Motivering

Anslaget för hälsofrämjande är enligt 27 § i tobakslagen minst 0,45 % av de uppskattade intäkterna av tobaksaccisen. Anslaget kan användas för bekämpning av tobaksrökning, för hälsofostran samt för sådan forskning, uppföljning och verksamhet för minskning av tobaksrökning som stöder hälsofostran. Med stöd av lagen om nykterhetsarbete anvisas årligen anslag till verksamhet för förebyggande av olägenheter som orsakas av rusmedelsbruk. Beslut om användning av anslaget fattas genom en dispositionsplan som social- och hälsovårdsministeriet fastställer. Utöver den lagstadgade delen anvisas dessutom ett anslag för hälsofrämjande verksamhet. I 2009 års budget uppgår anslaget för hälsofrämjande verksamhet till inalles 9,3 miljoner euro.

Den nuvarande lagstiftningen har ansetts knyta finansieringen av hälsofrämjande verksamhet för hårt enbart till de förändringar som skett i fråga om tobaksrökning. Det har påpekats att utvecklingen av anslaget bättre borde beakta inte bara de skadliga följderna av tobaksrökning och rusmedelsmissbruk utan också andra faktorer som påverkar befolkningens hälsa såsom av matvanor och motion. Kritiken mot finansieringen har i synnerhet tagit fasta på att dess administrering är splittrad och att projekt och fortlöpande verksamhet som sköts av inrättningar inom statsförvaltningen bara får projektfinansiering.

Lagförslaget syftar till att förtydliga administreringen av anslaget för hälsofrämjande verksamhet så att användningen, planeringen och styrningen av anslagsanvändningen kvarstår hos social- och hälsovårdsministeriet. Ministeriet ska också i fortsättningen besluta om dispositionsplaner för enskilda projekt. Institutet för hälsa och välfärd ska enligt förslaget fatta enskilda statsbidragsbeslut samt ingå avtal. Institutet ska också bereda dispositionsplanerna och ansvara för uppföljningen av projekt.

Finländarnas hälsobeteende har under de senaste decennierna förbättras märkbart. Blodtrycksjukdomarna och tobaksrökningen visar en nedåtgående trend och det har minskat antalet strokepatienter. Men problemen med övervikt och alkoholmissbruk har fortsatt ökat. En ändamålsenlig inriktning av anslaget för hälsofrämjande verksamhet skulle vara mycket kostnadseffektivt. Ytterligare stöd för dem som vill sluta röka skulle också bidrar också till att öka den hälsorelaterade jämlikheten.

Utskottet konstaterar att en omorganisering av anslagsadministreringen kommer att bidra till att förbättra den övergripande styrningen av den hälsofrämjande verksamheten och göra projektfinansieringen effektivare. Utskottet understryker att reformen inte får leda till att nivån på anslaget sjunker och att man vid anslagsdimensioneringen i fortsättningen bättre beaktar befolkningens hälsobeteende och hur det förändras. Vidare vill utskottet i detta sammanhang betona att de riktlinjer och åtgärder som lagts fast i politikprogrammet för hälsofrämjande beaktas i allt samhälleligt beslutsfattande.