Motivering
Med anledning av revisionsberättelsen från
riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, verksamhetsberättelse,
bokföring och förvaltning 2011 konstaterar revisionsutskottet
att revisionen har utförts enligt god revisionssed. Bokföringen,
bokslutsprinciperna och uppläggningen av verksamhetsberättelsen
har alltså granskats i tillräcklig omfattning
för att det ska kunna konstateras att varken bokslutet
eller verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga
fel eller brister. Vid granskningen av förvaltningen har
lagligheten i kanslikommissionens och riksdagens kanslis verksamhet
utretts.
I budgeten (exkl. kap. 30 och 40) fick riksdagen totalt 114,4
miljoner euro i anslag. Budgetbokföringen visar att riksdagen
använde 109,7 miljoner euro av det belopp som beviljats
för 2011. Anslaget till renoveringen av riksdagens hus
var 24,4 miljoner euro för 2011 och där ingick
anslag som överförts från tidigare år.
Under räkenskapsperioden användes 19,0 miljoner euro
av beloppet medan 5,4 miljoner euro fördes över
till räkenskapsåret 2012. Dataadministrationen
hade 3,3 miljoner euro till sitt förfogande år
2011. Under räkenskapsperioden användes 3,1 miljoner
euro medan 0,2 miljoner euro fördes över till
räkenskapsåret 2012. Totalt 5,6 miljoner euro
fördes således över till 2012.
För riksdagsledamöternas omkostnader beviljades
20 730 000 euro. Anslaget överskreds med 318 430 euro.
För riksdagens kanslis omkostnader beviljades 53 378 000
euro. Anslaget överskreds med 168 907 euro. För
riksdagen momsutgifter beviljades 8 100 000 euro.
Anslaget överskreds med 415 834 euro. Riksdagens kanslikommission
beviljade 16.2.2012 lov till överskridning av de nämnda
förslagsanslagen.
Kostnaderna för riksdagens verksamhet uppgick till
82,4 miljoner euro år 2011. Jämfört med året
innan låg ökningen på tre procent. Den största
kostnadsposten (70 %) var personalkostnaderna på 58
miljoner euro, dvs. en ökning med 1,4 procent. Näst
största kostnadspost var köp av tjänster
på 30,6 miljoner euro, dvs. en ökning med 10,7
procent.
I sitt betänkande (ReUB 2/2010 rd)
påpekade revisionsutskottet att riksdagen numera övervakas
och granskas av många olika aktörer och att det
nuvarande systemet har utformats under en lång rad av år
och inte har setts över i sin helhet efter de senaste årens
omstruktureringar. Samtidigt föreslog utskottet att det
görs en övergripande bedömning av läget
och att det utreds om granskningen av verksamheten och ekonomin vid
riksdagens kansli kan överföras till Statens revisionsverk.
Förslaget ledde till att riksdagens kansli gjorde en
utredning om tillsynen över och revisionen av riksdagens
ekonomi (promemoria 3.5.2012). Utredningen kom fram till att den
nuvarande modellen där riksdagsledamotsrevisorer och s.k.
professionella revisorer som väljs av de förstnämnda är
ett ändamålsenligt sätt att ordna den
externa tillsynen över förvaltningen samt revisionen.
Utredningen pekar också på behovet att se över
den interna controllerns ställning och uppgifter. Revisionsutskottet
anser det vara viktigt att det så snabbt som möjligt
anställs en ny intern controller. Till följd av
en pensionsavgång har uppgiften inte skötts av
någon under ett års tid. Utskottet betonar vidare
att controllern ska vara oavhängig och att samarbetet mellan denne
och riksdagens revisorer borde intensifieras. Controllern borde
likaså ha möjlighet att få utomstående
experthjälp bland annat för utvärdering
av betydande utvecklingsprojekt (t.ex. renoveringsprojektet och
IT-upphandlingar).
Avslutningsvis noterar utskottet att riksdagens revisorer inte
har något att anmärka mot riksdagens bokslut,
bokföring eller förvaltning 2011.