RIKSDAGENS SVAR 283/2006 rd

RSv 283/2006 rd - RP 90/2006 rd

Regeringens proposition med förslag till folkpensionslag, lag om handikappförmåner och lag om bostadsbidrag för pensionstagare samt till vissa lagar som har samband med dem

Ärende

Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till folkpensionslag, lag om handikappförmåner och lag om bostadsbidrag för pensionstagare samt till vissa lagar som har samband med dem (RP 90/2006 rd).

Beredning i utskott

Social- och hälsovårdsutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (ShUB 56/2006 rd).

Beslut

Riksdagen har godkänt följande uttalande:

Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt bedömer behovet att utveckla folkpensionssystemet, särskilt med hänsyn till förbättrade möjligheter till flexibel ålderspensionering och säkerställande av en rättvis inkomstutveckling för dem som får folkpension.

Riksdagen har antagit följande lagar:

Folkpensionslag

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

I AVDELNINGEN

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 kap.

Lagens syfte, tillämpningsområde och definitioner

1 §

Lagens syfte

Syftet med denna lag är att trygga försörjningen under ålderdomen och vid arbetsoförmåga för personer bosatta i Finland samt försörjningen för den efterlevande maken eller barn som är bosatta i Finland efter det att en i Finland bosatt person har avlidit.

2 §

Förmåner

Folkpension betalas som ålderspension och sjukpension.

Familjepension betalas som efterlevandepension och barnpension.

Som en förmån enligt denna lag betalas även barnförhöjning.

3 §

Verkställighet av lagen

Uppgifterna enligt denna lag fullgörs av Folkpensionsanstalten.

4 §

Boende i Finland

En person är bosatt i Finland, om han eller hon enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993) är bosatt i Finland. Om lagstiftningen om social trygghet enligt den ovan nämnda lagen är tillämplig på någon annan än en i Finland bosatt person, är också han eller hon en i Finland bosatt person enligt denna lag.

5 §

Samboförhållande, åtskilt boende och institutionsvård

Med samboförhållande avses i denna lag att en man och en kvinna som inte är gifta med varandra stadigvarande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

De bestämmelser i denna lag som gäller personer som är gifta med varandra skall inte tilllämpas på makar som stadigvarande bor åtskilda till följd av offentlig institutionsvård eller av någon annan orsak och som inte har gemensamt hushåll.

Med institutionsvård avses verksamhet som innefattar uppehälle, vård och omvårdnad på ett sjukhus, en vårdinrättning eller någon annan motsvarande verksamhetsenhet.

Institutionsvård är offentlig om vården ges

1) vid en social- eller hälsovårdsinrättning som staten, en kommun eller en samkommun är huvudman för,

2) vid någon annan inrättning där staten svarar för kostnaderna för vården,

3) vid någon annan verksamhetsenhet för institutionsvård, om staten, en kommun eller en samkommun fortgående deltar i vårdkostnaderna genom att till verksamhetsenheten eller dess huvudman betala stöd, understöd eller ersättning vars belopp överstiger hälften av de totala vårdkostnaderna,

4) enligt 4 § 1 eller 4 mom. i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och ordnas av kommunen eller om det faktiskt är fråga om ett arrangemang enligt dessa lagrum, eller

5) vid en privat serviceproducents verksamhetsenhet, om kommunen fortgående deltar i vårdtagarens vårdkostnader genom att bekosta minst hälften av vårdavgiften.

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning närmare bestämmelser om när den vård som avses i 3 och 4 mom. är institutionsvård samt när institutionsvården är fortgående och finansierad med offentliga medel. Vid behov förhandlar Folkpensionsanstalten och kommunerna för att bestämma när en verksamhet är sådan offentlig institutionsvård som avses i denna paragraf eller öppen vård. Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning närmare bestämmelser om förfarandet vid förhandlingarna mellan Folkpensionsanstalten och kommunerna samt om remissförfarandet i anslutning till det.

6 §

Arbetspension

Med arbetspension avses i denna lag arbets- och familjepensioner enligt följande författningar:

1) lagen om pension för arbetstagare (395/2006),

2) lagen om kommunala pensioner (549/2003),

3) lagen om statens pensioner (1295/2006),

4) lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006),

5) lagen om pension för företagare (1272/2006),

6) lagen om sjömanspensioner (1290/2006),

7) pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (298/1966) och lagen om familjepensioner inom den evangelisk-lutherska kyrkan (258/1970),

8) lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001),

9) Finlands Banks pensionsstadga,

10) lagen om ortodoxa kyrkan (985/2006),

11) lagen om pension för riksdagsmän (329/1967) och lagen om familjepension efter riksdagsmän (107/1990), och

12) lagen om medlems av statsrådet rätt till pension och om familjepension efter honom (870/1977).

Som arbetspension betraktas utöver pensioner enligt 1 mom. även andra pensioner som grundar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, företagarverksamhet eller förtroendeuppdrag samt familjepensioner.

7 §

Förordningen om social trygghet

Vid fastställandet av en förmån enligt denna lag beaktas vid behov vad som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordningen om social trygghet).

8 §

Bosättningskrav

En i Finland bosatt person har rätt till folkpension, familjepension och barnförhöjning. En förutsättning för familjepension är därutöver att även förmånslåtaren vid sin död bodde i Finland.

Även en person som inte är bosatt i Finland har rätt till folkpension och barnförhöjning, om han eller hon bor i en stat där förordningen om social trygghet tillämpas. I detta fall krävs även att personen omfattas av tillämpningsområdet för förordningen om social trygghet och att han eller hon har bott eller arbetat i Finland.

Även en person som inte är bosatt i Finland har rätt till familjepension, om han eller hon bor i en stat där förordningen om social trygghet tilllämpas. I detta fall krävs även att förmånslåtaren omfattades av tillämpningsområdet för förordningen om social trygghet, hade bott eller arbetat i Finland och vid sin död bodde i en stat där förordningen om social trygghet tillämpas.

Om rätt till pension uppkommer med stöd av 2 eller 3 mom., har personen endast rätt till en pro rata-pension beräknad enligt förordningen om social trygghet.

9 §

Krav på bosättningstid

För att folkpension och barnförhöjning skall beviljas krävs det att sökanden har varit bosatt i Finland minst tre år efter att ha fyllt 16 år.

Kravet på bosättningstid gäller dock inte den vars arbetsoförmåga har inträtt medan han eller hon varit bosatt i Finland och innan han eller hon har fyllt 19 år.

För att familjepension skall beviljas krävs det att förmånslåtaren hade varit bosatt i Finland minst tre år efter att ha fyllt 16 år. För att efterlevandepension skall beviljas krävs det dessutom att också den efterlevande maken före förmånslåtarens död har varit bosatt i Finland minst tre år efter att ha fyllt 16 år och flyttat till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död. I fråga om barnpension krävs det att barnet har bott i Finland vid tidpunkten för förmånslåtarens död eller flyttat till Finland inom ett år efter förmånslåtarens död. Kravet på bosättningstid gäller dock inte en förmånslåtare som vid sin död inte hade fyllt 19 år eller en efterlevande make som vid förmånslåtarens död inte hade fyllt 19 år.

När förordningen om social trygghet tillämpas beaktas vid behov personens försäkringsperioder i någon annan stat när bosättningstiden enligt 1 och 3 mom. räknas ut, förutsatt att personen har varit bosatt i Finland minst ett år. I detta fall har personen endast rätt till en pro rata-pension beräknad enligt förordningen om social trygghet.

II AVDELNINGEN

FOLKPENSION

2 kap.

Ålderspension

10 §

Rätt till ålderspension

Den som fyllt 65 år har rätt till ålderspension.

Den som fyllt 62 år kan få ålderspension i förtid. Ålderspensionen minskas då permanent med 0,4 procent för varje månad som pensionen tidigareläggs.

Den som vill får senarelägga begynnelsetidpunkten för ålderspension så att den infaller efter det att personen fyllt 65 år. Ålderspensionen höjs då med 0,6 procent för varje månad som begynnelsetidpunkten för pensionen senareläggs med. Ålderspensionen höjs dock inte för den tid för vilken personen inte har haft rätt till folkpension.

En minskning eller förhöjning enligt 2 och 3 mom. gäller det pensionsbelopp som beräknats i enlighet med 20 §.

11 §

Rätt till ålderspension för den som får arbetslöshetsdagpenning

Den som på grundval av 6 kap. 9 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) får arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar har rätt att vid 62 års ålder få ålderspension utan någon minskning enligt 10 § 2 mom.

3 kap.

Sjukpension

12 §

Rätt till sjukpension

Rätt till sjukpension har 16—64-åriga personer som är arbetsoförmögna, dock så att den som är under 20 år kan beviljas pension endast under de förutsättningar som nämns i 16 §.

Som arbetsoförmögen betraktas vid tillämpningen av denna lag den som till följd av sjukdom, lyte eller skada är oförmögen att utföra sitt sedvanliga arbete eller något annat därmed jämförbart arbete som med beaktande av personens ålder, yrkesskicklighet och övriga omständigheter bör anses vara lämpligt för honom eller henne och trygga en skälig försörjning.

Utöver vad som bestäms i 2 mom. skall arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär betonas vid bedömningen av arbetsoförmågan hos den som fyllt 60 år. Folkpensionsanstalten kan meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta moment.

Sjukpension beviljas alltid den som är permanent blind eller rörelsehindrad, likaså den som till följd av sjukdom, lyte eller skada varaktigt är i ett sådant tillstånd av hjälplöshet att han eller hon inte kan klara sig utan en annans hjälp.

Sjukpension beviljas inte den som får ålderspension enligt denna lag i förtid.

13 §

Säkerställande av rehabilitering

Innan Folkpensionsanstalten fattar beslut om sjukpension skall den vid behov försäkra sig om att sökandens rehabiliteringsmöjligheter har klarlagts.

Om en pensionsansökan avslås skall Folkpensionsanstalten tillsammans med dem som tillhandahåller rehabilitering och andra tjänster se till att sökanden informeras om rehabiliteringsmöjligheterna och hänvisas till rehabilitering eller någon annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov. Dessutom skall lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (497/2003) iakttas.

14 §

Beviljande av sjukpension

Sjukpension beviljas för viss tid eller tills vidare. Sjukpension som beviljats för viss tid är rehabiliteringsstöd.

Rehabiliteringsstöd beviljas för främjande av sökandens rehabilitering för så lång tid som sökanden beräknas vara arbetsoförmögen. När stöd beviljas skall Folkpensionsanstalten försäkra sig om att en vård- och rehabiliteringsplan har gjorts upp för sökanden. Rehabiliteringsstöd kan beviljas även för den tid då vård- och rehabiliteringsplanen håller på att tas fram.

15 §

När rätt till sjukpension uppkommer

Sjukpension beviljas tidigast från ingången av månaden efter den för vilken sökanden på grund av sjukdom, lyte eller skada sist i enlighet med 8 kap. 2 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) hade haft rätt till sjukdagpenning. Om rätt till sjukdagpenning inte finns beviljas sjukpension dock först efter det att den tid som motsvarar maximitiden för sjukdagpenningen har gått ut. Om en person har beviljats invalidpension enligt arbetspensionslagarna (sjukpension), kan sjukpension enligt denna lag beviljas från samma tidpunkt, dock med beaktande av vad som i 55 § bestäms om retroaktiv ansökningstid.

Om en person efter maximitiden för sjukdagpenning med stöd av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) eller en lag eller pensionsstadga som nämns i 6 § 1 mom. har fått rehabiliteringspenning som betalas för tiden för yrkesinriktad rehabilitering på grund av sjukdom, lyte eller skada, kan sjukpension beviljas tidigast från ingången av månaden efter den under vilken rätten till rehabiliteringspenning upphörde.

Om sökandens arbetsoförmåga har inträtt innan han eller hon fyllt 15 år, krävs ingen maximitid enligt sjukförsäkringslagen eller någon motsvarande tid.

Med avvikelse från 1 mom. beviljas sjukpension från ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan inträdde, om personen har blivit arbetsoförmögen medan han eller hon fått arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen (     /200  ). Likaså kan den som fyllt 63 år beviljas sjukpension från ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan inträdde, dock tidigast från och med den tidpunkt då han eller hon har beviljats ålderspension enligt de lagar som nämns i 6 § 1 mom.

En förmån från utlandet som motsvarar sjukdagpenning och lön som motsvarar en sådan förmån beaktas vid fastställandet av begynnelsetidpunkten för pensionen på samma sätt som sjukdagpenning, dock för högst den maximala betalningstiden för sjukdagpenning.

16 §

Rätt till sjukpension för personer under 20 år

Den som inte fyllt 20 år beviljas sjukpension tidigast från ingången av månaden efter den under vilken hans eller hennes rätt till rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner upphörde. Den vars yrkesinriktade rehabilitering fortsätter när han eller hon fyller 20 år beviljas inte sjukpension förrän rehabiliteringen eller utbetalningen av rehabiliteringspenning upphör.

Sjukpension kan dock beviljas den som fyllt 16 år och som enligt utredningar inte anses ha möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering eller vars yrkesinriktade rehabilitering avbrutits på grund av sjukdom eller upphört som resultatlös.

17 §

Förvärvsarbete under tid med sjukpension och att lämna pension vilande

Den som får sjukpension får förtjäna mindre än 588,66 euro i månaden utan att det inverkar på utbetalningen av hans eller hennes sjukpension.

Om en pensionstagare vars hälsotillstånd inte förändrats väsentligt efter det att pensionen beviljades förtjänar mer än det belopp som nämns i 1 mom., lämnas full sjukpension, som enligt 12 § 2 mom. beviljats tills vidare, vilande för tiden i arbete. Pensionen lämnas vilande för minst sex månader och högst fem år. Den vars pension har lämnats vilande beviljas för högst 24 månader handikappbidrag med högsta belopp enligt 8 § 2 mom. 3 punkten i lagen om handikappförmåner (     /200  ).

En person betraktas inte som pensionstagare, om sjukpensionen har lämnats vilande. Pensionen börjar betalas på nytt när personen har slutat arbeta eller hans eller hennes förvärvsinkomster har minskat så att de underskrider inkomstgränsen enligt 1 mom.

Om krav på återupptagen betalning av en pension som lämnats vilande inte har framställts i en av Folkpensionsanstalten begärd anmälan inom fem år efter det att pensionen lämnades vilande, anses det utan särskilt beslut att pensionen har upphört.

Med full sjukpension jämställs också en pension vars belopp har minskats i enlighet med 21 §.

18 §

Indragning av sjukpension

Sjukpensionen dras in om pensionstagaren blir arbetsför. Rehabiliteringsstödet kan dras in också när mottagaren utan giltig orsak har vägrat delta i yrkesinriktad rehabilitering.

4 kap.

Grunderna för fastställande av folkpension

19 §

Folkpensionens belopp

Full folkpension är 487,76 euro i månaden. Om pensionstagaren är gift eller lever i ett samboförhållande är beloppet 430,54 euro i månaden.

20 §

Pensionsinkomsters inverkan på folkpensionen

Från folkpensionens fulla belopp eller det belopp som beräknats enligt 21 § avdras 50 procent av det belopp varmed summan enligt 22 § av de pensionsinkomster som inverkar på folkpensionen överstiger 536 euro om året.

21 §

Inverkan av bosättningstiden i Finland på folkpensionens belopp

När folkpensionsbeloppet beräknas beaktas den tid personen har varit bosatt i Finland mellan det att han eller hon fyllde 16 år och det att pensionen började, dock högst tills han eller hon fyllde 65 år.

När den tid som avses i 1 mom. beräknas beaktas inte den tid då personen från utlandet har fått pension som motsvarar folkpension eller en i 22 § 1 mom. avsedd eller därmed jämställbar annan fortlöpande förmån än familjepension.

Om den tid som avses i 1 mom. är mindre än 80 procent av den totala tiden mellan det att personen fyllde 16 år och det att pensionen började eller personen fyllde 65 år, multipliceras beloppet av den fulla folkpensionen med en avvägningskoefficient. Avvägningskoefficienten fås genom att den tid som avses i 1 mom. divideras med den tid som är 80 procent av den totala tiden mellan det att personen fyllde 16 år och det att pensionen började eller personen fyllde 65 år.

När avvägningskoefficienten beräknas avrundas tidsenheterna nedåt till den närmaste fulla månaden.

Om en person blir oförmögen att arbeta medan han eller hon är bosatt i Finland och innan han eller hon fyllt 19 år, avvägs inte folkpensionen enligt den tid han eller hon har varit bosatt i Finland.

22 §

Pensionsinkomster som inverkar på folkpensionen

Vid beräkningen av folkpensionsbeloppet beaktas till personen utgående fortlöpande eller årligen återkommande

1) arbetspension,

2) grundbelopp enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006), lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990), lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) och lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992),

3) olycksfallspension, familjepension, livränta och försörjningspension enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkringen och lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990),

4) sjukpension och familjepension samt ersättning för inkomstbortfall enligt lagstiftningen om trafikförsäkring, den sistnämnda ersättningen dock först då ett år förflutit från skadefallet,

5) olycksfallspension och livränta enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring (625/1991) samt sjukpension och ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991), den sistnämnda ersättningen dock först då ett år förflutit från skadefallet, och

6) försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948).

När folkpensionsbeloppet beräknas skall som inkomst beaktas också en fortlöpande pension eller ersättning från utlandet som motsvarar en pension eller ersättning som avses i 1 mom., folkpension eller familjepension enligt denna lag.

Förtida ålderspension från arbetspensionssystemet beaktas som inkomst utan förtidsminskning.

Om en person ansöker om ålderspension enligt denna lag efter att ha fyllt 65 år eller förtida ålderspension efter att ha fyllt 62 år och om han eller hon inte ansöker om ålderspension eller förtida ålderspension från arbetspensionssystemet, skall den ovan nämnda arbetspensionen när folkpensionen beräknas dock beaktas till det belopp den skulle uppgå till om han eller hon började få arbetspension omedelbart efter att ha fyllt 63 år (förväntad arbetspension).

23 §

Prioriterade intjänade pensioner och förhöjningar när det gäller folkpension

När folkpensionsbeloppet beräknas beaktas inte som inkomst

1) arbetspension enligt de lagar som nämns i 6 § 1 mom. vilken intjänats på grundval av arbete som utförts efter det att 63 års ålder uppnåtts,

2) förmån enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003),

3) rehabiliteringstillägg och barnförhöjning från arbetspensionssystemet,

4) engångsförhöjning som betalas till invalidpension från arbetspensionssystemet (sjukpension) eller till familjepension som betalas efter en sådan pension eller till sjukpension enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkringen eller lagen om olycksfall i militärtjänst,

5) uppskovsförhöjning som ingår i ålderspension från arbetspensionssystemet och grundar sig på tiden efter det att 68 års ålder uppnåtts, eller

6) förhöjning enligt lagen om justering av vissa arbetspensioner till följd av samordningen av arbetspensionen och folkpensionen (635/2002).

Med avvikelse från vad som bestäms i 1 mom. 1 punkten beaktas som inkomst den pension som ingår i familjepensionen och som förmånslåtaren intjänat på grundval av arbete som han eller hon utfört efter det att 63 års ålder uppnåtts.

24 §

Justering av folkpensionen

Folkpensionen justeras, om

1) folkpensionstagaren ingår äktenskap eller hans eller hennes äktenskap upplöses,

2) folkpensionstagaren inleder ett samboförhållande eller hans eller hennes samboförhållande upphör, eller

3) folkpensionstagaren inte längre har gemensamt hushåll med sin make eller maka av de orsaker som nämns i 5 § 2 mom.

Folkpensionen justeras också, om folkpensionstagaren beviljas en pensionsinkomst enligt 22 § som inverkar på folkpensionen eller när en pensionsinkomst som skall beaktas som inkomst har ändrats av någon annan orsak än indexbindning. Om pensionsinkomsten varierar fortgående skall folkpensionen dock justeras senast två år efter det att folkpensionen började eller senast justerades.

Om en förändring har inträffat den första dagen i en kalendermånad, justeras folkpensionen från ingången av den månaden. I annat fall justeras folkpensionen från ingången av den månad som följer på förändringen. Det sistnämnda förfarandet tillämpas alltid när folkpensionen justeras med anledning av att pensionstagarens äktenskap har upplösts eller samboförhållande har upphört när pensionstagarens make, maka eller sambo har avlidit.

25 §

Folkpensionens minimibelopp

Folkpension betalas inte om dess månatliga belopp understiger 5,38 euro.

III AVDELNINGEN

FAMILJEPENSION

5 kap.

Efterlevandepension

26 §

Rätt till efterlevandepension

Rätt till efterlevandepension har en efterlevande make som har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren och som ingick äktenskap med förmånslåtaren innan förmånslåtaren fyllde 65 år. Om den efterlevande makens och förmånslåtarens gemensamma barn har givits som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller om den efterlevande maken har adopterat förmånslåtarens barn först efter förmånslåtarens död, har den efterlevande maken inte på barnet grundad rätt till efterlevandepension.

Rätt till efterlevandepension har också en efterlevande make som vid förmånslåtarens död hade fyllt 50 år och som hade ingått äktenskap med förmånslåtaren innan den efterlevande maken fyllde 50 år och förmånslåtaren 65 år. Dessutom förutsätts att äktenskapet hade varat minst fem år.

Rätt till efterlevandepension har dock inte en efterlevande make som på basis av ett tidigare äktenskap får efterlevandepension enligt denna lag, före denna lags ikraftträdande beviljad efterlevandepension enligt familjepensionslagen (38/1969) eller efterlevandepension enligt 4 eller 5 § i lagen om införande av folkpensionslagen eller motsvarande pension från utlandet.

En efterlevande make som fyllt 65 år har inte rätt till efterlevandepension.

27 §

Begynnelsepension och fortsättningspension

Efterlevandepension betalas som begynnelsepension och fortsättningspension. Som fortsättningspension betalas ett grundbelopp och ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp.

28 §

Begynnelsepension

En efterlevande make har rätt till begynnelsepension, som betalas för sex månader till ett belopp av 242,56 euro i månaden.

Om förmånslåtaren har bott utomlands, beräknas begynnelsepensionen i enlighet med 32 §. Begynnelsepension betalas dock inte om dess belopp understiger 5,38 euro i månaden.

Om den efterlevande maken får sjukpension eller ålderspension enligt denna lag eller arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen eller individuell förtidspension enligt 3 § i den nämnda lagen eller motsvarande pension från utlandet, har han eller hon rätt att få begynnelsepension till det belopp med vilket begynnelsepensionen överstiger den ovan nämnda pensionen.

Begynnelsepensionen upphör från ingången av månaden efter den under vilken den efterlevande maken fyller 65 år. Begynnelsepensionen upphör också om den efterlevande maken ingår ett nytt äktenskap innan han eller hon fyllt 50 år.

29 §

Fortsättningspension

En efterlevande make har rätt till fortsättningspension efter begynnelsepensionen. Om den efterlevande maken får sjukpension eller ålderspension enligt denna lag eller arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen eller individuell förtidspension enligt 3 § i den nämnda lagen eller motsvarande pension från utlandet, har han eller hon dock inte rätt till fortsättningspension.

Som fortsättningspension beviljas det i 30 § 1 mom. nämnda grundbeloppet, om den efterlevande maken har ett barn under 18 år tillsammans med förmånslåtaren eller om den efterlevande makens eller förmånslåtarens barn under 18 år som vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som den efterlevande maken och förmånslåtaren bor i samma hushåll som den efterlevande maken. Den efterlevande maken kan också ha rätt till ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp i enlighet med bestämmelserna i 6 kap.

Om den efterlevande maken inte har något barn som avses i 2 mom., kan han eller hon ha rätt till det inkomstrelaterade kompletteringsbeloppet men inte till grundbeloppet.

6 kap

Grunderna för fastställande av fortsättningspension

30 §

Fortsättningspensionens belopp

Fortsättningspensionens grundbelopp uppgår till 81,80 euro i månaden.

Fortsättningspensionens fulla kompletteringsbelopp är 405,96 euro i månaden. Om pensionstagaren är gift eller lever i ett samboförhållande är beloppet 348,74 euro i månaden.

31 §

Årsinkomsternas inverkan på fortsättningspensionens kompletteringsbelopp

Från fortsättningspensionens fulla belopp eller i enlighet med 32 § beräknade kompletteringsbelopp avdras 50 procent av det belopp varmed den summa enligt 33 § av årsinkomsterna som inverkar på fortsättningspensionens kompletteringsbelopp överstiger 536 euro.

32 §

Inverkan av bosättningstiden i Finland på efterlevandepensionens belopp

När beloppet av efterlevandepension beräknas beaktas den tid som förmånslåtaren var bosatt i Finland mellan det att han eller hon fyllde 16 år och det att han eller hon avled, dock högst tills han eller hon fyllde 65 år.

Om den tid som beräknats enligt 1 mom. är mindre än 80 procent av den totala tiden mellan det att förmånslåtaren fyllde 16 år och det att han eller hon avled eller fyllde 65 år, multipliceras begynnelsepensionen samt fortsättningspensionens grundbelopp och fulla kompletteringsbelopp, alla separat, med en avvägningskoefficient. Avvägningskoefficienten fås genom att den tid som avses i 1 mom. divideras med den tid som är 80 procent av den totala tiden mellan det att förmånslåtaren fyllde 16 år och det att han eller hon avled eller fyllde 65 år.

När avvägningskoefficienten beräknas avrundas tidsenheterna nedåt till den närmaste fulla månaden.

33 §

Årsinkomster som inverkar på fortsättningspensionens kompletteringsbelopp

Vid beräkningen av kompletteringsbeloppet beaktas som årsinkomst till den efterlevande maken utgående fortlöpande eller årligen återkommande

1) pensioner och ersättningar enligt 22 § 1 mom. 1, 3 och 4 punkten samt övriga pensioner och ersättningar bortsett från de inkomster som nämns i 35 §,

2) rehabiliteringsstöd som betalas som arbetspension samt förmåner enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring och förmåner enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen,

3) arbetsinkomster enligt 34 § och därmed jämförbara inkomster, av vilka 60 procent beaktas,

4) ränteinkomster och utdelningar, om de sammanlagt överstiger 60 euro om året,

5) övriga kapitalinkomster, samt

6) inkomster från utlandet som motsvarar de ovan nämnda inkomsterna.

Förtida ålderspension från arbetspensionssystemet beaktas som inkomst utan förtidsminskning.

Från årsinkomsterna avdras av den efterlevande maken betalda fortlöpande räntor på bostadsskulder.

34 §

Arbetsinkomst som påverkar fortsättningspensionens kompletteringsbelopp och med sådan arbetsinkomst jämförbar inkomst

Arbetsinkomster är löneinkomster samt den del av inkomsten av rörelse, yrke, gårdsbruk eller någon annan förvärvsverksamhet som skall betraktas som ersättning för det arbete som har utförts inom förvärvsverksamheten.

Med arbetsinkomster jämställs

1) arbetslöshetsförmåner enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

2) arvode för vård enligt familjevårdarlagen (312/1992),

3) vårdararvode som grundar sig på ett avtal om närståendevård,

4) sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av arbetsoförmåga, eller någon därmed jämförbar ersättning för inkomstbortfall, som betalas för ett år eller kortare tid, dock inte dagpenning enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring och inte heller ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen,

5) moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning samt specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen,

6) alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002),

7) vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000),

8) utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002), samt

9) vårdpenning och partiell vårdpenning inom stödet för hemvård av barn och vårdpenning och vårdtillägg inom stödet för privat vård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) samt kommuntillägg.

35 §

Prioriterade inkomster när det gäller fortsättningspensionens kompletteringsbelopp

När kompletteringsbeloppet beräknas beaktas inte som årsinkomst följande till den efterlevande maken utgående betalningar:

1) efterlevandepensionens grundbelopp eller barnförhöjning enligt denna lag,

2) bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare ( /200), bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag (408/1975), bostadsunderstöd enligt militärunderstödslagen (781/1993) eller bostadstillägg enligt lagen om studiestöd (65/1994) och inte heller förmån som gäller bostad som används för eget behov,

3) studiepenning enligt lagen om studiestöd,

4) handikappförmåner enligt lagen om handikappförmåner,

5) barnbidrag enligt barnbidragslagen (796/1992),

6) vårdtillägg inom stödet för hemvård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn,

7) särskilt stöd enligt lagen om särskilt stöd till invandrare (1192/2002),

8) arbetspension enligt de lagar som nämns i 6 § 1 mom. vilken intjänats på grundval av arbete som utförts efter det att 63 års ålder uppnåtts, bortsett från den pension som ingår i familjepensionen och som förmånslåtaren intjänat på grundval av arbete som utförts efter det att 63 års ålder uppnåtts,

9) förmån enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier,

10) barnförhöjning från arbetspensionssystemet,

11) engångsförhöjning som betalas till invalidpension från arbetspensionssystemet (sjukpension) eller till familjepension som betalas efter en sådan pension, eller till sjukpension enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkringen eller lagen om olycksfall i militärtjänst,

12) förhöjning enligt lagen om justering av vissa arbetspensioner till följd av samordningen av arbetspensionen och folkpensionen,

13) rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg enligt arbetspensionslagarna eller någon annan förmån som för återställande eller förbättrande av arbets- eller förvärvsförmågan betalas för rehabiliterings- eller utbildningstiden,

14) kostnadsersättningar och ersättning för uppehälle enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice eller någon annan motsvarande ersättning för uppehälle,

15) menersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller andra ersättningar på grundval av skada,

16) tilläggsränta och tilläggsförsörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst,

17) utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997),

18) förmån eller ersättning som betalas för arbetsverksamhet enligt 27 e § i socialvårdslagen eller någon annan motsvarande verksamhet,

19) förmåner från utlandet som motsvarar de ovan nämnda förmånerna, bortsett från förmåner från utlandet som motsvarar familjepension och barnförhöjning enligt 1 punkten eller förmånerna enligt 3 och 6—12 punkten,

20) inkomst av skogsbruk, och

21) andel i intäkterna av ett dödsbo.

