1 §

Syftet med säkerhetsutredningar

Syftet med säkerhetsutredningar är att öka den allmänna säkerheten, att förebygga olyckor och tillbud och att förhindra skador till följd av olyckor.

Säkerhetsutredningar görs inte för att klarlägga rättsligt ansvar.

2 §

Olyckor och tillbud som ska utredas

Enligt denna lag kan tillbud till stora olyckor samt andra olyckor och tillbud utredas.

Enligt denna lag kan en gemensam utredning göras när det är fråga om flera liknande olyckor eller tillbud (temautredning).

Även sådana exceptionella händelser som avses i 5 kap. kan utredas enligt denna lag.

3 §

Tillämpning av bestämmelserna om utredning av olyckor

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska bestämmelserna i denna lag om utredning av olyckor tillämpas på utredning av sådana tillbud som avses i 2 § 1 och 2 mom., på utredning av sådana exceptionella händelser som avses i 5 kap. och på temautredningar.

4 §

Förhållandet till annan lagstiftning

I en utredning ska utöver denna lag Europeiska unionens lagstiftning om utredning av olyckor och internationella förpliktelser som binder Finland iakttas.

Flyghaveriförordningen ska tillämpas på utredning av sådana olyckor och allvarliga tillbud som avses i förordningen. I en utredning ska dessutom bestämmelserna i denna lag iakttas.

Särskilda bestämmelser finns om utredning av militära luftfartsolyckor och av trafikolyckor på väg och i terräng.

Om en olycka som avses i 3 mom. är en stor olycka eller ett tillbud till en sådan, ska den dock utredas enligt denna lag.

5 §

Utredningens innehåll

Vid en säkerhetsutredning ska händelseförloppet, orsaker och följder samt räddningsinsatserna och myndigheternas åtgärder klarläggas.

Vid utredningen ska särskilt klarläggas om säkerheten i tillräcklig utsträckning har beaktats i den verksamhet som har lett till olyckan samt vid planeringen, tillverkningen, byggandet och användningen av de anläggningar och konstruktioner som har orsakat eller har drabbats av olyckan eller tillbudet. Dessutom ska det utredas om ledningen, övervakningen och inspektionen har ordnats och skötts som sig bör. Vid behov ska det också utredas om det eventuellt finns brister i gällande bestämmelser och föreskrifter om säkerheten och myndigheterna.

6 §

Territoriell behörighet

En säkerhetsutredning kan genomföras när det gäller olyckor som har inträffat i Finland. Även sjöolyckor som har inträffat inom den arrenderade delen av Saima kanal kan utredas.

När det gäller en olycka som har inträffat utanför Finland kan en säkerhetsutredning genomföras enligt vad som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning om utredning av olyckor eller i en internationell förpliktelse som binder Finland.

Oberoende av var en olycka har inträffat kan olyckans följder för Finland utredas liksom även andra i 5 § avsedda omständigheter till den del de gäller finska myndigheters och i olyckan inblandade finländares handlande.

7 §

Beslut att inte genomföra en utredning

En utredning behöver inte genomföras, om en överenskommelse med stöd av Europeiska unionens lagstiftning eller en internationell förpliktelse som binder Finland har träffats om att en annan stats myndighet eller en internationell organisation genomför utredningen.

8 §

Olycksutredningscentralen

För säkerhetsutredningar finns i anslutning till justitieministeriet Olycksutredningscentralen. Centralen utför sina uppgifter självständigt och oberoende.

Olycksutredningscentralen är den nationella myndighet för säkerhetsutredning inom civil luftfart som avses i flyghaveriförordningen.

9 §

Centralens organisation

Vid Olycksutredningscentralen finns en direktör, tjänstemän som utför säkerhetsutredningar och andra tjänstemän samt vid behov annan personal.

Direktören ska leda, övervaka och utveckla verksamheten vid Olycksutredningscentralen och svara för verksamhetens kvalitet och resultat. Direktören utnämns av statsrådet.

Olycksutredningscentralen har en arbetsordning som fastställs av direktören. I arbetsordningen ska det finnas bestämmelser om centralens organisation, personalens uppgifter, handläggning och avgörande av ärenden och om annan allmän organisering av verksamheten.

10 §

Särskilda behörighetsvillkor

Behörighetsvillkor för direktören för Olycksutredningscentralen är högre högskoleexamen, god förtrogenhet med centralens verksamhetsområde samt i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap.

