Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
RSv 45/2011 rd - RP 58/2011 rd
Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om skattenummer och skattenummerregistret för byggbranschen samt till vissa lagar som har samband med den (RP 58/2011 rd).
Finansutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (FiUB 8/2011 rd).
Riksdagen har antagit följande lagar:
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
Lagens tillämpningsområde och förhållande till annan lagstiftning
I denna lag föreskrivs om skattenummer som tilldelas av Skatteförvaltningen, om det skattenummerregister för byggbranschen som Skatteförvaltningen ska föra, om datainnehållet i registret, om offentligheten för uppgifterna och om annan behandling av uppgifterna.
På offentligheten för uppgifterna och utlämnande av uppgifter ur skattenummerregistret ska lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) tillämpas, om inte något annat föreskrivs i denna lag. På skattenummerregistret och på behandlingen av personuppgifterna i skattenummerregistret tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i personuppgiftslagen (523/1999) eller någon annanstans i lag.
I 52 a § i arbetarskyddslagen (738/2002) finns bestämmelser om att skattenumret ska antecknas på det personkort som identifierar dem som är verksamma inom byggbranschen.
Tilldelande och behandling av skattenummer
I Skatteförvaltningens databas kan för varje fysisk person som registrerats i Skatteförvaltningens klientdatabas föras in en permanent identifieringskod som består av tolv siffror (skattenummer).
Skatteförvaltningen kan lämna uppgift om skattenumret genom att skriva ut det på ett skattekort, en förskottsdebetsedel, ett källskattekort eller någon annan handling för att skattenumret ska kunna föras in i skattenummerregistret eller antecknas på det personkort som avses i 1 § 3 mom.
Ändamålet med skattenummerregistret för byggbranschen
Ändamålet med skattenummerregistret för byggbranschen är att kontrollera riktigheten hos personkorten för dem som är verksamma inom byggbranschen samt att övervaka arbetsgivarnas och arbetstagarnas förpliktelser i anslutning till beskattningen.
Uppgifter som införs i skattenummerregistret för byggbranschen
I skattenummerregistret för byggbranschen antecknas personens namn och finska personbeteckning samt det skattenummer som registrerats för honom eller henne i Skatteförvaltningens klientdatabas.
Skatteförvaltningen antecknar uppgifterna enligt 1 mom. i skattenummerregistret
1) på begäran av en arbetsgivare inom byggbranschen eller av en sådan annan huvudsaklig genomförare av ett byggprojekt på en byggarbetsplats som utfärdar ett personkort enligt 52 a § i arbetarskyddslagen vilket ska medföras på en gemensam byggarbetsplats,
2) på begäran av den som ska antecknas i registret,
3) på eget initiativ.
Lämnande av uppgifter ur skattenummerregistret för byggbranschen
Trots bestämmelserna om sekretess har envar rätt att på basis av en persons namn och skattenummer genom ett allmänt datanät från den offentliga informationstjänsten i anslutning till skattenummerregistret för byggbranschen få uppgift om huruvida den av serviceanvändaren specificerade personen och skattenumret har antecknats i skattenummerregistret.
Avförande av uppgifter ur skattenummerregistret för byggbranschen
Uppgifterna om en registrerad ska avföras ur den offentliga informationstjänsten i anslutning till skattenummerregistret för byggbranschen på den registrerades begäran efter det att han eller hon har lagt fram utredning om att han eller hon inte längre är verksam inom byggbranschen.
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 20 .
Bestämmelserna i 4 § 2 mom. 1 och 2 punkten samt 5 § träder dock i kraft först vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.