7 kap.

Justering och indragning av fortsättningspension

36 §

Justering av fortsättningspensionens kompletteringsbelopp

Kompletteringsbeloppet skall justeras när

1) de av den efterlevande makens inkomster som inverkar på fortsättningspensionens kompletteringsbelopp för den efterlevande maken har stigit med minst 734 euro på ett år jämfört med den med folkpensionsindexet förhöjda årsinkomst enligt vilken kompletteringsbeloppet har beräknats,

2) de av den efterlevande makens inkomster som inverkar på fortsättningspensionens kompletteringsbelopp för den efterlevande maken har sjunkit med minst 367 euro på ett år jämfört med den med folkpensionsindexet förhöjda årsinkomst enligt vilken kompletteringsbeloppet har beräknats,

3) den efterlevande maken ingår äktenskap efter att ha fyllt 50 år, eller

4) den efterlevande maken inleder ett samboförhållande eller hans eller hennes samboförhållande upphör eller den efterlevande makens äktenskap upplöses.

Om en förändring enligt 1 mom. har inträffat den första dagen i en månad, justeras kompletteringsbeloppet från ingången av den månaden. I annat fall justeras kompletteringsbeloppet från ingången av den månad som följer på förändringen.

37 §

Indragning av fortsättningspension

En efterlevande makes fortsättningspension upphör från ingången av månaden efter den under vilken han eller hon fyller 65 år.

En efterlevande makes fortsättningspension upphör från ingången av månaden efter den under vilken den efterlevande maken ingår nytt äktenskap före fyllda 50 år.

En efterlevande makes fortsättningspension upphör när han eller hon beviljas pension enligt 29 § 1 mom. Om pensionen beviljas den första dagen i en månad, upphör fortsättningspensionen från ingången av den månaden. I annat fall upphör fortsättningspensionen från ingången av månaden efter den under vilken pensionen beviljades.

Fortsättningspensionens grundbelopp upphör från ingången av månaden efter den under vilken den efterlevande makens eller förmånslåtarens barn som bott i samma hushåll som den efterlevande maken och som redan vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som den efterlevande maken och förmånslåtaren flyttar bort från den efterlevande makens hushåll. Grundbeloppet upphör alltid senast från ingången av månaden efter den under vilken det yngsta av de barn som avses ovan eller av den efterlevande makens och förmånslåtarens gemensamma barn fyller 18 år.

38 §

Engångsbetalning av fortsättningspension som dras in

Om efterlevandepension har betalats för minst ett år och om pensionen dras in på grund av att den efterlevande maken ingår nytt äktenskap innan han eller hon fyllt 50 år, betalas den efterlevande maken ett engångsbelopp som är lika stort som den fortsättningspension som han eller hon skulle ha haft rätt till för de följande tre åren.

Engångsbetalningen beräknas utifrån den månadspension som den efterlevande maken senast fick före äktenskapet.

Om den efterlevande makens nya äktenskap upplöses, återställs inte rätten till fortsättningspension på grundval av det tidigare äktenskapet.

39 §

Fortsättningspensionens minimibelopp

Fortsättningspensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp betalas inte, om de sammanlagt understiger 5,38 euro i månaden.

8 kap.

Barnpension

40 §

Rätt till barnpension

Rätt till barnpension har en förmånslåtares barn som är under 18 år eller som är under 21 år och studerar på heltid.

Rätt till barnpension gäller efter en enda förmånslåtare. Med förmånslåtare avses barnets förälder eller någon annan person som barnet bodde med i samma hushåll vid tiden för dödsfallet och som ansvarade för barnets underhåll.

Ett föräldralöst barn har rätt att samtidigt få barnpension efter två förmånslåtare, av vilka den ena kan vara någon annan än barnets förälder. Ett barn är föräldralöst om båda föräldrarna har avlidit. Som föräldralöst betraktas också ett barn vars mor har avlidit och i fråga om vilket faderskapet inte har fastställts.

Ett barn som får sjukpension eller efterlevandepension enligt denna lag eller motsvarande pension från utlandet har inte rätt till barnpension.

41 §

Barnpensionens beståndsdelar

Som barnpension betalas ett grundbelopp. Till pensionen för ett barn under 18 år läggs dessutom ett inkomstrelaterat kompletteringsbelopp.

42 §

Barnpensionens belopp

Barnpensionens grundbelopp är 48,05 euro i månaden.

Det fulla beloppet av barnpensionens kompletteringsbelopp är 72,68 euro i månaden.

43 §

Pensionsinkomsters inverkan på barnpensionens kompletteringsbelopp

Från det fulla beloppet av barnpensionens kompletteringsbelopp eller från det kompletteringsbelopp som beräknats enligt 44 § avdras 50 procent av det belopp varmed det sammanlagda beloppet av familje- och försörjningspensioner enligt 22 § 1 mom. 1, 3, 4 och 6 punkten samt pensionsinkomster från utlandet som motsvarar dessa eller familjepension enligt denna lag överstiger 536 euro om året.

Från pensionen för ett föräldralöst barn avdras inte sådana familje- eller försörjningspensioner som redan har beaktats i den barnpension som har beviljats efter en tidigare avliden förmånslåtare.

44 §

Inverkan av bosättningstiden i Finland på barnpensionens belopp

Om barnpensionen skall räknas ut enligt förordningen om social trygghet avvägd enligt den tid som förmånslåtaren var bosatt i Finland, bestäms avvägningskoefficienten i enlighet med 32 § på motsvarande sätt som i fråga om efterlevandepension.

Barnpension avvägs inte enligt den tid förmånslåtaren var bosatt i Finland i andra situationer än den som nämns i 1 mom.

45 §

Justering av barnpensionens kompletteringsbelopp

Folkpensionsanstalten har rätt att justera barnpensionens kompletteringsbelopp utan ansökan när i 43 § 1 mom. avsedd familje- och försörjningspension som skall beaktas som inkomst beviljas eller när en sådan som inkomst beaktad pension har ändrats av någon annan orsak än indexbindning.

Om en förändring enligt 1 mom. har inträffat den första dagen i en månad, justeras barnpensionen från ingången av den månaden. I annat fall justeras barnpensionens kompletteringsbelopp från ingången av den månad som följer på förändringen.

46 §

Indragning av barnpension

Barnpensionen upphör vid ingången av månaden efter den under vilken

1) barnet fyller 18 år,

2) ett barn som fyllt 18 år inte längre studerar på heltid,

3) ett barn som studerar på heltid fyller 21 år,

4) barnet adopteras av någon annan än förmånslåtarens efterlevande make eller dennes make eller maka,

5) barnet beviljas sjukpension eller efterlevandepension enligt denna lag eller motsvarande pension från utlandet, eller

6) barnets föräldrar övertar vårdnaden om ett barn som vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och för vars underhåll förmånslåtaren ansvarade.

47 §

Barnpensionens minimibelopp

Barnpensionens grundbelopp och kompletteringsbelopp betalas inte, om de sammanlagt understiger 5,38 euro i månaden.

9 kap.

Gemensamma bestämmelser om familjepension

48 §

Begynnelsetidpunkten för familjepension

En efterlevande makes begynnelsepension och barnpension beviljas från ingången av månaden efter den under vilken förmånslåtaren avled. En efterlevande makes begynnelsepension på grundval av ett gemensamt barn beviljas från den ovan nämnda tidpunkten också i sådana fall då barnet föds efter förmånslåtarens död. En efterlevande makes fortsättningspension beviljas från ingången av den sjunde månaden efter den under vilken förmånslåtaren avled.

49 §

Beviljande av familjepension för viss tid

Familjepension kan beviljas för visst tid, om någon dokumentation inte kan läggas fram om förmånslåtarens död men det är sannolikt att han eller hon har avlidit genom drunkning, till följd av någon annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar orsak.

När familjepension beviljas för viss tid enligt 1 mom., avbryts förmånslåtarens pension och andra förmåner som Folkpensionsanstalten betalar från begynnelsedagen för familjepensionen.

50 §

Förlust av rätten till familjepension

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

IV AVDELNINGEN

ÖVRIGA FÖRMÅNER

10 kap.

Barnförhöjning

51 §

Rätt till barnförhöjning

Rätt till barnförhöjning har den som får

1) folkpension,

2) sjukpension, ålderspension eller förtida ålderspension som betalas som arbetspension, eller

3) på grundval av arbetsoförmåga enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, lagen om olycksfall i militärtjänst, lagarna om trafikförsäkring eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst beviljad fortlöpande olycksfallspension, livränta, sjukpension eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från trafikskadan.

Barnförhöjning beviljas, om pensionstagaren eller hans eller hennes make, maka eller sambo har ett barn under 16 år som lever i samma hushåll som pensionstagaren, eller om pensionstagaren på något annat sätt svarar för försörjningen av sitt barn som bor någon annanstans och är under 16 år. En pensionstagare anses ansvara för sitt barns försörjning då han eller hon har sådana kostnader för barnets försörjning som åtminstone uppgår till underhållsstödets belopp enligt 7 § 1 mom. i lagen om underhållstrygghet (671/1998).

Som barn till en pensionstagare betraktas också ett i 81 § i barnskyddslagen (417/2007) avsett barn som bor hos pensionstagaren.

52 §

Barnförhöjningens belopp

Pensionstagarens barnförhöjning är 17,66 euro i månaden för varje barn.

53 §

Indragning av barnförhöjning

Barnförhöjningen upphör från ingången av månaden efter den under vilken

1) barnet fyller 16 år,

2) pensionstagarens rätt till pension enligt 51 § 1 mom. eller till någon annan förmån som berättigar till barnförhöjning upphör,

3) pensionstagarens barn flyttar från pensionstagarens hushåll och pensionstagaren inte längre svarar för försörjningen av barnet,

4) pensionstagarens makes eller makas barn flyttar från pensionstagaren,

5) pensionstagaren inte längre svarar för försörjningen av sitt barn som bor någon annanstans, eller

6) barnet dör.

V AVDELNINGEN

VERKSTÄLLIGHET OCH ÄNDRINGSSÖKANDE

11 kap.

Verkställighet

54 §

Ansökan om förmåner

Förmåner som avses i denna lag skall sökas hos Folkpensionsanstalten. Om Folkpensionsanstalten känner till att det finns förutsättningar för att höja en förmån, kan förhöjningen beviljas utan ansökan. Folkpensionsanstalten fastställer de blanketter som behövs vid verkställigheten av denna lag.

Om en sökande på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak är oförmögen att själv ansöka om en förmån eller att i övrigt sörja för sina förmånsintressen och förmånsrättigheter och om han eller hon inte har någon intressebevakare, kan en av Folkpensionsanstalten godkänd nära anhörig eller någon annan som huvudsakligen har skött sökanden föra talan i ärenden som gäller sökandens förmåner.

Sjukpension omvandlas till ålderspension utan ansökan när pensionstagaren fyller 65 år, om inte grunderna för fastställande av pensionen förändras.

55 §

Retroaktiv utbetalning av förmåner

En förmån betalas från ingången av månaden efter den under vilken rätten till förmånen uppkom. En förmån betalas dock inte utan särskilda skäl för en längre tid än sex kalendermånader före ansökan om förmånen. Samma förfarande tillämpas när en förmån höjs.

56 §

Ansökan om och anmälningsskyldighet i fråga om pension

Av en ansökan om pension skall framgå

1) sökandens och sökandens makes, makas eller sambos personuppgifter,

2) de perioder som sökanden har varit bosatt och arbetat i Finland och utomlands,

3) uppgifter om sökandens pensionsinkomster, samt

4) uppgifter om när fortgående institutionsvård enligt 5 § 3 mom. har inletts och upphört för sökanden.

Den som får ålderspension skall till Folkpensionsanstalten anmäla

1) ingående och upplösning av äktenskap,

2) inledande och avslutande av ett samboförhållande,

3) åtskilt boende som avses i 5 § 2 mom.,

4) adressförändring, flyttning utomlands och återflyttning till Finland,

5) förändringar i de pensionsinkomster som inverkar på pensionen, och

6) inledande och upphörande av fortgående institutionsvård enligt 5 § 3 mom.

Den som är bosatt utomlands skall bifoga ett ämbetsbevis eller en motsvarande utredning till ansökan.

Den som ansöker om och den som får pension skall även lämna Folkpensionsanstalten övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av förmånen.

57 §

Ansökan om och anmälningsskyldighet i fråga om sjukpension

Av en ansökan om sjukpension skall framgå de uppgifter som nämns i 56 § 1 mom. I ansökan skall dessutom lämnas uppgifter om

1) sökandens hälsotillstånd,

2) de läkare som har behandlat sökanden och den inrättning där han eller hon har vårdats,

3) sökandens yrke, arbetshistoria, utbildning och rehabilitering, samt

4) huruvida sökanden har ansökt om sjukdagpenning eller lön för sjukdomstid i Finland eller från utlandet.

Till en ansökan om sjukpension skall bifogas ett läkarutlåtande med en vård- eller rehabiliteringsplan. Folkpensionsanstalten kan även på egen bekostnad skaffa ett läkarutlåtande, om sökanden vårdas på ett sjukhus eller en inrättning eller om det finns något annat särskilt skäl att göra detta. Folkpensionsanstalten meddelar närmare föreskrifter om vad som skall framgå av läkarutlåtandet.

Utöver vad som bestäms i 56 § 2—4 mom. skall den som får sjukpension till Folkpensionsanstalten anmäla väsentliga förbättringar av hälsotillståndet eller arbetsförmågan, att han eller hon har fått yrkesundervisning och har börjat arbeta samt att rehabiliteringen har avbrutits.

58 §

Ansökan om och anmälningsskyldighet i fråga om efterlevandepension

Av en ansökan om efterlevandepension skall framgå

1) den efterlevande makens personuppgifter,

2) förmånslåtarens personuppgifter, bosättningsland och dödsdag,

3) de perioder som förmånslåtaren och den efterlevande maken har varit bosatta och arbetat i Finland och utomlands,

4) uppgifter om förvärvsinkomster och andra inkomster som inverkar på efterlevandepensionen,

5) uppgifter om pensioner som förmånslåtaren hade fått eller ansökt om, och

6) uppgifter om när fortgående institutionsvård enligt 5 § 3 mom. har inletts och upphört för den efterlevande maken.

I ansökan om efterlevandepension skall det även klarläggas om sökanden har gemensamma barn under 18 år med förmånslåtaren samt om det vid förmånslåtarens död fanns sådana barn till den efterlevande maken eller till förmånslåtaren som var under 18 år och som bodde i samma hushåll som den efterlevande maken, samt sådana barns personuppgifter.

Utöver vad som bestäms i 56 § 2 och 4 mom. skall den som får efterlevandepension till Folkpensionsanstalten anmäla förändringar i de inkomster som påverkar pensionen samt beviljande av sjuk- eller ålderspension enligt denna lag, arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen, individuell förtidspension enligt 3 § i nämnda lag eller pension från utlandet som motsvarar dessa pensioner.

En efterlevande make som är bosatt utomlands skall bifoga ett ämbetsbevis eller en motsvarande utredning till ansökan.

59 §

Ansökan om och anmälningsskyldighet i fråga om barnpension

Av en ansökan om barnpension skall framgå

1) barnets personuppgifter,

2) förmånslåtarens personuppgifter, bosättningsland och dödsdag,

3) de perioder som förmånslåtaren har varit bosatt och arbetat i Finland och utomlands,

4) uppgifter om pensioner som förmånslåtaren har fått eller ansökt om, och

5) uppgifter om pensionsinkomster som inverkar på barnpensionen.

Om förmånslåtaren inte var barnets förälder, skall av ansökan framgå släktskaps- eller vårdnadsförhållandet mellan barnet och förmånslåtaren. Dessutom skall det uppges om det från något annat håll har betalats ersättningar för barnets underhåll samt uppgifter om betalda ersättningar och ersättningsbeloppen. Till en ansökan om barnpension skall det dessutom bifogas ett studieintyg av läroanstalten, om barnpension söks på grundval av sådana studier på heltid som avses i 40 § 1 mom.

Det barn som får barnpension eller barnets vårdnadshavare eller intressebevakare skall till Folkpensionen anmäla

1) när barnets adress ändras eller när barnet flyttar utomlands och flyttar tillbaka till Finland,

2) förändringar i de pensionsinkomster som inverkar på pensionen,

3) när barnet beviljats pension från utlandet som motsvarar pension enligt denna lag, samt

4) när barnet slutat studera på heltid, om pensionen har beviljats på grundval av sådana studier på heltid som avses i 40 § 1 mom.

Den efterlevande maken eller någon annan som har vårdnaden om barnet skall anmäla adoption av ett barn som får barnpension i de fall som avses i 46 § 4 punkten och att vårdnaden om barnet har övertagits av en annan person.

När det gäller ansökan för ett barn som är bosatt utomlands skall ett ämbetsbevis eller en motsvarande utredning bifogas till ansökan.

Den som ansöker om och den som får barnpension skall även lämna Folkpensionsanstalten övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av förmånen.

60 §

Ansökan om och anmälningsskyldighet i fråga om barnförhöjning

Av en ansökan om barnförhöjning skall framgå

1) sökandens, sökandens makes, makas eller sambos samt barnets personuppgifter,

2) uppgifter om huruvida sökanden svarar för barnets försörjning, om barnförhöjning söks med stöd av 51 § 2 mom. för ett barn som bor någon annanstans, och

3) uppgifter om den tid sökanden varit bosatt i Finland, om barnförhöjning söks med stöd av 51 § 1 mom. 2 och 3 punkten.

Den som får barnförhöjning skall till Folkpensionsanstalten anmäla

1) adressförändring, flyttning utomlands och återflyttning till Finland,

2) att en pension eller ersättning som berättigar till barnförhöjning upphör,

3) att makens, makans eller sambons barn har flyttat till ett annat hushåll,

4) att barnet har givits som adoptiv- eller fosterbarn,

5) att mottagaren inte längre sörjer för försörjningen för sitt barn som bor någon annanstans, och

6) att barnet har dött.

Den som ansöker om och den som får barnförhöjning skall även lämna Folkpensionsanstalten övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av förmånen.

61 §

Undersökning för att utreda arbetsförmågan

Den som ansöker om eller får sjukpension skall av grundad anledning enligt föreläggande av Folkpensionsanstalten och för utredande av arbetsförmågan genomgå undersökning av en läkare som utsetts av Folkpensionsanstalten eller vid en sådan verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning som utsetts av Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten betalar kostnaderna för undersökningen.

62 §

Avgörande av en ansökan utifrån tillgängliga uppgifter

En ansökan om en förmån kan avgöras utifrån de uppgifter Folkpensionsanstalten har tillgång till, om sökanden vägrar att lämna uppgifter som behövs för avgörande av ansökan eller att lägga fram den dokumentation som skäligen kan krävas av honom eller henne. Samma förfarande tillämpas, om den som ansöker om eller får sjukpension inte följer ett föreläggande enligt 61 § att genomgå en läkarundersökning eller uppsöka en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning.

63 §

Förmånsbeslut

Sökanden ges ett skriftligt beslut om beviljande, förvägrande, justering, avbrytande, indragning eller återkrav av en förmån. Sökanden skall även ges ett skriftligt beslut när förmånen med stöd av 67 § i denna lag eller 14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) betalas till ett kommunalt organ.

Beslut om justering av en förmån på grund av indexjustering eller på någon annan motsvarande grund som bestäms direkt med stöd av lag ges endast på förmånstagarens begäran.

Beslut enligt denna lag ges avgiftsfritt.

64 §

Utbetalning av en förmån

En förmån betalas månatligen in på det konto i ett penninginstitut i Finland som förmånstagaren har uppgett. En förmån kan dock betalas även på något annat sätt, om det inte är möjligt att betala in den på ett konto eller om sökanden eller förmånstagaren uppger något särskilt skäl för ett annat betalningssätt.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om betalningstidpunkten.

Om den som ansökt om en förmån har avlidit innan ansökan har avgjorts, skall förmånen betalas till den efterlevande maken, boutredningsmannen eller, genom fullmakt av delägarna i dödsboet, till någon annan företrädare för dödsboet högst till utgången av den månad under vilken sökanden avled.

65 §

Avbrytande av förmån på grund av flyttning utomlands

Om en förmånstagare flyttar utomlands för att bosätta sig där, utbetalas förmånen för ett år från ingången av den månad som följer på flyttningen. Utbetalningen av förmånen avbryts dock från ingången av månaden efter flyttningen, om inte förmånstagaren omedelbart innan han eller hon flyttade utomlands varit bosatt i Finland i ett års tid.

När förmånstagaren har återvänt till Finland för att bosätta sig här börjar den förmån som avbrutits betalas ut från ingången av månaden efter den under vilken förmånstagaren återvände. Förmånen betalas retroaktivt för högst sex månader före meddelandet om att förmånstagaren återvänder.

66 §

Avbrytande av förmån på grund av fängelsestraff

Utbetalningen av en förmån till en förmånstagare som avtjänar ovillkorligt fängelsestraff i fängelse avbryts när tre månader har avtjänats av fängelsestraffet eller ett förvandlingsstraff för böter som skall avtjänas utöver det. Om häktningstiden omedelbart före verkställigheten av straffet dras av från straffet, avbryts utbetalningen av förmånen på motsvarande sätt när den sammanräknade tiden för straffverkställigheten och avdraget uppgår till tre månader, dock tidigast från ingången av månaden efter den beräknade tidpunkt då straffet skall börja avtjänas.

En förmån som avbrutits börjar betalas ut från ingången av den månad som följer efter frigivningen. Om en person friges den första dagen i månaden, betalas förmånen dock från ingången av den månaden.

För tryggande av försörjningen kan en förmån som avbrutits eller en del av den betalas ut till förmånstagarens make, maka eller sambo och barn under 16 år.

67 §

Betalning av en förmån till ett kommunalt organ

Folkpensionsanstalten kan besluta att en förmån skall betalas till ett sådant organ i den kommun där förmånstagaren är bosatt som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen för att användas till underhåll för förmånstagaren och hans eller hennes anhöriga enligt 66 § 3 mom., om förmånstagarens eller hans eller hennes anhörigas försörjning möjligen äventyras om förmånen betalas till förmånstagaren själv. En förmån som har betalats på detta sätt får inte i strid med förmånstagarens uttryckliga samtycke användas för något annat ändamål än underhåll under den månad för vilken förmånen har betalats ut.

Framställning om att förmånen skall betalas till ett kommunalt organ kan göras av förmånstagaren, förmånstagarens make, maka eller sambo, någon annan anhörig, den som huvudsakligen sköter förmånstagaren eller det kommunala organ som saken gäller.

68 §

Särskilda bestämmelser om betalning av barnpension

Om inte intressebevakaren för ett minderårigt barn som får barnpension har vårdnaden om barnet, kan barnpensionen betalas till barnets vårdnadshavare. Innan pensionen betalas ut till barnets vårdnadshavare skall Folkpensionsanstalten höra det organ som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen, barnets intressebevakare och barnet, om det fyllt 15 år.

Om barnet har fyllt 15 år kan barnpensionen med intressebevakarens samtycke betalas till barnet.

Barnpensionen kan betalas till det organ som avses i 1 mom. eller med organets samtycke också till någon annan person, om det kan äventyra barnets försörjning att barnpensionen betalas till den som har rätt att lyfta den.

69 §

Pension som betraktas som förskott

Om en pensionstagare som får familjepension beviljas folkpension retroaktivt, betraktas den familjepension som betalats för samma tid som förskott på folkpensionen.

Om en pensionstagare som får folkpension beviljas familjepension retroaktivt, betraktas den folkpension som betalats för samma tid som förskott på familjepensionen.

70 §

Utbetalning av retroaktiv folkpension och barnförhöjning

En retroaktivt beviljad folkpension skall innehållas för Folkpensionsanstalten eller betalas till arbetslöshetskassan till den del som motsvarar den förmån som dessa har betalat ut, om Folkpensionsanstalten beviljar folkpension retroaktivt för samma tid för vilken förmånstagaren har fått

1) en arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

2) utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice,

3) sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, eller

4) rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner.

Det förfarande som anges i 1 mom. tillämpas också, om Folkpensionsanstalten beviljar barnförhöjning retroaktivt för samma tid för vilken förmånstagaren har fått

1) en arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

2) utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice, eller

3) rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner.

Folkpensionen och barnförhöjningen betalas dock till arbetslöshetskassan endast under förutsättning att ett meddelande enligt 11 kap. 14 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa har gjorts minst två veckor före den dag då pensionen och förhöjningen skall betalas ut.

71 §

Temporärt beviljande av pension

Om den som ansöker om folkpension eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp har ansökt om pension eller ersättning också från en annan stat som tillämpar förordningen om social trygghet, kan folkpensionen eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beviljas temporärt för den tid ärendets behandling varar. Om pension eller ersättning från den nämnda staten beviljas retroaktivt, får Folkpensionsanstalten driva in den folkpension och det kompletteringsbelopp som har betalats till ett för stort belopp från den pension eller ersättning som beviljats retroaktivt i den andra staten. När Folkpensionsanstalten har fått uppgifter om den pension som sökanden har ansökt om i den andra staten, fattar den ett slutligt beslut om folkpensionen eller efterlevandepensionen.

72 §

Indrivning av pension från arbetspension eller ersättning som betalas retroaktivt

Folkpension och efterlevandepensionens kompletteringsbelopp kan beviljas temporärt, om ändring har sökts i fråga om arbetspension eller ersättning som skall beaktas som inkomst när det gäller pensionen. Om arbetspension eller ersättning beviljas retroaktivt, får Folkpensionsanstalten från arbetspensionen eller ersättningen driva in den pension som betalats till ett för stort belopp för samma tid. Folkpensionsanstalten får driva in den folkpension som betalats till ett för stort belopp också då arbetspensionsanstalten fortsätter att betala ut rehabiliteringsstöd som beviljats med anledning av ändringssökande.

Folkpensionsanstalten kan hos den som betalar arbetspension driva in pension som denna betalar retroaktivt till den del den motsvarar den folkpension eller det extra fronttillägg som har betalats till ett för stort belopp, om den som betalar arbetspension

1) rättar eller justerar arbetspensionen,

2) efter ett beslut om rättelse beviljar fortsatt rehabiliteringsstöd, eller

3) beviljar familjepension.

Det förfarande som anges i 2 mom. tillämpas också i fråga om pensioner och förmåner som avses i 22 § 1 mom. 3—6 punkten.

I de fall som avses i 1 mom. och 2 mom. 3 punkten skall Folkpensionsanstalten minst två veckor före utbetalningen meddela den som betalar arbetspensionen att arbetspensionen eller en del av den skall betalas till Folkpensionsanstalten. Den som betalar pension, ersättning samt familje- och försörjningspension enligt 22 § 1 mom. 3—6 punkten skall underrättas på motsvarande sätt.

73 §

Temporärt avbrott i utbetalningen

Utbetalningen av en förmån eller en del av den kan avbrytas temporärt, om det är uppenbart att förmånstagaren på grund av ändrade förhållanden eller av någon annan orsak inte har rätt till förmånen eller en del av den. Om förmånstagaren inte lämnar den begärda tilläggsutredningen, avgörs ärendet på basis av de uppgifter som Folkpensionsanstalten har tillgång till.

Om en förmån som avbrutits börjar betalas ut på nytt betalas den inte utan särskilda skäl retroaktivt för en längre tid än sex månader.

74 §

Hur länge en förmån betalas

En förmån betalas till utgången av den månad under vilken förmånstagaren avled.

75 §

Återkrav

Om en förmån enligt denna lag har betalats utan grund eller till ett för stort belopp skall den överskjutande förmånen återkrävas.

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om det anses vara skäligt och om utbetalningen utan grund inte har berott på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som har betalats utan grund är litet. Återkravet kan också frångås helt efter det att beslutet om återkrav har getts, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte har återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som Folkpensionsanstalten senare betalar. Utan förmånstagarens samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämförbar annan förmån.

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas så som en dom som har vunnit laga kraft.

76 §

Preskription av en fordran som återkrävs

Ett beslut om återkrav av en förmån som har betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från utbetalningsdagen.

En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts enligt 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Efter att preskriptionstiden avbrutits börjar en ny preskriptionstid på fem år.

12 kap.

Ändringssökande

77 §

Rätt att söka ändring

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för social trygghet finns i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i lagen om försäkringsdomstolen (132/2003).

Den som är missnöjd med ett beslut som Folkpensionsanstalten gett med stöd av denna lag får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos besvärsnämnden för social trygghet. I besvärsnämndens beslut får ändring sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

En part på vilken förordningen om social trygghet är tillämplig och som är missnöjd med ett beslut som Folkpensionsanstalten har gett med stöd av denna lag, får söka ändring i beslutet efter att ha fått det sammanfattande meddelande med alla EU-länders pensionsbeslut som avses i artikel 48 i rådets förordning (EEG) nr 574/72 gällande tillämpning av EG:s förordning om social trygghet. I ett beslut av Folkpensionsanstalten som gäller förutsättningarna för erhållande av sjukpension får ändring dock sökas så som bestäms i denna lag.

Folkpensionsanstaltens beslut skall följas även om det överklagas till dess att ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

Ändring får inte sökas i ett interimistiskt beslut som Folkpensionsanstalten gett.