Behörighetsvillkor för de tjänstemän som utför säkerhetsutredningar är för uppgiften lämplig utbildning samt sådan skicklighet och erfarenhet som krävs för att tjänsten ska kunna skötas med framgång.

11 §

Experter vid Olycksutredningscentralen

Olycksutredningscentralen kan som hjälp vid säkerhetsutredningar anlita utomstående experter (expert vid Olycksutredningscentralen).

Bestämmelserna i 10 § 2 mom. om behörighetsvillkor ska tillämpas på experterna vid Olycksutredningscentralen.

12 §

Företrädare för andra stater

Om en olycka som ska utredas av Finland har ett väsentligt intresse för en annan stat, kan en representant för den staten bistå vid utredningen på det sätt som i Europeiska unionens lagstiftning eller i en internationell förpliktelse som binder Finland föreskrivs om utredning av olyckor eller om detta av någon annan orsak anses behövligt. Beslut om att en representant för en annan stat ska delta i utredningen fattas av Olycksutredningscentralen.

Om en olycka som ska utredas av någon annan stat eller en internationell organisation har ett väsentligt intresse för Finland, kan Olycksutredningscentralen vidta de åtgärder som behövs för att en representant för Finland ska kunna delta i utredningen.

13 §

Utredningskommission

Olycksutredningscentralen kan tillsätta en utredningskommission för en säkerhetsutredning. Om en expert vid Olycksutredningscentralen anlitas som hjälp i en utredning, ska en utredningskommission tillsättas för utredningen.

En utredningskommission ska bestå av ett behövligt antal medlemmar, som har tillräcklig sakkunskap inom de områden som är centrala för utredningen. Till medlem i en utredningskommission kan utses tjänstemän vid Olycksutredningscentralen eller någon annan myndighet eller experter vid Olycksutredningscentralen som har gett sitt samtycke. Olycksutredningscentralen utser en av medlemmarna till chef för utredningskommissionen.

Olycksutredningscentralen kan ändra utredningskommissionens sammansättning, om det är nödvändigt för att åstadkomma en sakkunnig, oberoende och opartisk utredning.

En tjänsteman vid en annan myndighet samt en expert vid Olycksutredningscentralen som utses till en utredningskommission ska ges ett skriftligt förordnande.

14 §

Jäv

Som närstående betraktas de som avses i 28 § 2 och 3 mom. i förvaltningslagen. I fråga om verkan av jäv gäller 27, 29 och 30 § i förvaltningslagen.

15 §

Tjänsteansvar

I uppdrag enligt denna lag ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på experterna vid Olycksutredningscentralen och på de företrädare för en annan stat som avses i 12 §. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

16 §

Anmälningsplikt

En myndighet som deltar i räddningsarbetet på en olycksplats ska utan dröjsmål underrätta Olycksutredningscentralen, om händelsen enligt myndighetens bedömning kan bli föremål för utredning enligt denna lag.

En domstol som har tagit emot en sådan anmälan av en fartygsbefälhavare om sjöförklaring som avses i 18 kap. 7 § 2 mom. i sjölagen (674/1994) ska utan dröjsmål förmedla anmälan till Olycksutredningscentralen och ge centralen tillfälle att delta i sjöförklaringssammanträdet och att där ställa frågor.

17 §

Inledande av utredning

Olycksutredningscentralen fattar beslut om att inleda en säkerhetsutredning och om hur omfattande den ska vara.

Olycksutredningscentralen svarar för att en säkerhetsutredning inleds, om ett sådant ro-rofartyg eller höghastighetspassagerarfartyg som avses i artikel 3 i sjöolycksdirektivet är inblandat i en olycka och olyckan har skett på finskt territorialvatten eller fartyget senast har besökt Finland.

18 §

Preliminär utredning

För att säkerställa förutsättningarna för en utredning kan Olycksutredningscentralen inleda en preliminär utredning redan innan beslut om att inleda en utredning har fattats.

Beträffande behörigheten för en expert vid Olycksutredningscentralen, som centralen skickar till olycksplatsen för att göra en preliminär utredning, tillämpas det som i 19 § föreskrivs om säkrande av förutsättningarna för en utredning, i 20 § om rätt att få uppgifter, i 22 § om inspektionsrätt och i 23 § om hörande.

