Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
RSv 38/2006 rd - RP 9/2006 rd
Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd (RP 9/2006 rd).
Kulturutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (KuUB 3/2006 rd).
Riksdagen har godkänt följande uttalande:
Riksdagen förutsätter att det skyndsamt utreds hur väl studiestödssystemet för studerande på andra stadiet fungerar och om de studerande behandlas jämlikt samt vidtas behövliga åtgärder.
Riksdagen har antagit följande lag:
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen av den 21 januari 1994 om studiestöd (65/1994) 1 § 3 mom., 11 § 3 och 4 mom., 14 a § 2 mom. samt 19 § 3 mom.,
sådana de lyder, 1 § 3 mom. samt 11 § 3 och 4 mom. i lag 345/2004, 14 a § 2 mom. i lag 408/2005 och 19 § 3 mom. i lag 734/2001, som följer:
Tillämpningsområde
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Studiestöd kan beviljas en i Finland stadigvarande bosatt utlänning som vistas i landet av någon annan orsak än studier, om han eller hon
1) har beviljats kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd enligt 33 § i utlänningslagen (301/2004),
2) är medborgare i Europeiska unionen eller en därmed jämförbar person eller familjemedlem till en sådan enligt 153 och 154 § i utlänningslagen och hans eller hennes uppehållsrätt har registrerats på basis av 159 § i utlänningslagen, eller
3) är nordisk medborgare enligt 157 § i utlänningslagen och har registrerat sin vistelse så som överenskommits om folkbokföring mellan de nordiska länderna.
Studiepenningens belopp
Om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen (1535/1992) är högst 15 900 euro per år, kan studiepenningen höjas enligt följande:
1) en studiepenning på 38,68 euro med högst 58,87 euro,
2) en studiepenning på 21,86 euro med högst 42,05 euro,
3) en studiepenning på 105,96 euro med högst 126,14 euro,
4) en studiepenning på 63,91 euro med högst 84,09 euro,
5) en studiepenning på 126,14 euro med högst 126,14 euro,
6) en studiepenning på 84,09 euro med högst 84,09 euro.
Höjningen minskas med 10 procent för varje helt belopp av 1 590 euro som överskrider inkomstgränsen. Om det sammanlagda beloppet av de inkomster som avses i 3 mom. överstiger 30 000 euro betalas ingen höjning.
Bostadstilläggets belopp
Om en studerande bor i en bostad som han eller hon hyr av sin förälder eller som föräldern äger, är bostadstillägget högst 58,87 euro i månaden. Bostadstillägget för en studerande som studerar på avgiftsbelagda linjer vid en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter är 88,87 euro i månaden, om den studerande bor i läroanstaltens elevhem.
Beaktande av föräldrarnas inkomster
En studerande har rätt till studiepenning och bostadstillägg till fullt belopp, om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 § i inkomstskattelagen är högst 31 400 euro per år. Studiepenningen och bostadstillägget minskas med fem procent för varje helt belopp av 780 euro som överskrider inkomstgränsen.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 november 2006.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
Helsingfors den 26 april 2006