78 §

Tid för sökande av ändring

Besvärsskriften skall lämnas in till Folkpensionsanstalten senast den trettionde dagen efter den dag då parten anses ha fått del av beslutet. Om inte något annat visas i samband med sökande av ändring, anses en part ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den då beslutet postades under den adress han eller hon uppgett.

79 §

Självrättelse

Om Folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i besvär som inlämnats till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. Ändring i rättelsebeslutet får sökas så som bestäms i 77 och 78 §.

Om Folkpensionsanstalten inte rättar det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan då genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet.

Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall då utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen senast inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

80 §

Besvär som kommit in efter tiden för sökande av ändring

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som anges i 78 §, kan besvären trots förseningen tas upp till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen.

81 §

Rättelse av sakfel

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

82 §

Rättelse av ett lagakraftvunnet beslut

Om nya upplysningar framkommer i ett ärende som gäller beviljande av en förvägrad förmån eller utökande av en redan beviljad förmån, skall Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Också besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller sökande av ändring. Ändring i beslutet får sökas så som bestäms i 77 och 78 §.

83 §

Nytt avgörande av ett ärende med anledning av beviljad arbetspension eller ersättning

Om den som får folkpension eller efterlevandepension har beviljats en sådan arbetspension eller ersättning enligt 22 § retroaktivt som skall beaktas som inkomst eller om en sådan förmån har höjts, kan Folkpensionsanstalten utan undanröjande av beslutet enligt 84 § eller utan partens samtycke enligt 81 § 2 mom. avgöra ärendet på nytt efter att ha hört den som saken gäller.

84 §

Undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut

Om ett lagakraftvunnet beslut som gäller en förmån enligt denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. Ändring i ett sådant avgörande får sökas på det sätt som föreskrivs i 77 och 78 §.

Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Om ett lagkraftvunnet beslut som besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen fattat enligt denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Ansökan om att ett beslut skall undanröjas skall lämnas in inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

VI AVDELNINGEN

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

13 kap.

Erhållande, utlämnande och hemlighållande av uppgifter

85 §

Uppgifter av myndigheter samt pensions- och försäkringsanstalter

För skötseln av de förmåner som Folkpensionsanstalten ålagts att verkställa har den utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att

1) av befolkningsregistermyndigheterna få de nödvändiga uppgifter som avses i 4 § 1 mom. 1—4 punkten och 2 mom. 1 punkten i befolkningsdatalagen (507/1993) samt ändringar i uppgifterna,

2) av utlänningsverket få identifieringsuppgifter samt uppgifter om familjerättslig ställning och uppehållstillstånd om de utlänningar jämte familjemedlemmar som flyttat till Finland och som finns i utlänningsverkets register samt ändringar i uppgifterna,

3) av Pensionsskyddscentralen, pensionsanstalterna, försäkringsanstalterna samt andra som beviljar eller betalar ut pensioner eller andra ersättningar få uppgifter om pensions- och ersättningsbeslut samt om ändring av pensions- eller ersättningsbelopp och uppgifter om beloppet av arbetspension som intjänats före 63 års ålder,

4) av Pensionsskyddscentralen få uppgifter om att en person med stöd av en för Finland bindande mellanstatlig överenskommelse omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten i Finland,

5) av Utbildningsfonden få personuppgifter och identifieringsuppgifter om dem som ansökt om vuxenutbildningsstöd samt uppgifter om arten av de lösningar i fråga om vuxenutbildningsstöd som gäller dem, uppgifter om tidpunkten för beviljande av stöd och stödbelopp samt ändringar i uppgifterna, samt

6) av arbetslöshetskassorna få uppgifter om grunderna för, beloppen av och ändring av beloppet av inkomstrelaterad dagpenning samt uppgifter om att dagpenning har sökts.

I 1 mom. 3 punkten avsedda uppgifter om pensioner och ersättningar är förmånstagarens personuppgifter, pensions- och ersättningsslag, grunderna för fastställandet, grunden för en förhöjning samt belopp och tid för vilken pensionen eller ersättningen betalas. Uppgifter behöver dock inte lämnas om indexjustering som baserar sig på 98 § i lagen om pension för arbetstagare.

För skötseln av de förmåner som Folkpensionsanstalten ålagts att verkställa har den dessutom utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att av skatteförvaltningen årligen få följande nödvändiga uppgifter med tillhörande identifieringsuppgifter i fråga om fysiska personer:

1) specificerade uppgifter om förvärvs- och kapitalinkomster,

2) uppgifter om avdrag för inkomstens förvärvande och naturliga avdrag,

3) uppgifter om skogsegendom med arealuppgifter,

4) uppgifter om fastigheter och deras vid fastighetsbeskattningen fastställda värden,

5) för beskattningen beräknade uppgifter om nettotillgångar som hänför sig till näringsverksamhet och jordbruk samt andelar i nettotillgångarna i sammanslutningar,

6) uppgifter om antalet offentligt noterade aktier och andelar i placeringsfonder enligt 4 § i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen,

7) uppgifter om försäkringslöner enligt 72 § i lagen om pension för arbetstagare,

8) uppgifter om i lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare avsedda arbetsinkomster fastställda för respektive år, samt

9) uppgifter om obligatoriska pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter.

Utöver vad som bestäms i 3 mom. har Folkpensionsanstalten rätt att av skatteförvaltningen få övriga uppgifter som är nödvändiga för förmånerna.

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt. Om uppgifterna behövs i en bestämd form och detta medför väsentliga merkostnader för den som lämnar ut uppgifterna, skall kostnaderna dock ersättas.

86 §

Uppgifter för avgörande av en förmån

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att få de uppgifter som är nödvändiga för avgörande av en pension eller förmån enligt denna lag eller sådana nödvändiga uppgifter som annars skall beaktas vid verkställigheten av uppdrag som föreskrivs i denna lag, i överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland eller i andra internationella författningar om social trygghet

1) av statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund,

2) av Pensionsskyddscentralen, pensionsanstalterna, försäkringsanstalterna samt andra som beviljar eller betalar ut pensioner eller andra ersättningar,

3) av patientförsäkringscentralen och trafikförsäkringscentralen,

4) av arbetsgivare och arbetslöshetskassor,

5) av läroanstalter i de fall som avses i 40 § 1 mom., när det gäller uppgifter om studier på heltid i fråga om barn som får barnpension,

6) av arbetsplatskassor, samt

7) av penninginstitut när det gäller uppgifter om den som ansöker om eller får efterlevandepension, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på något annat sätt och om det finns grundad anledning att misstänka att den som sökt eller fått en förmån har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter och om han eller hon inte har gett sitt samtycke till att uppgifterna erhålls; begäran om att få uppgifterna skall framställas skriftligen, och innan begäran framställs skall sökanden eller mottagaren underrättas om detta.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har dessutom rätt att på begäran, för avgörande av en sjukpension,

1) av läkare eller andra yrkesutbildade personer enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994),

2) av verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård enligt 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), av dem som verkställer rehabilitering samt av andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården, eller

3) av socialserviceproducenter eller vårdinrättningar

få utlåtanden och övriga nödvändiga uppgifter ur journalhandlingar för den som ansöker om pension samt uppgifter om hans eller hennes rehabilitering, hälsotillstånd, vård och arbetsförmåga, om inte sökanden själv lämnar uppgifterna.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har rätt att få de uppgifter som nämns i 1 och 2 mom. avgiftsfritt. Yrkesutbildade personer enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och socialserviceproducenter har dock rätt att få ett skäligt arvode för de utlåtanden som de har gett på grundval av den skyldighet att lämna uppgifter som föreskrivs i 2 mom.

87 §

Uppgifter av Pensionsskyddscentralen och vissa pensionsbetalare

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall Pensionsskyddscentralen, Statskontoret och Kommunernas pensionsförsäkring på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter lämna Folkpensionsanstalten

1) uppgifter om det uppskattade beloppet av arbetspensionen för ansökningsförfarandet i fråga om sjukpension, samt

2) uppgifter om beloppet av den i 22 § 4 mom. avsedda förväntade arbetspension som intjänats före 63 års ålder för beräkning av folkpensionsbeloppet.

För klarläggande av rätt till ålderspension enligt denna lag har Folkpensionsanstalten också rätt att av Pensionsskyddscentralen få personuppgifter om de 65 år fyllda arbetspensionsförsäkrade som inte får arbetspension.

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt.

88 §

Uppgifter om institutionsvård och fängelsestraff

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall inrättningar enligt 5 § 3 och 4 mom. i denna lag och organ enligt 6 § i socialvårdslagen utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om att en förmånstagare blivit intagen för institutionsvård och om att vården har upphört. Uppgifter skall lämnas om sådan vård som kan uppskattas pågå minst tre månader eller som har pågått i två månader och alltjämt fortsätter.

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall fängelser utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om när ett straff börjar, när en person friges samt när frihet på prov börjar och avbryts. Uppgifter skall lämnas om förmånstagare som har börjat avtjäna ett över tre månader långt fängelsestraff eller ett förvandlingsstraff för böter som skall avtjänas utöver det. Uppgifter skall också lämnas då häktningstiden omedelbart före straffverkställigheten dras av från straffet och den sammanräknade tiden för avdraget och straffverkställigheten överstiger tre månader.

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt.

89 §

Uppgifter för förhandlingsförfarande avseende institutionsvård

För det förhandlingsförfarande som avses i 5 § 5 mom. har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att på begäran avgiftsfritt få de uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ett ärende och som gäller verksamhetsenhetens verksamhet, lokaler, antalet anställda, innehållet i vården, dess art och omfattning, avtal som ingåtts om vården och ersättning som betalas för vården.

Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att vid nämnda förhandlingsförfarande på begäran få för avgörandet nödvändiga sekretessbelagda uppgifter ur journalhandlingarna, uppgifter om hälsotillståndet för den som får vård samt om hans eller hennes läkemedel och inkomster av kommunens social- och hälsovårdsmyndigheter och inrättningar eller av berörda statliga eller privata verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård.

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om Folkpensionsanstaltens rätt att få sekretessbelagda uppgifter gäller även social- och hälsovårdsministeriet.

90 §

Utlämnande av uppgifter i vissa fall

Utöver vad som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till

1) Pensionsskyddscentralen, pensions- och försäkringsanstalterna och andra som beviljar eller betalar ut pensioner eller ersättningar lämna sådana uppgifter om pensionsbeslut enligt denna lag som är nödvändiga för bedömningen av det totala pensionsskyddet,

2) Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalterna samt till myndigheter och inrättningar i länder som har ingått överenskommelse om social trygghet med Finland och i länder som omfattas av förordningen om social trygghet lämna sådana uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten av överenskommelserna och förordningen samt av andra sociala förmåner som de sköter,

3) en i 61 § avsedd läkare eller verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning lämna sådana uppgifter om en person som sänds för att genomgå undersökning vilka gäller personens hälsotillstånd, sjukdom, yrke och arbetsförhållanden samt vårdåtgärder och typen av arbete, samt

4) Utlänningsverket lämna sådana uppgifter som gäller förmåner vilka Folkpensionsanstalten enligt bestämmelserna skall verkställa och som är nödvändiga för utförandet av de uppgifter som anges i medborgarskapslagen (359/2003) och utlänningslagen (301/2004).

91 §

Användning av uppgifter som fåtts för andra förmåner

När Folkpensionsanstalten behandlar en förmån enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda uppgifter som den har fått för fullgörandet av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att uppgifterna påverkar en förmån enligt denna lag, om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt.

92 §

Vidarebefordran av uppgifter

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att vidarebefordra uppgifter som erhållits med stöd av 85 § 1 mom. 1 och 3 punkten till en sådan mottagare som med stöd av lag har rätt att få uppgifterna.

93 §

Uppgifter till utsökningsmyndigheter

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utmätning, på begäran av en behörig myndighet, lämna ut uppgifter om beloppen av förmåner enligt denna lag. Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att uppge vilka andra inrättningar som den vet betalar ut pensioner och andra sociala förmåner.

94 §

Teknisk anslutning

Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten rätt att på de villkor som anges i det momentet öppna en teknisk anslutning till sådana sekretessbelagda uppgifter i sina register som den med stöd av 90 § 1 och 2 punkten samt 92 och 93 § har rätt att lämna de mottagare som avses i paragraferna.

Vad som i denna paragraf bestäms om öppnande av en teknisk anslutning och lämnande av uppgifter med hjälp av den gäller även Folkpensionsanstaltens rätt att med hjälp av en teknisk anslutning få sekretessbelagda personuppgifter enligt 85 § och 86 § 1 mom. 1—6 punkten samt 86 § 2 mom., till den del det gäller en i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter avsedd verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård eller en socialserviceproducent eller någon annan vårdinrättning. Detsamma gäller sekretessbelagda uppgifter enligt 87 och 89 §.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

95 §

Uppgifter till myndigheter

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utredning av brott och missbruk till ett ministerium, skatteförvaltningen samt inrättningar eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade sociala trygghetssystemet och som administrerar sociala trygghetsförmåner som påverkas av förmåner som avses i denna lag lämna uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag.

Följande uppgifter lämnas i fråga om den som fått förmåner enligt denna lag:

1) personbeteckning och andra identifieringsuppgifter,

2) uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar, samt

3) övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter och andra tillsynsåtgärder av engångsnatur som utförs för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot den sociala tryggheten.

Folkpensionsanstalten har rätt enligt 1 mom. att lämna uppgifter enligt 2 mom. även till polis- och åklagarmyndigheterna till den del uppgifterna är nödvändiga för att utreda brott eller väcka åtal.

I de situationer som avses i denna paragraf får uppgifter dock inte lämnas om en persons hälsotillstånd eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.

96 §

Uppgifter till sökande

Folkpensionsanstalten skall på förhand på lämpligt sätt informera pensionssökanden om var uppgifter om honom eller henne finns att få och vart uppgifterna i regel kan lämnas ut.

14 kap.

Finansiering

97 §

Förmåner och utgifter som skall finansieras

Ålderspensioner, sjukpensioner, barnförhöjningar och familjepensioner enligt denna lag samt arbetslöshetspensioner och individuella förtidspensioner enligt lagen om införande av folkpensionslagen betalas ur Folkpensionsanstaltens folkpensionsfond. Ur folkpensionsfonden betalas även sådana folkpensions- och familjepensionsutgifter som enligt 15 § i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981) anses utgöra en del av grundskyddsandelen samt 40 procent av Folkpensionsanstaltens verksamhetskostnader.

98 §

Folkpensionsfondens intäkter

Förmåner och verksamhetskostnader enligt 97 § som betalas ur folkpensionsfonden finansieras med medel som inflyter av arbetsgivarnas folkpensionsavgifter, med statens betalningsandelar och med folkpensionsfondens övriga intäkter.

Folkpensionsfondens övriga intäkter består av fondens avkastning av placeringar.

99 §

Arbetsgivares folkpensionsavgift

Arbetsgivare skall betala arbetsgivares folkpensionsavgift. För privata arbetsgivare har avgiften graderats i förhållande till de avskrivningar som arbetsgivaren har gjort på anskaffningsutgifterna för förslitning underkastade anläggningstillgångar och i förhållande till de löner som arbetsgivaren har betalat.

Arbetsgivares folkpensionsavgift betalas som en del av arbetsgivares socialskyddsavgift. Bestämmelser om arbetsgivares socialskyddsavgift finns i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/1963). Avgiftsprocenten för och graderingen av arbetsgivares folkpensionsavgift anges särskilt genom lag.

100 §

Folkpensionsanstaltens finansieringsandel

Folkpensionsanstalten finansierar 60 procent av pensionerna enligt 97 §, med undantag för familjepensioner.

Folkpensionsanstalten finansierar dessutom barnförhöjningarna och verksamhetskostnaderna enligt 97 § till fullt belopp.

101 §

Statens finansieringsandel

Familjepensioner enligt 97 § finansieras med statsmedel.

Staten ansvarar också för folkpensionsutgifterna till den del Folkpensionsanstaltens finansieringsandel inte täcker dem.

102 §

Statens garantibelopp och likviditetsbelopp

Folkpensionsfondens med det främmande kapitalet minskade finansieringstillgångar skall vid kalenderårets utgång utgöra minst fyra procent av de årliga totalutgifterna för folkpensionsförsäkringen (finansieringstillgångarnas minimibelopp). Om intäkterna i folkpensionsfonden inte räcker till för att finansieringstillgångarnas minimibelopp skall uppnås, betalas den bristande delen av statsmedel (garantibelopp).

Utöver vad som i 1 mom. bestäms om garantibeloppet och i 101 § om statens finansieringsandel, skall staten till Folkpensionsanstalten betala ett så stort belopp att folkpensionsfondens likviditet vid varje tidpunkt är tillräckligt tryggad (likviditetsbelopp).

103 §

Betalning av statens andel och garantibeloppet

Staten skall månatligen i förskott på statens finansieringsandel betala Folkpensionsanstalten 90 procent av de uppskattade finansieringsandelarna enligt 101 §.

Staten skall månatligen i förskott på garantibeloppet betala Folkpensionsanstalten ett belopp som motsvarar en tolftedel av det uppskattade årliga garantibeloppet. För tryggande av Folkpensionsanstaltens finansiering eller om det årliga förskottsbeloppet förändras väsentligt, kan förskottet periodiseras på ett annat sätt än vad som föreskrivs ovan.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om fastställandet och betalningen av förskotten och statens slutliga andelar samt om de uppgifter som behövs för detta.

104 §

Beräkning över utgifterna för följande år

Folkpensionsanstalten skall årligen senast den 15 maj tillställa social- och hälsovårdsministeriet en beräkning över de förmånsutgifter och de verksamhetskostnader för Folkpensionsanstalten som skall betalas ur folkpensionsfonden samt en beräkning över statens garantibelopp följande år. Beräkningen skall justeras, om dess grunder har förändrats väsentligt.

105 §

Folkpensionsanstaltens rätt att utöva tillsyn

Folkpensionsanstalten har rätt att utöva tillsyn över fastställande, debitering, uppbörd och redovisning av arbetsgivares folkpensionsavgift samt att i dessa avseenden granska beskattningshandlingarna.

15 kap.

Särskilda bestämmelser

106 §

Förhöjning för dröjsmålstiden

Om utbetalningen av en förmån enligt denna lag fördröjs, betalas den fördröjda förmånen förhöjd för dröjsmålstiden. Räntefoten per år för förhöjningen är referensräntan för den halvårsperiod före betalningsdagen som avses i 12 § i räntelagen (633/1982) förhöjd med sju procentenheter.

Skyldigheten att betala förmånen förhöjd gäller dock inte den del av förmånen som betalas till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa.

En beräknad förmånsförhöjning för dröjsmålstiden eller en del av den betalas inte om beloppet understiger 1,47 euro.

107 §

Dröjsmålstiden

Den förhöjning som betalas för dröjsmålstiden beräknas på varje dag av dröjsmålstiden. Dröjsmålstiden anses börja då tre kalendermånader har förflutit från utgången av den månad under vilken sökanden till Folkpensionsanstalten lämnat in sin ansökan eller ett annat motsvarande anspråk samt lämnat en sådan utredning om förmånens grund och belopp som skäligen kan krävas av honom eller henne. Härvid beaktas även Folkpensionsanstaltens möjligheter att inhämta utredning. Om en pension eller ersättning enligt 22 § ännu inte har avgjorts slutligt, anses dröjsmålstiden börja först då en kalendermånad har förflutit från utgången av den månad under vilken meddelande om pensionen eller ersättningen kommit till Folkpensionsanstalten. På en förmånspost som med stöd av ett och samma beslut skall betalas senare beräknas förhöjningen från förfallodagen.

Har ändring sökts i ett beslut av Folkpensionsanstalten, kan besvärsinstansen besluta att förhöjningen skall beräknas från en senare tidpunkt än den som avses i 1 mom., om Folkpensionsanstalten visar att det i ändringssökandens förhållanden har inträffat en väsentlig förändring under den tid då ändringsansökan varit anhängig.

Om en förmån inte har kunnat betalas ut i tid av skäl som beror på sökanden, är Folkpensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för längre tid än från den dag då hindret enligt vad Folkpensionsanstalten känner till upphörde. Om utbetalningen av en förmån fördröjs till följd av en bestämmelse i lag eller på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln eller i den allmänna betalningsförmedlingen eller av något annat motsvarande oöverstigligt hinder, är Folkpensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för tiden för det dröjsmål som orsakats av ett sådant hinder.

När den förhöjning som skall betalas för dröjsmålstiden beräknas skall ett år anses ha 360 dagar och en månad 30 dagar.

108 §

Minskning av pension på grund av institutionsvård

Om en folkpensionstagare eller en mottagare av efterlevandepension fortgående får offentlig institutionsvård enligt 5 § 3 och 4 mom. minskas pensionen när vården har varat i tre månader enligt följande:

1) av folkpensionen betalas inte den del som överstiger 256,36 euro i månaden och för en gift eller samboende folkpensionstagare betalas inte den del som överstiger 231,76 euro i månaden,

2) av efterlevandepensionens kompletteringsbelopp betalas inte den del som överstiger 174,56 euro i månaden och för en gift eller samboende mottagare av efterlevandepensionens kompletteringsbelopp betalas inte den del som överstiger 149,96 euro i månaden.

Pensionen betalas till oförminskat belopp till utgången av den månad under vilken institutionsvården har varat tre månader.

Om ålderspensionen har skjutits upp eller tidigarelagts enligt 10 § 2 och 3 mom., höjs eller minskas beloppen enligt 1 mom. på motsvarande sätt.

Om den som fortgående får offentlig institutionsvård får bostadsbidrag för pensionstagare, betalas pensionen dock till oförminskat belopp till utgången av den månad under vilken institutionsvården har varat nio månader.

Pensionen betalas till oförminskat belopp från ingången av månaden efter den under vilken institutionsvården upphörde, om institutionsvården upphör den sextonde dagen i månaden eller senare. I annat fall betalas pensionen till oförminskat belopp från ingången av den månad under vilken institutionsvården upphörde.

109 §

Indexbindning

De belopp som anges i denna lag, bortsett från inkomstgränsen enligt 17 § 1 mom. och 33 § 1 mom. 4 punkten, binds vid förändringar i prisnivån så som bestäms i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2001 har beräknats.

110 §

Avrundning av beloppen

De årliga inkomstposter som inverkar på fastställandet av en förmån avrundas till närmaste euro.

De förmåner som skall betalas ut och deras minimibelopp avrundas till närmaste cent.

111 §

Utmätnings- och överföringsförbud

En förmån enligt denna lag får inte utmätas.

Utan hinder av 1 mom. kan en förmån enligt denna lag utmätas för att driva in ett underhållsbidrag eller ett därmed jämförbart skadestånd som skall betalas till barn.

Ett avtal om överföring av en förmån enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

112 §

Tillämpningsbestämmelse

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till folkpensionslagen (347/1956) eller familjepensionslagen (38/1969) eller till en förmån som beviljats eller betalas med stöd av dem, skall hänvisningen anses avse motsvarande bestämmelser i denna lag och en förmån enligt denna lag, om inte något annat följer av denna lag eller lagen om införande av denna lag.

113 §

Ikraftträdande

Om ikraftträdandet av denna lag liksom om arbetslöshetspension, individuell förtidspension, familjepension som beviljas efter en förmånslåtare som avlidit före den 1 juli 1990 samt om andra förmåner som beviljats innan denna lag har trätt i kraft och om hur förmånerna bibehålls bestäms särskilt genom lag.

_______________

Lag

om införande av folkpensionslagen

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Folkpensionslagens ikraftträdande

Folkpensionslagen (     /200  ) träder i kraft den 1 januari 2008.

Genom denna lag upphävs folkpensionslagen av den 8 juni 1956 (347/1956), nedan 1956 års folkpensionslag, och familjepensionslagen av den 17 januari 1969 (38/1969) jämte ändringar.

Folkpensionslagen tillämpas också på pensioner och förmåner som beviljats med stöd av 1956 års folkpensionslag och familjepensionslagen.

Folkpension som med stöd av lagen om allmän dyrortsklassificering av kommunerna (955/1973) och förordningen om allmän dyrortsklassificering av kommunerna (1230/2005) betalas i enlighet med dyrortsklass II när folkpensionslagen träder i kraft omvandlas från den 1 januari 2008 så att den betalas enligt 19 och 108 § i folkpensionslagen samt efterlevandepensionens kompletteringsbelopp på motsvarande sätt så att det betalas enligt 30 och 108 § i folkpensionslagen.

Folkpension som betalas när folkpensionslagen träder i kraft omvandlas från den 1 januari 2008 till att motsvara folkpensionslagen så att den förhöjning av livräntan enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) som skall betalas med stöd av 8 § 2 mom. och 9 § i nämnda lag inte beaktas som inkomst i folkpensionen.

Familjepension som betalas när folkpensionslagen träder i kraft omvandlas från den 1 januari 2008 till att motsvara folkpensionslagen så att kalkylerad avkastning på skog och sådan beräknad inkomst av egendom som avses i 15 b § 2 mom. i familjepensionslagen inte beaktas som inkomst när det gäller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp.

Omvandlingarna enligt 4—6 mom. görs utan ansökan, och beslut om omvandling av pensionen meddelas på begäran.

Utbetalningen av de förmåner som betalas ut vid folkpensionslagens ikraftträdande fortsätter i övrigt på tidigare grunder fram till nästa justering enligt 24, 36 och 45 § i folkpensionslagen eller till dess att förmånen upphör. Vid justeringen görs ingen ny avvägning av bosättningstiden enligt 21 och 32 § i folkpensionslagen.

Om en förmån enligt folkpensionslagen beviljas eller justeras retroaktivt för tiden före den 1 januari 2008, tillämpas 1956 års folkpensionslag och familjepensionslagen.

Om en ansökan har inkommit före folkpensionslagens ikraftträdande, beviljas inte förmånen utan särskilda skäl retroaktivt för en längre tid än ett år.

2 §

Arbetslöshetspension

En före 1950 född långvarigt arbetslös person som fyllt 60 år har rätt att få arbetslöshetspension till dess att han eller hon fyller 65 år, förutsatt att han eller hon uppfyller villkoren enligt 22 c § 1 mom. i 1956 års folkpensionslag.

I fråga om arbetslöshetspension tillämpas dessutom vad som i 1956 års folkpensionslag i

1) 22 c § 2—4 mom. bestäms om beviljande och betalning av arbetslöshetspension,

2) 31 a § bestäms om avbrytande och återkrav av arbetslöshetspension,

3) 35 § 4 mom. bestäms om omvandling av arbetslöshetspension till invaliditetspension och om betraktande av arbetslöshetspension som en delbetalning av invaliditetspensionen (sjukpensionen), och

4) 46 c § 3 mom. bestäms om straffanstalters anmälningsskyldighet.

Den som får arbetslöshetspension skall till Folkpensionsanstalten anmäla

1) att han eller hon vistas utomlands eller om det finns någon annan motsvarande orsak till att han eller hon inte kan ta emot arbete,

2) att han eller hon börjar förvärvsarbeta och att förvärvsinkomsten uppgår till minst det belopp som avses i 4 c § 4 mom. 2 punkten i lagen om pension för arbetstagare (395/1961), samt

3) att han eller hon vägrar ta emot ett av arbetskraftsmyndigheten anvisat i 22 c § 2 mom. 3 punkten i 1956 års folkpensionslag avsett arbete som fortgår minst en månad.

I fråga om arbetslöshetspension tillämpas i övrigt bestämmelserna om definitioner och tilllämpningsområde i 3—9 §, grunderna för fastställande av folkpension i 4 kap., verkställighet i 54 och 55 §, 56 § 1 och 4 mom. samt 62—64, 67 och 69—76 §, ändringssökande i 12 kap., erhållande, utlämnande och hemlighållande av uppgifter i 13 kap., finansiering i 14 kap. och förhöjning för dröjsmålstiden, institutionsvård, indexbindning, avrundning av beloppen samt utmätnings- och överföringsförbud i 15 kap. i folkpensionslagen.

Arbetslöshetspension omvandlas utan ansökan till ålderspension enligt folkpensionslagen när pensionstagaren fyller 65 år, om inte grunderna för fastställande av pensionen ändras.

Den som får arbetslöshetspension enligt 1956 års folkpensionslag, denna lag, lagen om sjömanspensioner (1290/2006), de lagar som nämns i 3 § 2 mom. 1 och 3—7 punkten i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), 28 § i lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (396/2006), 28 § i lagen om införande av lagen om pension för företagare (1273/2006), 27 § i lagen om införande av lagen om pension för lantbruksföretagare (1281/2006) eller 14 § i lagen om införande av lagen om statens pensioner (1296/2006) har rätt till barnförhöjning enligt 10 kap. i folkpensionslagen.

3 §

Individuell förtidspension

En före 1944 född person har rätt att enligt 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av folkpensionslagen (639/2003) få individuell förtidspension till dess att han eller hon fyller 65 år så som bestäms i 22 a § i 1956 års folkpensionslag. I fråga om individuell förtidspension tillämpas vad som i 26 § 7 mom. i 1956 års folkpensionslag bestäms om beaktande av pensionsinkomster och vad som i 53 § 2 mom. i folkpensionsförordningen (594/1956) bestäms om anmälningsskyldighet för den som får individuell förtidspension.

I fråga om individuell förtidspension tillämpas i övrigt bestämmelserna om definitioner och tillämpningsområde i 3—9 §, grunderna för fastställande av folkpension i 4 kap., verkställighet i 54, 55, 57, 61—67 och 69—76 §, ändringssökande i 12 kap., erhållande, utlämnande och hemlighållande av uppgifter i 13 kap., finansiering i 14 kap. och förhöjning för dröjsmålstiden, institutionsvård, indexbindning, avrundning av beloppen samt utmätnings- och överföringsförbud i 15 kap. i folkpensionslagen.

