Allmän motivering

Allmänt

Syftet med de riksomfattande informationssystemtjänsterna är att i alla vårdsituationer ge patienten tillgång till uppdaterade undersöknings-, läkemedels- och vårddata oavsett t.ex. var vården och behandlingen tidigare gavs. Lagstiftningen ska också förbättra hälso- och sjukvårdens produktivitet genom färre överlappande undersökningar och medicineringar samt genom effektivare dokumenthantering.

Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (klientuppgiftslagen) och lagen om elektroniska recept (receptlagen) föreslås bli ändrade för att främja dataskyddet och informationssäkerheten och göra informationssystemen mer användbara. De aktuella ändringarna främjar vårdkontinuiteten och patientsäkerheten. Till de riksomfattande informationssystemtjänsterna fogas en samlad tjänst där tillhandahållare av hälso- och sjukvård och självständiga yrkesutövare kan dokumentera anteckningar i journalhandlingarna och elektroniska recept också t.ex. med hjälp av mobilutrustning.

Efter övergångsperioden ska alla recept upprättas elektroniskt. Skriftliga recept och telefonrecept används fortfarande tills möjligheterna finns att göra upp webbaserade och mobila recept, i undantagsfall också senare. Social- och hälsovårdsutskottet anser att de föreslagna ändringarna främjar patientsäkerheten och gör arbetet lättare för den yrkesutbildade hälso- och sjukvårdspersonalen. Utskottet föreslår att övergångstiderna förlängs så mycket som behövs för att systemändringarna ska hinna bli genomförda.

Elektroniska recept

Bestämmelser om hälso- och sjukvårdens riksomfattande informationssystemtjänster (hälsoarkivstjänster) och elektroniska recept infördes redan genom lagar som trädde i kraft 2007. Då räknade man med att det behövs en övergångstid på fyra år från ikraftträdandet. Tidsfristerna förlängdes en första gång med lagar som trädde i kraft 2011. Den offentliga hälso- och sjukvårdens skyldighet att göra upp recept elektroniskt trädde i kraft i april 2013 och från april 2014 skulle samma skyldighet också gälla för den privata hälso- och sjukvården.

Alla apotek har nu haft en skyldighet att expediera läkemedel utifrån elektroniska recept i snart två år. Den kommunala hälso- och sjukvården införde de elektroniska recepten stegvis. Processen slutfördes våren 2013. För verksamhetsenheter inom den privata hälso- och sjukvården gällde att e-recepten skulle vara införda i början av april i år. För självständiga yrkesutövare som arbetar någon annanstans än i sådana enheters lokaler är e-recepten frivilliga. Erfarenheter av användningen av elektroniska recept har nu samlats i cirka tre års tid. Förra året skrevs enligt uppgift 15,5 miljoner e-recept ut och utifrån dem gjordes över 22 miljoner läkemedelsexpedieringar.

Med avseende på vårdeffektiviteten och patientsäkerheten anser utskottet att det är ytterst viktigt att den vårdpersonal som vårdar och behandlar patienten, via hälsoarkivstjänsterna har tillgång till så heltäckande information som möjligt om patientens tidigare vård, behandling och medicinering. Att informationen är heltäckande är viktigt t.ex. med tanke på att utvärdera den samlade medicineringen och att undvika negativ interaktion. Utvidgad användning av e-recept ökar patientsäkerheten också på så sätt att patienten när som helst kan kontrollera sina aktuella läkemedelsuppgifter i receptcentret via ett användargränssnitt. Patienten kan också fortfarande få skriftliga uppgifter och patientanvisningar vid besök på mottagning eller apotek.

Genom gränssnittet kan patienten dels se sina egna uppgifter, dels meddela i lag avsett samtycke och förbud och begära förnyade recept. Information om minderåriga personer blir tillgänglig för deras vårdnadshavare och andra lagliga företrädare. Dessutom finns det situationer då det kan vara motiverat att lämna ut information genom gränssnittet till någon som är närståendevårdare, men de tekniska och juridiska frågorna kring detta behöver utredas ytterligare.

