Motivering

Det är lättare för de äldre att behålla och förbättra sin hälsa och funktionsförmåga om behovet av sociala tjänster bedöms på ett tidigt stadium. Då har de också bättre möjligheter att klara sig hemma. Studier pekar också mot att man kan få störst effekt när de förebyggande insatserna inriktas på personer med god funktionsförmåga. De senaste tjugo åren har de äldres funktionsförmåga förbättrats, men varannan över 75 år har åtminstone i viss mån svårigheter med sin funktionsförmåga. Det är befogat att utvidga bedömningen av behovet av sociala tjänster till yngre åldersgrupper med bättre funktionsförmåga än normalt på det sätt som regeringen föreslår. Utskottet tillstyrker alltså lagförslaget utan ändringar.

Åldersgränsen 80 år för bedömningen har ansetts vara för hög för att det ska gå att förebygga och ingripa på ett tidigt stadium i problem. Enligt motiven förefaller 75 år vara den gräns då behovet av tjänster ökar betydligt på grund av nedsatt funktionsförmåga. En undersökning vid Stakes visar att ungefär tio procent av 80-åringarna hade fått en bedömning de två första åren efter att lagen trädde i kraft och att hälften av dem hade fått fler eller nya tjänster efter bedömningen. Men antalet bedömningar och tillhandahållna tjänster varierar mycket från kommun till kommun. Utskottet påpekar att kommunerna är skyldiga att ordna tjänster i överensstämmelse med behovet.

Det är viktigt att det följs upp att kommunerna gör bedömningarna enligt samordnade kriterier och vilka effekter de har på tillgängligheten. I förekommande fall bör parternas ansvar för verksamheten preciseras. Dessutom behövs det bättre effektmått och feedbackmekanismer. Under den tid som lagen har funnits har utvärderingar varit relativt sällsynta. Regeringen bedömer att 20 procent av de äldre i åldrarna 75—79 år kommer att vilja ha sitt servicebehov bedömt. Det är viktigt att informera effektivt och aktivt om rätten att få bedömning och den sänkta åldersgränsen för att de gamla ska vara medvetna om sina rättigheter och kunna begära en bedömning redan innan deras funktionsförmåga har hunnit försämras avsevärt.