Motivering

Allmänt

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring av gentekniklagen men med följande ändringsförslag.

Syftet med förslaget till ändring av gentekniklagen är att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. I propositionen har också bakats in de ändringar i gentekniklagen som följer av Cartagenaprotokollet om biosäkerhet (FördS 78/1994). Ett av gentekniklagens syften föreslås vara att bedömningen av en säker användning av genteknik ska ske med iakttagande av försiktighetsprincipen. Innehållsligt fokuserar förslaget i övrigt främst på en bredare och precisare riskbedömning av genetiskt modifierade levande organismer och på en övervakningsskyldighet som medger en sammanhållen långtidsövervakning av hälso- och miljöeffekter. Utskottet välkomnar de föreslagna ändringarna och understryker att en högkvalitativ riskbedömning är A och O med tanke på produktsäkerheten.

Övervakningsskyldighet och tillsyn

Den genom förslaget introducerade övervakningsskyldigheten och övergripande myndighetstillsynen ställer näringsidkare och myndigheter inför enorma utmaningar när tillsynen är så massiv och nya metoder måste tas fram. Det krävs ett större engagemang av näringsidkarna att se till att genetiskt modifierade produkter är säkra. Reglerna är enligt utskottets mening motiverade som garanter för att biotekniken utnyttjas på ett säkert sätt. Det är också helt på sin plats att tillsynen överförs från gentekniknämnden till tre expertmyndigheter under olika ministerier. Enligt 5 h § i förslaget bestämmer gentekniknämnden vid behov vilken tillsynsmyndighet som är behörig i ett enskilt fall.

En fullödig tillsyn kräver att myndigheterna utvecklar de metoder som använts för att upptäcka genetiskt modifierade organismer i produkter och miljön. Extra laboratorieresurser och insatser för att utveckla metoderna kan leda till att tillsynskostnaderna stiger avsevärt. Men med hänsyn till säkerheten och konsumenternas valmöjligheter är en väl genomförd och effektiv tillsyn trots allt viktig. När kostnaderna sannolikt kommer att skjuta i höjden, håller social- och hälsovårdsutskottet med miljöutskottet om att fokus bör sättas inte bara på de föreslagna extra resurserna utan också på en samordning av myndigheternas verksamhet. Det är också viktigt för företagen att tillsynen är smidig. Utskottet vill dessutom påpeka att tvärdisciplinär forskning spelar en viktig roll för att tillsynen ska ske på riktigt sätt.

Enligt utredning till utskottet avser den föreslagna 5 e § att ge medlemmarna och de föredragande i gentekniknämnden ett större straffrättsligt tjänsteansvar än vad som föreskrivs i strafflagens 40 kap. 12 §. Eftersom det bland nämndens medlemmar och föredragande kan finnas personer i arbetsavtalsförhållande och t.o.m. utomstående experter, är det enligt utskottets mening ändamålsenligt att i konsekvensens namn utsträcka tjänsteansvaret att gälla nämndens samtliga uppgifter oavsett om det är fråga om utövande av offentlig makt eller inte.

Märkning av produkter

Den föreslagna lagen kräver att alla genetiskt modifierade produkter ska märkas. Det är en förträfflig utgångspunkt, menar utskottet. Konsumenterna har rätt att få veta om en produkt innehåller genetiskt modifierade organismer. Anteckningarna ska vara lätta att få syn på och förstå. Undantag från märkningsskyldigheten kan medges för produkter där tillfälliga eller tekniskt oundvikliga spår av små mängder godkända genetiskt modifierade organismer inte kan uteslutas. Utskottet påpekar att märkningsregler också ingår i exempelvis EU:s förordning om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EG nr 1829/2003), som är direkt tillämplig rätt.

Allmänhetens tillgång till uppgifter

Enligt 26 § i gentekniklagen införs i genteknikregistret anmälningar och ansökningar som har lämnats in till gentekniknämnden, myndighetsbeslut, inspektionsprotokoll, utsättningsområden för genetiskt modifierade organismer, de platser där genetiskt modifierade organismer har odlats, rapporter om resultat av övervakningen av genetiskt modifierade produkter och andra väsentliga uppgifter. Det föreslås att uppgifter ur genteknikregistret ska lämnas ut på begäran i enlighet med lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). I 32 § finns bestämmelser om vilka uppgifter som inte är att betrakta som sekretessbelagda. Uppgifter om platsen för användning av genetiskt modifierade organismer hör till dem som är offentliga.

Den föreslagna 32 § motsvarar artikel 25 i direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön, ett direktiv som utfärdats med stöd av artikel 95 i EG-fördraget. I direktivets bilaga III anges de obligatoriska uppgifterna i en anmälan om utsättning och bland dem nämns utsättningsplatsens geografiska lokalisering. Den nationella lagstiftningen tillåter sannolikt exaktare bestämmelser om hur noggrant platsen för utsättning av genetiskt modifierade organismer ska anges. Direktivet syftar till full harmonisering och därför är infallsvinkeln i såväl den gällande lagen som i förslaget till ändring av lagen i görligaste mån den samma som i direktivet.

Social- och hälsovårdsutskottet håller med miljöutskottet om att en optimal öppenhet såvitt möjligt också bör gälla uppgifter om utsättningsplatsen. Utskottet påpekar också att om de exakta uppgifterna om var forskning och utveckling bedrivs ges större offentlighet, kan det leda till att försöksarrangemangen äventyras och forskningen genererar felaktiga resultat. Eventuella besök av utomstående på försöksområdena kan också dels öka risken för att genetiskt modifierade organismer sprids, dels försvåra övervakningen av användningen. Oavsett dessa hot kvarstår kravet på öppenhet.

Allmänhetens rätt att bli hörd

I lagförslaget finns bestämmelser om allmänhetens rätt att bli hörd när tillstånd söks för fältförsök med eller marknadsföring av genetiskt modifierade organismer, i praktiken främst växter. Tillstånd till fältförsök ges av gentekniknämnden och till marknadsföring av kommissionen. Social- och hälsovårdsutskottet anser i likhet med miljöutskottet att reglerna för medinflytande på det hela taget är ytterst viktiga och behövliga. Det behövs en större växelverkan mellan beslutsfattare och medborgare när det gäller genetiskt modifierade produkter.

Utskottet tycker att det med önskvärd tydlighet framgår av lagförslaget att hänsyn ska tas till etiska frågor och att allmänheten ska få komma till tals när besluten bereds. Här bör biotekniska delegationen tilldelas en framträdande aktörsroll.