_______________
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i arbetarskyddslagen (738/2002) 52 a § 1 mom., 53 § 1 mom. och 63 § 2 mom.,
av dem 52 a § 1 mom. och 63 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1199/2005, som följer:
Personkort för personer som arbetar på gemensamma byggarbetsplatser
Den byggherre som leder eller övervakar en gemensam byggarbetsplats ska i sina avtal eller annars med tillgängliga medel svara för att varje arbetstagare som arbetar på arbetsplatsen då han eller hon rör sig på arbetsplatsen har ett synligt med fotografi försett personkort. Av kortet ska framgå om den anställda är arbetstagare i arbetsavtalsförhållande eller egenföretagare. Det personliga skattenummer som registrerats i skattenummerregistret och som avses i lagen om skattenummer och skattenummerregistret för byggbranschen ( / ) ska vara synligt på personkortet. Personkortet för en arbetstagare ska dessutom innehålla namnet på arbetsgivaren. Bestämmelserna om byggherre i detta moment tillämpas också på
1) huvudentreprenören eller någon annan som är den som i huvudsak genomför byggprojektet,
2) arbetsgivaren i fråga om arbetsgivarens anställda och avtalspartner.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Egenföretagares skyldigheter på gemensamma arbetsplatser
Egenföretagare ska på gemensamma arbetsplatser iaktta vad som i denna lag bestäms om
1) arbetstagares kompetens och behörighet, behövliga tillstånd och minimiålder,
2) maskiner, arbetsredskap, personlig skyddsutrustning och andra anordningar som används i arbetet samt om de idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar som de ska genomgå,
3) hantering, förvaring och märkning av farliga ämnen,
4) personkort för den som arbetar på gemensamma byggarbetsplatser.
Arbetarskyddsförseelse
För arbetarskyddsförseelse ska också dömas
1) en person som olovligen eller utan giltigt skäl uppsåtligen eller av oaktsamhet avlägsnar eller förstör en anordning, anvisning eller varning som är avsedd för att förebygga risk för olycksfall eller sjukdom,
2) en person som avses i 52 a § och som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att i kontrakt som han eller hon ingår eller i övrigt med tillgängliga medel fullgöra sin skyldighet enlighet paragrafen att svara för att de som arbetar på en gemensam byggarbetsplats använder personkort, och
3) en egenföretagare som på en gemensam byggarbetsplats underlåter att ha det personkort som avses i 52 a § synligt då han eller hon rör sig på arbetsplatsen.
Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.
På de personkort som används på byggen som påbörjats innan lagen träder i kraft ska de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet tilllämpas i sex månader efter ikraftträdandet.
Ett bygge anses ha påbörjats när det inledande mötet enligt 121 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) har hållits eller en förhandsanmälan har lämnats in till arbetarskyddsmyndigheterna. Ett bygge anses dock alltid ha påbörjats senast när byggandet har påbörjats.
ändras i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) 22 § som följer:
Övriga myndigheters behörighet
Utländska medborgare kan i de fall som avses i 9 § 1 mom. 1—3 punkten framföra begäran om registrering av uppgifter förutom hos magistraten även hos Skatteförvaltningen eller Migrationsverket. En begäran kan också framföras hos Folkpensionsanstaltens lokalbyrå, om Folkpensionsanstalten och Befolkningsregistercentralen kommit överens om det. Den som tar emot begäran ska försäkra sig om tillförlitligheten hos de handlingar som visas upp som grund för registreringen av personuppgifterna så som bestäms i denna lag. Migrationsverket och Folkpensionsanstaltens lokalbyrå ska utan dröjsmål sända begäran och de personuppgifter och handlingar som lagts fram i samband med den till den magistrat inom vars ämbetsdistrikt den utländska medborgaren uppger sig bo, för att uppgifterna skal kunna registreras i befolkningsdatasystemet. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som mottagaren ska fullgöra.
Utöver vad som i 21 § 1 mom. bestäms om magistraternas behörighet får Skatteförvaltningen besluta om registrering av uppgifter om utländska medborgare i befolkningsdatasystemet i de fall som avses i 9 § 1 mom. 1—3 punkten. Skatteförvaltningen ansvarar för de uppgifter den registrerat i befolkningsdatasystemet.
Vid skötseln av den uppgift som nämns i 2 mom. ska iakttas vad som i 2 kap. bestäms om förutsättningar för registrering av utländska medborgare, kontroll av identiteten och förvaring av uppgifter. Skatteförvaltningen ska i stället för magistraten se till att kopior av handlingar i anslutning till registrering av en utländsk medborgare ges enligt 47 § 2 § mom., om Skatteförvaltningen med stöd av 2 mom. i denna paragraf har registrerat uppgifterna om den utländska medborgaren i befolkningsdatasystemet. Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om förfarandena vid skötseln av uppgiften.