Omfattningen av informationen i receptcentret begränsas något av patientens möjlighet att inte ge samtycke enligt 13 § i receptlagen eller att förbjuda utlämnande av information om enskilda recept. Systemet ger enligt propositionen inte den behandlande läkaren information om att patienten har meddelat förbud. Läkaren kan felaktigt lita på att alla läkemedel som tidigare har ordinerats patienten syns i systemet. Det kan i praktiken leda till att patienten ordineras läkemedel som har allvarliga interaktioner med tidigare ordinerade läkemedel. I fortsättningen bör det utredas om systemet kan utvecklas på ett sätt som tryggar patientens integritet och självbestämmanderätt t.ex. så att en läkare som ordinerar ett läkemedel får meddelande om att läkemedlet inte passar ihop med ett tidigare ordinerat läkemedel. Utskottet finner det viktigt att en läkare som förskriver HCI-läkemedel eller narkotiska läkemedel alltid har rätt att få information om motsvarande läkemedel som förskrivits åt patienten och om deras expediering.

Att datasystemen fungerar tillförlitligt är vid sidan av heltäckande information av central vikt för patientsäkerheten och en adekvat vård. Även om införandet av e-recept allmänt taget fungerat väl, är det med tanke på tekniska störningar och andra undantagssituationer nödvändigt att telefon- och pappersrecept fortsatt kan göras upp också efter övergångsperioden. Det väsentliga för patienten är att han eller hon får de läkemedel som behövs så smidigt som möjligt. Också då är det viktigt att apoteket matar in informationen om recepten i receptcentret elektroniskt.

I samband med behandlingen av ärendet har det uttryckts oro t.ex. över pensionerade läkares möjligheter att förskriva läkemedel om ett elektronisk system inte är tillgängligt. Utskottet anser det viktigt att alla läkare tillförsäkras möjligheten att till skäligt pris använda det elektroniska systemet också via webbaserad och mobil utrustning. Utskottet föreslår att övergångstiderna i lagförslagen förlängs och att Folkpensionsanstalten ska ha genomfört den gränssnittstjänst som behövs för ändamålet senast i början av 2017. Från den tidpunkten ska också privata yrkesutövare i regel göra upp recepten elektroniskt.

Utskottet anser att tidsfristen för privata hälso- och sjukvårdsenheter att övergå till e-recept bör flyttas till början av 2015. Vidare föreslår utskottet att privata läkare och små läkarstationer vars årliga receptmängd är mindre än 5 000 övergår till e-recept senast vid ingången av 2017.

Informationssystem

Alla informationssystem inom social- och hälsovården föreslås bli reglerade genom krav som ska vara uppfyllda innan systemen får börja användas. Avsikten är att garantera en korrekt behandling av klient- och patientuppgifter samt dataskyddet och informationssäkerheten. Kraven är strängare för de system som ska anslutas till de riksomfattande informationssystemtjänsterna än för dem som bara används lokalt. Utskottet anser att kraven på systemleverantörerna behöver utvidgas på föreslaget sätt, men föreslår att införandet av kraven för lokala informationssystem i klass B ska skjutas upp med ett år för att reservera tillräckligt med tid för genomförandet.

Social- och hälsovårdens organisationer ska ha en plan för egenkontroll för användningen av informationssystemen. Planen kan utarbetas som en del av kommunens övriga lagstadgade planer. När lagen verkställs bör det utvärderas hur detaljerade planerna för egenkontroll behöver vara. Utskottet föreslår att skyldigheten att utarbeta planer för egenkontroll träder i kraft den 1 januari 2015.

Det är särskilt svårt att i förväg ge en detaljerad kalkyl av kostnaderna för verifieringen av informationssystemens överensstämmelse med kraven. Hittills har de direkta kostnaderna för extern kvalitetsrevision finansierats av social- och hälsovårdsministeriet. Kostnaderna för verifieringen av överensstämmelse ökar i någon utsträckning på grund av att utvärderingen är fortlöpande, och de betalas av tillverkarna av informationssystemen.

De föreslagna nya förpliktelserna medför kostnader för läkare och tandläkare som är självständiga yrkesutövare eftersom de måste skaffa utrustning och anslutningar för elektroniska recept. Att göra upp recept via Folkpensionsanstaltens gränssnittjänst med dator eller mobil utrustning medför dock endast små engångskostnader plus en kostnad för varje enskilt recept (0,21 euro 2014). Gränssnittet måste fås i gång med det snaraste, poängterar utskottet. Men utskottet föreslår ändå med tanke på den tid det tar att utveckla gränssnittet att Folkpensionsanstalten ska ha infört tjänsten senast vid ingången av 2017.