Den myndighet eller aktör som har inlett en säkerhetsutredning ska överlämna sitt utredningsmaterial till Olycksutredningscentralen när centralen har påbörjat utredningen.

19 §

Säkrande av förutsättningarna för en utredning

Den tjänsteman vid Olycksutredningscentralen som utför en utredning och varje medlem av en utredningskommission (utredare) har rätt att få tillträde till olycksplatsen och att där inspektera föremål, anläggningar och konstruktioner som har samband med olyckan.

Olycksutredningscentralen och utredningskommissionens chef kan bestämma att olycksplatsen ska spärras av och förbjuda att i olyckan omkomna förs bort eller flyttas, om detta är nödvändigt för säkerhetsutredningen.

Föremål och annat material på olycksplatsen som kan ha betydelse för utredningen får inte utan tillstånd av Olycksutredningscentralen eller utredningskommissionens chef förstöras, föras bort eller rubbas, om inte tvingande skäl föreligger. Centralen och utredningskommissionens chef ska se till att materialet förtecknas.

Beslut och förbud enligt 2 eller 3 mom. i syfte att säkra förutsättningarna för en utredning ska återkallas så snart de inte längre är nödvändiga för utredningen.

20 §

Rätt att få uppgifter

En utredare har oberoende av bestämmelserna om sekretess rätt att av en enskild aktör som har varit inblandad i en olycka få uppgifter som är nödvändiga för att genomföra en säkerhetsutredning. Skyldigheten att ge uppgifter gäller även andra enskilda aktörer som genom iakttagelser vid olyckan eller av någon annan orsak har uppgifter om olyckan.

En utredare har rätt att även av enskilda aktörer få uppgifter som avses i 1 mom. 3 punkten samt rätt att få i 4 punken avsedda uppgifter av privata samfund och verksamhetsenheter som bedriver hälso- och sjukvård och av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Utredaren har rätt att få de uppgifter som avses i 1—3 mom. i den form denne begär och genom teknisk anslutning eller på annat sätt i elektronisk form.

21 §

Rätt att få uppgifter av teleföretag

En utredare har oberoende av bestämmelserna om sekretess rätt att av teleföretag som avses i lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation (516/2004) få identifierings- och lokaliseringsuppgifter om en sådan anslutning eller terminalutrustning som med fog kan antas ha funnits på den olycksplats utredningen gäller samt uppgifter om anslutningens abonnent, användare och installeringsadress enligt vad som föreskrivs i 97 och 98 § i kommunikationsmarknadslagen (393/2003).

Rätt att få uppgifter som avses i 1 mom. föreligger endast om uppgifterna är nödvändiga för att utreda händelseförloppet eller orsaken till eller följderna av den olycka som utreds.

Uppgifterna kan lämnas genom teknisk anslutning eller annars elektroniskt.

22 §

Inspektionsrätt

En utredare har rätt att omhänderta och inspektera föremål och dokument, om detta är nödvändigt för att genomföra en säkerhetsutredning. Utredaren får utföra test med föremålen och lösgöra delar från dem samt ta prov, om det är nödvändigt för utredningarna.

Utredaren har rätt att få tillträde till transportmedel, kontorslokaler och andra utrymmen och områden, om information som behövs för säkerhetsutredningen därigenom kan fås. Rätt att få tillträde till utrymmen som har använts för permanent boende föreligger dock endast om det är nödvändigt för att förebygga olyckor och tillbud eller för att erhålla upplysningar som är nödvändiga för att förhindra skador till följd av olyckor. En expert vid Olycksutredningscentralen har rätt att få tillträde till lokaler som har använts för permanent boende endast som assistent till en tjänsteman vid centralen eller om det i lokalen samtidigt finns en tjänsteman vid en annan myndighet som utför uppgifter inom sin behörighet. På andra än finska medborgares rätt att få tillträde till områden i försvarsmaktens besittning tilllämpas 15 § i lagen om försvarsmakten (551/2007), om inte något annat följer av en internationell förpliktelse som binder Finland eller av Europeiska unionens lagstiftning.

En utredning kräver inte ett förhandsgodkännande enligt artikel 12 i flyghaveriförordningen.

23 §

Hörande

En utredare kan höra de inblandade i en olycka samt experter och var och en som kan antas kunna ge uppgifter som behövs i utredningen.