I befolkningsdatasystemet får Skatteförvaltningen registrera de uppgifter om utländska medborgare som behövs för att dessa ska kunna tilldelas en personbeteckning samt övriga i 13 och 17 § avsedda nödvändiga uppgifter om utländska medborgare. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som avses ovan.
Befolkningsregistercentralen kan komma överens med en kommun om att kommunen som registersansvarig ska svara för att registeranteckningar om tillägg, ändringar eller rättelser som gäller uppgifter om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler inom kommunen görs i befolkningsdatasystemet så som bestäms i denna lag. För att kommunen ska kunna sköta denna uppgift får Befolkningsregistercentralen ge kommunen rätt att med hjälp av teknisk anslutning använda de uppgifter om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler som registrerats i befolkningsdatasystemet.
ändras i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) 17 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 522/2010, som följer:
Utlämnande av uppgifter för verkställande av förskottsinnehållning
Trots bestämmelserna om sekretess kan Skatteförvaltningen
1) till arbetsgivare eller motsvarande betalare av prestationer lämna ut de uppgifter som dessa behöver för att verkställa förskottsinnehållning i fråga om skattskyldiga som de har preciserat,
2) till den som betalar ut pensioner eller förmåner lämna ut uppgift om förskottsinnehållningsprocent och andra uppgifter som dessa behöver för att verkställa förskottsinnehållning i fråga om skattskyldiga som de har preciserat,
3) på begäran av en arbetsgivare inom byggbranschen eller av en sådan annan huvudsaklig genomförare av ett byggprojekt på en byggarbetsplats som utfärdar ett personkort enligt 52 a § i arbetarskyddslagen (738/2002) vilket ska medföras på en gemensam byggarbetsplats, lämna uppgift om skattenummer för de arbetstagare de specificerat för att användas för det ändamål som anges i lagen om skattenummer och skattenummerregistret för byggbranschen ( / ).
Trots sekretessbestämmelserna kan Skatteförvaltningen för verkställande av förskottsinnehållning på alla allmänt skattskyldiga personers skattepliktiga sociala förmåner, utkomstskyddsförmåner för arbetslösa, försäkringsbaserade prestationer och andra motsvarande förmåner på begäran lämna ut behövliga uppgifter till Folkpensionsanstalten, en arbetslöshetskassa, en försäkringsanstalt och någon annan instans som betalar ut sådana förmåner. Uppgifter som behövs för att verkställa förskottsinnehållning är den skattskyldiges personbeteckning, förskottsinnehållningsprocenter och uppgifter om den inkomstgräns som har bestämts utifrån årsinkomsterna.
De uppgifter som avses ovan i denna paragraf kan lämnas också med hjälp av teknisk anslutning.
De uppgifter som avses i 2 mom. kan lämnas ut, om den som begär dem har lagt fram en godtagbar utredning över hur användningen av uppgifterna övervakas och hur det säkerställs att uppgifterna inte används för något annat ändamål än verkställande av förskottsinnehållning. Skatteförvaltningen kan till ett beslut foga föreskrifter om användning, övervakning och skydd av uppgifterna. Onödiga uppgifter ska utplånas varje år och Skatteförvaltningen underrättas om att uppgifterna har utplånats, om inte något annat följer av Skatteförvaltningens föreskrifter.
Trots sekretessbestämmelserna kan Skatteförvaltningen till serviceanvändare som identifierats med hjälp av det system för betalningstjänst- och deklarationsservice för småarbetsgivare som är tillgängligt via ett allmänt datanät lämna ut
1) sådana uppgifter om de av serviceanvändaren specificerade skattskyldiga som behövs för att verkställa förskottsinnehållning,
2) uppgift om skattenummer för arbetstagare som specifieras av en serviceanvändare inom byggbranschen när uppgiften används för det ändamål som avses i lagen om skattenummer och skattenummerregistret för byggbranschen.
Helsingfors den 22 november 2011