Individuell förtidspension omvandlas utan ansökan till ålderspension enligt folkpensionslagen när pensionstagaren fyller 65 år, om inte grunderna för fastställande av pensionen ändras.

Den som får individuell förtidspension enligt ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av folkpensionslagen (639/2003), denna lag eller de arbetspensionslagar för den offentliga sektorn som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare har rätt till barnförhöjning enligt 10 kap. i folkpensionslagen.

4 §

Rätt till efterlevandepension för efterlevande makar födda före den 1 juli 1950

Rätt till efterlevandepension har en efterlevande make som är född den 1 juli 1950 eller tidigare, om

1) han eller hon den 1 juli 1990 eller från ett tidigare datum var gift med förmånslåtaren,

2) äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren hade fyllt 65 år, och

3) äktenskapet vid förmånslåtarens död hade varat minst tre år.

I fråga om efterlevandepension för en efterlevande make som avses i 1 mom. tillämpas i övrigt vad som bestäms om efterlevandepension i folkpensionslagen.

5 §

Familjepension efter en förmånslåtare som avlidit före den 1 juli 1990

Om en förmånslåtare har avlidit före den 1 juli 1990, bestäms rätten till familjepension enligt 6 §, 7 § 4 punkten, 8, 9, 9 b och 12 § samt 13 § 2 mom. i familjepensionslagen. Engångsbetalningen till den efterlevande maken bestäms enligt 14 § i nämnda lag. För familjepension gäller i övrigt 5—9 och 11—15 kap. i folkpensionslagen, dock så att arbetsinkomster enligt 34 § i sin helhet beaktas som årsinkomst.

Om förmånslåtaren har avlidit före den 1 juli 1990, fortsätter utbetalningen av barnpension och efterlevandepension till dess att barnet fyller 18 år. Den efterlevande maken har dock rätt till fortsättningspension, om han eller hon hade fyllt 40 år när barnet fyllde 18 år. Barnpension betalas till minst det belopp som före den 1 juli 1990 betalades utan förskottsinnehållning av skatt.

6 §

Barnförhöjning som börjat före den 1 januari 1996

Utbetalningen av barnförhöjning som betalas när folkpensionslagen träder i kraft och som har börjat före den 1 januari 1996 fortsätter så länge som pensionstagarens rätt till barnförhöjning fortsätter att gälla på tidigare grunder för fastställandet.

7 §

Betalning av folkpension, familjepension och barnförhöjning till utlandet

Om folkpension, familjepension eller barnförhöjning har betalats till utlandet med stöd av 41 § i 1956 års folkpensionslag, fortsätter utbetalningen av pensionen eller förhöjningen på tidigare grunder till nästa justering enligt 24, 36 eller 45 § i folkpensionslagen eller till dess att förmånen upphör.

8 §

Arbetspension som beaktas som inkomst när pensionsfallet inträffat före den 1 juli 1975

Vid beräkning av folkpensionen och efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beaktas som inkomst sammanlagt högt 5 550 euro om året av på pensionsfall som har inträffat före den 1 juli 1975 grundad

1) ålders-, invalid- eller arbetslöshetspension som betalas i enlighet med minimivillkoren i 1961 års lag om pension för arbetstagare, lagen om pension för lantbruksföretagare (467/1969) eller lagen om pension för företagare (468/1969),

2) ålders-, invalid- eller arbetslöshetspension som betalas enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (134/1962) eller lagen om sjömanspensioner (72/1956),

3) generationsväxlingspension som betalas enligt 1969 års lag om pension för lantbruksföretagare, vad grundbeloppet beträffar, samt

4) i 8 § 4 mom. 3—9 punkten i 1961 års lag om pension för arbetstagare nämnd ålders-, invalid- eller arbetslöshetspension, till den del den inte för var och en av pensionerna överstiger 1/9 procent av den pensionsgrundande lönen för varje månad som har beaktats när pensionen fastställdes, dock inte för flera än 360 månader.

Pension som avses i 1 mom. 4 punkten beaktas i övrigt i sin helhet som inkomst i folkpensionen.

Om pensionstagaren är gift eller lever i ett samboförhållande som avses i 5 § 1 mom. i folkpensionslagen, är det belopp som avses i 1 mom. 4 559 euro om året.

Personens övriga inkomster som inverkar på folkpensionen eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp dras av från de belopp som nämns i 1 och 2 mom., och till det erhållna beloppet läggs den del av inkomsterna som överstiger 2 091 euro.

Pensionsfallet anses ha inträffat då

1) den försäkrade har nått den ålder som berättigar till pension,

2) den försäkrade har blivit oförmögen att arbeta i så hög grad att han eller hon har rätt till pension,

3) det första intyget som berättigar till arbetslöshetspension har utfärdats av en arbetskraftsmyndighet, eller

4) överlåtelse av en brukningsenhet för erhållande av generationsväxlingspension har skett eller ett villkorligt beslut om beviljande av generationsväxlingspension har meddelats.

Ett nytt pensionsfall anses dock inte ha inträffat då arbetslöshetspension har omvandlats till sjukpension, då sjukpension har omvandlats till generationsväxlingspension eller då pension har omvandlats till ålderspension.

Bestämmelserna i 1—5 mom. tillämpas när före den 1 januari 1983 inledd

1) försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst beaktas som inkomst när folkpension och efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beräknas, och

2) avträdelsepension enligt lagen om avträdelsepension (16/1974) beaktas som inkomst när efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beräknas.

9 §

Arbetspension som beaktas som inkomst när det gäller folkpension och efterlevandepensionens kompletteringsbelopp som börjar den 1 januari 2005 eller senare

Om en ålderspension från arbetspensionssystemet enligt 22 § 1 mom. 1 punkten i folkpensionslagen har börjat den 1 januari 2005 eller senare och pensionstagaren har fyllt 63 år senast den 31 december 2004, beaktas som inkomst den arbetspension som intjänats före den 31 december 2004.

Om folkpension eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp har börjat eller justerats den 1 januari 2005 eller senare, beaktas ålderspension från arbetspensionssystemet enligt 22 § 1 mom. 1 punkten i folkpensionslagen vilken börjat före den nämnda tidpunkten som inkomst i enlighet med de bestämmelser i 1956 års folkpensionslag som gällde när lagen om ändring av folkpensionslagen (639/2003) trädde i kraft.

10 §

Prioriterade pensionsinkomster och vissa förmåner från utlandet

När folkpensionsbeloppet beräknas beaktas inte som inkomst

1) på trafikförsäkringslagstiftningen grundad ersättning för inkomstbortfall som har börjat betalas ut före den 1 januari 1985 eller ersättning för inkomstbortfall som har betalats för högst ett år och som betalas på grund av skada som uppkommit före den 1 januari 1995,

2) olycksfallspension, familjepension, livränta och försörjningspension enligt lagstiftningen om frivillig olycksfallsförsäkring, om förmånen har börjat betalas ut före den 1 januari 1994.

När folkpensionsbeloppet och efterlevandepensionens kompletteringsbelopp beräknas beaktas inte som inkomst olycksfallspension och livränta enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring (625/1991) och inte heller ersättning för inkomstbortfall och sjukpension enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991) om förmånen har börjat betalas ut före den 1 januari 1999, så länge utbetalningen av förmånen fortsätter utan avbrott.

När beloppet av folkpension och efterlevandepensionens kompletteringsbelopp som har börjat före den 1 januari 1997 beräknas beaktas som inkomst en sådan förmån enligt 22 § 2 mom. i folkpensionslagen som har börjat betalas från utlandet före den 1 januari 1997, om folkpensionen eller efterlevandepensionen justeras med stöd av 24 eller 36 § i folkpensionslagen. Om folkpension eller efterlevandepension beviljas eller justeras för tiden före den 1 januari 1997, beaktas en förmån som betalas från utlandet som inkomst från och med den 1 januari 1997.

När folkpensionsbeloppet beräknas beaktas inte som inkomst en förhöjning enligt 5 a § 1 mom. i 1961 års lag om pension för arbetstagare, sådant det lyder i lag 1263/1999, eller en motsvarande förhöjning, om personen fyllt 65 år den 1 januari 1980 eller senare.

11 §

Skydd av folkpension när understödsdelen och understödstillägget kombineras till en tilläggsdel

Om det i folkpension som betalas när folkpensionslagen träder i kraft ingår en del som betalas därför att en kombination av understödsdelen och understödstillägget till en tilläggsdel den 1 januari 1983 skulle ha blivit mindre än understödsdelen och understödstillägget tillsammans, fortsätter utbetalningen av folkpensionen på tidigare grunder till dess att folkpensionen skall justeras med stöd av 24 § i folkpensionslagen. Samma förfarande tillämpas, om det i folkpensionen ingår en del som betalas därför att makarnas tilläggsdelar tillsammans skulle ha blivit mindre den 1 januari 1984.

12 §

Skydd av folkpension och efterlevandepension mot inverkan av familjeförhållanden

Om folkpensionen för en person som är gift eller lever i ett samboförhållande har börjat före den 1 september 1991 och dess tilläggsdel har fastställts enligt familjeförhållandena för en person som inte är gift eller inte lever i ett samboförhållande, fortsätter utbetalningen av folkpensionen vid folkpensionslagens ikraftträdande på tidigare grunder till dess att folkpensionen justeras på grund av ingående eller upplösning av äktenskap eller inledande eller avslutande av ett samboförhållande.

Om efterlevandepensionen för en gift person har börjat före den 1 september 1991 och dess tilläggsdel har fastställts enligt familjeförhållandena för en ogift person, fortsätter utbetalningen av efterlevandepensionen vid folkpensionslagens ikraftträdande på tidigare grunder till dess att efterlevandepensionen justeras på grund av ingående eller upplösning av äktenskap eller maken eller makan till den som får efterlevandepensionen beviljas folkpension eller familjepension.

13 §

Betalning av folkpension och efterlevandepension enligt de bestämmelser som gällde före den 1 januari 1994

Om folkpension betalas utan att den har avvägts enligt den tid som pensionstagaren har varit bosatt i Finland, fortsätter utbetalningen av pensionen på tidigare grunder när folkpensionslagen träder i kraft. Folkpensionstagaren kan ansöka om att pensionen beräknas på nytt i enlighet med folkpensionslagen.

Om efterlevandepension betalas utan att den har avvägts enligt den tid som förmånslåtaren var bosatt i Finland, fortsätter utbetalningen av pensionen på tidigare grunder när folkpensionslagen träder i kraft. Familjepensionstagaren kan ansöka om att pensionen beräknas på nytt i enlighet med folkpensionslagen.

14 §

Justering av folkpension och efterlevandepension som börjat före den 1 januari 2008

Om en person får folkpension eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp när folkpensionslagen träder i kraft och om grunderna för fastställande av en pension eller en annan förmån som beaktats som inkomst när det gäller folkpensionen eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp ändras efter det att denna lag har trätt i kraft, skall folkpensionen eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp justeras och pensionen eller förmånen beaktas som inkomst enligt folkpensionslagen till beloppet vid justeringstidpunkten.

Om en person får folkpension eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp när folkpensionslagen träder i kraft och om folkpensionen eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp justeras i enlighet med 24 § 1 mom. eller 36 § 1 mom. 3 eller 4 punkten i folkpensionslagen efter det att denna lag har trätt i kraft, skall en pension eller en annan förmån beaktas som inkomst till det tidigare beloppet justerat med folkpensionsindexet, förutsatt att grunderna för fastställande av pensionen eller förmånen inte har ändrats.

Om en person vid folkpensionslagens ikraftträdande får efterlevandepensionens kompletteringsbelopp enligt familjepensionslagen och en pension eller en annan förmån har beaktats som inkomst vid beräkningen av kompletteringsbeloppet, och personen i fråga börjar få folkpension efter det att folkpensionslagen har trätt i kraft, skall pensionen eller förmånen beaktas som inkomst justerad med folkpensionsindexet. Samma förfarande tillämpas när den som vid folkpensionslagens ikraftträdande har fått folkpension och en pension eller en annan förmån har beaktats som inkomst när det gäller pensionsbeloppet, börjar få efterlevandepensionens kompletteringsbelopp. För att detta moment skall vara tillämpligt förutsätts det att grunderna för fastställande av den pension eller därmed jämförbara förmån som skall beaktas som inkomst inte har ändrats.

Om invaliditetspension (sjukpension), arbetslöshetspension eller individuell förtidspension enligt 1956 års folkpensionslag som betalas när denna lag träder i kraft omvandlas till ålderspension eller om arbetslöshetspension enligt 1956 års folkpensionslag omvandlas till sjukpension efter folkpensionslagens ikraftträdande, ändras inte pensionsbeloppet, förutsatt att grunderna för fastställande av en pension eller en annan förmån som beaktats som inkomst när det gäller pensionen inte ändras.

Denna paragraf tillämpas endast på sådana arbetspensioner och andra förmåner som skall beaktas som inkomst och vilka baserar sig på en lag, förordning eller offentlig pensionsstadga eller på rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Indexjustering eller en motsvarande justering av pensioner eller andra förmåner betraktas inte som en ändring av grunderna för fastställandet.

15 §

Preskription av fordringar

Bestämmelserna i 75 § 2 mom. i folkpensionslagen tillämpas också på förmåner som betalats utan grund och på fordringar som uppkommit före den 1 juni 2004. När preskriptionstiden för sådana fordringar räknas ut beaktas också tiden före den 1 juni 2004. Fordringarna preskriberas dock tidigast tre år efter den nämnda tidpunkten, om de inte också enligt de bestämmelser som gällde den 31 december 2003 preskriberas innan dess.

16 §

Indexbindning

De belopp som anges i 8 § binds vid förändringar i prisnivån enligt lagen om folkpensionsindex (456/2001).

Beloppen i 8 § i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2001 har beräknats.

17 §

Lagens ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om handikappförmåner

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

Lagens syfte

Syftet med denna lag är att stödja i Finland bosatta funktionshindrade eller långvarigt sjuka personers förmåga att klara av sitt dagliga liv, deras deltagande i arbetslivet eller studier, upprätthållandet av deras funktionsförmåga samt deras boende hemma, rehabilitering och vård.

2 §

Förmåner

Handikappförmånerna består av handikappbidrag för personer under 16 år, handikappbidrag för personer över 16 år samt vårdbidrag för pensionstagare.

Handikappbidrag och vårdbidrag beviljas tills vidare eller för viss tid. Handikappbidragen och vårdbidraget har enligt personens behov av stöd graderats i bidrag med grundbelopp, förhöjt belopp och högsta belopp.

Även kostersättning betraktas som en handikappförmån. Kostersättning beviljas tills vidare.

3 §

Verkställighet av lagen

Uppgifter enligt denna lag fullgörs av Folkpensionsanstalten.

4 §

Boende i Finland

En person är bosatt i Finland, om han eller hon är bosatt i Finland i enlighet med 3, 3 a och 4 § i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993).

5 §

Definitioner

I denna lag avses med

1) nedsatt funktionsförmåga att de rutiner som en person behöver kunna utföra i sitt dagliga liv försvåras på grund av sjukdom, lyte eller skada,

2) personliga rutiner transporter och annan förflyttning, påklädning, måltider, sjukvårdsåtgärder, skötsel av den personliga hygienen och andra därmed jämförbara aktiviteter,

3) handledning och tillsyn den vägledning och uppsikt som en person behöver när det gäller personliga rutiner, nödvändigt hushållsarbete och skötsel av ärenden utanför hemmet eller fortgående beredskap av en annan person,

4) särskilda kostnader sådana behövliga, extra och fortlöpande kostnader som nedsatt funktionsförmåga vållar en person, till den del han eller hon själv svarar för kostnaderna.

6 §

Krav på bosättningstid

För att en person skall beviljas en handikappförmån förutsätts att han eller hon har varit bosatt i Finland minst tre år efter att ha fyllt 16 år. Den vars sjukdom har brutit ut eller funktionshinder uppkommit när han eller hon varit bosatt i Finland och ännu inte fyllt 19 år har rätt till handikappförmån utan att kravet på bosättningstid uppfylls.

Utan hinder av kravet på bosättningstid har en person dessutom rätt till

1) handikappbidrag för personer över 16 år om personen får handikappbidrag för personer under 16 år när han eller hon fyller 16 år,

2) handikappbidrag för personer under 16 år.

2 kap.

Handikappförmåner

7 §

Handikappbidrag för personer under 16 år

Rätt till handikappbidrag har personer under 16 år i fråga om vilka vården, omvårdnaden och rehabiliteringen i anslutning till sjukdom, lyte eller skada i minst sex månader innebär större belastning och bundenhet än vad som är vanligt jämfört med friska barn i samma ålder.

Som handikappbidrag beviljas

1) handikappbidrag med grundbelopp 74,19 euro i månaden, om belastningen och bundenheten enligt 1 mom. gäller minst varje vecka,

2) handikappbidrag med förhöjt belopp 173,12 euro i månaden, om belastningen och bundenheten enligt 1 mom. är krävande eller upptar avsevärd tid varje dag, eller

3) handikappbidrag med högsta belopp 335,69 euro i månaden, om belastningen och bundenheten enligt 1 mom. är krävande och pågår dygnet runt.

Folkpensionsanstalten kan meddela närmare föreskrifter om hur belastningen och bundenheten enligt 1 och 2 mom. skall bedömas för olika sjukdomskategorier.

8 §

Handikappbidrag för personer över 16 år

Rätt till handikappbidrag har en person som fyllt 16 år och vars funktionsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada beräknas vara nedsatt åtminstone ett år utan avbrott. Dessutom förutsätts att sjukdomen, lytet eller skadan medför olägenhet, hjälpbehov, behov av handledning och tillsyn eller särskilda kostnader.

Som handikappbidrag beviljas

1) handikappbidrag med grundbelopp 74,19 euro i månaden, om sjukdomen, lytet eller skadan vållar väsentlig olägenhet och fortlöpande särskilda kostnader,

2) handikappbidrag med förhöjt belopp 173,12 euro i månaden, om sjukdomen, lytet eller skadan vållar betydande olägenhet eller om personen när det gäller personliga rutiner, hushållsarbete och skötsel av ärenden utanför hemmet regelbundet och minst varje vecka behöver en annan persons upprepade hjälp, handledning eller tillsyn eller om sjukdomen, lytet eller skadan medför betydande särskilda kostnader, eller

3) handikappbidrag med högsta belopp 335,69 euro i månaden, om personen är svårt funktionshindrad eller om han eller hon när det gäller ett flertal personliga rutiner har ett dagligt, tidskrävande behov av en annan persons hjälp eller om sjukdomen, lytet eller skadan i betydande utsträckning medför regelbundet behov av handledning och tillsyn eller synnerligen betydande särskilda kostnader.

Den som är blind, rörelsehindrad eller barndomsdöv har rätt att få handikappbidrag med högsta belopp.

Rätt till handikappbidrag har inte en person som enligt 9 § 1 mom. i övrigt har rätt till vårdbidrag för pensionstagare.

Folkpensionsanstalten kan meddela närmare föreskrifter om hur sådan olägenhet som avses i 1 och 2 mom. skall bedömas.

9 §

Vårdbidrag för pensionstagare

Rätt till vårdbidrag har en person som fyllt 16 år och som får

1) sjukpension, ålderspension eller ålderspension i förtid enligt folkpensionslagen ( /200),

2) full invalidpension (sjukpension), ålderspension eller förtida ålderspension enligt de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), lagen om pension för riksdagsmän (329/1967) eller lagen om medlems av statsrådet rätt till pension och om familjepension efter honom (870/1977),

3) särskilt stöd enligt lagen om särskilt stöd till invandrare (1192/2002),

4) fortlöpande olycksfallspension, livränta, sjukpension eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från trafikskadan och vilka enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990), lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) eller trafikförsäkringslagstiftningen betalas på grundval av full arbetsoförmåga, eller

5) förmåner från utlandet som motsvarar de ovan nämnda förmånerna.

Dessutom förutsätts att personens funktionsförmåga kan beräknas vara nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada åtminstone ett år utan avbrott och att sjukdomen, lytet eller skadan medför hjälpbehov eller behov av handledning och tillsyn eller särskilda kostnader.

Som vårdbidrag beviljas

1) vårdbidrag med grundbelopp 49,69 euro i månaden, om personen när det gäller personliga rutiner, hushållsarbete och skötsel av ärenden utanför hemmet regelbundet och minst varje vecka behöver en annan persons upprepade hjälp eller handledning och tillsyn, eller om sjukdomen, lytet eller skadan medför särskilda kostnader för honom eller henne,

2) vårdbidrag med förhöjt belopp 123,70 euro i månaden, om personen när det gäller ett flertal personliga rutiner har ett dagligt, tidskrävande behov av en annan persons hjälp eller om sjukdomen, lytet eller skadan i betydande utsträckning medför regelbundet behov av handledning och tillsyn eller betydande särskilda kostnader, eller

3) vårdbidrag med högsta belopp 261,57 euro i månaden, om personen behöver fortgående vård och tillsyn eller om sjukdomen, lytet eller skadan medför synnerligen betydande särskilda kostnader.

Den som är blind eller rörelsehindrad har rätt till åtminstone vårdbidrag med grundbelopp.

Folkpensionsanstalten skall vid behov inhämta yttrande av kommunens socialmyndighet för utredande av förutsättningarna för beviljande av vårdbidrag.

10 §

Bidrag på grund av särskilda kostnader

Om vårdbidrag eller handikappbidrag för personer över 16 år enligt 8 § 2 mom. 2 eller 3 punkten beviljas på grund av nedsatt funktionsförmåga och särskilda kostnader, förutsätts för erhållande av bidraget att de särskilda kostnaderna kan beräknas uppgå till minst beloppet av det bidrag som beviljas. Samma minimikrav gäller även särskilda kostnader enligt 8 § 2 mom. 1 punkten.

11 §

Helhetsbedömning

Om en person har rätt till handikappbidrag eller vårdbidrag på flera grunder enligt 7 § 2 mom. 1—3 punkten, 8 § 2 mom. 1—3 punkten eller 9 § 2 mom. 1—3 punkten, betalas handikappbidraget eller vårdbidraget till det belopp som de olika faktorernas samlade verkningar berättigar till.

När handikappbidragets eller vårdbidragets belopp skall fastställas bedöms de olika faktorernas samlade verkningar som en helhet.

12 §

Förmåner som skall beaktas när det gäller handikappbidrag eller vårdbidrag

När det gäller beloppet av handikappbidrag och vårdbidrag beaktas till personen på grund av samma sjukdom, lyte eller skada utgående

1) fortlöpande mentillägg, hjälplöshetstillägg eller vårdbidrag som grundar sig på lagstadgad olycksfallsförsäkring, lagen om olycksfall i militärtjänst, trafikförsäkringslagstiftningen eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst,

2) ersättningar från utlandet som motsvarar ersättningar enligt 1 punkten, samt

3) fortlöpande förmåner från utlandet som kan jämställas med handikappbidrag eller vårdbidrag.

Handikappbidrag eller vårdbidrag betalas till den del dess månatliga belopp överstiger summan av de förmåner och ersättningar som skall beaktas enligt 1 mom. Handikappbidrag eller vårdbidrag betalas dock inte för månader då beloppet understiger 5,38 euro.

13 §

Handikappbidrag för den tid pensionen är vilande

Om en sjukpensionär börjar förvärvsarbeta och förtjänar minst 588,66 euro i månaden och lämnar sin sjukpension vilande så som avses i 17 § i folkpensionslagen, betalas han eller hon utan ansökan handikappbidrag för personer över 16 år med högsta belopp för den tid pensionen är vilande, dock för högst 24 månader. Under denna tid kan han eller hon inte få handikappbidrag eller vårdbidrag på någon annan grund. Om personen har fått vårdbidrag innan pensionen har lämnats vilande, avbryts utbetalningen av vårdbidraget.

14 §

Kostersättning

Rätt till kostersättning har den som fyllt 16 år och som på grund av en korrekt diagnostiserad sjukdom är absolut tvungen att använda glutenfria produkter. Kostersättningen är 21 euro i månaden.

Kostersättning kan betalas samtidigt med handikappbidrag eller vårdbidrag.

3 kap.

Verkställighet

15 §

Ansökan om handikappförmåner

Förmåner som avses i denna lag skall sökas hos Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten fastställer de blanketter som behövs vid verkställigheten av denna lag.

Om en person på grund av sjukdom, ålderdom eller någon annan sådan orsak är oförmögen att själv ansöka om en handikappförmån eller att i övrigt sörja för sina förmånsrättigheter och om han eller hon inte har någon intressebevakare, kan en av Folkpensionsanstalten godkänd nära anhörig eller någon annan som huvudsakligen har skött personen, i dennes ställe föra talan i ärenden som gäller handikappförmåner. När det gäller handikappbidrag för personer under 16 år kan barnets intressebevakare, vårdnadshavare eller en annan laglig företrädare göra ansökan.

16 §

Retroaktiv ansökningstid

En handikappförmån betalas från ingången av månaden efter den under vilken rätten till förmånen uppkom. En förmån betalas dock inte utan särskild orsak för en längre tid än sex kalendermånader före ansökan om förmånen. Samma förfarande tillämpas när en förmån höjs.

17 §

Ansökan om och anmälningsskyldighet i fråga om handikappbidrag för personer under 16 år

Av en ansökan om handikappbidrag för personer under 16 år skall framgå

1) sökandens och barnets personuppgifter,

2) de perioder barnet har bott i Finland och utomlands,

3) uppgifter om barnets hälsotillstånd samt rehabiliteringsåtgärder och bundenhet,

4) uppgifter om vilken belastning och bundenhet barnets vård, omvårdnad och rehabilitering medför,

5) uppgifter om de läkare och institutioner som har vårdat barnet samt om när fortgående institutionsvård enligt 24 § har inletts och upphört, samt

6) uppgifter om förmåner och ersättningar enligt 12 § som barnet får eller har ansökt om.

Barn som får handikappbidrag för personer under 16 år, intressebevakaren, vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare skall meddela

1) förändringar i barnets adress, flyttning utomlands och återkomst till Finland,

2) väsentliga förändringar i barnets hälsotillstånd eller en betydande minskning av den belastning och bundenhet som vården, omvårdnaden eller rehabiliteringen medför,

3) intagning av barnet för institutionsvård enligt 24 §,

4) byte av barnets vårdnadshavare, samt

5) beviljande av eller ändring av beloppet i fråga om förmån eller ersättning enligt 12 §.

Den som ansöker om och den som får handikappbidrag skall lämna Folkpensionsanstalten även övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av bidraget.

18 §

Ansökan om och anmälningsskyldighet i fråga om vårdbidrag och handikappbidrag för personer över 16 år

Av en ansökan om vårdbidrag eller om handikappbidrag för personer över 16 år skall de uppgifter enligt 17 § 1 mom. 1—3 samt 5 och 6 punkten som gäller sökanden framgå. Dessutom skall sökanden lämna uppgifter om

1) behovet av hjälp, handledning och tillsyn,

2) särskilda kostnader som sjukdomen, lytet eller skadan medför, samt

3) förmån eller ersättning enligt 9 § 1 punkten som sökanden får eller har ansökt om.

Den som får vårdbidrag och den som får handikappbidrag för personer över 16 år skall meddela de uppgifter enligt 17 § 2 mom. 1, 3 och 5 punkten som gäller honom eller henne. Dessutom skall han eller hon lämna uppgifter om

1) en väsentlig förbättring i hälsotillståndet och funktionsförmågan, samt

2) en betydande minskning i behovet av hjälp och de särskilda kostnaderna.

Den som får handikappbidrag skall dessutom lämna uppgifter om beviljande av full sjukpension eller ersättning för inkomstbortfall, ålderspension eller förtida ålderspension enligt de lagar som nämns i 9 § 1 mom. eller en motsvarande förmån från utlandet.

Den som ansöker om och den som får vårdbidrag eller handikappbidrag för personer över 16 år skall lämna Folkpensionsanstalten även övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av förmånen.

Vad som bestäms ovan om den som ansöker om och den som får en förmån tillämpas också på intressebevakare och vårdnadshavare för förmånstagare under 18 år.

19 §

Ansökan om och anmälningsskyldighet i fråga om kostersättning

Av en ansökan om kostersättning skall de uppgifter enligt 17 § 1 mom. 1, 2 och 5 punkten som gäller sökanden framgå. I ansökan skall dessutom lämnas uppgifter om den sjukdom som berättigar till kostersättning.

Den som får kostersättning skall meddela de uppgifter enligt 17 § 2 mom. 1 och 3 punkten som gäller honom eller henne.

Den som ansöker om och den som får kostersättning skall lämna Folkpensionsanstalten även övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av förmånen.

20 §

Utredning av hälsotillståndet för den som ansöker om handikappförmåner

Den som ansöker om en handikappförmån skall till Folkpensionsanstalten lämna in ett läkarutlåtande om den beskrivning av hälsotillståndet som avses i 17 § 1 mom. 3 punkten eller 18 § 1 mom. eller om den sjukdom som avses i 19 § 1 mom. Folkpensionsanstalten kan även på egen bekostnad skaffa ett läkarutlåtande, om sökanden eller barnet vårdas på ett sjukhus eller en institution eller om det finns något annat särskilt skäl att göra det. Folkpensionsanstalten meddelar närmare anvisningar om vad som skall framgå av läkarutlåtandet.

Den som ansöker om eller får en handikappförmån skall av grundad anledning enligt föreläggande av Folkpensionsanstalten och för utredande av den nedsatta funktionsförmågan eller behovet av hjälp, vård eller rehabilitering på grund av sjukdom, lyte eller skada och för utredande av den belastning som sjukdomen, lytet eller skadan utgör eller för omprövning av förutsättningarna för handikappförmånen genomgå undersökning av en läkare som utsetts av Folkpensionsanstalten eller vid en sådan verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning som utsetts av Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten ersätter utgifterna för undersökningen.

