Med anledning av revisionsberättelsen från riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, verksamhetsberättelse, bokföring och förvaltning 2019 konstaterar revisionsutskottet att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God revisionssed innebär att man planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra sig om att bokslutet och verksamhetsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter och att förvaltningsdirektören inte har gjort sig skyldig till någon gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot riksdagen eller som brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen eller riksdagens räkenskapsstadga. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten i verksamheten i kanslikommissionen och vid riksdagens kansli utretts.
I budgeten (exkl. kap. 30 och 40) fick riksdagen totalt 104,4 miljoner euro i anslag. Budgetbokföringen visar att riksdagen använde 100,2 miljoner euro av det belopp som beviljats för 2019. Anslaget till renoveringen av riksdagens byggnader var 14,1 miljoner euro för 2019 och där ingick anslag som överförts från tidigare år. Det bestod av ett reservationsanslag på 10,2 miljoner euro som överförts från räkenskapsperioden 2017 och ett reservationsanslag på 4,0 miljoner euro som överförts från räkenskapsperioden 2018. Under räkenskapsperioden användes 2,7 miljoner euro av beloppet. Av den post som överförts från räkenskapsperioden 2017 användes inte 7,4 miljoner euro och anslaget återkallades (reservationsanslag 3 år). Den post på 4,0 miljoner euro som överförts från räkenskapsperioden 2018 användes över huvud taget inte och den fördes över till räkenskapsåret 2020. Dataadministrationen hade 7,7 miljoner euro till sitt förfogande 2019. Under räkenskapsperioden användes 4,6 miljoner euro och 3,1 miljoner euro fördes över till räkenskapsåret 2020. Totalt 7,1 miljoner euro fördes således över till 2020.
Budgetanslagen för riksdagen överskreds beträffande riksdagsledamöternas omkostnader (överskridning 43 000 euro), riksdagsgruppernas assistentbidrag (överskridning 955 000 euro), omkostnaderna för riksdagens justitieombudsmans kansli (överskridning 25 000 euro) och stöden till riksdagsgrupperna baserade på valresultatet 2019 (överskridning 35 000 euro). Orsaken till att omkostnaderna för riksdagsledamöterna överskreds var att arvodena höjdes med ungefär 3 procent vid ingången av den nya valperioden. Assistentbidraget till riksdagsgrupperna överskreds i synnerhet när en grupp införde modellen med gruppkansli. Överskridningen av anslaget till justitieombudsmannens kansli berodde på större kostnader för informationsförvaltningen än budgeterat och på utgifter för justitieombudsmannens 100-årsjubileum. Överskridningen av stödet till riksdagsgrupperna berodde på att grupperna ökade från åtta till nio i och med resultatet från riksdagsvalet våren 2019. Kanslikommissionen beviljade den 6 februari 2020 tillstånd att överskrida förslagsanslagen.
Kostnaderna för riksdagens verksamhet uppgick till 89,4 miljoner euro 2019. Jämfört med året innan var det en ökning på 5,4 procent. De största utgiftsposterna var personalkostnader (57,1 miljoner euro; en ökning med 5,6 procent) och upphandling av tjänster (16,0 miljoner euro; en minskning med 19,0 procent).
I betänkandet behandlar utskottet vissa risker med informationssäkerhet i riksdagen. Frågan lyftes fram i sakkunnigutfrågningen. Det är av största vikt att riksdagens verksamhet och tillgången till tjänster vid riksdagens kansli kan tryggas utan störningar under alla förhållanden. Riksdagens verksamhet är ytterst beroende av informationssystemen, och därför måste hanteringen av datariskerna sättas i fokus. Även om största delen av den information som behandlas i riksdagen är offentlig, är en betydande del av de handlingar som ingår i riksdagens arbete inte offentliga så länge de inte är färdigbehandlade. Många utskott behandlar också sekretessbelagda dokument. Utöver detta understryker revisionsutskottet också vikten av att skydda personliga uppgifter (bl.a. hälsodata) med både administrativa och tekniska skyddsåtgärder.
Utskottet välkomnar att riksdagens revisorer valt hanteringen av riksdagens informationssäkerhet 2019 som ett av temana för sin granskning. Enligt revisorerna är hanteringen av informationssäkerheten som regel på god eller fungerande nivå. Det är enligt utskottet viktigt att riksdagen genomför deras rekommendationer för utvecklingsåtgärder. Vidare är det motiverat att bland annat inrätta en styrgrupp för informationssäkerheten för att verksamheten ska styras och utvecklas tillräckligt övergripande. Vid störningar är det viktigt att säkerställa kontinuiteten i verksamheten med god planering som inbegriper åtgärder för att förebygga störningar och möjliggör snabb återhämtning. Det är också viktigt att testa hur de kritiska informationssystemen fungerar i olika störningssituationer. Det är bra att dataskyddet vid riksdagens kansli är ett av granskningsobjekten i det arbetsprogram som kanslikommissionen godkänt för internrevisionen för 2020.
Dessutom är det viktigt att riksdagens kansli har adekvat sakkunskap inom datasäkerhet. Det är en förutsättning för att hot och risker inom informationssäkerheten ska kunna identifieras samt relevanta och situationsanpassade åtgärder snabbt ska kunna vidtas. Utskottet anser det motiverat att öka personalresurserna inom riksdagens informationssäkerhet eftersom riksdagens kansli för närvarande bara har en specialsakkunnig som är specialiserad i informationssäkerhet. Det är också viktigt att säkerställa att externa tjänsteleverantörer har sakkunskap och att det finns tillräckliga resurser i störningssituationer. Utskottet lyfter fram bland annat de ökade hoten mot informationssäkerheten i samband med digitalisering och molntjänster. När det gäller distansarbete påpekar utskottet att informationssäkerheten kan vara hotad, om någon deltar samtidigt i ett informellt distansmöte i utskottet och i något annat distansmöte.
Utskottet konstaterar att bokslutet och verksamhetsberättelsen enligt utlåtandet från riksdagens revisorer ger riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av riksdagens verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med bestämmelserna om upprättande av riksdagens bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet står inte i strid med varandra.