlig enligt
följande:
1) en rättegångshandling som lämnats
in till en domstol som behandlar ett annat än i 2 punkten
avsett brottmål i första instans blir offentlig när ärendet
har tagits upp vid muntlig förhandling eller, om någon
muntlig förhandling inte hålls i ärendet,
när ett avgörande i huvudsaken meddelas,
2) en rättegångshandling som lämnats
in till en domstol vid ett skriftligt förfarande som avses
i 5 a kap. i lagen om rättegång i brottmål (689/1997)
blir offentlig när svarandens samtycke till att målet
avgörs i skriftligt förfarande har inkommit till
tingsrätten,
3) en rättegångshandling som lämnats
in till en domstol i något annat ärende än
ett sådant som avses i 1 punkten blir offentlig när
den domstol som behandlar ärendet har tagit emot handlingen,
4) en rättegångshandling som innehåller
en domstols avgörande blir offentlig när avgörandet
har meddelats eller är tillgängligt för
parterna,
5) en föredragningspromemoria som upprättats
vid en domstol för domstolens ledamöter samt andra
med en sådan handling jämförbara rättegångshandlingar
som upprättats i syfte att förbereda behandlingen
av ett ärende blir offentliga när behandlingen
av ärendet har avslutats vid domstolen i fråga,
6) andra rättegångshandlingar som
upprättats vid en domstol blir offentliga när
de undertecknats eller på motsvarande sätt bekräftats.
Domstolen kan förordna att en rättegångshandling
som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten blir offentlig tidigare än
vad som anges i momentet, om det är uppenbart att det inte
vållar någon som har del i saken skada eller lidande
att handlingen blir offentlig eller det finns vägande skäl
för att handlingen blir offentlig.
Domstolen kan förordna att en rättegångshandling
som avses i 1 mom. 3 eller 6 punkten blir offentlig senare än
vad som anges i momentet, dock senast vid den muntliga förhandlingen
i ärendet eller, om någon muntlig förhandling
inte hålls i ärendet, senast när ett
avgörande i huvudsaken meddelas. Detta förutsätter
att
1) det sannolikt skulle vålla någon
som har del i saken skada eller lidande att göra rättegångshandlingen
offentlig vid en tidigare tidpunkt än vad domstolen har
förordnat och det inte finns vägande skäl
till att göra den offentlig vid en tidigare tidpunkt, eller
2) det att rättegångshandlingen blir
offentlig vid en tidigare tidpunkt än vad domstolen har förordnat
skulle hindra domstolen från att utöva sin rätt
att bestämma om hemlighållande av rät-tegångshandlingen.
9 §
Sekretessbelagda rättegångshandlingar
En rättegångshandling är
sekretessbelagd till den del den innehåller
1) uppgifter vilkas offentlighet sannolikt skulle äventyra
statens yttre säkerhet eller medföra betydande
skada eller olägenhet för Finlands internationella
förbindelser eller förutsättningar att
delta i det internationella samarbetet,
2) känsliga uppgifter om omständigheter
som har samband med någons privatliv, hälsotillstånd
eller handikapp eller med socialvård som personen erhållit,
3) uppgifter om ett brottsoffer, om utlämnandet
av uppgifterna skulle kränka offrets rättigheter
eller minnet av offret eller offrets närstående,
4) uppgifter om rättspsykiatrisk sinnesundersökning
av en åtalad, personundersökning av en ung förbrytare,
verkställighetsplan för ungdomsstraff, lämplighetsutredning
i samband med samhällstjänst som utförs
i stället för fängelsestraff, utlåtande
som lämnats för förfarandet vid frigivning
av långtidsfångar eller uppgifter som finns i
straffregistret,
5) kontaktinformation som avses i 11 § 2 mom.
7 punkten och 24 § 1 mom. 31 punkten i lagen om offentlighet
i myndigheternas verksamhet, eller
6) uppgifter om domstolens överläggning.