21 §

Avgörande av en ansökan på basis av tillgängliga uppgifter

En ansökan om en förmån kan avgöras på basis av de uppgifter Folkpensionsanstalten har tillgång till, om sökanden vägrar att lämna uppgifter som behövs för avgörande av ansökan eller att lägga fram en utredning som skäligen kan krävas av honom eller henne. Samma förfarande tillämpas om den som ansöker om eller får en handikappförmån inte följer ett föreläggande enligt 20 § att genomgå en läkarundersökning eller uppsöka en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning.

22 §

Förmånsbeslut

Sökanden skall ges ett skriftligt beslut om beviljande, förvägrande, justering, avbrytande, indragning eller återkrav av en förmån. Sökanden skall ges ett skriftligt beslut också när förmånen med stöd av 26 § i denna lag eller 14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) betalas till ett kommunalt organ.

Beslut om justering av en förmån på grund av indexjustering eller på någon annan motsvarande grund som bestäms direkt med stöd av lag ges endast på förmånstagarens begäran.

Beslut enligt denna lag ges avgiftsfritt.

23 §

Utbetalning

En handikappförmån betalas månatligen in på det konto i ett penninginstitut i Finland som förmånstagaren har uppgett. En förmån kan dock betalas även på något annat sätt, om det inte är möjligt att betala in den på ett konto eller om sökanden eller bidragstagaren uppger något särskilt skäl för ett annat betalningssätt.

Om den som ansökt om en förmån har avlidit innan ansökan har avgjorts, skall förmånen betalas till den efterlevande maken, boutredningsmannen eller, genom fullmakt av delägarna i dödsboet, till någon annan företrädare för dödsboet högst till utgången av den månad under vilken sökanden avled.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om betalningstidpunkten för handikappförmånerna.

24 §

Avbrytande av förmån på grund av institutionsvård

Handikappförmån betalas inte till den som får fortgående offentlig institutionsvård för den tid vården varar över tre månader. Handikappförmånen avbryts från ingången av månaden efter den månad under vilken institutionsvården har varat i tre månader.

Om förutsättningarna för erhållande av en handikappförmån inte har förändrats, börjar en förmån som avbrutits betalas ut från ingången av månaden efter den under vilken institutionsvården upphörde, om vården upphör den sextonde dagen i månaden eller senare. I annat fall betalas förmånen från ingången av den månad under vilken institutionsvården upphörde.

Med institutionsvård avses verksamhet som innefattar uppehälle, vård och omvårdnad på ett sjukhus, en vårdinrättning eller någon annan motsvarande verksamhetsenhet.

Institutionsvård är offentlig om vården ges

1) vid en social- eller hälsovårdsinrättning som staten, en kommun eller en samkommun är huvudman för,

2) vid någon annan inrättning där staten svarar för kostnaderna för vården,

3) vid någon annan verksamhetsenhet för institutionsvård, om staten, en kommun eller en samkommun fortgående deltar i vårdkostnaderna genom att till verksamhetsenheten eller dess huvudman betala stöd, understöd eller ersättning vars belopp överstiger hälften av de totala vårdkostnaderna,

4) enligt 4 § 1 eller 4 mom. i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och ordnas av kommunen eller om det faktiskt är fråga om ett arrangemang enligt dessa lagrum, eller

5) vid en privat serviceproducents verksamhetsenhet, om kommunen fortgående deltar i vårdtagarens vårdkostnader genom att bekosta minst hälften av vårdavgiften.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om när den vård som avses i 1—4 mom. är institutionsvård samt när institutionsvården är fortgående och finansierad med offentliga medel. Vid behov förhandlar Folkpensionsanstalten och kommunerna för att bestämma när en verksamhet är sådan öppen vård eller offentlig institutionsvård som avses i denna paragraf. Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning närmare bestämmelser om förfarandet vid förhandlingarna mellan Folkpensionsanstalten och kommunerna samt om remissförfarandet i anslutning till det.

25 §

Avbrytande av förmån på grund av fängelsestraff

Utbetalningen av en handikappförmån till en förmånstagare som avtjänar ett ovillkorligt fängelsestraff i fängelse avbryts när tre månader har avtjänats av fängelsestraffet eller ett förvandlingsstraff för böter som skall avtjänas utöver det. Om häktningstiden omedelbart före straffverkställigheten dras av från straffet, avbryts utbetalningen av en handikappförmån på motsvarande sätt när den sammanräknade tiden för straffverkställigheten och avdraget överstiger tre månader, dock tidigast från ingången av månaden efter den beräknade tidpunkt då straffet skall börja avtjänas.

Om förutsättningarna för erhållande av en handikappförmån inte har förändrats, börjar en handikappförmån som avbrutits betalas ut från ingången av den månad som följer efter frigivningen. Om en person friges den första dagen i månaden, betalas handikappförmånen dock från ingången av den månaden.

26 §

Betalning till ett kommunalt organ

Folkpensionsanstalten kan besluta att en handikappförmån skall betalas till ett sådant organ i den kommun där förmånstagaren är bosatt som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen (710/1982) för att användas till förmånstagarens underhåll, om det äventyrar hans eller hennes försörjning att förmånen betalas till honom eller henne själv. En handikappförmån som har betalats på detta sätt får inte i strid med förmånstagarens uttryckliga samtycke användas för något annat ändamål än underhåll under den månad för vilken handikappförmånen har betalats ut.

Framställning om att förmånen skall betalas till ett kommunalt organ kan göras av förmånstagaren, förmånstagarens make, maka eller sambo, någon annan anhörig eller den som huvudsakligen sköter förmånstagaren eller det berörda kommunala organet.

27 §

Särskilda bestämmelser om betalning av handikappbidrag för personer under 16 år

Om inte intressebevakaren för ett barn under 16 år som får handikappbidrag har vårdnaden om barnet, kan handikappbidraget betalas till barnets vårdnadshavare. Innan handikappbidraget betalas till den som har vårdnaden om barnet skall Folkpensionsanstalten höra det organ som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen, barnets intressebevakare och barnet, om det fyllt 15 år. Om det inte av särskilda skäl kan anses ändamålsenligt att handikappbidraget betalas till barnets intressebevakare eller till den som har vårdnaden om barnet, kan Folkpensionsanstalten besluta att handikappbidraget skall betalas till det ovan nämnda organet eller med dess samtycke till en lämplig person.

28 §

Förskott

Om den som får handikappbidrag beviljas vårdbidrag retroaktivt, betraktas det handikappbidrag som betalats för samma tid som förskott på vårdbidraget.

Om den som får vårdbidrag beviljas handikappbidrag retroaktivt, betraktas det vårdbidrag som betalats för samma tid som förskott på handikappbidraget.

29 §

Temporärt beviljande av handikappbidrag eller vårdbidrag

Om den som ansöker om handikappbidrag eller vårdbidrag har ansökt om en förmån eller ersättning enligt 12 §, kan handikappbidraget eller vårdbidraget beviljas temporärt för den tid under vilken behandlingen av ärendet pågår. När beslut om förmånen eller ersättningen har fattats, fattar Folkpensionsanstalten det slutliga beslutet om handikappbidraget eller vårdbidraget.

Motsvarande förfarande kan tillämpas om ändring har sökts i fråga om en förmån eller ersättning enligt 12 §.

30 §

Indrivning av handikappbidrag eller vårdbidrag från ersättning som betalas retroaktivt

Om ett handikappbidrag eller vårdbidrag har beviljats temporärt med stöd av 29 § och bidragstagaren retroaktivt beviljas ersättning enligt 12 § 1 mom. 1 punkten, kan Folkpensionsanstalten hos den som betalar ersättningen driva in ersättning som denna skall betala retroaktivt till den del den motsvarar det handikapp- eller vårdbidrag som för samma tid har betalats till ett för stort belopp.

Folkpensionsanstalten skall minst två veckor före utbetalningen meddela den som betalar ersättningen att ersättningen eller en del av den skall betalas till Folkpensionsanstalten.

31 §

Temporärt avbrott i utbetalningen

Utbetalningen av en handikappförmån eller en del av den kan avbrytas temporärt om det på grundval av ändrade förhållanden eller av någon annan orsak är uppenbart att förmånstagaren inte har rätt till förmånen eller en del av den. Om förmånstagaren inte lämnar den begärda tilläggsutredningen, avgörs ärendet utifrån de utredningar som Folkpensionsanstalten har tillgång till.

Om en handikappförmån som avbrutits börjar betalas ut på nytt, betalas den inte utan särskilda skäl retroaktivt för en längre tid än sex månader.

32 §

Justering av vårdbidrag och handikappbidrag

Vård- och handikappbidrag justeras när

1) bidragstagarens hälsotillstånd, behov av vård, omvårdnad eller rehabilitering, funktionsförmåga, särskilda kostnader eller övriga förhållanden har förändrats så att förändringen inverkar på rätten till vård- eller handikappbidrag eller på bidragets belopp, eller

2) bidragstagaren beviljas en förmån eller ersättning enligt 12 § 1 mom. eller när en sådan förmån eller ersättning justeras på grund av något annat än indexhöjning.

Om Folkpensionsanstalten känner till att det finns förutsättningar för att höja ett bidrag, kan förhöjningen beviljas utan ansökan.

Om en förändring har skett den första dagen i en kalendermånad, justeras vård- eller handikappbidraget från ingången av den månaden. I annat fall justeras bidraget från ingången av den månad som följer efter den under vilken förändringen skedde.

När förändringen bedöms kan den medicinska utvecklingen och behandlingsmetodernas utveckling i fråga om behandlingen av sjukdomen eller handikappet beaktas.

33 §

Indragning av en handikappförmån

En handikappförmån upphör från ingången av månaden efter den under vilken

1) det i förmånstagarens hälsotillstånd, behov av vård, omvårdnad eller rehabilitering, funktionsförmåga, särskilda kostnader eller övriga förhållanden har skett en sådan förändring att rätt till förmånen inte längre finns, eller

2) förmånstagaren flyttar utomlands för att bosätta sig där.

Handikappbidrag för personer under 16 år upphör senast från ingången av den månad som följer efter den under vilken barnet fyller 16 år.

Handikappbidrag som beviljats en person som fyllt 16 år upphör från ingången av den månad då bidragstagaren beviljas pension eller förmån enligt 9 § 1 mom.

En handikappförmån betalas fram till utgången av den månad under vilken en förmånstagare har avlidit.

34 §

Återkrav

Om en förmån enligt denna lag har betalats utan grund eller till ett för stort belopp, skall den överskjutande förmånen återkrävas.

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om det anses vara skäligt och om utbetalningen utan grund inte har berott på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som har betalats utan grund är litet. Återkravet kan också frångås helt efter det att beslutet om återkrav har getts, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte har återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som Folkpensionsanstalten betalar senare. Utan förmånstagarens samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämförbar annan förmån.

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas så som en dom som har vunnit laga kraft.

35 §

Preskription av en fordran som återkrävs

Ett beslut om återkrav av en förmån som har betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från utbetalningsdagen.

En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts enligt 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Efter att preskriptionstiden avbrutits börjar en ny preskriptionstid på fem år.

4 kap.

Ändringssökande

36 §

Rätt att söka ändring

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för social trygghet finns i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i lagen om försäkringsdomstolen (132/2003).

Den som är missnöjd med ett beslut som Folkpensionsanstalten gett med stöd av denna lag får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos besvärsnämnden för social trygghet. I besvärsnämndens beslut får ändring sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996). I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

Folkpensionsanstaltens beslut skall följas även om det överklagas till dess att ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

Ändring får inte sökas i ett interimistiskt beslut som Folkpensionsanstalten gett.

37 §

Tid för sökande av ändring

Besvärsskriften skall lämnas in till Folkpensionsanstalten senast den trettionde dagen efter den då parten anses ha fått del av beslutet. Om inte något annat visas i samband med sökandet av ändring, anses en part ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den då beslutet postades under den adress han eller hon uppgett.

38 §

Självrättelse

Om Folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i besvär som inlämnats till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. Ändring i rättelsebeslutet får sökas så som bestäms i 36 och 37 §.

Om Folkpensionsanstalten inte rättar det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan då genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet.

Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall då utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen senast inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

39 §

Besvär som kommit in efter tiden för sökande av ändring

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som anges i 37 §, kan besvären trots förseningen tas upp till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen.

40 §

Rättelse av sakfel

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

41 §

Rättelse av ett lagakraftvunnet beslut

Om nya upplysningar framkommer i ett ärende som gäller beviljande av en förvägrad förmån eller utökande av en redan beviljad förmån, skall Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Också besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller sökande av ändring. Ändring i beslutet får sökas så som bestäms i 36 och 37 §.

42 §

Undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut

Om ett lagakraftvunnet beslut som gäller en handikappförmån enligt denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. Ändring i ett sådant avgörande får sökas på det sätt som föreskrivs i 36 och 37 §.

Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Om ett lagkraftvunnet beslut som besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen fattat på grundval av denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Ansökan om att ett beslut skall undanröjas skall lämnas in inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

5 kap.

Erhållande, utlämnande och hemlighållande av uppgifter

43 §

Uppgifter för avgörande av en förmån

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att få de uppgifter som är nödvändiga för avgörande av en förmån enligt denna lag eller sådana nödvändiga uppgifter som annars skall beaktas vid verkställigheten av uppdrag som föreskrivs i denna lag, i överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland eller i andra internationella författningar om social trygghet

1) av statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund,

2) av Pensionsskyddscentralen, pensionsanstalterna, försäkringsanstalterna samt andra som beviljar eller betalar ut pensioner eller andra ersättningar,

3) av patientförsäkringscentralen och trafikförsäkringscentralen, samt

4) av arbetsgivaren.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har dessutom rätt att på begäran, för avgörande av en förmån, av läkare eller andra yrkesutbildade personer enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) samt av verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård enligt 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) eller av socialserviceproducenter eller vårdinrättningar få ett utlåtande och andra nödvändiga uppgifter ur journalhandlingarna för den som ansöker om en förmån, uppgifter om hans eller hennes rehabilitering, hälsotillstånd, vård och arbetsförmåga samt om de avgifter som tas ut för vården, om inte sökanden själv tillhandahåller dessa uppgifter.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har rätt att få de uppgifter som nämns i 1 och 2 mom. avgiftsfritt. Yrkesutbildade personer enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och socialserviceproducenter har dock rätt att få ett skäligt arvode för de utlåtanden som de har gett på grundval av den skyldighet att lämna uppgifter som föreskrivs i 2 mom.

44 §

Uppgifter om institutionsvård och fängelsestraff

För verkställigheten av handikappförmåner skall inrättningar enligt 24 § 4 mom. i denna lag och organ enligt 6 § i socialvårdslagen utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om att en förmånstagare blivit intagen för institutionsvård och om att vården har upphört. Uppgifter skall lämnas om sådan vård som kan uppskattas pågå minst tre månader eller som har pågått i två månader och alltjämt fortsätter.

För verkställigheten av handikappförmåner skall fängelser utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om när ett straff börjar, när en person friges samt när frihet på prov börjar och avbryts. Uppgifter skall lämnas om förmånstagare som har börjat avtjäna ett över tre månader långt fängelsestraff eller ett förvandlingsstraff för böter som skall avtjänas utöver det. Uppgifter skall också lämnas då häktningstiden omedelbart före straffverkställigheten dras av från straffet och den sammanräknade tiden för avdraget och straffverkställigheten överstiger tre månader.

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt.

45 §

Utlämnande av uppgifter i vissa fall

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att, när det gäller en person som sänds för att genomgå undersökning enligt 20 § 2 mom., lämna uppgifter om personens hälsotillstånd, sjukdom och vårdåtgärder till en sådan läkare eller verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården eller undersökningsinrättning som avses i 20 § 2 mom.

46 §

Uppgifter för förhandlingsförfarande som gäller institutionsvård

För det förhandlingsförfarande som avses i 24 § 5 mom. har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att på begäran avgiftsfritt få uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ett ärende och som gäller verksamhetsenhetens verksamhet, lokaler, antalet anställda, innehållet i vården, dess art och omfattning, avtal som ingåtts om vården och ersättning som betalas för vården.

Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att vid nämnda förhandlingsförfarande på begäran få för avgörandet nödvändiga sekretessbelagda uppgifter ur journalhandlingarna, uppgifter om hälsotillståndet för den som får vård samt om hans eller hennes läkemedel och inkomster av kommunens social- och hälsovårdsmyndigheter och inrättningar eller av berörda statliga eller privata verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård.

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om Folkpensionsanstaltens rätt att få sekretessbelagda uppgifter gäller även social- och hälsovårdsministeriet.

47 §

Användning av uppgifter som fåtts för annan förmån

När Folkpensionsanstalten behandlar förmånsärenden enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda uppgifter som den har fått för fullgörandet av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att uppgifterna påverkar en förmån enligt denna lag, om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna för sig.

48 §

Uppgifter till sökande

Folkpensionsanstalten skall på förhand på lämpligt sätt informera den som ansöker om en förmån om var uppgifter om honom eller henne finns att få och vart uppgifterna i regel kan lämnas ut.

6 kap.

Särskilda bestämmelser

49 §

Förhöjning för dröjsmålstiden

Om utbetalningen av en förmån enligt denna lag fördröjs, betalas den fördröjda förmånen förhöjd för dröjsmålstiden. Räntefoten per år för förhöjningen är referensräntan för den halvårsperiod före betalningsdagen som avses i 12 § i räntelagen (633/1982) förhöjd med sju procentenheter.

Skyldigheten att betala förmånen förhöjd gäller dock inte den del av förmånen som betalas till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa.

En beräknad förmånsförhöjning för dröjsmålstiden eller en del av den betalas inte, om beloppet understiger 1,47 euro.

50 §

Dröjsmålstiden

Den förhöjning som betalas för dröjsmålstiden beräknas på varje dag av dröjsmålstiden. Dröjsmålstiden anses börja då tre kalendermånader har förflutit från utgången av den månad under vilken sökanden till Folkpensionsanstalten lämnat in sin ansökan eller ett annat motsvarande anspråk samt lämnat en sådan utredning om förmånens grund och belopp som skäligen kan krävas av honom eller henne. Härvid beaktas även Folkpensionsanstaltens möjligheter att inhämta utredning. Om en förmån enligt 9 § 1 mom. eller en förmån enligt 12 § ännu inte har avgjorts slutligt, anses dröjsmålstiden börja först då en kalendermånad har förflutit från utgången av den månad under vilken meddelande om pensionen eller ersättningen kommit till Folkpensionsanstalten. På en förmånspost som med stöd av ett och samma beslut skall betalas senare beräknas förhöjningen från förfallodagen.

Har ändring sökts i ett beslut av Folkpensionsanstalten, kan besvärsinstansen besluta att förhöjningen skall beräknas från en senare tidpunkt än den som avses i 1 mom., om Folkpensionsanstalten visar att det i ändringssökandens förhållanden har inträffat en väsentlig förändring under den tid då ändringsansökan varit anhängig.

Om en förmån inte har kunnat betalas ut i tid av skäl som beror på sökanden, är Folkpensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för längre tid än från den dag då hindret enligt vad Folkpensionsanstalten känner till upphörde. Om utbetalningen av en förmån fördröjs till följd av en bestämmelse i lag eller på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln eller i den allmänna betalningsförmedlingen eller av något annat motsvarande oöverstigligt hinder, är Folkpensionsanstalten inte skyldig att betala förmånen förhöjd för tiden för det dröjsmål som orsakats av ett sådant hinder.

När den förhöjning som skall betalas för dröjsmålstiden beräknas skall ett år anses ha 360 dagar och en månad 30 dagar.

51 §

Indexbindning och avrundning av beloppen

De belopp som anges i denna lag, bortsett från inkomstgränsen enligt 13 § och beloppet av kostersättning enligt 14 §, binds vid förändringar i prisnivån så som bestäms i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2001 har beräknats.

De förmåner som skall betalas ut och deras minimibelopp avrundas till närmaste cent.

52 §

Utmätnings- och överföringsförbud

En förmån enligt denna lag får inte utmätas.

Ett avtal om överföring av en förmån enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

53 §

Finansiering

De kostnader som förorsakas Folkpensionsanstalten på grund av handikappförmåner ersätts med statsmedel.

Staten skall månatligen i förskott betala Folkpensionsanstalten 90 procent av de uppskattade kostnaderna för handikappförmåner. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om betalningen av förskotten och statens slutliga andel samt om de uppgifter som behövs för detta.

Verksamhetskostnaderna för verkställigheten av denna lag räknas som Folkpensionsanstaltens verksamhetskostnader och skall betalas ur folkpensionsfonden.

7 kap.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

54 §

Tillämpningsbestämmelse

Om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till lagen om handikappbidrag (124/1988), lagen om vårdbidrag för barn (444/1969) eller bestämmelserna om vårdbidrag för pensionstagare i folkpensionslagen (347/1956), nedan 1956 års folkpensionslag, eller förmåner som beviljats eller betalas med stöd av dem, skall hänvisningen anses avse motsvarande bestämmelser i denna lag och en förmån enligt denna lag, om inte något annat följer av denna lag.

55 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Genom denna lag upphävs lagen av den 5 februari 1988 om handikappbidrag och lagen av den 4 juli 1969 om vårdbidrag för barn jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

56 §

Övergångsbestämmelser

Vårdbidrag för pensionstagare som har avvägts enligt bosättningstiden och som betalas till en i Finland bosatt person när denna lag träder i kraft omvandlas den 1 januari 2008 utan ansökan till i denna lag avsett vårdbidrag för pensionstagare. På begäran meddelas beslut om omvandling av vårdbidraget för pensionstagare.

Lagen tillämpas också på vårdbidrag för pensionstagare, handikappbidrag och vårdbidrag för barn som beviljats med stöd av 1956 års folkpensionslag, lagen om handikappbidrag och lagen om vårdbidrag för barn, vilka gällde vid ikraftträdandet.

Utbetalningen av de förmåner som betalas ut vid lagens ikraftträdande fortsätter på de grunder som gällde vid ikraftträdandet fram till nästa justering enligt 32 § eller indragning enligt 33 §. Till den som vid ikraftträdandet får en förmån enligt 9 § 1 mom. fortsätter utbetalningen av handikappbidrag som betalas ut vid ikraftträdandet dock högst till dess att bidragstagaren fyller 65 år. Som förmån som betalas ut betraktas även en handikappförmån som avbrutits enligt 1956 års folkpensionslag, lagen om handikappbidrag och lagen om vårdbidrag för barn.

Om en förmån enligt denna lag beviljas eller justeras för en tid före den 1 januari 2008, tillämpas 1956 års folkpensionslag, lagen om handikappbidrag och lagen om vårdbidrag för barn.

Utbetalningen av vårdbidrag för pensionstagare som har börjat före ikraftträdandet och som betalas till utlandet fortsätter på de grunder som gällde vid ikraftträdandet fram till en justering enligt 32 § eller indragning enligt 33 §.

Om vårdbidrag för pensionstagare med stöd av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av folkpensionslagen (123/1988) har betalats vid den här lagens ikraftträdande, fortsätter utbetalningen av vårdbidraget på de grunder som gällde vid ikraftträdandet fram till en justering enligt 32 § eller indragning enligt 33 §.

Om handikappbidrag motsvarande invalidpenning har betalats med stöd av 11 § 2 mom. i lagen om handikappbidrag, som gällde vid ikraftträdandet, eller om handikappbidrag har betalats med stöd av 11 § 5 mom. i den nämnda lagen, fortsätter utbetalningen av bidraget fram till en justering enligt 32 § eller indragning enligt 33 §.

Om vårdbidrag för pensionstagare har betalats med stöd av 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av folkpensionslagen (1491/1995), som gällde vid ikraftträdandet, fortsätter utbetalningen av vårdbidraget fram till en justering enligt 32 § eller indragning enligt 33 §.

Om vårdbidrag för pensionstagare har betalats med stöd av 6 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av folkpensionslagen (979/1996), som gällde vid ikraftträdandet, fortsätter utbetalningen av vårdbidraget fram till en justering enligt 32 § eller indragning enligt 33 §.

Om en ansökan har inkommit före denna lags ikraftträdande, beviljas inte förmånen utan särskilda skäl retroaktivt för en längre tid än ett år.

Handikappbidrag för personer under 16 år enligt denna lag motsvarar vårdbidrag för barn enligt lagen om vårdbidrag för barn. I denna lag avsett handikappbidrag för personer över 16 år motsvarar handikappbidrag enligt lagen om handikappbidrag. I denna lag avsett vårdbidrag för pensionstagare motsvarar vårdbidrag för pensionstagare enligt 1956 års folkpensionslag. Handikappbidrag med grundbelopp och vårdbidrag med grundbelopp motsvarar det lägsta beloppet enligt de ovan nämnda lagarna, handikappbidrag med förhöjt belopp och vårdbidrag med förhöjt belopp motsvarar det mellersta beloppet av förmånerna och handikappbidrag med högsta belopp och vårdbidrag med högsta belopp motsvarar det högsta beloppet av bidragen. Kostersättning motsvarar bidrag enligt 30 a § 3 mom. i 1956 års folkpensionslag och 2 § 3 mom. i lagen om handikappbidrag.

Bestämmelserna i 34 § 2 mom. och 35 § i denna lag tillämpas också på före den 1 juni 2004 grundlöst utbetalda förmåner och uppkomna fordringar. När preskriptionstiden för sådana fordringar räknas ut beaktas även tiden före den 1 juni 2004. Fordringarna preskriberas dock tidigast tre år efter nämnda tidpunkt, om de inte preskriberas innan dess också enligt de bestämmelser som gällde den 31 december 2003.

_______________

Lag

om bostadsbidrag för pensionstagare

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser och definitioner

1 §

Lagens syfte

Syftet med denna lag är att sänka boendeutgifterna för personer bosatta i Finland genom att bevilja bostadsbidrag för pensionstagare.

2 §

Boende i Finland

En person är bosatt i Finland, om han eller hon är bosatt i Finland i enlighet med 3, 3 a och 4 § i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993).

3 §

Verkställighet av lagen

Uppgifter enligt denna lag fullgörs av Folkpensionsanstalten.

4 §

Samboförhållande och åtskilt boende

Med samboförhållande avses i denna lag att en man och en kvinna som inte är gifta med varandra stadigvarande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

De bestämmelser i denna lag som gäller personer som är gifta med varandra skall inte tilllämpas på makar som stadigvarande bor åtskilda till följd av offentlig institutionsvård enligt 7 § eller av någon annan orsak och som inte har gemensamt hushåll.

5 §

Boendeutgifter

Med boendeutgifter avses i denna lag

1) hyra eller vederlag för bostad eller boendeutgiftsandelen i serviceavgiften vid en boendeserviceenhet samt kostnader för vatten och uppvärmning som skall betalas separat och tomtlegoavgift,

2) kostnader för uppvärmning, vatten och underhåll som gäller ett egnahemshus som den som söker bostadsbidrag eller sökandens make, maka eller sambo äger,

3) räntor på lån för anskaffning eller underhåll av bostad, om bostaden ägs av sökanden eller sökandens make, maka eller sambo, och

4) räntor på lån för anskaffning av bostadsrätt enligt lagen om bostadsrättsbostäder (650/1990) och räntor på lån för anskaffning av delägarbostad som avses i 3 § i lagen om bostadsköp (843/1994).

6 §

Barn

Med barn avses i denna lag sökandens eller sökandens makes, makas eller sambos barn under 18 år och fosterbarn enligt 81 § i barnskyddslagen (417/2007) och som bor i samma bostad som sökanden.

7 §

Institutionsvård

Med institutionsvård avses i denna lag verksamhet som innefattar uppehälle, vård och omvårdnad på ett sjukhus, en vårdinrättning eller någon annan motsvarande verksamhetsenhet.

Institutionsvård är offentlig om vården ges

1) vid en social- eller hälsovårdsinrättning som staten, en kommun eller en samkommun är huvudman för,

2) vid någon annan inrättning där staten svarar för kostnaderna för vården,

3) vid någon annan verksamhetsenhet för institutionsvård, om staten, en kommun eller en samkommun fortgående deltar i vårdkostnaderna genom att till verksamhetsenheten eller dess huvudman betala stöd, understöd eller ersättning vars belopp överstiger hälften av de totala vårdkostnaderna,

4) enligt 4 § 1 eller 4 mom. i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och ordnas av kommunen eller om det faktiskt är fråga om ett arrangemang enligt dessa lagrum, eller

5) vid en privat serviceproducents verksamhetsenhet, om kommunen fortgående deltar i vårdtagarens vårdkostnader genom att bekosta minst hälften av vårdavgiften.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om när den vård som avses i 1 och 2 mom. är institutionsvård samt när institutionsvården är fortgående och finansierad med offentliga medel. Vid behov förhandlar Folkpensionsanstalten och kommunerna för att bestämma när en verksamhet är sådan offentlig institutionsvård som avses i denna paragraf eller öppen vård. Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar genom förordning närmare bestämmelser om förfarandet vid förhandlingarna mellan Folkpensionsanstalten och kommunerna samt om remissförfarandet i anslutning till det.

2 kap.

Grunderna för fastställande av bostadsbidrag

8 §

Rätt till bostadsbidrag

Rätt till bostadsbidrag har den som fyllt 65 år.