Vid hörandet får andra vara närvarande endast om Olycksutredningscentralen eller utredningskommissionens chef så bestämmer. När en omyndig hörs ska dock dennes vårdnadshavare eller intressebevakare eller någon annan laglig företrädare vara närvarande. Vid ett hörande får dessutom den hördes biträde eller ombud vara närvarande.

Den som hörs ska informeras om sina rättigheter och sin ställning vid hörandet.

24 §

Utredningar och utlåtanden

Olycksutredningscentralen eller utredningskommissionen kan i frågor som kräver särskild expertis beställa utredningar av andra myndigheter eller av enskilda aktörer eller begära utlåtande av dem i särskilda frågor.

25 §

Upptäckt av risk för olycka medan utredning pågår

Olycksutredningscentralen ska underrätta den behöriga myndigheten, om det medan en säkerhetsutredning pågår upptäcks fel eller brister som myndigheten skyndsamt borde rätta till för att en ny olycka ska kunna förhindras.

26 §

Olycksutredningscentralens och utredningskommissioners beslutanderätt

Beslut som chefen för en utredningskommission fattar med stöd av 19 och 23 § ska iakttas i utredningen, om inte Olycksutredningscentralen beslutar något annat.

27 §

Utredningsrapport

Över varje säkerhetsutredning ska det sammanställas en offentlig rapport i en omfattning som är lämplig i förhållande till olyckans allvarlighetsgrad.

Utredningsrapporten ska innehålla en redogörelse för olyckans förlopp, faktorer som har lett till olyckan och olyckans följder samt säkerhetsrekommendationer till behöriga myndigheter och andra aktörer om åtgärder som behövs för att öka den allmänna säkerheten, förebygga nya olyckor och tillbud, förhindra skador och för att effektivisera räddningsmyndigheters och andra myndigheters verksamhet. Utredningsrapporten får inte innehålla identitetsuppgifter om enskilda personer som har varit inblandade i olyckan eller som har hörts i samband med utredningen.

Utredningsrapporten ska undertecknas av de utredare som har deltagit i utredningen. Eventuella avvikande meningar ska bifogas rapporten.

Med avvikelse från 2 mom. kan säkerhetsrekommendationer i en utredningsrapport över en olycka i järnvägstrafiken inte ställas till enskilda aktörer.

28 §

Yttranden av myndigheter och inblandade

Innan en utredningsrapport färdigställs ska de som har varit inblandade i olyckan och de myndigheter som svarar för övervakningen inom det område olyckan gäller ges tillfälle att säga sin åsikt om rapportutkastet.

En skälig tidsfrist ska sättas ut för yttrandet.

Yttrandena eller en sammanfattning av dem ska tas in i utredningsrapporten eller i en bilaga till den. Yttranden av enskilda personer ska dock inte tas in i rapporten.

29 §

Avslutande av utredningen

Utredningen avslutas när utredningsrapporten undertecknas. Att utredningen har avslutats hindrar inte att en ny utredning görs i saken, om detta behövs till följd av någon ny och betydelsefull omständighet som har kommit fram efter att utredningen avslutades.

30 §

Uppföljning av säkerhetsrekommendationer

Olycksutredningscentralen ska följa hur säkerhetsrekommendationerna i en utredningsrapport genomförs.

Myndigheter och andra aktörer ska på begäran av Olycksutredningscentralen redogöra för vilka åtgärder de har vidtagit med anledning av de säkerhetsrekommendationer som har ställts till dem.

En myndighet ska årligen ge Olycksutredningscentralen en redogörelse för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av de säkerhetsrekommendationer som har ställts till den i en utredningsrapport med anledning av en olycka i järnvägstrafiken.

31 §

Exceptionell händelse

Med exceptionell händelse avses sådana synnerligen allvarliga händelser som inte är olyckor men som har lett till döden eller har hotat eller allvarligt skadat samhälleliga basfunktioner.

32 §

Beslut om att inleda utredning av en exceptionell händelse

Beslut om att inleda utredning av en exceptionell händelse fattas av statsrådet.

För utredningen av en exceptionell händelse kan statsrådet tillsätta en utredningskommission i anslutning till justitieministeriet. Utredningskommissionen fullgör sitt uppdrag självständigt och oberoende.