Domstolen kan på grund av ett vägande allmänt
eller enskilt intresse i anslutning till saken eller på yrkande
av den som uppgifterna gäller besluta att rättegångshandlingar
som är sekretessbelagda enligt 1 mom. 2—5 punkten
blir offentliga till vissa delar eller i sin helhet.
De uppgifter som avses i 1 mom. 2 punkten är dock inte
sekretessbelagda i ett brottmål till den del de har ett
väsentligt samband med den gärning som avses i åtalet
eller den straffrättsliga bedömningen av gärningen,
om inte domstolen med stöd av 10 § förordnar
att de skall hållas hemliga.
10 §
Sekretessförordnande
På begäran av en part eller av andra särskilda skäl
kan domstolen förordna att en rättegångshandling
skall hållas hemlig till behövliga delar, om handlingen
innehåller uppgifter som enligt någon annan lag är
sekretessbelagda och vilkas offentlighet sannolikt skulle medföra
väsentlig olägenhet eller skada för de
intressen till vilkas skydd sekretessen har föreskrivits.
11 §
Sekretesstid
Sekretesstiden för en rättegångshandling
som är sekretessbelagd enligt 9 § 1 mom. 2 eller 4 punkten är
60 år och sekretesstiden för en rät-tegångshandling
som är sekretessbelagd enligt 9 § 1 mom.
6 punkten är 80 år. Sekretesstiden för övriga
rättegånghandlingar som är sekretessbelagda
enligt 9 § är 25 år.
Sekretesstiden för en rättegångshandling
som domstolen har förordnat att skall hemlighållas med
stöd av 10 § och för ett avgörande
som domstolen har förordnat att skall hemlighållas
med stöd av 24 § är högst 60 år,
om syftet med förordnandet är att skydda privatlivet,
och högst 25 år, om syftet med förordnandet är
något annat.
Sekretesstiden räknas från den tidpunkt vid vilken ärendet
inleddes vid domstolen.
Om det är sannolikt att en rättegångshandling när
den blir offentlig fortfarande vid utgången av sekretesstiden
kommer att medföra betydande olägenhet för
de intressen till vilkas skydd sekretessen har föreskrivits
eller förordnats, kan den domstol som senast behandlade
huvudsaken förlänga sekretesstiden med högst
60 år på ansökan av den som uppgifterna
gäller.
12 §
En parts rätt att ta del av en handling
En part har rätt att ta del av innehållet
i också en sådan rättegångshandling
som inte är offentlig, om inte något annat följer
av 2 mom.
En parts rätt enligt 1 mom. gäller
inte
1) kontaktinformation som avses i 11 § 2 mom.
7 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet,
2) rättegångshandlingar som upprättats
vid en domstol, före den tidpunkt som anges i 8 §,
3) ett ärende som gäller tvångsmedel
enligt 5 a kap. i tvångsmedelslagen, polisåtgärder
enligt 32 b § i polislagen eller tullåtgärder
enligt 20 f § i tullagen och i vilket den som är
föremål för tvångsmedel eller åtgärder
inte behöver höras vid behandlingen av kravet
på tvångsmedel eller åtgärder,
eller
4) rättegångshandlingar till den
del de innehåller uppgifter om domstolens överläggning.
13 §
Hur en handling skall lämnas ut
I fråga om utlämnande av rättegångshandlingar
gäller 16 § i lagen om offentlighet i myndigheternas
verksamhet.
Uppgifter i en videoinspelning eller i någon annan
motsvarande bild- och ljudupptagning kan dock lämnas ut
bara genom att upptagningen hålls tillgänglig
i domstolen, om det med beaktande av upptagningens innehåll
finns skäl att anta att utlämnandet av uppgifterna
på något annat sätt kan leda till att
integritetsskyddet för personer som förekommer
på upptagningen kränks.
4 kap.
