Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 23 maj 2006 Folkpensionsanstaltens fullmäktiges verksamhetsberättelse för år 2005 (B 7/2006 rd) till social- och hälsovårdsutskottet för beredning.
Utskottet har hört
fullmäktigeordförande Maija Perho och fullmäktigesekreterare Olli Valpola, Folkpensionsanstaltens fullmäktige
ordförande Pertti Parmanne och sekreterare Juhani Rantamäki, Folkpensionsanstaltens styrelse
generaldirektör, styrelsemedlem Jorma Huuhtanen och direktör Matti Puhakka, Folkpensionsanstalten
ordförande Brita Järvinen och huvudförtroendeman för arbetarskyddet Tiina Kiuru, Kansaneläkelaitoksen Toimihenkilöt ry
äldre regeringssekreterare Juha Rossi, regeringssekreterare Marjaana Maisonlahti och konsultativ tjänsteman Minna Liuttu, social- och hälsovårdsministeriet
Folkpensionsanstalten fortsatte att förbättra sin kundbetjäning under 2005. Året var ett temaår för kundservicen, och efter en kartläggningsfas under rapporteringsåret kommer FPA att ta itu med att samordnat se över sin servicestrategi och verksamhetsstrategi för databehandling. Av kundernas synpunkter på FPA-byråerna att döma är kunderna nöjdare med servicen än vad man kunde förledas tro av FPA:s offentliga image. Målet för utvecklingsprogrammet, bl.a. att öka serviceandan, stärka kundservicekompetensen och harmonisera rutinerna, förlorar aldrig sin aktualitet och bidrar enligt utskottets uppfattning till nöjdare kunder och en personal med större ork att arbeta.
Arbetet på att förenkla lagstiftningen har framskridit, men som det påpekas i berättelsen har innehållet i förmånssystemen inte blivit tydligare. Översynsprojekten har huvudsakligen handlat om författningstekniska ändringar, låt vara att också de är viktiga. Utskottet är helt överens med fullmäktige om att handläggningen av ärenden behöver underlättas och lagstiftningen göras begripligare. FPA är den centrala aktören då det gäller att förmedla information om hur lagstiftningen tillämpas, en information som kan tillgodogöras i lagberedningen. Anstalten har de facto i lagstiftningen ålagts att lägga förslag till hur lagstiftningen gällande dess ansvarsområde kunde utvecklas.
Att frågan om diskrimineringsrisk i anslutning till rehabilitering för gravt handikappade över 65 år tagits upp till behandling och att fullmäktige sänt en skrivelse till social- och hälsovårdsministeriet och påpekat att rehabiliteringen inte får avbrytas bara för att klienten fyller 65 år är bra exempel på hur det ovan nämnda uppdraget fullföljts. Fullmäktige har också föreslagit att det med det snaraste görs en utredning om hur finansieringen av och ansvaret för rehabiliteringen av gravt handikappade som uppnått åldern för ålderspension kunde ordnas. Riksdagen förutsatte i sitt svar på regeringens proposition om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner (RP 3/2005 rd) att regeringen vidtar åtgärder för att skapa entydiga regler för ett förfarande som säkerställer en flexibel och fortgående medicinsk rehabilitering också av gravt handikappade över 65 år med utgångspunkt i det individuella rehabiliteringsbehovet. Enligt regeringens åtgärdsberättelse utarbetade social- och hälsovårdsministeriet, Folkpensionsanstalten och Finlands Kommunförbund tillsammans hösten 2005 anvisningar för förfarandet som sändes ut bl.a. till sjukvårdsdistrikten och hälsovårdscentralerna. Det behövs absolut en uppföljning av hur anvisningarna fungerar och rehabiliteringen fullföljs, menar utskottet.
Utskottet vill också lyfta fram FPA:s framträdande roll när det gäller att hålla ett öga på hur sjukförsäkringens kostnader för läkemedelsersättningar utvecklas och göra en bedömning av alternativen för att hålla kostnadsutvecklingen i styr. Ett ypperligt exempel på detta är rapporten i en av berättelsebilagorna om hur användningen av kolesterolmediciner fortsatt att öka och de kostnadsbesparingar ett utbyte av läkemedel kan ge. Utskottet uppmanar FPA att fortsatt vara aktiv och på eget intitiativ följa hur läkemedelskostnaderna utvecklas och i förekommande fall lägga förslag om en översyn av lagstiftningen.
FPA och en rad arbetspensionsanstalter har tillsammans prövat nya metoder för bedömning av arbets- och funktionsförmågan (den s.k. PCA-modellen). Syftet med de nya metoderna att göra bedömningen av arbets- och funktionsförmågan mer genomskinlig och minska diskrepansen mellan klientens, den behandlade läkarens respektive pensionsanstaltens åsikt. De första försöksresultaten ger vid handen att majoriteten av läkarna tack vare den blankett som ingår i metoden fick förtydligande information om de pensionssökandes funktionsförmåga. Också bland de pensionssökande var majoriteten av den åsikten att metoden var bra. Eftersom försöket gav så goda resultat, tycker utskottet att man som fullmäktige föreslagit systematiskt ska avancera med siktet inställt på att permanenta metoden. Praxis för beviljande av invalidpensioner behöver ytterligare förenklas och harmoniseras, menar utskottet.
Social- och hälsovårdsutskottet föreslår
att riksdagen godkänner berättelsen och
att betänkandet sänds till Folkpensionsanstaltens fullmäktige för kännedom.
Helsingfors den 20 juni 2006
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Harri Sintonen