33 §

Utredning av exceptionella händelser

Utöver det som föreskrivs i 5 § 1 mom. kan det i utredningar av exceptionella händelser klarläggas omständigheter som gäller den som har orsakat händelsen, i den omfattning detta är nödvändigt för få information som behövs för att förebygga motsvarande händelser i framtiden.

34 §

Utredningskommissionernas befogenheter

På befogenheterna för en i 32 § 2 mom. avsedd utredningskommissions chef och medlemmar tillämpas bestämmelserna i 3 kap. om befogenheterna för en utredningskommissions chef och för utredare.

Utöver det som i 20 § föreskrivs om rätten att få uppgifter har en utredningskommission som har tillsatts för att utreda en exceptionell händelse rätt att få sådana uppgifter om innehållet i förtroliga meddelanden som ingår i eventuellt förundersökningsmaterial och som är nödvändiga med hänsyn till syftet med utredningen.

35 §

Utredningsrapport över en exceptionell händelse

Utredningskommissionen ska sammanställa en utredningsrapport över utredningen av en exceptionell händelse. Rapporten lämnas till statsrådet.

36 §

Uppföljning av säkerhetsrekommendationer med anledning av exceptionella händelser

Varje ministerium följer inom sitt ansvarsområde hur åtgärder med anledning av säkerhetsrekommendationer som getts vid utredning av exceptionella händelser genomförs.

Justitieministeriet kan begära att myndigheter och andra aktörer redogör för vilka åtgärder de har vidtagit med anledning av säkerhetsrekommendationerna.

37 §

Arkivering av utredningsmaterial

Chefen för utredningskommissionen ska se till att dokument som uppsatts för och av utredningskommissionen ordnas för att arkiveras av Olycksutredningscentralen. Efter att utredningen har avslutats beslutar Olycksutredningscentralen om utlämnande av dokument.

38 §

Information om hur en utredning framskrider

Olycksutredningscentralen ska informera om varje utredning och om hur den framskrider.

Information om hur utredningen framskrider ska i synnerhet ges skadelidande, anhöriga till omkomna, de myndigheter som har deltagit i räddningsarbetet och dem som annars kan påverkas av olyckans följder. Har olyckan inträffat i förhållanden som har samband med arbete, ska representanter för arbetsmarknadsorganisationerna informeras.

Olycksutredningscentralen ska underrätta den som har gjort en anmälan enligt 16 § samt förundersökningsmyndigheten när en säkerhetsutredning inleds och avslutas.

När information om en säkerhetsutredning lämnas enligt artikel 15.4 och 15.5 i flyghaveriförordningen avses med anhöriga offrets make, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, mor- och farföräldrar samt personer som annars står offret exceptionellt nära.

39 §

Utlämnande av sekretessbelagd information

Olycksutredningscentralen kan utöver det som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och oberoende av bestämmelserna om sekretess lämna ut uppgifter som har erhållits i en säkerhetsutredning till andra som med stöd av lag utför en säkerhetsutredning, om det är nödvändigt för att genomföra utredningen, samt till myndigheter för andra ändamål, om det är nödvändigt för att säkra ett viktigt allmänt intresse.

Med avvikelse från 1 mom. kan Olycksutredningscentralen oberoende av bestämmelserna om sekretess lämna ut uppgifter som har erhållits i en säkerhetsutredning till förundersöknings- och åklagarmyndigheten endast om uppgifterna är nödvändiga för att reda ut ett brott för vilket det i lag föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år. Centralen får dock inte till förundersöknings- eller åklagarmyndigheten lämna ut uppgifter som avses i 21 § och inte heller uppgifter som till väsentliga delar har inhämtats hos personer som i egenskap av vittne i förundersökning eller rättegång är skyldiga eller berättigade att vägra vittna om saken i fråga, om inte den som har rätt att vägra vittna samtycker till att uppgiften lämnas ut.

En myndighet som har fått en uppgift med stöd av 1 mom. får inte vidta rättsliga åtgärder på grund av en sådan överträdelse begången av oaktsamhet som myndigheten får kännedom om enbart på basis av de uppgifter den har fått från Olycksutredningscentralen.

Sekretessbelagda uppgifter som Olycksutredningscentralen har fått av en främmande stats myndighet som svarar för säkerhetsutredningar eller vid en säkerhetsutredning i en annan stat får centralen inte lämna vidare i strid med de villkor som ställdes när centralen erhöll uppgifterna.