Rätt till bostadsbidrag har också den som fyllt 16 år och som får

1) sjukpension enligt folkpensionslagen ( /200), efterlevandepension, arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen ( /200), individuell förtidspension enligt 3 § eller efterlevandepension enligt 4 eller 5 § i den sistnämnda lagen,

2) särskilt stöd på grundval av arbetsoförmåga enligt lagen om särskilt stöd till invandrare (1192/2002),

3) pensionsstöd enligt lagen om pensionsstöd för vissa långtidsarbetslösa (39/2005) eller sådan ålderspension enligt folkpensionslagen som avses i 2 § i den nämnda lagen,

4) full invalidpension (sjukpension) eller efterlevandepension enligt de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) eller någon annan motsvarande lagbaserad full sjukpension eller efterlevandepension på grundval av ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande,

5) arbetslöshetspension eller individuell förtidspension på grundval av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande enligt lagen om sjömanspensioner (1290/2006), de arbetspensionslagar som nämns i 3 § 2 mom. 1 och 3—7 punkten i lagen om pension för arbetstagare, 28 § i lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (396/2006), 28 § i lagen om införande av lagen om pension för företagare (1273/2006), 27 § i lagen om införande av lagen om pension för lantbruksföretagare (1281/2006) eller 14 § i lagen om införande av lagen om statens pensioner (1296/2006),

6) på grundval av full arbetsoförmåga enligt lagstadgad olycksfallsförsäkring, lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990), trafikförsäkringslagstiftningen eller lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) beviljad fortlöpande olycksfallspension, livränta, sjukpension, efterlevandepension, försörjningspension eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från trafikskadan,

7) fortlöpande olycksfallspension eller livränta enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring (625/1991) samt fortlöpande sjukpension eller ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991), den sistnämnda ersättningen dock först när ett år förflutit från skadefallet,

8) invalidpension (sjukpension) eller efterlevandepension enligt lagen om pension för riksdagsmän (329/1967), lagen om familjepension efter riksdagsmän (107/1990) eller lagen om medlems av statsrådet rätt till pension och om familjepension efter honom (870/1977), samt

9) förmåner från utlandet som motsvarar de förmåner som avses ovan.

Om en sjuk- eller arbetslöshetspension som avses i 2 mom. 4, 5 eller 8 punkten omvandlas till ålderspension som betalas innan en person har fyllt 65 år och personen får bostadsbidrag enligt denna lag omedelbart innan ålderspensionen börjar, fortsätter betalningen av bostadsbidraget så länge som villkoren för erhållande av bostadsbidrag uppfylls i övrigt.

Rätt till bostadsbidrag enligt denna lag föreligger inte före ingången av den månad som följer efter den under vilken 65 års ålder uppnåddes, om personen får ålderspension enligt folkpensionslagen i förtid.

Bostadsbidrag enligt denna lag beviljas inte den som får bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag (408/1975).

9 §

Boendeutgifter som skall beaktas

Som boendeutgifter beaktas sökandens skäliga boendeutgifter för en bostad som är belägen i Finland och som skall betraktas som stadigvarande och i vilken sökanden bor när bostadsbidraget börjar betalas. Om sökanden på grund av sin ålder, sjukdom eller bostadens skick eller läge blir tvungen att tillfälligt bo i någon annan än den stadigvarande bostaden, kan som boendeutgifter beaktas utgifterna för den tillfälliga bostaden i stället för boendeutgifterna för den stadigvarande bostaden.

Som sökandens boendeutgifter beaktas också i fråga om personer som bor i samma bostad

1) boendeutgifterna för maken, makan eller sambon samt barn med undantag för boendeutgifterna för ett barn som fyllt 16 år och som har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare,

2) boendeutgifterna för den som på heltid vårdar sökanden, om sökanden inte klarar sig utan ständig hjälp av någon annan och om sökanden på grundval av detta får handikappbidrag med högsta belopp enligt 9 § 2 mom. 3 punkten i lagen handikappförmåner ( /200) eller något annat motsvarande bidrag, eller

3) boendeutgifterna för någon annan än i 1 eller 2 punkten avsedd person, om han eller hon inte kan anses svara för boendeutgifterna för egen del. En sådan person anses svara för sina boendeutgifter, om hans eller hennes inkomster åtminstone uppgår till beloppet av full grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002).

Som sökandens boendeutgifter beaktas endast sådana boendeutgifter för vilka han eller hon faktiskt ansvarar och där ansvaret för boendeutgifterna inte bärs av någon annan på grund av försörjningsplikt.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de boendeutgifter för egnahemshus som avses i 5 § 2 mom. samt om de boendeutgifter som skall godkännas som uppvärmningskostnader och som inte ingår i hyran eller vederlaget och om de kostnader för vatten som inte ingår i hyran eller vederlaget och som sökanden inte betalar i form av någon separat fast vattenavgift.

Boendeutgifterna för en sökande utan stadigvarande bostad kan beaktas i enlighet med beloppet av de genomsnittliga boendeutgifterna för dem som bor i gemensam inkvartering. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om hur de genomsnittliga boendeutgifterna för dem som bor i gemensam inkvartering skall beräknas.

10 §

Boendeutgifternas maximibelopp

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om det maximibelopp av boendeutgifterna som skall beaktas när bostadsbidraget beräknas. Boendeutgifternas maximibelopp fastställs på grundval av den ort där bostaden är belägen

Boendeutgifternas maximibelopp höjs med 20 procent, om minst ett barn bor i samma bostad som sökanden, och med 40 procent, om minst tre barn bor tillsammans med sökanden.

11 §

Självriskandel för boendeutgifterna

Självriskandelen för boendeutgifterna består av en bassjälvriskandel och en tilläggssjälvriskandel.

Bassjälvriskandelen är 491,51 euro om året.

Tilläggsjälvriskandelen är 40 procent av den del av årsinkomsten som överstiger 6 986 euro. För den som är gift eller lever i ett samboförhållande är tilläggssjälvriskandelen 40 procent av den del av makarnas eller sambornas sammanräknade årsinkomst som

1) överstiger 10 240 euro, om den ena av dem inte har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, eller

2) överstiger 11 221 euro, om båda har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare eller den ena av dem får sådan ålderspension enligt folkpensionslagen i förtid som betalas till dem som är under 65 år.

12 §

Årsinkomst

När bostadsbidraget beräknas skall som årsinkomst beaktas de fortlöpande eller årligen återkommande inkomsterna för sökanden och sökandens make, maka eller sambo, med undantag för de prioriterade inkomster som nämns i 14 §.

Ränteinkomster och utdelningar beaktas som inkomst, om sökandens eller sökandens makes, makas eller sambos personliga ränteinkomster och utdelningar sammanlagt överstiger 60 euro om året. När ränteinkomsterna bedöms skall 2 000 euro dras av som disponibla medel från kontomedlen. När det gäller makar och sambor görs avdraget separat från bådas kontomedel.

Som inkomst av skogsbruk beaktas den enligt 7 § 2 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för skog multiplicerad med arealen skog.

Som årsinkomst beaktas dessutom åtta procent av den förmögenhet enligt 13 § från vilken har dragits av skulder och med vilken sökandens förmögenhet överstiger 13 205 euro eller makarnas eller sambornas förmögenhet överstiger 21 128 euro.

Från årsinkomsten avdras räntor på skulder med undantag för räntor på skulder för anskaffning eller renovering av en bostad i eget bruk och räntor på konsumtionskrediter.

13 §

Förmögenhet som skall beaktas

När årsinkomsten beräknas skall som förmögenhet beaktas följande tillgångar som sökanden och sökandens make, maka eller sambo äger:

1) fastigheter,

2) tillgångar som hänför sig till näringsverksamhet och jordbruk samt andelar i tillgångarna i sammanslutningar,

3) skogsegendom,

4) kontomedel, obligationer, masskuldebrev och andra motsvarande,

5) offentligt noterade aktier och andelar i placeringsfonder, samt

6) försäkringsplaceringar.

Den förmögenhet som nämns i 1 och 2 punkten beaktas till det värde som fastställts eller beräknats vid beskattningen. Som värdet på skogsegendom beaktas den inkomst av skogsbruk som avses i 12 § 3 mom. multiplicerad med talet 10. Obligationer och masskuldebrev beaktas till sitt gängse värde. Som värdet på offentligt noterade aktier och andelar i placeringsfonder beaktas 70 procent av värdet den sista börsdagen under året före tidpunkten för beviljandet eller justeringen av bostadsbidraget. Försäkringsplaceringar beaktas till återköpsvärde.

Från kontomedel avdras 2 000 euro som disponibla medel. När det gäller makar och sambor görs avdraget separat från bådas kontomedel.

Som förmögenhet beaktas dock inte andel i ett dödsbo eller den bostad som sökanden eller sökandens make, maka eller sambo äger och som är i eget bruk och för vilken bostadsbidraget betalas. En bostad anses vara i sökandens eget bruk också när han eller hon bor i en boendeserviceenhet och hans eller hennes make eller maka alltjämt bor i en bostad som ägs av sökanden eller av makarna gemensamt.

14 §

Prioriterade inkomster

När bostadsbidraget beräknas skall som årsinkomst inte beaktas sökandens och sökandens makes, makas eller sambos

1) barnförhöjning enligt folkpensionslagen eller fronttillägg eller extra fronttillägg enligt lagen om frontmannapension (119/1977),

2) bostadsunderstöd enligt militärunderstödslagen (781/1993) eller bostadstillägg enligt lagen om studiestöd (65/1994) eller en förmån för användning av en bostad för eget bruk,

3) studiepenning enligt lagen om studiestöd,

4) barnbidrag enligt barnbidragslagen (796/1992),

5) vårdbidrag för pensionstagare eller handikappbidrag för personer över 16 år enligt lagen om handikappförmåner,

6) rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstilllägg enligt de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare eller andra förmåner som betalas för rehabilitering eller utbildning i syfte att återställa eller förbättra arbets- eller förvärvsförmågan,

7) utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997),

8) vårdararvode som grundar sig på ett avtal om närståendevård,

9) förmåner eller ersättningar som betalas för arbetsverksamhet enligt 27 e § i socialvårdslagen eller någon annan motsvarande verksamhet,

10) ersättningar för kostnader och ersättning för uppehälle enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) eller någon annan motsvarande ersättning för uppehälle,

11) menersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring (408/1948) eller lagen om olycksfall i militärtjänst eller andra ersättningar på grundval av men,

12) livränta enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst,

13) förhöjning enligt lagen om justering av vissa arbetspensioner till följd av samordningen av arbetspensionen och folkpensionen (635/2002),

14) frontunderstöd som betalas till vissa utländska frivilliga frontmän,

15) förmåner från utlandet som motsvarar förmånerna enligt 1—14 punkten, eller

16) andel i intäkterna av ett dödsbo.

Med avvikelse från 1 mom. 6 punkten skall som inkomst dock beaktas rehabiliteringsstöd enligt 14 § i folkpensionslagen och enligt de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare och som betalas i form av sjukpension, dagpenning, olycksfallspension och livränta enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring samt ersättning för inkomstbortfall och sjukpension enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen.

15 §

Bostadsbidragets belopp

Bostadsbidragets belopp uppgår till 85 procent av de årliga boendeutgifter som skall beaktas enligt 5, 9 och 10 §, minskade med självriskandelen enligt 11 §.

16 §

Bostadsbidrag för makar eller sambor

För makar eller sambor beräknas ett gemensamt bostadsbidrag på basis av deras inkomster och boendeutgifterna för en bostad. Bostadsbidraget betalas till den make, maka eller sambo som har rätt till bostadsbidrag. Om båda har rätt till bostadsbidrag, betalas bostadsbidraget till hälften till var och en av dem.

17 §

Justering av bostadsbidraget

Bostadsbidraget justeras när det gått två år sedan bostadsbidraget började betalas ut eller senast justerades (regelbunden justering).

Bostadsbidraget justeras också när

1) bidragstagaren byter bostad,

2) bidragstagaren ingår äktenskap eller hans eller hennes äktenskap upplöses,

3) bidragstagaren inleder ett samboförhållande eller hans eller hennes samboförhållande upphör,

4) bidragstagaren inte längre har gemensamt hushåll med sin make eller maka av de orsaker som nämns i 4 § 2 mom.,

5) bidragstagarens makes, makas eller sambos rätt till bostadsbidrag börjar eller upphör,

6) de årliga boendeutgifter som skall beaktas har sjunkit eller stigit med minst 147 euro (betydande förändring av boendeutgifterna),

7) den årsinkomst som påverkar bostadsbidraget har stigit med minst 734 euro eller sjunkit med minst 367 euro (betydande förändring av årsinkomsten) jämfört med den gräns för tillläggssjälvriskandelen som nämns i 11 § 3 mom. eller den årsinkomst förhöjd med folkpensionsindex på basis av vilken bostadsbidraget har beräknats, eller

8) ett barn som inverkar på bostadsbidraget fyller 18 år.

Bostadsbidraget justeras dock inte enligt 2 mom. 6 punkten trots att boendeutgifterna har stigit, om bostadsbidraget sjunker till följd av justeringen, om inte även årsinkomsten har undergått en betydande förändring.

Om en förändring har skett den första dagen i en kalendermånad, justeras bostadsbidraget från ingången av den månaden. I annat fall justeras bostadsbidraget från ingången av den månad som följer på förändringen. Det sistnämnda förfarandet tillämpas alltid när bostadsbidraget justeras med anledning av att bidragstagarens äktenskap har upplösts eller samboförhållande har avslutat när bidragstagarens make, maka eller sambo har avlidit.

När bidragstagaren har bytt bostad, skall bostadsbidraget justeras från ingången av den månad för vilken bidragstagaren har betalat hyra eller vederlag för hela månaden, förutsatt att han eller hon har flyttat in i bostaden under samma månad.

Bostadsbidragets belopp ändras från ingången av den månad som följer på den under vilken ett i 10 § avsett barn som berättigar till höjning av maximibeloppet flyttar till samma bostad som bidragstagaren eller från bostaden. Beloppet beräknas på grundval av maximibeloppet enligt grunderna för fastställande enligt det föregående beslutet och vid tidpunkten för meddelandet av beslutet.

18 §

Förvägrande eller sänkning av bostadsbidraget

Om en person har skänkt bort av sin egendom eller på något annat sätt försämrat sin ekonomiska ställning så att det inverkar på hans eller hennes rätt att få bostadsbidrag eller väsentligt påverkar bostadsbidragets storlek, beviljas inget bostadsbidrag eller beviljas det till det belopp det skulle ha uppgått till utan detta förfarande. Bostadsbidraget kan förvägras eller sänkas för högst tre år räknat från det att förvägrandet eller sänkningen börjar.

19 §

Bostadsbidragets minimibelopp

Bostadsbidrag betalas inte, om dess månatliga belopp understiger 5,38 euro.

3 kap.

Verkställighet

20 §

Ansökan om bostadsbidrag

Bostadsbidrag söks hos Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten fastställer de blanketter som behövs vid verkställigheten av denna lag.

Om en sökande på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan motsvarande orsak är oförmögen att själv ansöka om bostadsbidrag eller att i övrigt sörja för sina bidragsintressen och bidragsrättigheter och om han eller hon inte har någon intressebevakare, kan en av Folkpensionsanstalten godkänd nära anhörig eller någon annan som huvudsakligen har skött sökanden föra talan i ärenden som gäller sökandens bostadsbidrag.

21 §

Retroaktiv ansökningstid

Bostadsbidrag betalas från ingången av den månad under vilken rätten till bostadsbidraget uppkom. Om rätten till bostadsbidrag uppkommer på den grunden att en person har fyllt 65 år, betalas bostadsbidraget från ingången av månaden efter den under vilken 65 års ålder uppnåddes. Bostadsbidrag betalas dock inte utan särskilda skäl för en längre tid än sex kalendermånader före ansökan om bostadsbidrag. Samma förfarande tillämpas när bostadsbidraget höjs.

22 §

Ansökan om och anmälningsskyldighet i fråga om bostadsbidrag

Av en ansökan om bostadsbidrag skall framgå

1) sökandens och dennes makes, makas eller sambos och barnens personuppgifter,

2) uppgifter om andra personer som bor i bostaden,

3) boendeutgifter och uppgifter som behövs för att fastställa dem,

4) uppgifter om sökandens och dennes makes, makas eller sambos inkomster enligt 12 § och förmögenhet enligt 13 §, samt

5) uppgifter om när fortgående institutionsvård enligt 7 § 2 mom. har inletts eller upphört för sökanden och sökandens make, maka eller sambo.

Den som får bostadsbidrag skall till Folkpensionsanstalten anmäla

1) ingående och upplösning av äktenskap,

2) inledande och avslutande av ett samboförhållande,

3) åtskilt boende som avses i 4 § 2 mom.,

4) flyttning från bostaden eller byte av bostad.

5) minskningar av sina boendeutgifter,

6) beviljande av bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag,

7) förändringar i sina egna eller sin makes, makas eller sambos inkomster enligt 12 § och förmögenhet enligt 13 §,

8) inledande och upphörande av fortgående institutionsvård enligt 7 §,

9) förändringar i antalet personer som bor i bostaden, och

10) sin flyttning utomlands eller sin vistelse utomlands.

Den som söker och den som får bostadsbidrag skall lämna Folkpensionsanstalten även övriga uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ansökan och betalning av bostadsbidraget.

23 §

Avgörande av en ansökan på basis av tillgängliga uppgifter

En ansökan om bostadsbidrag kan avgöras på basis av de uppgifter Folkpensionsanstalten har tillgång till, om sökanden vägrar lämna uppgifter som behövs för avgörande av ansökan eller vägrar lägga fram en utredning som skäligen kan krävas av honom eller henne.

24 §

Beslut om bostadsbidrag

Sökanden ges ett skriftligt beslut om beviljande, avslag, justering, avbrytande, indragning och återkrav av bostadsbidrag. Sökanden skall även ges ett skriftligt beslut när bostadsbidraget med stöd av 28 § i denna lag eller på grundval av familjevård enligt 14 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) betalas till ett kommunalt organ.

Beslut enligt denna lag ges avgiftsfritt.

25 §

Utbetalning

Bostadsbidrag betalas in på det konto i ett penninginstitut i Finland som bidragstagaren har uppgett. Bostadsbidraget kan dock betalas även på något annat sätt, om det inte är möjligt att betala in det på ett konto eller om den som sökt eller den som får bostadsbidrag uppger något särskilt skäl för ett annat betalningssätt.

Om den som är berättigad till bostadsbidrag har avlidit innan ansökan har avgjorts, skall bidraget betalas till den efterlevande maken, boutredningsmannen eller, med fullmakt av delägarna i dödsboet, till någon annan företrädare för dödsboet högst till utgången av den månad under vilken sökanden avled.

Bostadsbidrag betalas den fjärde dagen varje månad eller, om den fjärde dagen inte är en bankdag, föregående bankdag. Retroaktiva bidragsposter kan emellertid betalas också någon annan bankdag.

26 §

Avbrytande på grund av institutionsvård

Om bidragstagaren får fortgående institutionsvård enligt 7 §, avbryts utbetalningen av bostadsbidraget från ingången av den tionde månaden efter den under vilken vården inleddes.

Bostadsbidrag börjar betalas ut från ingången av månaden efter den under vilken institutionsvården upphörde, om institutionsvården upphör den sextonde dagen i månaden eller senare. I annat fall börjar bostadsbidrag betalas ut från ingången av den månad under vilken institutionsvården upphörde.

27 §

Avbrytande på grund av fängelsestraff

Utbetalningen av bostadsbidrag till en person som avtjänar ovillkorligt fängelsestraff i fängelse avbryts när tre månader har avtjänats av fängelsestraffet eller ett förvandlingsstraff för böter som skall avtjänas utöver det. Om häktningstiden omedelbart före straffverkställigheten dras av från straffet, avbryts utbetalningen av bostadsbidrag på motsvarande sätt när den sammanräknade tiden för straffverkställigheten och avdraget överstiger tre månader, dock tidigast från ingången av månaden efter den beräknade tidpunkt då straffet skall börja avtjänas.

Bostadsbidrag som avbrutits på den grund som nämns i 1 mom. börjar betalas ut från ingången av den månad som följer efter frigivningen. Om en person friges den första dagen i månaden, betalas bostadsbidraget dock från ingången av den månaden.

För den tid utbetalningen av bostadsbidrag skall avbrytas på den grund som nämns i 1 mom., kan för tryggande av försörjningen bostadsbidrag betalas ut till bidragstagarens make, maka eller sambo och barn som bor i samma bostad.

28 §

Betalning till ett kommunalt organ

Folkpensionsanstalten kan besluta att bostadsbidrag skall betalas till ett sådant organ i den kommun där bidragstagaren är bosatt som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen för att användas för sänkning av boendekostnaderna för bidragstagaren och de personer som avses i 9 § 2 mom. 1 punkten, om det kan äventyra försörjningen för bidragstagaren eller hans eller hennes familjemedlemmar att bostadsbidraget betalas till bidragstagaren själv. Bostadsbidrag som har betalats på detta sätt får inte i strid med bidragstagarens uttryckliga samtycke användas för något annat ändamål än sänkning av boendekostnaderna under den månad för vilken bostadsbidraget har betalats ut.

Framställning om att bostadsbidraget skall betalas till ett kommunalt organ kan göras av bidragstagaren, bidragstagarens make, maka eller sambo, någon annan anhörig, den som huvudsakligen sköter bidragstagaren eller det kommunala organ som saken gäller.

29 §

Innehållande av retroaktivt bostadsbidrag till Folkpensionsanstalten

Retroaktivt beviljat bostadsbidrag för pensionstagare kan innehållas till Folkpensionsanstalten till den del som motsvarar det bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag som den har betalat ut, om Folkpensionsanstalten retroaktivt beviljar bostadsbidrag för pensionstagare för samma tid för vilken bidragstagaren har fått bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag eller hört till ett hushåll som får sådant bostadsbidrag.

30 §

Indrivning av bostadsbidrag från arbetspension eller ersättning som betalas retroaktivt

Bostadsbidrag kan beviljas temporärt, om ändring har sökts i fråga om arbetspension enligt de lagar som nämns i 6 § i folkpensionslagen och vilken skall beaktas som inkomst i samband med bostadsbidrag, i fråga om pensioner och ersättningar som nämns i 22 § 1 mom. 2 och 3 punkten med undantag för de familjepensioner som nämns i lagrummen eller i fråga om försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Om en ovan nämnd pension eller ersättning beviljas retroaktivt, får Folkpensionsanstalten från pensionen eller ersättningen driva in det bostadsbidrag som betalats till ett för stort belopp för samma tid. Folkpensionsanstalten får driva in det bostadsbidrag som betalats till ett för stort belopp också då arbetspensionsanstalten fortsätter att betala ut rehabiliteringsstöd som beviljats med anledning av ändringssökande.

Folkpensionsanstalten kan hos den som betalar pension enligt de lagar som nämns i 6 § i folkpensionslagen driva in pension som denna skall betala retroaktivt till den del den motsvarar det bostadsbidrag som har betalats till ett för stort belopp, om den som betalar pension

1) rättar eller justerar pensionsbeloppet med undantag för familjepension,

2) efter ett beslut om rättelse beviljar fortsatt rehabiliteringsstöd, eller

3) beviljar familjepension.

Det förfarande som anges i 2 mom. tillämpas också i fråga om pensioner och förmåner som avses i 22 § 1 mom. 3—6 punkten i folkpensionslagen.

I de fall som nämns i 1—3 mom. förutsätts att Folkpensionsanstalten samtidigt från pension och ersättning som betalas retroaktivt driver in den folkpension som betalats till ett för stort belopp för samma tid.

I de fall som avses i 1 mom. och 2 mom. 3 punkten skall Folkpensionsanstalten minst två veckor före utbetalningen meddela den som betalar pensionen eller ersättningen att pensionen eller ersättningen eller en del av den skall betalas till Folkpensionsanstalten.

31 §

Temporärt avbrott i utbetalningen

Utbetalningen av bostadsbidraget eller en del av det kan avbrytas temporärt, om det på grundval av ändrade förhållanden eller av någon annan orsak är uppenbart att bidragstagaren inte har rätt till bidraget eller en del av det. Om bidragstagaren inte lämnar den begärda tilläggsutredningen, avgörs ärendet på basis av de utredningar som Folkpensionsanstalten har tillgång till.

Om bostadsbidrag som avbrutits börjar betalas ut på nytt, betalas det inte utan särskilda skäl retroaktivt för en längre tid än sex månader.

32 §

Indragning av bostadsbidraget

Bostadsbidraget dras in

1) från ingången av den månad som följer på flyttning, om bidragstagaren flyttar från den bostad för vars boendeutgifter bostadsbidraget har beviljats, om inte bostadsbidraget justeras på grundval av 17 § 2 mom. 1 punkten,

2) från ingången av den månad från och med vilken bidragstagaren börjar få bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag,

3) från ingången av den månad under vilken bidragstagaren har intagits för fortgående institutionsvård enligt 7 § och makens eller makans bostadsbidrag har justerats i enlighet med 17 § 2 mom. 4 punkten,

4) från ingången av den månad som följer på den under vilken bidragstagarens boendeutgifter upphör; om boendeutgifterna upphör den första dagen i kalendermånaden, upphör bostadsbidraget dock från ingången av den månaden, eller

5) från tidpunkten från den regelbundna justeringen, om bidragstagaren inte har återsänt den begärda ansökan inom utsatt tid.

Utöver vad som bestäms i 1 mom. upphör bostadsbidraget när det inte längre i övrigt finns förutsättningar för erhållandet. Bostadsbidraget kan också upphöra på bidragstagarens begäran.

Bostadsbidrag betalas fram till utgången av den månad under vilken en bidragstagare har avlidit.

33 §

Återkrav

Om bostadsbidrag har betalats utan grund eller till ett för stort belopp, skall det överskjutande bidraget återkrävas.

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om det anses vara skäligt och om utbetalningen utan grund inte har berott på svikligt förfarande från bidragstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som har betalats utan grund är litet. Återkravet kan också frångås helt efter det att beslutet om återkrav har getts, om det med beaktande av bidragstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det bidragsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som Folkpensionsanstalten senare betalar. Utan bidragstagarens samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämförbar annan förmån.

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas så som en dom som har vunnit laga kraft.

34 §

Preskription av en fordran som återkrävs

Ett beslut om återkrav av bostadsbidrag som har betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från utbetalningsdagen.

En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts enligt 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). Efter det att preskriptionstiden avbrutits börjar en ny preskriptionstid på fem år.

4 kap.

Ändringssökande

35 §

Rätt att söka ändring

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för social trygghet finns i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i lagen om försäkringsdomstolen (132/2003).

Den som är missnöjd med ett beslut som Folkpensionsanstalten gett med stöd av denna lag får söka ändring i beslutet genom skriftliga besvär hos besvärsnämnden för social trygghet. I besvärsnämndens beslut får ändring sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen så som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

Folkpensionsanstaltens beslut skall följas även om det överklagas till dess att ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

Ändring får inte sökas i ett interimistiskt beslut som Folkpensionsanstalten gett.

36 §

Tid för sökande av ändring

Besvärsskriften skall lämnas in till Folkpensionsanstalten senast den trettionde dagen efter den då parten anses ha fått del av beslutet. Om inte något annat visas i samband med sökandet av ändring, anses en part ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den då beslutet postades under den adress han eller hon uppgett.

37 §

Självrättelse

Om Folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i besvär som inlämnats till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. Ändring i rättelsebeslutet får sökas så som bestäms i 35 och 36 §.

Om Folkpensionsanstalten inte rättar det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan då genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet.

Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall då utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen senast inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

38 §

Besvär som kommit in efter tiden för sökande av ändring

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som anges i 36 §, kan besvären trots förseningen tas upp till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen.

39 §

Rättelse av sakfel

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

40 §

Rättelse av ett lagakraftvunnet beslut

Om nya upplysningar framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrat bostadsbidrag eller utökande av redan beviljat bostadsbidrag, skall Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja tidigare förvägrat bostadsbidrag eller utöka redan beviljat bostadsbidrag. Också besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller sökande av ändring. Ändring i beslutet får sökas så som bestäms i 35 och 36 §.

41 §

Nytt avgörande av ett ärende med anledning av beviljad arbetspension eller ersättning

Om den som får bostadsbidrag har beviljats en sådan arbetspension eller ersättning enligt 22 § 1 mom. i folkpensionslagen retroaktivt som skall beaktas som inkomst i bostadsbidraget eller om en sådan förmån har höjts, kan Folkpensionsanstalten utan undanröjande av beslutet enligt 42 § eller utan partens samtycke enligt 39 § 2 mom. avgöra ärendet på nytt efter att ha hört den som saken gäller.

42 §

Undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut

Om ett lagakraftvunnet beslut som gäller bostadsbidrag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. Ändring i ett sådant avgörande får sökas på det sätt som föreskrivs i 35 och 36 §.

Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Om ett lagkraftvunnet beslut som besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen fattat på grundval av denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av en part eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Ansökan om att ett beslut skall undanröjas skall lämnas in inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

5 kap.

Erhållande, utlämnande och hemlighållande av uppgifter

43 §

Uppgifter för avgörande av bostadsbidrag

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att på begäran avgiftsfritt få de uppgifter som är nödvändiga för avgörande av bostadsbidrag

1) av statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund,

2) av Pensionsskyddscentralen, pensionsanstalterna, försäkringsanstalterna samt andra som beviljar eller betalar ut pensioner eller andra ersättningar,

3) av patientförsäkringscentralen och trafikförsäkringscentralen,

4) av arbetsgivare och arbetslöshetskassor,

5) av hyresvärdar samt av bostadsaktiebolag och fastighetsbolag, och

6) av arbetsplatskassor.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter dessutom rätt att på begäran avgiftsfritt av penninginstitut få för avgörande av bostadsbidrag nödvändiga uppgifter om den som söker eller får bostadsbidrag samt om dennes make, maka eller sambo, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på något annat sätt och om det finns grundad anledning att misstänka att den som sökt eller får bostadsbidrag har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter och om han eller hon inte har gett sitt samtycke till att uppgifterna erhålls. Begäran om erhållande av uppgifter skall framställas skriftligen, och innan begäran framställs skall sökanden eller mottagaren underrättas om detta.