Muntlig förhandling
14 §
Offentlighet vid muntlig förhandling
Den muntliga förhandlingen i ett ärende är
offentlig, om inte domstolen med stöd av 15 § förordnar
att muntlig förhandling skall ske utan att allmänheten är
närvarande.
Var och en har rätt att närvara vid en offentlig förhandling,
om inte något annat föreskrivs i denna lag eller
i någon annan lag.
Domstolen skall senast när sammanträdet börjar
lämna meddelande om muntlig förhandling på sammanträdesplatsen
genom en uppropslista på vilken skall antecknas parternas
namn, med undantag för målsägandens namn
i brottmål där åklagaren utför åtal, ärendets
exakta art, behandlingsfasen, den muntliga förhandlingens
tid och plats samt domstolens sammansättning.
15 §
Förhandling inom stängda dörrar
På begäran av den som har del i
saken eller av andra särskilda skäl kan domstolen
besluta att den muntliga förhandlingen i ett ärende
helt eller till behövliga delar skall ske utan att allmänheten är
närvarande, om
1) offentlig förhandling sannolikt skulle äventyra
statens yttre säkerhet eller medföra betydande
skada eller olägenhet för Finlands internationella
förbindelser eller förutsättningar att delta
i det internationella samarbetet,
2) det läggs fram känsliga uppgifter
om omständigheter som har samband med någons privatliv,
hälsotillstånd eller handikapp eller med socialvård
som personen erhållit,
3) det läggs fram en rättegångshandling
som är sekretessbelagd enligt 9 § eller en rättegångshandling
som domstolen har förordnat att skall hållas hemlig
med stöd av 10 §, eller om det i ärendet
kommer fram uppgifter som enligt någon annan lag är
sekretessbelagda och offentlig förhandling i fråga
om dessa uppgifter sannolikt skulle medföra väsentlig
olägenhet eller skada för de intressen till vilkas
skydd sekretessen har föreskrivits,
4) offentlig förhandling kunde äventyra
säkerheten för en asylsökande eller en
närstående till asylsökanden,
5) en person som inte har fyllt 18 år står åtalad
för ett brott och förhandling inom stängda dörrar
inte skulle strida mot ett synnerligen viktigt allmänt
intresse,
6) en person som inte har fyllt 15 år eller
en person vars handlingsbehörighet har begränsats skall
höras, eller om
7) i ärendet
a) någon förpliktas att röja en omständighet eller
att till besiktning lägga fram ett föremål
eller en rättegångshandling som personen enligt lag
får vägra röja eller lägga fram
till besiktning,
b) någon förpliktas att besvara en fråga
som personen annars får vägra besvara, eller
c) en rättegångshandling som skall läggas fram
innehåller meddelanden mellan den åtalade och
någon som står i ett sådant förhållande
till den åtalade som avses i 17 kap. 20 § i
rättegångsbalken eller innehåller sådant
som den som avses i 23 § i nämnda kapitel inte
får vittna om vid rättegång eller den
som avses i 24 § i nämnda kapitel får
vägra röja.
16 §
Offentligheten i tvångsmedelsärenden
I fråga om rättegångens och rättegångshandlingars
offentlighet i tvångsmedelsärenden tilllämpas
denna lag, om inte något annat följer av denna
paragraf.
Domstolen kan besluta att muntlig förhandling om häktning,
reseförbud och framläggande av bevis som sker
innan handläggningen av ett åtal har inletts skall
hållas utan att allmänheten är närvarande,
om den som kräver tvångsmedel yrkar på detta
av skäl som har samband med utredningen eller den som misstänks
för brott själv begär detta eller om
domstolen av andra orsaker anser det vara nödvändigt.
I strid med den misstänktes begäran får
handläggning ske i närvaro av allmänheten
bara om det finns vägande skäl till det.
Rättegångshandlingarna från en förhandling om
tvångsmedel eller mottagande av bevis som sker innan handläggningen
av ett åtal har inletts kan, med undantag för
den rättegångshandling som innehåller
avgörandet, av orsaker som nämns i 2 mom. sekretessbeläggas
högst till dess att åtalet handläggs
eller målet avskrivs.