40 §

Vittnesförbud

Utöver det som föreskrivs i 17 kap. 23 § i rät-tegångsbalken får en tjänsteman vid Olycksutredningscentralen, en medlem av en utredningskommission eller någon annan som deltar i en säkerhetsutredning inte vittna om vad han eller hon i ett enskilt utredningsuppdrag har fått veta om en olycka, om inte synnerligen viktiga skäl kräver att personen i fråga hörs.

Ett förbud som avses i 1 mom. gäller trots att vittnet inte längre har samma ställning som när han eller hon fick kännedom om det som skulle bevisas.

41 §

Bistående av utredningsmyndigheter i andra stater

Olycksutredningscentralen kan på begäran av en främmande stats myndighet som svarar för säkerhetsutredningar bistå vid en säkerhetsutredning. Beträffande behörigheten för en tjänsteman vid Olycksutredningscentralen som bistår vid en utredning tillämpas bestämmelserna i 19—24 §.

42 §

Samarbete och handräckning

Utredningsåtgärder kan, i den omfattning Olycksutredningscentralen anser samarbete vara ändamålsenligt för en säkerhetsutredning, vidtas i samarbete med en myndighet som i samma ärende utför förundersökning eller utredning av dödsorsak.

Olycksutredningscentralen har rätt att på begäran få handräckning av polisen för att genomföra och säkra en säkerhetsutredning.

En myndighet ska på begäran av Olycksutredningscentralen eller en sådan utredningskommission som avses i 5 kap. göra sådana utredningar och undersökningar inom sitt verksamhetsområde som är nödvändiga med hänsyn till syftet med en säkerhetsutredning och som centralen eller kommissionen inte själv kan göra samt även i övrigt ge dem sådan handräckning som de behöver.

43 §

Tjänstledighet

En medlem av en utredningskommission som innehar en statlig tjänst befrias från tjänsteutövningen medan han eller hon deltar i utredningen, utom i det fall att utredningsuppgifterna kan skötas vid sidan av den egna tjänsten utan att säkerhetsutredningen eller syftet med den äventyras.

44 §

Identitetskort som utfärdas av Olycksutredningscentralen

Tjänstemän och experter vid Olycksutredningscentralen ska ha ett identitetskort som utfärdas av centralen. Identitetskortet ska visas upp vid behov och på begäran.

Identitetskortet gäller en bestämd tid. Därefter ska det lämnas tillbaka till Olycksutredningscentralen. Centralen bestämmer hur länge kortet är giltigt.

45 §

Arvoden och ersättningar

Till de medlemmar i en utredningskommission som inte är tjänstemän vid Olycksutredningscentralen betalas arvode för uppdraget. Justitieministeriet fastställer grunderna för arvodet. Resekostnader ersätts enligt statens tjänstekollektivavtal om ersättning av resekostnader.

Den som hörs i en säkerhetsutredning har rätt att få skälig ersättning för behövliga kostnader för resor och uppehälle samt för ekonomisk förlust.

Den som har lidit skada av åtgärder som avses i 22 § har rätt till full ersättning av statens medel.

46 §

Vite

Olycksutredningscentralen kan bestämma att uppgifter som avses i 20 och 21 § samt föremål och dokument som avses i 22 § 1 mom. ska överlämnas. Centralen kan förena detta åläggande med vite på det sätt som föreskrivs i viteslagen (1113/1990).

Vite får dock inte föreläggas en fysisk person när det finns anledning att misstänka denne för brott och uppgifterna hänför sig till det ärende som är föremål för brottsmisstanke.

47 §

Bemyndigande att utfärda föreskrifter

Olycksutredningscentralen får utfärda föreskrifter om hur säkerhetsutredningar ska genomföras tekniskt.

48 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den                                    20     .

Genom denna lag upphävs lagen om undersökning av olyckor (373/1985).

49 §

Övergångsbestämmelser

På en utredning som har påbörjats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Om någon annanstans i lag finns hänvisningar till lagen om undersökning av olyckor, ska denna lag tillämpas i stället.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

15 §

Befrielse från avgivande av sjöförklaring i vissa fall

Sjöförklaring behövs inte, om händelsen utreds på det sätt som föreskrivs i lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser (     /     ).