44 §

Uppgifter av befolkningsregistermyndigheter

För verkställigheten av bostadsbidraget har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt av befolkningsregistermyndigheterna få nödvändiga byggnads- och fastighetsuppgifter samt ändringar i dessa.

45 §

Uppgifter om institutionsvård och fängelsestraff

För verkställigheten av bostadsbidraget enligt denna lag skall inrättningar enligt 7 § 2 mom. i denna lag och organ enligt 6 § i socialvårdslagen utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om att en förmånstagare blivit intagen för institutionsvård och om att vården har upphört. Uppgifter skall lämnas om sådan vård som kan uppskattas pågå minst tre månader eller som har pågått i två månader och alltjämt fortsätter.

För verkställigheten av bostadsbidraget enligt denna lag skall fängelser utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om när ett straff börjar, när en person friges samt när frihet på prov börjar och avbryts. Uppgifter skall lämnas om bidragstagare som har börjat avtjäna ett över tre månader långt fängelsestraff eller ett förvandlingsstraff för böter som skall avtjänas utöver det. Uppgifter skall också lämnas då häktningstiden omedelbart före straffverkställigheten dras av från straffet och den sammanräknade tiden för avdraget och straffverkställigheten överstiger tre månader.

Folkpensionsanstalten har rätt att få de uppgifter som nämns i denna paragraf avgiftsfritt.

46 §

Uppgifter för förhandlingsförfarande som gäller institutionsvård

För det förhandlingsförfarande som avses i 7 § 3 mom. har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att på begäran avgiftsfritt få uppgifter som är nödvändiga för avgörande av ett ärende och som gäller verksamhetsenhetens verksamhet, lokaler, antalet anställda, innehållet i vården, dess art och omfattning, avtal som ingåtts om vården och ersättning som betalas för vården.

Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att vid nämnda förhandlingsförfarande på begäran få för avgörandet nödvändiga sekretessbelagda uppgifter ur journalhandlingarna, uppgifter om hälsotillståndet för den som får vård samt om hans eller hennes läkemedel och inkomster av kommunens social- och hälsovårdsmyndigheter och inrättningar eller av berörda statliga eller privata verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård.

Vad som i 1 och 2 mom. bestäms om Folkpensionsanstaltens rätt att få sekretessbelagda uppgifter gäller även social- och hälsovårdsministeriet.

47 §

Användning av uppgifter som fåtts för andra förmåner

När Folkpensionsanstalten behandlar bostadsbidrag enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda uppgifter som den har fått för fullgörandet av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att uppgifterna påverkar bostadsbidrag enligt denna lag, om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna för sig.

48 §

Teknisk anslutning

Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten rätt att på de villkor som anges i det momentet med hjälp av en teknisk anslutning få sekretessbelagda uppgifter enligt 43 § 1 mom. 5 och 6 punkten och 44 §.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

49 §

Uppgifter till myndigheter

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utredning av brott och missbruk till ett ministerium, skatteförvaltningen samt inrättningar eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade sociala trygghetssystemet och som administrerar sociala trygghetsförmåner som påverkas av bostadsbidrag enligt denna lag lämna uppgifter som grundar sig på verkställigheten av denna lag.

Följande uppgifter lämnas i fråga om den som fått bostadsbidrag enligt denna lag:

1) personbeteckning och andra identifieringsuppgifter,

2) uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar, samt

3) övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter och andra tillsynsåtgärder av engångsnatur som utförs för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot den sociala tryggheten.

Folkpensionsanstalten har rätt enligt 1 mom. att lämna uppgifter enligt 2 mom. även till polis- och åklagarmyndigheterna till den del uppgifterna är nödvändiga för att utreda brott eller väcka åtal.

I de situationer som avses i denna paragraf får uppgifter dock inte lämnas om en persons hälsotillstånd eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.

50 §

Uppgifter till sökande

Folkpensionsanstalten skall på förhand på lämpligt sätt informera den som söker bostadsbidrag om var uppgifter om honom eller henne kan finns att få och vart uppgifterna i regel kan lämnas ut.

6 kap.

Särskilda bestämmelser

51 §

Förhöjning för dröjsmålstiden

Om utbetalningen av bostadsbidrag fördröjs, betalas det fördröjda bostadsbidraget förhöjt för dröjsmålstiden. Räntefoten per år för förhöjningen av bostadsbidraget är referensräntan för den halvårsperiod före betalningsdagen som avses i 12 § i räntelagen (633/1982) förhöjd med sju procentenheter.

Bostadsbidraget betalas dock inte förhöjt, om det betalas till Folkpensionsanstalten som betalning för bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag som betalats för samma tid.

En beräknad bidragsförhöjning för dröjsmålstiden betalas inte, om beloppet understiger 1,47 euro.

52 §

Dröjsmålstiden

Den förhöjning som betalas för dröjsmålstiden beräknas på varje dag av dröjsmålstiden. Dröjsmålstiden anses börja då tre kalendermånader har förflutit från utgången av den månad under vilken sökanden till Folkpensionsanstalten lämnat in sin ansökan eller ett annat motsvarande anspråk samt lämnat en sådan utredning om bostadsbidragets grund och belopp som skäligen kan krävas av honom eller henne. Härvid beaktas även Folkpensionsanstaltens möjligheter att inhämta utredning. Om en pension eller ersättning som skall beaktas som inkomst i bostadsbidraget ännu inte har avgjorts slutligt, anses dröjsmålstiden börja först då en kalendermånad har förflutit från utgången av den månad under vilken meddelande om pensionen eller ersättningen kommit till Folkpensionsanstalten. På en bidragspost som med stöd av ett och samma beslut skall betalas senare beräknas förhöjningen från förfallodagen.

Har ändring sökts i ett beslut av Folkpensionsanstalten, kan besvärsinstansen besluta att förhöjningen skall beräknas från en senare tidpunkt än den som avses i 1 mom., om Folkpensionsanstalten visar att det i ändringssökandens förhållanden har inträffat en väsentlig förändring under den tid då ändringsansökan varit anhängig.

Om bostadsbidrag inte har kunnat betalas ut i tid av skäl som beror på sökanden, är Folkpensionsanstalten inte skyldig att betala bostadsbidraget förhöjt för längre tid än från den dag då hindret enligt vad Folkpensionsanstalten känner till upphörde. Om utbetalningen av bostadsbidrag fördröjs till följd av en bestämmelse i lag eller på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln eller i den allmänna betalningsförmedlingen eller av något annat motsvarande oöverstigligt hinder, är Folkpensionsanstalten inte skyldig att betala bostadsbidraget förhöjt för tiden för det dröjsmål som orsakats av ett sådant hinder.

När den förhöjning som skall betalas för dröjsmålstiden beräknas skall ett år anses ha 360 dagar och en månad 30 dagar.

53 §

Indexbindning

De belopp som anges i denna lag, bortsett från beloppen enligt 12 § 2 mom. och 13 § 3 mom., binds vid förändringar i prisnivån så som bestäms i lagen om folkpensionsindex (456/2001).

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2001 har beräknats.

54 §

Justering av utgifterna för uppvärmning, vatten och underhåll samt av boendeutgifternas maximibelopp

Genom förordning av statsrådet justeras årligen utgifterna för uppvärmning, vatten och underhåll enligt 9 § 4 mom. samt de genomsnittliga boendeutgifterna enligt 9 § 5 mom. högst i motsvarighet till förändringen i boendeutgifterna.

Boendeutgifternas maximibelopp binds vid förändringar i prisnivån så som bestäms i lagen om folkpensionsindex. Genom förordning av statsrådet justeras dessutom boendeutgifternas maximibelopp varje år så att de motsvarar förändringen i boendeutgifterna.

55 §

Avrundning av beloppen

När bostadsbidraget bestäms skall boendeutgifterna och deras maximibelopp, inkomst- och förmögenhetsposterna samt de belopp som föreskrivs i denna lag beaktas till årliga belopp avrundade till hela euro. Bostadsbidragets bassjälvriskandel, det bostadsbidrag som betalas och bostadsbidragets minimibelopp per månad avrundas dock till närmaste cent.

56 §

Utmätnings- och överföringsförbud

Bostadsbidrag får inte utmätas.

Ett avtal om överföring av bostadsbidrag på någon annan är ogiltigt.

57 §

Finansiering

De utgifter som bostadsbidrag för pensionstagare medför för Folkpensionsanstalten ersätts med statsmedel.

Staten skall månatligen betala Folkpensionsanstalten förskott på statens andel så som bestäms närmare genom förordning av statsrådet.

Verksamhetskostnaderna för verkställigheten av denna lag räknas som Folkpensionsanstaltens verksamhetskostnader och skall betalas ur folkpensionsfonden.

7 kap.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

58 §

Tillämpningsbestämmelse

Om det i någon annan lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den hänvisas till lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (591/1978) eller till bostadsbidrag som beviljats eller betalas med stöd av den, skall hänvisningen anses hänvisa till motsvarande bestämmelser i denna lag och bostadsbidrag enligt denna lag, om inte något annat följer av denna lag.

59 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Genom denna lag upphävs lagen av den 28 juli 1978 om bostadsbidrag för pensionstagare jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

60 §

Övergångsbestämmelser

Utbetalningen av de bostadsbidrag som betalas när denna lag träder i kraft fortsätter på tidigare grunder fram till nästa justering enligt 17 § i denna lag eller till dess att bostadsbidraget upphör.

De räntor på bostadslån och de räntor på konsumtionskrediter enligt 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (473/1991) som beaktats som avdrag från inkomsterna och som ingår i bostadsbidrag som betalas när denna lag träder i kraft slopas stegvis så att det sammanräknade beloppet av räntor på skulder minskas med 20 procent den 1 januari 2008 och därefter vid ingången av varje år, dock med minst 250 euro. Minskningen beräknas utifrån det sammanräknade beloppet av räntor på bostadslån och konsumtionskrediter som beaktats i bostadsbidrag som betalats den 31 december 2007.

Om ett barn har fyllt 16 år före denna lags ikraftträdande men är under 18 år vid ikraftträdandet, höjs beloppet av bidragstagarens maximala boendeutgifter med stöd av 10 § vid nästa justering enligt 17 §.

Om ansökan om bostadsbidrag inkommit före denna lags ikraftträdande, beviljas inte bostadsbidraget utan särskilda skäl retroaktivt för en längre tid än ett år.

_______________

Lag

om ändring av lagen om frontmannapension

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 28 januari 1977 om frontmannapension (119/1977) 9 a och 9 b § samt 17 § 1 mom.,

sådana de lyder, 9 a § i lagarna 1494/1995, 317/2000 och 727/2001, 9 b § i lag 983/1996 samt 17 § 1 mom. i lag 370/2004, som följer:

9 a §

Rätt till extra fronttillägg har mottagare av fronttillägg till vilken betalas folkpension.

Det extra fronttillägget är till fullt belopp 45 procent, dock minst 25 procent, av den del av folkpensionen som överstiger 981,60 euro om året. Om personen i fråga har inkomst som avses i 22 § i folkpensionslagen (     /200  ) och i 8 § i lagen     om     införande        av     folkpensionslagen (     /200  ), bortsett från förhöjning av arbetspension enligt 23 § 6 punkten i folkpensionslagen och en förmån eller förhöjning som avses i 10 § 1 och 4 mom. i lagen om införande av folkpensionslagen, sjunker den ovan nämnda procentsatsen om 45 procent med en procentenhet för varje årligt inkomstbelopp på 58,36 euro upp till inkomstgränsen enligt 20 § i folkpensionslagen och därefter med en procentenhet för varje årligt inkomstbelopp på 144,38 euro. Vid fastställande av extra fronttillägg beaktas inkomsten på samma sätt som vid fastställande av folkpension.

Om folkpensionen har skjutits upp eller tidigarelagts enligt 10 § i folkpensionslagen, höjs nämnda belopp på 981,60 euro med uppskovsprocenten eller minskas det med tidigareläggningsprocenten.

Det extra fronttillägget för den som får pension eller någon annan därmed jämförbar fortlöpande förmån från utlandet bestäms utifrån en så stor del av folkpensionen som överstiger nämnda belopp och som skulle betalas, om de nämnda inkomsterna skulle beaktas när folkpensionen bestäms. Det extra fronttillägget är dock alltid minst 5,07 euro.

Om en pensionstagares folkpension skall minskas enligt 108 § 1 mom. 1 punkten i folkpensionslagen på grund av institutionsvård, beräknas det extra fronttillägget dock på den oförminskade folkpensionen. Om folkpensionen i enlighet med 21 § i folkpensionslagen har avvägts enligt den tid som den försäkrade har varit bosatt i Finland, beräknas det extra fronttillägget på den oavvägda folkpensionen.

9 b §

Om den folkpension som betalas till en mottagare av extra fronttillägg skall justeras eller om folkpensionen skall dras in eller om mottagaren beviljas pension eller en med den jämförbar fortlöpande förmån från utlandet eller om någon annan ändring än en ändring som beror på indexbindning görs i dess belopp, skall beloppet av det extra fronttillägget justeras på motsvarande sätt eller dras in.

17 §

Om inte något annat bestäms i denna lag, iakttas dessutom i tillämpliga delar 54 § 1 och 2 mom., 55, 62—65, 67, 71—84, 86, 88, 91, 96, 106, 107, 110 och 111 § i folkpensionslagen samt lagen om folkpensionsindex (456/2001).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2001 har beräknats.

_______________

Lag

om ändring av 2 och 10 § i lagen om betalning av fronttillägg utomlands

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 25 november 1988 om betalning av fronttillägg utomlands (988/1988) 2 § 1 mom. och 10 § 1 mom.,

sådana de lyder, 2 § 1 mom. i lag 984/1996 och 10 § 1 mom. i lag 371/2004, som följer:

2 §

Fronttillägg beviljas en person som är bosatt utomlands och som inte får folkpension enligt folkpensionslagen (     /200  ).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

10 §

Om inte något annat bestäms i denna lag, iakttas i tillämpliga delar 54 § 1 och 2 mom., 63, 75—84, 86, 91, 96, 106 och 107 §, 110 § 2 mom. och 111 § i folkpensionslagen samt lagen om folkpensionsindex (456/2001).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

_______________

Lag

om ändring av lagen om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 28 januari 2005 om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa (39/2005) 2 § 1 mom., 3, 6, 8, 9 och 12 §, 14 § 1 mom., 16 § 1 mom., 18 § och 20 § 1 mom.,

av dem 6 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 943/2005, samt

fogas till 13 § ett nytt 2 mom. som följer:

2 §

Rätt till ålderspension för den som får pensionsstöd

En person som avses i 1 § har rätt till ålderspension enligt folkpensionslagen (     /200  ) och de pensionslagar som nämns i 5 § från ingången av den månad som följer efter den då han eller hon fyller 62 år. Ålderspensionen förtidsminskas inte.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3 §

Förhållande till andra förmåner

Rätt till pensionsstöd har inte den som får sjukpension (invalidpension), ålderspension eller förtida ålderspension enligt folkpensionslagen eller arbetspensionslagarna eller arbetslöshetspension eller individuell förtidspension enligt  lagen  om  införande  av  folkpensionslagen (     /200  ), arbetslöshetspension enligt lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (396/2006) eller individuell förtidspension enligt ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om pension för arbetstagare (634/2003) eller motsvarande pension som betalas från utlandet.

Den som får pensionsstöd har rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen på motsvarande sätt som den som får ålderspension har enligt 8 kap. 6 § i sjukförsäkringslagen. Den som får pensionsstöd har inte rätt till arbetslöshetsförmåner enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Den som får pensionsstöd har rätt till barnförhöjning i enlighet med 51 § i folkpensionslagen.

Om den som får pensionsstöd har rätt att få efterlevandepensionens begynnelsepension enligt folkpensionslagen, betalas av begynnelsepensionen det belopp som överstiger beloppet av folkpensionsdelen. Pensionsstöd och efterlevandepensionens fortsättningspension enligt folkpensionslagen betalas inte samtidigt.

6 §

Beloppet av folkpensionsdelen

Full folkpensionsdel är 487,76 euro i månaden. Om den som får pensionsstöd är gift eller lever i ett samboförhållande, är folkpensionsdelens fulla belopp 430,54 euro i månaden.

Beloppet av pensionsstödets folkpensionsdel beräknas så att 50 procent av den fulla folkpensionsdelen dras av från den del av årsinkomsten som överstiger 536 euro om året. Som årsinkomst beaktas den arbetspensionsdel som nämns i 5 § samt de förmåner som nämns i 22 § 1 och 2 mom. i folkpensionslagen. De inkomstposter som påverkar bestämmandet av pensionsstödet avrundas till närmaste euro.

Har den som ansöker om pensionsstöd bott utomlands,        skall        bestämmelserna        i        21     § 1—4 mom. i folkpensionslagen tillämpas på beloppet av folkpensionsdelen.

Pensionsstödets folkpensionsdel betalas inte, om det månatliga beloppet understiger 5,38 euro.

8 §

Pensionsstöd under institutionsvård och fängelsestraff

I fråga om betalning av pensionsstödets folkpensionsdel under den tid stödtagaren är i institutionsvård tillämpas 5 och 107 § i folkpensionslagen.

I fråga om betalning av pensionsstöd till stödtagaren för tiden för fängelsestraff tillämpas 66 § i folkpensionslagen.

9 §

Anmälningsskyldighet

Den som får pensionsstöd skall underrätta Folkpensionsanstalten om ingående och upplösning av äktenskap, inledande och avslutande av ett samboförhållande, förändringar som skett i de inkomster som påverkar pensionsstödet, flyttning till utlandet, intagning i institutionsvård samt andra motsvarande uppgifter som är nödvändiga för utbetalning av pensionsstödet.

12 §

Betalning av pensionsstöd

Pensionsstöd betalas månatligen i enlighet med 64 § 1 mom. i folkpensionslagen till det konto i ett penninginstitut i Finland som mottagaren har uppgett. Pensionsstödet kan dock betalas även på annat sätt, om det inte är möjligt att betala in det på ett konto eller om den som ansöker om eller får stöd uppger något särskilt skäl som Folkpensionsanstalten godkänner.

13 §

Temporär betalning av pensionsstöd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om utredningen av de försäkringstider som den som ansöker om pensionsstöd har intjänat i ett annat land som tillämpar rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen pågår, kan pensionsstödet beviljas temporärt för den tid behandlingen av ärendet pågår.

14 §

Rätt till invalidpension för den som får pensionsstöd

Om den som får pensionsstöd blir arbetsoförmögen på det sätt som avses i de lagar som nämns i 5 § eller i 12 § i folkpensionslagen, kan han eller hon på ansökan beviljas sjukpension (invalidpension) från ingången av den månad som följer efter det att arbetsoförmågan inträdde. Pensionsstödet dras in från begynnelsetidpunkten för sjukpensionen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

16 §

Justering av pensionsstödet

Pensionsstödets folkpensionsdel justeras, om

1) den som får pensionsstöd ingår äktenskap eller hans eller hennes äktenskap upplöses,

2) den som får pensionsstöd inleder ett samboförhållande eller hans eller hennes samboförhållande upphör, eller

3) en sådan förändring som inte beror på indexbundenheten har skett i de årsinkomster som påverkar pensionsstödet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

18 §

Betalning av pensionsstöd till ett kommunalt organ

Folkpensionsanstalten kan besluta att pensionsstödet skall betalas till ett sådant organ i den kommun där stödtagaren är bosatt som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen (710/1982) för att användas till försörjning av den som får pensionsstöd och hans eller hennes anhöriga enligt 66 § 3 mom. i folkpensionslagen, om det kan äventyra försörjningen för den som får pensionsstöd eller hans eller hennes anhöriga att förmånen betalas till stödtagaren själv. Pensionsstöd som betalats på detta sätt får inte i strid med stödtagarens uttryckliga samtycke användas för annan försörjning än sådan som ges under den månad för vilken pensionsstödet har betalats.

Framställning om att pensionsstödet skall betalas till ett kommunalt organ kan göras av stödtagaren, stödtagarens make, maka eller sambo, någon annan anhörig, den som huvudsakligen sköter stödtagaren eller det kommunala organ som saken gäller.

20 §

Utmätningsförbud

Pensionsstödets folkpensionsdel får inte mätas ut. Bestämmelserna i 93 § i folkpensionslagen skall dock beaktas.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Pensionsstödets folkpensionsdel som med stöd av lagen om allmän dyrortsklassificering av kommunerna (955/1973) och statsrådets förordning om allmän dyrortsklassificering av kommunerna (1230/2005) betalas i enlighet med dyrortsklass II när denna lag träder i kraft skall utan ansökan omvandlas från den 1 januari 2008 så att den betalas enligt 6 § i denna lag. På begäran av den som får pensionsstöd ges ett beslut om att pensionsstödet har ändrats. Utbetalningen av de pensionsstöd som betalas ut vid denna lags ikraftträdande fortsätter i övrigt på tidigare grunder fram till nästa justering av pensionsstödets folkpensionsdel enligt 16 § eller till dess att pensionsstödet upphör.

De belopp som anges i 6 § i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut 2001 har beräknats.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av lagen om särskilt stöd till invandrare

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen av den 20 december 2002 om särskilt stöd till invandrare (1192/2002) 7 § 3 mom.,

ändras 2 § 1 punkten. 6 §, rubriken för 7 § och 7 § 2 mom., 9 och 14 §, 18 § 1 mom., 19 § 2 och 3 mom., 21—23 §, 26 § 1 mom., 31 §, 32 § 3 mom., 33 § 2 och 5 mom. samt 36 § 3 mom., av dem 6 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 942/2005, samt

fogas till 4 § ett nytt 4 mom., som följer:

2 §

Definitioner

I denna lag avses med

1) invandrare en 16 år fylld person som flyttat till Finland och som har bott i Finland kortare tid än den tid som enligt 21 § i folkpensionslagen ( /200) berättigar till full folkpension,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

4 §

Förutsättningar för beviljande av särskilt stöd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

När denna lag tillämpas skall frågan om vem som är bosatt i Finland avgöras enligt 3, 3 a och 4 § i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993).

6 §

Beloppet av särskilt stöd

Beloppet av särskilt stöd är skillnaden mellan fullt särskilt stöd och de inkomster som skall beaktas enligt 7 §.

Fullt särskilt stöd är 487,76 euro i månaden. Är den som får särskilt stöd gift, uppgår det fulla stödet till 430,54 euro i månaden.

7 §

Inkomster som skall beaktas (årsinkomst)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Som inkomster beaktas dock inte (prioriterade inkomster)

1) utkomststöd enligt lagen om utkomststöd,

2) bostadsbidrag som betalas av statens eller kommunens medel,

3) barnbidrag enligt barnbidragslagen (796/1992),

4) barnförhöjning enligt 51 § i folkpensionslagen,

5) barnförhöjning som ingår i en pension enligt de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006),

6) arbetslöshetsdagpenningens eller arbetsmarknadsstödets barnförhöjning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

7) vårdbidrag enligt lagen om handikappförmåner ( /200) eller annat motsvarande stöd eller annan motsvarande ersättning som betalas på grundval av sjukdom eller skada,

8) fronttillägg enligt lagen om frontmannapension (119/1977),

9) livränta enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948),

10) frontunderstöd som betalas till vissa utländska frivilliga frontmän, eller

11) förmåner från utlandet som motsvarar de ovan nämnda förmånerna.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

9 §

Det särskilda stödets minimibelopp och avrundning

Särskilt stöd betalas inte, om dess belopp per månad är mindre än 5,38 euro.

De inkomstposter som påverkar bestämmandet av det särskilda stödet avrundas till närmaste euro.

14 §

När det särskilda stödet börjar i vissa situationer

Särskilt stöd som beviljats på grundval av arbetsoförmåga börjar tidigast vid ingången av månaden efter den för vilken sökanden sist hade rätt till dagpenning med stöd av 8 kap. 2 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) på grund av sjukdom, lyte eller kroppsskada. Om rätt till dagpenning inte finns, börjar särskilt stöd som beviljats på grundval av arbetsoförmåga dock först efter det att en tid som motsvarar den tid som avses i 8 kap. 8 § i sjukförsäkringslagen har löpt ut. Detta gäller dock inte en sökande vars arbetsoförmåga har börjat innan han eller hon har fyllt 15 år.

Om en person har beviljats sjukpension (invalidpension) enligt arbetspensionslagarna och folkpensionslagen, beviljas särskilt stöd som beviljas på grundval av arbetsoförmåga från samma tidpunkt. En person som fyllt 63 år kan beviljas särskilt stöd på grundval av arbetsoförmåga från ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan inträdde, dock tidigast från den tidpunkt då personen har beviljats ålderspension enligt de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare och sjukpension enligt folkpensionslagen.

18 §

Anmälningsskyldighet

Den som får särskilt stöd skall underrätta Folkpensionsanstalten om ingående av äktenskap, upplösning av sitt äktenskap, förändringar som skett i hans eller hennes inkomster som påverkar det särskilda stödet, vistelse utomlands, intagning för institutionsvård samt andra motsvarande uppgifter som är nödvändiga för utbetalning av det särskilda stödet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

19 §

Justering av särskilt stöd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Utöver vad som bestäms i 1 mom. justeras det särskilda stödet

1) om den årsinkomst som påverkar det särskilda stödet har stigit med minst 734 euro eller sjunkit med minst 367 euro,

2) när folkpension eller familjepension enligt folkpensionslagen som betalas till den som erhåller särskilt stöd justeras, eller

3) om den som får särskilt stöd ingår äktenskap eller om hans eller hennes äktenskap upplöses.

Om en förändring har inträffat den första dagen i en kalendermånad, justeras det särskilda stödet från ingången av den månaden. I annat fall justeras det särskilda stödet från ingången av den månad som följer efter förändringen. När den som får särskilt stöd på grundval av arbetsoförmåga fyller 65 år, justeras dock det särskilda stödet från ingången av den månad som följer efter att han eller hon fyllde 65 år till särskilt stöd som betalas till den som fyllt 65 år.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

21 §

Särskilt stöd under institutionsvård

Det särskilda stödet betalas inte när stödtagaren har fått sådan vård som avses i 5 § i folkpensionslagen över tre månader till den del stödet, tillsammans med folkpensionen överstiger 256,36 euro per månad eller, för en stödtagare som är gift, 231,76 euro per månad.

Om en stödtagare som fortgående får offentlig institutionsvård får bostadsbidrag enligt lagen        om     bostadsbidrag     för     pensionstagare (     /200  ), betalas det särskilda stödet dock till oförminskat belopp till utgången av den månad under vilken institutionsvården har varat nio månader.

Förmånen betalas till oförminskat belopp från ingången av månaden efter den under vilken institutionsvården upphörde, om institutionsvården upphör den sextonde dagen i månaden eller senare. I annat fall betalas förmånen till oförminskat belopp från ingången av den månad under vilken institutionsvården upphörde.

22 §

Särskilt stöd under fängelsestraff

Utbetalningen av särskilt stöd till den som avtjänar ovillkorligt fängelsestraff i fängelse avbryts sedan tre månader har avtjänats av ett fängelsestraff eller av ett förvandlingsstraff för böter som skall avtjänas utöver det. Om häktningstiden omedelbart före verkställigheten av straffet dras av från straffet, avbryts utbetalningen av det särskilda stödet på motsvarande sätt när den sammanräknade tiden för straffverkställigheten och avdraget har räckt tre månader, likväl tidigast från ingången av månaden efter den beräknade tidpunkt då straffet började avtjänas.

Särskilt stöd vars utbetalning har varit avbruten av en orsak som nämns i 1 mom. börjar betalas från ingången av den månad som följer efter frigivningen. Om en person friges den första dagen i månaden, betalas förmånen dock från ingången av den månaden.

För den tid under vilken utbetalningen av särskilt stöd skall vara avbruten av skäl som nämns i 1 mom. kan det särskilda stödet betalas till stödtagarens make, maka och barn under 16 år, om deras utkomst är beroende av det särskilda stödet.

23 §

Betalning av särskilt stöd till ett kommunalt organ

Folkpensionsanstalten kan besluta att det särskilda stödet skall betalas till ett sådant organ i den kommun där stödtagaren är bosatt som avses i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen (710/1982) för att användas till försörjning av den som får särskilt stöd och hans eller hennes anhöriga enligt 22 § 3 mom. i denna lag, om det kan äventyra försörjningen för den som får särskilt stöd eller hans eller hennes anhöriga att förmånen betalas till stödtagaren själv. Särskilt stöd som betalats på detta sätt får inte i strid med stödtagarens uttryckliga samtycke användas för annan försörjning än sådan som ges under den månad för vilken det särskilda stödet har betalats.

Framställning om att det särskilda stödet skall betalas till ett kommunalt organ kan göras av stödtagaren, stödtagarens make eller maka, någon annan anhörig, den som huvudsakligen sköter stödtagaren eller det kommunala organ som saken gäller.

26 §

Sänkning av särskilt stöd

Om en person har försämrat sin ekonomiska ställning eller vidtagit någon annan åtgärd uppenbart i syfte att särskilt stöd skall beviljas på oriktiga grunder, beviljas inget stöd eller beviljas det till det belopp det skulle uppgått till utan detta förfarande eller denna åtgärd.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

31 §

Rättelse av beslut

Om den som får särskilt stöd har beviljats en förmån enligt 22 § 1 eller 2 mom. i folkpensionslagen retroaktivt eller om en sådan förmån har höjts, kan Folkpensionsanstalten oberoende av 30 § behandla ärendet på nytt efter att ha hört den som saken gäller.