Ett ärende som gäller tvångsmedel
enligt 5 a kap. i tvångsmedelslagen,
polisåtgärder enligt 32 b § i polislagen
eller tullåtgärder enligt 20 f § i
tullagen och i vilket den som är föremål för
tvångsmedel eller åtgärder inte behöver
höras vid behandlingen av yrkandet på tvångsmedel
eller åtgärder, handläggs och avgörandet
avkunnas utan att allmänheten är närvarande.
Den rättegångshandling som innehåller
avgörandet samt övriga rättegångshandlingar
i ärendet blir offentliga när den som misstänks
för brott eller är föremål för
tvångsmedel eller åtgärder senast skall
underrättas om användning av tvångsmedel
eller åtgärder, om inte domstolen av särskilda
skäl beslutar att handlingen skall bli offentlig före
det.
17 §
Närvaro vid förhandling inom stängda
dörrar
Vid förhandling inom stängda dörrar
har, förutom parterna och deras ombud och biträden,
de personer rätt att närvara vilkas närvaro
domstolen anser vara nödvändig.
Vid beslut om att förhandlingen i ett ärende skall
ske utan att allmänheten är närvarande,
får allmänhetens rätt att närvara
vid förhandlingen bara begränsas till den del
det är nödvändigt för att trygga
det intresse som skall skyddas.
18 §
Tystnadsplikt
I fråga om hemlighållande och utnyttjande
av uppgifter som är sekretessbelagda enligt denna lag eller
enligt ett sekretessförordnande som meddelats med stöd
av den och som lagts fram vid förhandling inom stängda
dörrar gäller vad som föreskrivs i 23 § i
lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Tystnadsplikten och
förbudet mot utnyttjande gäller samtliga som är
närvarande vid förhandling inom stängda dörrar.
19 §
Sekretessbelagda uppgifter vid offentlig förhandling
Uppgifter som är sekretessbelagda enligt 9 § eller
som domstolen förordnat att skall hållas hemliga
med stöd av 10 § får vid offentlig förhandling
läggas fram muntligen eller med hjälpmedel i den
omfattning som behövs för att ärendet
skall kunna handläggas.
Uppgifter som avses i 9 § 1 mom. 5 punkten får
inte behandlas offentligt, om det inte finns särskilt vägande
skäl till det.
20 §
Begränsning av allmänhetens närvarorätt
Domstolen får begränsa allmänhetens
närvaro vid offentlig förhandling, om det är
nödvändigt för att ett vittne, någon
annan som skall höras eller en part eller den som står
i ett i 15 kap. 10 § 2 mom. i strafflagen (39/1889)
avsett förhållande till någon av de nämnda
personerna skall kunna skyddas för hot mot liv eller hälsa. Domstolens
ordförande får begränsa allmänhetens
närvaro vid offentlig förhandling, om det är nödvändigt
för att undvika trängsel.
Domstolen får förbjuda personer under 15 år att
närvara vid offentlig förhandling, om det kan vara
skadligt för dem att vara närvarande.
21 §
Upptagning av den muntliga förhandlingen
Fotografering och bandning samt annan bild- och ljudupptagning
och överföring av dem med tekniska metoder är
vid en offentlig muntlig förhandling tillåten
för andra än domstolen endast med ordförandens
tillstånd och i enlighet med dennes anvisningar.
Tillstånd kan beviljas innan förhandlingen
inleds och vid avkunnande av domstolens avgörande, om
1) upptagningen inte medför betydande olägenhet
i fråga om integritetsskyddet för en part eller
någon annan som skall höras eller äventyrar
dennes säkerhet, och
2) det inte finns några andra med 1 punkten jämförbara
vägande skäl att förvägra tillstånd.
