Motivering
Översynen av berättelseförfarandet
En arbetsgrupp som statsrådets kansli tillsatte i våras
bereder en sammanslagning av statens bokslutsberättelse
och berättelsen om regeringens åtgärder.
Utskottet ser det som viktigt att arbetet för att slå samman
berättelserna nu har kommit i gång och att nya
lösningar finns att vänta redan i höst.
Utöver sammanslagningen och tidsplanen vill utskottet
här också framhålla att den sammanslagna
berättelsen behöver förbättras
innehållsligt. Riksdagen måste framöver
få mer informativ och koncis information om situationen,
utvecklingen och riskerna i fråga om statsfinanserna och
framför allt om åtgärdernas samhälleliga genomslag.
Det är också angeläget att förbättra systemet
för att följa upp uttalanden och ställningstaganden
och anknytande procedurer. De nya systemen bör planeras
och genomföras så att de är till nytta
för den nya, sammanslagna berättelsen och de nya
behandlingsprocesserna, både inom förvaltningen
och i riksdagen.
Ställningstagande att stryka, 1 och 4 punkten
Utskottet anser att de åtgärder som vidtagits
med anledning av följande ställningstagande är
tillräckliga eller att ställningstagandet i övrigt
har blivit obehövligt:
Riksdagen förutsatte den 16 oktober 2008 att regeringen
vidtar åtgärder för att styrningen av
socialvård, hälsovård och sjukvård
ska bli bindande och ge större effekter och för
att de grundläggande fri- och rättigheterna ska
tillgodoses på lika grunder, likaså tillgängligheten
i fråga om socialvård, hälsovård
och sjukvård, och att regeringen lägger fram förslag
till nödvändiga bestämmelser i lagstiftningen
på området.
Utskottet anser att de åtgärder som vidtagits räcker
till för denna gång och det kommer att ge akt
på om en bindande styrning stärker och förbättrar
likabehandlingen när det gäller grundläggande
fri- och rättigheter och tillgång till social- och
hälsovård.
Riksdagen förutsatte under 4 punkten att regeringen
under vårsessionen 2009 rapporterar hur åtgärderna
i punkterna 1—3 har genomförts. Social- och hälsovårdsministeriet
kom med ett svar till revisionsutskottet den 15 juni 2009. I åtgärdsberättelsen
har regeringen kompletterat uppgifterna i svaret.
Ställningstagande som ska stå kvar, 2 och 3 punkten
Utskottet anser att 2 och 3 punkten i ställningstagandet
fortfarande behövs och att de bör finnas kvar
i berättelsen.
Riksdagen förutsatte att regeringen förbättrar den
ekonomiska styrningen genom att se över statsandelarna
till social- och hälsovården för att de
ska uppmuntra kommunerna att bli mer kostnads- och kvalitetsmedvetna
i sin verksamhet och att utveckla sin servicestruktur.
Den 1 januari 2010 trädde lagen om statsandel för
kommunal basservice (RP 174/2009 rd)
i kraft. Dess främsta syfte är att befästa
den samlade finansieringen av kommunal basservice genom att sammanföra
statsandelarna för kommunal basservice till ett enda block
inom finansministeriets förvaltningsområde. Däremot ändrades
inte grunderna för att bestämma statsandelarna.
Utskottet anser inte att översynen stärker den
ekonomiska styrningen så att statsandelarna till social-
och hälsovården blir ett incitament för kommunerna
att bli mer kostnads- och kvalitetsmedvetna i sin verksamhet och
att utveckla sin servicestruktur. För att målen
enligt ställningstagandet ska nås måste
själva grunderna för att bestämma statsandelarna
revideras. På den punkten är reformen ännu
inte klar och bör därför fortsätta.
Riksdagen förutsatte vidare att regeringen i samband
med reformen av regionalförvaltningen avsätter
tillräckligt mycket medel för regionalförvaltningens
styr- och kontrollverksamhet och ger den möjligheter att
satsa på förebyggande styrning.
Enligt revisionsutskottets betänkande visade utskottets
undersökningar att alla regionala styruppgifter inte kunde
avklaras på behörigt sätt med de personella
resurser som länsstyrelsernas social- och hälsovårdsavdelningar
hade till sitt förfogande. I synnerhet den förebyggande
verksamheten hade inte blivit genomförd i tillräcklig omfattning.
Regionförvaltningsreformen som trädde i kraft
den 1 januari 2010 innebar att regionförvaltningsverken
tog över länsstyrelsernas uppgifter inom social-
och hälsovården. Statens produktivitetsprogram
siktar på att skära ner regionförvaltningsverkens
personal med 174. Om social- och hälsovårdspersonalen
blir utsatt för nedskärningar, kommer de personella
resurserna inom social- och hälsovården att minska
ytterligare i regionförvaltningen. Då blir det ännu
svårare att klara av de förebyggande uppgifterna
på behörigt sätt.