32 §

Återkrav

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som Folkpensionsanstalten betalar senare. Utan samtycke kan kvittningen dock endast ske mot särskilt stöd, folkpension enligt folkpensionslagen eller familjepension enligt folkpensionslagen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

33 §

Rätt att erhålla uppgifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att på begäran och avgiftsfritt av penninginstitut få de upplysningar som är nödvändiga för avgörande av ett ärende som är under behandling och som gäller den som ansöker om eller erhåller en förmån och hans eller hennes make, om inte tillräckliga uppgifter och utredningar fås på något annat sätt och det finns grundad anledning att misstänka att de uppgifter som den som ansöker om eller erhåller en förmån har lämnat inte är tillräckliga eller tillförlitliga och han eller hon inte har gett sitt samtycke till att uppgifterna erhålls. Begäran om uppgifter skall framställas skriftligen, och innan begäran framställs skall sökanden eller mottagaren underrättas om den.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Utöver denna paragraf iakttas 88 och 89 §, 90 § 3 punkten samt 95 och 96 § i folkpensionslagen.

36 §

Utmätning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Utöver vad som bestäms i 1 och 2 mom. skall 93 § i folkpensionslagen iakttas.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Särskilt stöd till invandrare som med stöd av lagen om allmän dyrortsklassificering av kommunerna (955/1973) och statsrådets förordning om allmän dyrortsklassificering av kommunerna (1230/2005) betalas enligt den andra kommungruppen när denna lag träder i kraft omvandlas från den 1 januari 2008 så att det betalas enligt 6 § i denna lag.

Särskilt stöd som betalas när denna lag träder i kraft omvandlas från den 1 januari 2008 till att motsvara denna lag så att livränta enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst eller beräknad inkomst av egendom inte beaktas som inkomst vid bestämmande av det särskilda stödet.

Utbetalningen av särskilt stöd som betalas när denna lag träder i kraft fortsätter i övrigt på tidigare grunder fram till nästa justering enligt 19 § i lagen om särskilt stöd till invandrare eller till dess att det särskilda stödet upphör.

Omvandlingarna enligt 2 och 3 mom. görs utan ansökan, och beslut om omvandling av det särskilda stödet meddelas på stödtagarens begäran.

De belopp som anges i 6, 19 och 21 § i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut 2001 har beräknats.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av 9 kap. 3 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 30 december 2002 om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 9 kap. 3 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1009/2003, som följer:

9 kap.

Arbetsmarknadsstödets belopp och varaktighet

3 §

Inkomster som skall beaktas vid behovsprövningen

Vid prövningen av sökandens behov av ekonomiskt stöd skall beaktas hans eller hennes egna inkomster i sin helhet och även makens eller makans till den del de överstiger 536 euro i månaden. Som inkomst av skogsbruk beaktas den enligt 7 § 2 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för skog multiplicerad med arealen skog. Arbetsmarknadsstödet bestäms enligt situationen vid den tidpunkt då stödet betalas ut, på basis av antingen de beräknade eller de annars konstaterbara inkomsterna. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de inkomster som skall beaktas vid behovsprövningen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av militärunderstödslagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i militärunderstödslagen av den 20 augusti 1993 (781/1993) 22 a § 2 mom. och 27 §, av dem 22 a § 2 mom. sådant det lyder i lag 690/2002, samt

ändras 3, 8, 9 och 11 §, 12 § 1 mom., 14 § 1 mom., rubriken för 16 § och 16 § 1 mom., 17 § 1 mom. och 22 a § 3 mom.,

av dem 3 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1266/1995, 8 och 9 § sådana de lyder delvis ändrade i lag 986/1996, 11 § sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lagar 1266/1995 och 986/1996 och i lag 593/2001, 12 § 1 mom. sådant det lyder i nämnda lag 1266/1995, rubriken för 16 § och 16 § 1 mom. sådana de lyder i lag 534/2001 och 22 a § 3 mom. sådant det lyder i nämnda lag 690/2002, som följer:

3 §

Militärunderstöd

I militärunderstöd betalas

1) till anhöriga till en värnpliktig grundunderstöd, bostadsunderstöd och särskilt understöd som med hänsyn till deras personliga omständigheter och de lokala förhållandena tillförsäkrar dem en skälig försörjning, om de inte får den av de inkomster som står till deras förfogande,

2) till den värnpliktige av särskilda skäl bostadsunderstöd för kostnader för den bostad som är i hans bruk,

3) till den värnpliktige räntorna på studielån enligt 10 a §.

8 §

Grundunderstöd

Grundunderstödet skall täcka utgifterna för den dagliga försörjningen.

Fullt grundunderstöd per månad är lika stort som full folkpension som betalas till en ensamstående person. Understödet graderas enligt den värnpliktiges anhöriga som ansöker om understöd och antalet i 4 § avsedda familjemedlemmar. Fullt grundunderstöd är för den första familjemedlemmen 100, för den andra 50 och för den tredje och följande 30 procent av det ovan nämnda beloppet.

Grundunderstödets belopp justeras vid samma tidpunkt och i samma förhållande som folkpensionen.

9 §

Bostadsunderstöd

Bostadsunderstödet skall täcka de faktiska boendekostnaderna för en hyres-, ägar- eller bostadsrättsbostad. Hyresutgifterna ersätts högst enligt lokal gängse hyresnivå.

Till boendekostnader hänförs hyra, vederlag, utgifter för skötsel av fastigheten och sådana kostnader för värme, vatten, el och gas som skall betalas separat. Till boendekostnader hänförs även årliga räntor på personliga lån som har upptagits för anskaffning eller renovering av egen bostad eller för betalning av bostadsrättsavgift.

11 §

Inkomster som skall beaktas

När understöd beviljas beaktas de faktiska inkomster som står till sökandens och dennes i 4 § avsedda familjemedlemmars förfogande under tjänstgöringstiden. När understöd beviljas med stöd av 10 a § beaktas inte dessa familjemedlemmars inkomster. Som inkomst beaktas inte

1) en förmån enligt denna lag,

2) utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997),

2 a) ersättning för uppehälle enligt lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/1990),

2 b) ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005),

3) moderskapsunderstöd enligt lagen om moderskapsunderstöd (477/1993),

4) barnbidrag enligt barnbidragslagen (796/1992),

5) förmåner enligt lagen om handikappförmåner ( /200),

6) den värnpliktiges faderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen,

7) den värnpliktiges dagtraktamente enligt värnpliktslagen,

8) bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag (408/1975),

9) skatteåterbäringar, eller

10) avkastning av egendom.

12 §

Fastställande av understöd

I militärunderstöd betalas skillnaden mellan utgifter enligt 8—10 och 10 a § och inkomster enligt 11 §.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

14 §

Betalningstid

Militärunderstödet betalas från ingången av den månad under vilken det har sökts, dock tidigast från dagen för inträdet i tjänst, eller, om rätten till understöd har uppkommit senare, från denna tidpunkt, till utgången av den kalendermånad under vilken den värnpliktige hemförlovats eller hans tjänstgöring avbrutits för en sammanhängande tid om minst 14 dygn utan att avbrottet räknas med i tjänstgöringstiden. Till en värnpliktig som är inkallad till reservens repetitionsövningar, frivilliga övningar vid försvarsmakten eller kompletterande tjänstgöring och hans anhöriga betalas understöd för hela tjänstgöringstiden.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

16 §

Utbetalning av militärunderstöd och förlust av militärunderstödspost

Militärunderstödet betalas månatligen i förskott in på det konto i ett penninginstitut i Finland som sökanden meddelar. Betalningsdag är den första eller andra bankdagen i varje månad. Till den som är inkallad till reservens repetitionsövningar, frivilliga övningar vid försvarsmakten eller kompletterande tjänstgöring eller hans anhöriga betalas understödet i efterskott antingen månatligen eller som en engångsbetalning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

17 §

Utbetalning i specialfall

Från understödet skall avdras den del som motsvarar den tid en understödstagande anhörig till den värnpliktige under minst 14 dygn

1) avtjänar ovillkorligt fängelsestraff i fängelse, eller

2) är i sjukhus-, institutions- eller familjevård som ordnas av en kommun eller en samkommun och som omfattar underhåll.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

22 a §

Rätt att få uppgifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

För verkställigheten av militärunderstöd har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att av fängelser få uppgifter om när ett straff börjar, när en person friges samt när frihet på prov börjar och avbryts.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Militärunderstöd som vid ikraftträdandet betalas enligt den andra kommungruppen omvandlas från den 1 januari 2008 utan särskild ansökan så att det betalas enligt 8 § i denna lag.

Lagen tillämpas på stöd som beviljas vid ikraftträdandet eller därefter och på stöd som justeras enligt 12 § 3 mom. i militärunderstödslagen.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av lagen om skada, ådragen i militärtjänst

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen av den 28 maj 1948 om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) 14 § 5 mom., sådant det lyder i lag 972/1980,

ändras 6 § 4 mom., 14 § 2 mom., 18 § 1 mom., 30 § 4 mom. och 43 a § 1 mom.,

sådana de lyder, 6 § 4 mom. i lag 1022/2004, 14 § 2 mom. och 18 § 1 mom. i lag 536/2001, 30 § 4 mom. i lag 602/1986 och 43 a § 1 mom. i lag 1124/1983, samt

fogas till 30 §, sådan den lyder i lag 304/1975 samt i nämnda lagar 602/1986 och 536/2001, nya 5—7 mom. som följer:

6 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till en skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad är minst 20 procent betalas ersättning för kostnaderna för hemservice enligt 17 § 1 mom. 3 punkten i socialvårdslagen (710/1982) och boendeservice enligt 17 § 1 mom. 4 punkten i nämnda lag, stöd för närståendevård enligt lagen om stöd för närståendevård (937/2005) samt för kostnaderna för sjukvårdstjänster enligt 14 § 1 mom. 2 punkten i folkhälsolagen (66/1972). Hyror eller motsvarande avgifter för servicebostäder eller stödbostäder ersätts dock inte. I fråga om ersättning för hemservice och boendeservice och för stöd för närståendevård bestäms närmare genom förordning av statsrådet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

14 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Försörjningspensionens årliga belopp är

1) för änka 5 630,78 euro,

2) för barn 3 167,32 euro och för föräldralöst barn 6 334,63 euro,

3) för förälder 3 167,32 euro,

4) för annan anhörig 1 407,70 euro.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

18 §

En skadad eller insjuknad, vars invaliditetsgrad enligt 8 § har fastställts till minst 20 procent, kan på ansökan beviljas tilläggsränta för viss tid eller, om han har fyllt 65 år, tills vidare. Tilläggsräntans fulla belopp är 6 398,62 euro om året, om sökandens invaliditetsgrad är minst 30 procent, och 4 265,74 euro om året, om sökandens invaliditetsgrad är lägre än 30 procent.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

30 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Har den som får försörjningspension tillfälligt fått av Folkpensionsanstalten utbetald folkpension eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp och bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (     /200  ) för den tid för vilken han på grund av besvär beviljas försörjningspension retroaktivt, skall Statskontoret utbetala den retroaktiva försörjningspensionen till Folkpensionsanstalten, till den del försörjningspensionen motsvarar beloppet av folkpension, extra fronttillägg, efterlevandepensionens kompletteringsbelopp och bostadsbidrag för pensionstagare som Folkpensionsanstalten utbetalat till ett för stort belopp för samma tid.

Statskontoret betalar också en försörjningspension som det beviljat retroaktivt till Folkpensionsanstalten för ersättande av folkpension, extra fronttillägg, efterlevandepensionens kompletteringsbelopp och bostadsbidrag för pensionstagare som Folkpensionsanstalten utbetalat till ett för stort belopp för samma tid.

I de fall som avses i 4 och 5 mom. betalas försörjningspension till Folkpensionsanstalten för att ersätta bostadsbidrag för pensionstagare som Folkpensionsanstalten utbetalat till ett för stort belopp endast om försörjningspension samtidigt betalas för ersättande av folkpension, extra fronttillägg eller efterlevandepensionens kompletteringsbelopp som utbetalats till ett för stort belopp.

Försörjningspensionen betalas till Folkpensionsanstalten endast under förutsättning att yrkandet om betalning av pensionen har framställts hos Statskontoret minst två veckor före den dag då försörjningspensionen skall utbetalas.

43 a §

Ersättningsbeloppen enligt denna lag indexjusteras med iakttagande på motsvarande sätt av vad som bestäms i 98 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

De belopp som anges i denna lag motsvarar det poängtal för arbetspensionsindex enligt vilket beloppet av de ersättningar som betalades ut 1995 har beräknats.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 15 juli 2005 om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) 4 § 5 punkten, 9 § 1 mom., 34 §, 38 § 1 mom. 2 punkten, 39 § 1 mom., 47 § 2 mom. 2 punkten, 60 § 6 mom. och 67 § som följer:

4 §

Definitioner

I denna lag avses med

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5) arbetspensionslagar de arbetspensionslagar för den privata och den offentliga sektorn som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).

9 §

Ordnande av medicinsk rehabilitering för gravt handikappade

En gravt handikappad försäkrad som inte är i offentlig slutenvård har för tryggande eller förbättring av arbets- eller funktionsförmågan rätt till medicinsk rehabilitering om den handikappade innan han eller hon fyllt 65 år med stöd av 2 kap. i lagen om handikappförmåner ( /200) får

1) handikappbidrag med förhöjt eller med högsta belopp för personer under 16 år,

2) handikappbidrag med förhöjt eller med högsta belopp för personer över 16 år,

3) vårdbidrag med förhöjt eller med högsta belopp för pensionstagare, eller

4) handikappbidrag med högsta belopp för personer över 16 år för den tid sjukpensionen är vilande.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

34 §

Rehabiliteringspenning till pensionstagare

Rehabiliteringspenningen per dag utgör en tjugofemtedel av en tiondel av summan av de i denna paragraf avsedda månatliga pensionerna, om en rehabiliteringsklient får

1) full invalidpension enligt de lagar som nämns i 3 § i arbetspensionslagarna eller arbetslöshetspension enligt lagen om sjömanspensioner (1290/2006), de arbetspensionslagar som nämns i 3 § 2 mom. 1 och 3—7 punkten i lagen om pension för arbetstagare, 28 § i lagen om införande av lagen om pension för arbetstagare (396/2006), 28 § i lagen om införande av lagen om pension för företagare (1273/2006), 27 § i lagen om införande av lagen om pension för lantbruksföretagare (1281/2006) eller 14 § i lagen om införande av lagen om statens pensioner (1296/2006),

2) sjukpension enligt 12 § i folkpensionslagen ( /200), med undantag för sjukpension enligt 4 mom. i det nämnda lagrummet, eller arbetslöshetspension enligt 2 § i lagen om införande av folkpensionslagen ( /200), eller

3) generationsväxlingspension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (467/1969) eller enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990).

38 §

Betalning utan samordning

Från rehabiliteringspenningen dras inte av följande förmåner som rehabiliteringsklienten får:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

2) sjukpension enligt 12 § 4 mom. i folkpensionslagen,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

39 §

Retroaktiv betalning

Om en rehabiliteringsklient med stöd av någon annan lag beviljas ålderspension eller ersättning för inkomstbortfall retroaktivt, skall pensionen eller ersättningen till den del som den motsvarar rehabiliteringspenningen för samma tid betalas till Folkpensionsanstalten, dock med beaktande av 43 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

47 §

Betalning till arbetsgivare

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rehabiliteringspenningen skall

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

2) enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) delas mellan den försäkrade och dennes arbetsgivare i förhållande till den arbetsinkomst som har fastställts enligt dessa pensionslagar och den lön som arbetsgivaren har betalat, om rehabiliteringsklienten är verksam som företagare enligt 3 § i lagen om pension för företagare eller 3 § i lagen om pension för lantbruksföretagare samtidigt som han eller hon är anställd hos någon annan arbetsgivare.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

60 §

Rätt att få uppgifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall fängelserna utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om när en strafftid börjar, när en person friges samt när frihet på prov börjar och avbryts.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

67 §

Indexjustering

Rehabiliteringspenning som fastställs enligt 32, 33 eller 35 § skall varje kalenderår justeras med det arbetspensionsindex som avses i 98 § i lagen om pension för arbetstagare. På motsvarande sätt skall det belopp som avses i 35 § justeras så som ändringen av arbetspensionsindex enligt 98 § i lagen om pension för arbetstagare förutsätter och det belopp som avses i 37 § i enlighet med lagen om folkpensionsindex (456/2001).

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av lagen om bostadsbidrag

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 4 juni 1975 om bostadsbidrag (408/1975) 2 § 2—4 punkten, 3 § 3 mom. och 25 a § 2 punkten, sådana de lyder, 2 § 2—4 punkten i lag 42/2000, 3 § 3 mom. i lag 195/1999 och 25 a § 2 punkten i lag 689/2002, samt

fogas till lagen nya 3 a och 16 a § som följer:

2 §

Bostadsbidrag enligt denna lag beviljas inte

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

2) hushåll bestående av en enda person, om sökanden uppfyller villkoren enligt 8 § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare ( /200) för erhållande av bostadsbidrag för pensionstagare,

3) hushåll bestående av två personer som är äkta makar eller stadigvarande bor i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden utan att äktenskap ingås, om någon av dem uppfyller villkoren enligt 8 § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare för erhållande av bostadsbidrag för pensionstagare, och inte heller

4) hushåll, om någon av dess medlemmar får bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare.

3 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till de i 1 mom. 2 punkten avsedda fasta månadsinkomsterna räknas femton procent av de till hushållet hörande personernas sammanlagda förmögenhet enligt 3 a §, dividerad med tolv till den del som den överstiger det belopp som årligen föreskrivs genom förordning av statsrådet i enlighet med hushållets storlek. Från förmögenheten avdras skulderna. I de fasta månadsinkomsterna inräknas inte de inkomster om vilka föreskrivs genom förordning av statsrådet, inte heller de i 6 § 4 mom. avsedda hyresinkomster som fås av en underhyresgäst. Ränteinkomster och utdelningar beaktas som inkomster, om ränteinkomsterna och utdelningarna för en medlem i hushållet sammanlagt överstiger fem euro i månaden. När ränteinkomsterna bedöms skall 2 000 euro dras av som disponibla medel från kontomedlen för varje medlem av hushållet. Som inkomst av skogsbruk beaktas den enligt 7 § 2 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för skog multiplicerad med arealen skog. Då de fasta månadsinkomsterna fastställs används i brist på annan tillförlitlig utredning det totala beloppet av den berördes förtjänst- och kapitalinkomster vid den senast verkställda beskattningen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3 a §

När de fasta månadsinkomsterna beräknas skall som förmögenhet beaktas följande tillgångar som en person som hör till hushållet äger:

1) fastigheter,

2) tillgångar som hänför sig till näringsverksamhet och jordbruk samt andelar i tillgångarna i sammanslutningar,

3) skogsegendom,

4) kontomedel, obligationer, masskuldebrev och andra motsvarande,

5) offentligt noterade aktier och andelar i placeringsfonder, samt

6) försäkringsplaceringar.

Den förmögenhet som avses i 1 och 2 punkten beaktas till det värde som fastställts eller beräknats vid beskattningen. Som värdet på skogsegendom beaktas den inkomst av skogsbruk som avses i 3 § 3 mom. multiplicerad med talet 10. Obligationer och masskuldebrev beaktas till gängse värde. Som värdet på offentligt noterade aktier och andelar i placeringsfonder beaktas 70 procent av värdet den sista börsdagen under året före tidpunkten för beviljandet eller justeringen. Försäkringsplaceringar beaktas till återköpsvärde.

Från kontomedlen avdras 2 000 euro som disponibla medel. När det gäller medlemmarna i hushållet görs avdraget separat från varje medlems kontomedel.

Som förmögenhet beaktas dock inte en bostad som är i hushållets eget bruk eller hushållets andel i ett dödsbo.

16 a §

Retroaktivt beviljat bostadsbidrag kan innehållas till Folkpensionsanstalten till den del som motsvarar det bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare som den har betalat ut, om Folkpensionsanstalten retroaktivt beviljar bostadsbidrag för samma tid för vilken bidragstagaren eller en person som hör till samma hushåll har fått bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare.

25 a §

För verkställigheten av bostadsbidraget har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

2) av fängelser får uppgifter om när ett straff börjar, när en person friges samt när frihet på prov börjar och avbryts.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Den tillämpas på bidrag som beviljas eller justeras vid lagens ikraftträdande eller därefter.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av 19 § i lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 16 december 1994 om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) 19 § 3 mom., sådant det lyder i lag 944/2005, som följer:

19 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Utan hinder av 1 mom. ändras

1) kompletteringsdelen för en person som får avträdelsestödets kompletteringsdel den 1 juni 2001 från nämnda tidpunkt i överensstämmelse med lagen om ändring av 24 och 42 b § folkpensionslagen (1224/2000),

2) kompletteringsdelen för en person som får avträdelsestödets kompletteringsdel den 1 mars 2005 från nämnda tidpunkt i överensstämmelse med lagen om ändring av 24 och 42 b § i folkpensionslagen (1023/2004),

3) kompletteringsdelen för en person som får avträdelsestödets kompletteringsdel den 1 september 2006 från nämnda tidpunkt i överensstämmelse med lagen om ändring av 24 och 42 b § i folkpensionslagen (940/2005), och

4) kompletteringsdelen för en person som får avträdelsestödets kompletteringsdel den 1 januari 2008 från nämnda tidpunkt i överensstämmelse med 19 § i folkpensionslagen ( /200).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Ändringen av avträdelsestödets kompletteringsdel enligt denna lag görs utan ansökan. På begäran ges ett beslut om ändringen. Kompletteringsdelen justeras inte i övrigt i samband med ändringen.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av 16 § i lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 28 december 1990 om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990) 16 § 5 mom., sådant det lyder i lag 945/2005, som följer:

16 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Utan hinder av 1, 3 och 4 mom. ändras

1) kompletteringsdelen för en person som får generationsväxlingspensionens kompletteringsdel den 1 juni 2001 från nämnda tidpunkt i överensstämmelse med lagen om ändring av 24 och 42 b § folkpensionslagen (1224/2000),

2) kompletteringsdelen för en person som får generationsväxlingspensionens kompletteringsdel den 1 mars 2005 från nämnda tidpunkt i överensstämmelse med lagen om ändring av 24 och 42 b § i folkpensionslagen (1023/2004),

3) kompletteringsdelen för en person som får generationsväxlingspensionens kompletteringsdel den 1 september 2006 från nämnda tidpunkt i överensstämmelse med lagen om ändring av 24 och 42 b § i folkpensionslagen (940/2005), och

4) kompletteringsdelen för en person som får generationsväxlingspensionens kompletteringsdel den 1 januari 2008 från nämnda tidpunkt i överensstämmelse med 19 § i folkpensionslagen ( /200).

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Ändringen av generationsväxlingspensionens kompletteringsdel enligt denna lag görs utan ansökan. På begäran ges ett beslut om ändringen. Kompletteringsdelen justeras inte i övrigt i samband med ändringen.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av 9 och 11 § i lagen om utkomststöd

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 30 december 1997 om utkomststöd (1412/1997) 9 § 1 mom. 1 punkten och 11 § 2 mom. 4 och 5 punkten, sådana de lyder, 9 § 1 mom. 1 punkten i lag 535/2001 och 11 § 2 mom. 4 och 5 punkten i lag 49/2005, som följer:

9 §

Grunddelens storlek

Utkomststödets grunddel per månad är

1) för ensamstående och en ensamförsörjare 361,86 euro,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

11 §

Inkomster som skall beaktas

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Som inkomster beaktas dock inte

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

4) moderskapsunderstöd enligt lagen om moderskapsunderstöd (477/1993) eller förmåner enligt lagen om handikappförmåner ( /200),

5) ersättning för uppehälle enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller lagen om offentlig arbetskraftsservice samt ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), och inte heller

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Utkomststöd som vid ikraftträdandet betalas enligt den andra kommungruppen omvandlas från den 1 januari 2008 utan ansökan så att det betalas enligt 9 § i denna lag.

De belopp som anges i 9 § i denna lag motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut 2001 har beräknats.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av socialvårdslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i socialvårdslagen av den 17 september 1982 (710/1982) 29 e §, 40 a § 2 mom. och 48 §, av dem 29 e § sådan den lyder i lag 1310/2003 och 40 a § 2 mom. sådant det lyder i lag 125/2006, som följer:

29 e §

Såsom inkomster enligt 29 c § skall inte beaktas barnbidrag, barnförhöjning enligt folkpensionslagen (     /200  ), bostadsbidrag, handikappbidrag för personer under 16 år, handikappbidrag för personer över 16 år och kostersättning        enligt     lagen     om     handikappförmåner (     /200  ), sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas på basis av olycksfallsförsäkring, militärunderstöd, fronttillägg, studiepenning, vuxenutbildningsstöd, studiestödets bostadstillägg, sysselsättningspenning och reseersättning som betalas som utkomststöd, ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), ersättning för uppehälle enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002), stipendier som betalas med anledning av studier och inte heller andra motsvarande understöd, eller ersättningar för kostnaderna för familjevård eller stöd för hemvård av barn.

40 a §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I andra än i brådskande fall är kommunen skyldig att i fråga om en person som har fyllt 80 år tillhandahålla bedömning av behovet av socialservice senast den sjunde vardagen efter det att personen i fråga eller hans eller hennes lagliga företrädare eller anhöriga eller någon annan person eller en myndighet, för att få service har tagit kontakt med den myndighet i kommunen som ansvarar för socialservicen. På motsvarande sätt skall kommunen tillhandahålla bedömning av behovet av socialservice i fråga om en person som får i 9 § 3 mom. 3 punkten i lagen om handikappförmåner avsett vårdbidrag för pensionstagare

48 §

Ändring i en statlig myndighets beslut i ett ärende som rör socialvård skall sökas så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av 10 a § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 3 augusti 1992 om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) 10 a § 3 mom., sådant det lyder i lag 1422/2001, som följer:

10 a §

Inkomster som ligger till grund för bestämmande av dagvårdsavgift

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Som inkomster skall inte beaktas barnbidrag, förmåner  enligt  lagen  om  handikappförmåner (   /200  ), barnförhöjning enligt folkpensionslagen (     /200  ), bostadsbidrag, sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas på basis av olycksfallsförsäkring, militärunderstöd, fronttillägg, studiepenning, vuxenutbildningsstöd, studiestödets bostadstillägg, sysselsättningspenning och reseersättning som betalas som utkomststöd, ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005), ersättning för uppehälle enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002), stipendier som betalas på grund av studier och inte heller andra motsvarande understöd, eller ersättningar för kostnaderna för familjevård eller stöd för hemvård av barn.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av 1 § i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 30 december 1993 om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993) 1 §, sådan den lyder i lag 635/2004, som följer:

1 §

Tillämpningsområde

Om inte annat följer av internationella överenskommelser som är bindande för Finland eller av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tilllämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, nedan förordningen om social trygghet, avgörs enligt denna lag om följande lagstiftning om social trygghet skall tillämpas på en person:

1) folkpensionslagen ( /200), barnbidragslagen (796/1992), lagen om moderskapsunderstöd (477/1993) och lagen om bostadsbidrag (408/1975), samt

2) lagen om bostadsbidrag för pensionstagare ( /200), lagen om handikappförmåner ( /200), lagen om frontmannapension (119/1977) och lagen om särskilt stöd till invandrare (1192/2002), när det är fråga om tilllämpningen av 3, 3 a och 4 § samt 3 och 4 kap. i denna lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten

I enlighet med riksdagens beslut

fogas till lagen av den 17 augusti 2001 om Folkpensionsanstalten (731/2001) ett nytt 3 a kap. som följer:

3 a kap.

Fonder

12 a §

Folkpensionsanstaltens fonder

Folkpensionsanstaltens fonder är folkpensionsfonden, sjukförsäkringsfonden och pensionsansvarsfonden. Bestämmelser om folkpensionsfonden finns i folkpensionslagen (     /200  ) och bestämmelser om sjukförsäkringsfonden i sjukförsäkringslagen (1224/2004).

Folkpensionsanstaltens fonder har rätt att av särskilda skäl och på de villkor som fonderna iakttar i sin kreditgivning låna varandra medel utan att kräva säkerhet.

12 b §

Pensionsansvarsfonden

Pensionsansvarsfondens tillgångar utgör täckning för det pensionsskydd för Folkpensionsanstaltens personal som grundar sig på ett anställningsförhållande till pensionsanstalten. Av fondens medel betalas pensionerna och familjepensionerna enligt 13 §.

12 c §

Täckning av pensionsansvaret

För täckning av pensionsansvaret och betalning av pensioner skall bidrag betalas ur folkpensions- och sjukförsäkringsfonden. Beloppet ur pensionsansvarsfonden är minst 19 procent och högst 41 procent av det fulla pensionsansvaret. Genom bidrag får denna nivå inte överskridas annat än tillfälligt.

När det fulla pensionsansvaret beräknas iakttas i tillämpliga delar grunderna enligt 6 kap. i lagen om pensionsstiftelser (1774/1995). Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om grunderna.

Om folkpensionsfondens och sjukförsäkringsfondens investerings- eller anläggningstillgångar används till betalning av bidraget, uppdelas verksamhetskostnaderna till denna del inte enligt 97 § i folkpensionslagen eller 18 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Den nivå om 41 procent för pensionsansvarsfonden som föreskrivs i 12 c § 1 mom. skall uppnås före utgången av 2010. Till pensionsansvarsfonden kan betalas mera bidrag än ett balanserat uppnående av täckningsnivån förutsätter, om detta sker genom överföringar av Folkpensionsanstaltens investerings- och anläggningstillgångar och genom värdeuppskrivningar som gäller dem.

_______________

Helsingfors den 7 februari 2007