Till övriga delar kan tillstånd till upptagning av
en rättegång beviljas om det finns förutsättningar
för detta enligt 2 mom. och om upptagningen inte heller
försvårar en ostörd muntlig förhandling
och om de som har del i rättegången ger sitt samtycke
till upptagning.
5 kap.
Domstolens avgörande
22 §
Avgörandets offentlighet
Domstolens avgörande är offentligt, om inte domstolen
med stöd av 24 § förordnar att det skall
hållas hemligt.
Parterna och allmänheten har rätt att närvara när
avgörandet avkunnas. Den rättegångshandling
som innehåller avgörandet är offentlig.
23 §
Sekretess för domstolens överläggning
Domstolens överläggning och omröstning sker
utan att parterna och allmänheten är närvarande.
Innehållet i överläggningen skall hemlighållas.
24 §
Förordnande om sekretess för ett avgörande
Domstolen kan förordna att ett avgörande
till behövliga delar skall hållas hemligt, om
avgörandet innehåller
1) uppgifter som skall hemlighållas enligt
9 §,
2) uppgifter som har hemlighållits genom ett sekretessförordnande
enligt 10 §, eller
3) uppgifter som har hemlighållits genom att muntlig
förhandling har hållits utan att allmänheten
har varit närvarande.
Domslutet och de tillämpade lagrummen är dock
också i ett sådant fall offentliga. Om inte parten
i fråga begär något annat, kan domstolen dock
meddela ett sekretessförordnande i fråga om
1) målsägandens identitet i ett brottmål,
om brottmålet gäller omständigheter av
synnerligen känslig natur i målsägandens
privatliv, eller
2) asylsökandens identitet i ett ärende
som gäller tagande i förvar, om det inte är
uppenbart att utlämnande av uppgiften inte äventyrar
säkerheten för asylsökanden
eller asylsökandens närstående.
25 §
Offentlig redogörelse
När domstolen med stöd av 24 § 1
mom. har förordnat att ett avgörande skall hållas
hemligt skall en offentlig redogörelse för avgörandet
utarbetas, om saken är samhälleligt betydelsefull eller
har väckt stort allmänt intresse. Den offentliga
redogörelsen skall innehålla huvuddragen av ärendet
och av motiveringen till avgörandet. En offentlig redogörelse
som gäller ett brott som har samband med särskilt
känsliga uppgifter om en persons privatliv skall också offentliggöras
så att målsägandens identitet inte blir
avslöjad.
26 §
Sekretessbelagda uppgifter i ett offentligt avgörande
Uppgifter som avses i 24 § 1 mom. får tas
in i ett offentligt avgörande i den omfattning som behövs
för att avgörandet skall kunna motiveras.
Uppgifter som avses i 9 § 1 mom. 5 punkten får
inte tas in i ett offentligt avgörande, om det inte finns
särskilt vägande skäl till det.
27 §
Underrättande av part om avgörandet
Om saken är samhälleligt betydelsefull eller har
väckt stort allmänt intresse, och vid behov även
i andra fall, skall domstolen i mån av möjlighet
se till att en part kan ta del av avgörandets innehåll
innan allmänheten får ta del av den rättegångshandling
som innehåller avgörandet.
6 kap.
Procedurbestämmelser
28 §
Avgörande om offentlighet vid rättegång
Frågan om offentlighet vid en rättegång
avgörs med stöd av denna lag på begäran
av en part eller om domstolen anser det behövligt eller
om någon utomstående begär att få ta
del av innehållet i en rättegångshandling.
Frågan om offentlighet för en rättegångshandling
som innehåller annat än ett avgörande
kan avgöras också när rät-tegången
upphört att vara anhängig.
När rättegången har upphört
att vara anhängig kan domstolen avgöra
frågan om en rät-tegångshandling eller
en del av den skall hållas hemlig på begäran
av en part eller den som saken gäller bara om denne inte
har kunnat framställa en sådan begäran
medan ärendet var anhängigt eller det finns något
annat giltigt skäl till att en sådan begäran
inte har framställts.
