Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
RSv 4/2012 rd - RP 125/2011 rd
Regeringen har till 2011 års riksmöte överlämnat sin proposition med förslag till lagar om ändring av 1 kap. 1 § och 13 kap. i lagen om sjöarbetsavtal samt av vissa bestämmelser som gäller sjömännens arbetstid och semester (RP 125/2011 rd).
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (AjUB 1/2012 rd).
Nu församlade riksmöte har antagit följande lagar:
I enlighet med riksdagens beslut
fogas till 1 kap. 1 § i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) ett nytt 3 mom. och till 13 kap. en ny 17 a § som följer:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
Tillämpningsområde
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Bestämmelser om tillämpningen av denna lag på annat arbete än sådant som utförs på basis av arbetsavtal finns i 13 kap. 17 a §.
13 kap.
Särskilda bestämmelser
Redarens ansvar för dem som arbetar utan arbetsavtal ombord på fartyg
Om det ombord på ett fartyg utförs arbete som inte baserar sig på ett arbetsavtal, ansvarar en redare enligt 2 § 9 punkten i lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg (1687/2009) för att det med den som utför sådant arbete ombord på fartyget ingås ett skriftligt avtal med uppgifter som motsvarar de uppgifter som enligt 1 kap. 3 § 2 mom. i denna lag ska framgå av ett arbetsavtal. Redaren ansvarar också för att 1 kap. 3 § 3—5 mom., 2 kap. 12 §, 3 kap. 2 och 3 § samt 13 kap. 16 § tillämpas på den som utför arbete utan arbetsavtal ombord på fartyget.
_______________
Denna lag träder i kraft den 20 .
ändras i sjöarbetstidslagen (296/1976) 9 § 2 mom. och 9 a §, av dem 9 a § sådan den lyder i lag 151/2001, som följer:
Hållande i övertidsarbete
Arbetstagare får utöver den ordinarie arbetstiden i dygnet hållas i övertidsarbete högst 16 timmar i veckan.
Minimivilotider
Under varje period av 24 timmar ska en arbetstagare ges en vilotid på minst 10 timmar (dygnsvila) och under varje period av sju dagar en vilotid på sammanlagt minst 77 timmar.
Vilotiden per dygn kan delas upp i högst två perioder av vilka den ena ska vara oavbrutet i minst sex timmar. Intervallet mellan på varandra följande vilotider får inte vara längre än 14 timmar.
Om en arbetstagares vilotid störs av en kallelse till arbete, ska han eller hon ges tillräckligt med ersättande vilotid.
Raster som är kortare än 30 minuter räknas inte in i den vilotid som avses i 1 och 2 mom.
ändras i lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart (248/1982) 12 §, sådan den lyder i lagarna 152/2001 och 1027/2011, som följer:
Vilotiden per dygn
ändras i semesterlagen för sjömän (433/1984) 17 a §, 18 § 3 mom. och 19 a § 1 mom., sådana de lyder i lag 343/1998, som följer:
Semesterersättning vid fortbestående arbetsförhållande
Till en arbetstagare som under kvalifikationsperioden enligt avtal är i arbete så få dagar eller en så kort tid att arbetstagaren av denna orsak inte kan räkna sig till godo en enda i 3 § angiven full kvalifikationsmånad eller att endast en del av kalendermånaderna är fulla kvalifikationsmånader betalas, om han eller hon under kvalifikationsperioden varit i arbete sammanlagt minst sex timmar, i stället för semesterlön en semesterersättning på 11 procent av den under föregående kvalifikationsperiod till honom eller henne utbetalda eller till betalning förfallna lönen. I lönen, som höjs enligt koefficienten i 13 § 2 mom., räknas inte in förhöjning som utöver grundlönen betalas för lag- eller avtalsenligt övertidsarbete och inte heller ersättning i form av vederlag som betalas ut i pengar.
Semesterersättning när arbetsförhållande upphör
Till en arbetstagare som avses i 17 a § betalas när arbetsförhållandet upphör, om arbetstagaren medan arbetsförhållandet fortgick varit i arbete minst sex timmar, i semesterersättning 11 procent av hans eller hennes enligt 17 a § bestämda lön för den tid för vilken han eller hon därförinnan inte fått semesterersättning.
Semesterersättning på grundval av flera arbetsförhållanden
Har en arbetstagare i anställning hos en och samma arbetsgivare under en och samma kalendermånad varit i arbete sammanlagt minst sex timmar fördelade på flera arbetsförhållanden och är arbetstagaren inte annars berättigad till semester eller semesterersättning, betalas till arbetstagaren i semesterersättning 11 procent av den lön som han eller hon intjänat under kalendermånaden.
Om en semesterersättning som avses i 17 a §, 18 § 3 mom. och 19 a § 1 mom. har intjänats före ikraftträdandet av denna lag bestäms semesterersättningen enligt de bestämmelser som gällde under den tid semesterersättningen ackumulerades.
Helsingfors den 28 februari 2012