Motivering

När utskottet tidigare i år behandlade en ändring av lagen om besvärsnämnden för social trygghet lyfte det fram dels anhopningen av ärenden i nämnden, dels den allmänna aspekten att förvaltningen måste ta ett egenansvar för att rätta till fel (ShUB 8/2008 rd). Låt vara att endast en bråkdel (ca 0,2 %) av de förmånsbeslut som FPA fattar (13,5 miljoner avgöranden) överklagas, är antalet avgöranden så stort att också överklagandena blir många (närapå 30 000 stycken). Riksdagen förutsatte då den behandlade lagen att besvärsnämnden för social trygghet får nödvändiga resurser och att åtgärder vidtas för att förbättra verksamheten och förkorta handläggningstiderna. Vidare förutsatte riksdagen att behovet att överklaga socialförsäkringsärenden reduceras genom att besluten motiveras bättre och de berörda informeras mer och att det snabbt undersöks hur rättelseförfarandet för socialförsäkringsärenden fungerar och vilka utvecklingsbehoven är. Åtgärderna har inte förlorat i aktualitet, menar utskottet.

Enligt en färsk undersökning från FPA:s forskningsavdelning ansåg en övervägande majoritet av de utfrågade att myndighetsservicen definitivt behöver förbättras (se tidningen Sosiaalivakuutus 3—4/2008). Av befolkningen ansåg ca 80 % och av FPA:s handläggare inte mindre än 90 % att ansökningsblanketterna är snåriga. En stor del av dem som deltog i undersökningen ansåg att det brister i informationen till kunderna och att informationsmaterialet är svårfattligt. Merparten av medborgarna och FPA:s förmånshandläggare ansåg också att handläggningstiderna för ansökningar är alltför långa.

Det är helt tydligt att åsikterna i undersökningen delvis kommer sig av att lagstiftningen är detaljrik och komplicerad. Ambitionen är att den förestående översynen av den sociala tryggheten ska leda till en konsekventare lagstiftning om social trygghet. Översynen tar bl.a. sikte på att ansökningarna ska behandlas snabbare och ansökningsförfarandet bli lättare. Utskottet vill påpeka att om vårt socialförsäkringssystem ska fungera, måste också FPA oförtrutet arbeta på att göra ansökningsförfarandena smidigare, förbättra kundrådgivningen och satsa på bättre motiverade och tydligare beslut.

I fjol inleddes vid FPA ett program för bättre service. Programmet, som med fokus på kundens behov är inriktat på en lättåtkomlig närservice, är enligt utskottets mening utmärkt, eftersom det också tjänar de ovannämnda utvecklingsbehoven. Det är också bra att den elektroniska kommunikationen har utvecklats och att sammanslagningen av försäkringskretsar inte resulterat i indragning av byråer och därigenom till sämre närservice.

Att de viktigaste resultaten av forskningen vid FPA presenteras i berättelsen är informativt. Särskilt intressant ur riksdagsperspektiv är den mikrosimuleringsmodell för skattelagstiftningen och lagstiftningen om social trygghet som forskningsavdelningen tagit fram. Utskottet hoppas att modellen ges större tillgänglighet så att den också kan utnyttjas i riksdagens lagstiftningsarbete.