Om den som begär att få ta del av en rättegångshandling
eller grundläggande uppgifter om en rättegång
eller den som hörs med anledning av en sådan begäran
kräver det, skall saken avgöras skriftligen av
domstolen i den sammansättning som föreskrivs
i 29 §.
Ett avgörande som gäller en rättegångs
offentlighet skall motiveras. Ett skriftligt avgörande
som gäller en rättegångs offentlighet
skrivs in i protokollet eller i en separat handling.
29 §
Domför sammansättning
Vid avgörandet av frågan om offentlighet vid rättegång
med stöd av denna lag kan domstolen ha en sammansättning
med en domare eller den sammansättning i vilken den är
domför i huvudsaken. Om saken skall avgöras vid
muntlig förhandling eller gäller offentligheten
vid muntlig förhandling, kan den dock endast avgöras
i den sammansättning som domstolen har vid den muntliga
förhandlingen.
30 §
Hörande av den som har del i saken
Innan domstolen eller dess ordförande avgör frågan
om offentlighet vid en rättegång med stöd av
denna lag, skall den vars rätt saken gäller ges tillfälle
att bli hörd. Hörande behöver dock inte ske,
om det skulle orsaka onödigt dröjsmål
med beaktande av ärendets art och det sannolikt inte medför
betydande olägenhet eller skada om hörande inte
sker. Om frågan om offentlighet avgörs när
rättegången upphört att vara anhängig, är
särskilt hörande i saken inte längre
nödvändigt, om det inte finns särskilda
skäl till det.
Den som har del i saken behöver inte höras vid
ett avgörande som avses i 8 § 3 mom.
31 §
Interimistiskt förordnande
Domstolen kan i en anhängig rättegång
besluta om en interimistisk begränsning av en rättegångshandlings
eller muntlig förhandlings offentlighet utan att höra
den som har del i saken, om det är nödvändigt
att saken avgörs omedelbart och offentlighet skulle hindra
domstolen från att utöva sin rätt att
besluta om hemlighållandet av en rättegångshandling
eller om att muntlig förhandling skall hållas
utan att allmänheten är närvarande.
Frågan om offentlighet skall avgöras slutligt senast
vid den muntliga förhandlingen, eller om en sådan
inte hålls, när huvudsaken avgörs.
32 §
Ny behandling
Domstolen kan medan en rättegång är
anhängig eller efter det på yrkande av en part
eller också av andra särskilda skäl fatta
ett nytt beslut om offentligheten vid en rättegång
eller beträffande en rättegångshandling
som inte innehåller ett avgörande, om omständigheterna
efter att saken redan har avgjorts har förändrats
eller det finns andra vägande skäl till det.
När en rättegång har upphört
att vara anhängig kan frågan om offentligheten
beträffande en rättegångshandling som
inte innehåller ett avgörande tas till ny prövning
på begäran av en utomstående som en uppgift
i rättegångshandlingen gäller och som
inte har kunnat uttala sig i saken under rättegången.
Behörig domstol vid ny prövning av frågan om
offentlighet är den domstol som handlägger eller
senast har handlagt huvudsaken.
33 §
Sökande av ändring
En domstols avgörande enligt denna lag får överklagas
särskilt genom besvär i samma ordning som vid överklagande
av domstolens avgörande i huvudsaken. Ett avgörande
om en muntlig förhandlings offentlighet får överklagas
bara av den som har del i saken.
Domstolens avgörande skall följas även
om det överklagas. Skulle det annars bli onödigt
att söka ändring, kan domstolen när den
avgör saken förordna att avgörandet inte
får verkställas förrän det har
vunnit laga kraft, om inte fullföljdsdomstolen bestämmer
något annat.
Ett interimistiskt förordnande och ett avgörande
som avses i 8 § 3 mom. får inte överklagas genom
besvär.