Allmänt

Syftet med propositionen är att genomföra föresatsen i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering om att balansera de offentliga finanserna och att öka sysselsättningen. I enlighet med regeringsprogrammet föreslås det att det inte ska göras några indexhöjningar 2024—2027 i de förmåner som är bundna vid folkpensionsindex och konsumentprisindex och inte heller i de belopp som inverkar på fastställandet av förmånen. 

Den föreslagna indexfrysningen gäller dagpenningsförmånens minimibelopp enligt sjukförsäkringslagen, minimibeloppet av rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering och för unga enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, beloppet av grunddagpenningen, grunddagpenningens förhöjningsdel och barnförhöjningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, förmåner enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, belopp enligt lagen om allmänt bostadsbidrag, belopp enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare, beloppet av studiepenningen, försörjarförhöjningen till studiepenningen och läromaterialstillägget enligt lagen om studiestöd, beloppet av vuxenutbildningsstödets grunddel enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner samt mottagningspenning eller brukspenning enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. Dessutom föreslås det att lagen om bostadsbidrag för pensionstagare ändras temporärt så att de utgifter för uppvärmning, vatten och underhåll, genomsnittliga boendeutgifter och boendeutgifternas maximibelopp som ska beaktas i bostadsbidraget inte justeras åren 2024—2027. 

Vidare föreslås det att barnfamiljernas försörjning ska stödjas genom en höjning av barnbidraget för det fjärde och därpå följande barn, barnbidraget för barn under tre år och barnbidragets ensamförsörjartillägg. 

Förslaget omfattar inte folkpension, garantipension, familjepension, barnförhöjning enligt folkpensionslagen, handikappförmåner, fronttillägg, utkomststödets grunddel, avträdelsestödets kompletteringsdel i egenskap av en förmån som kan jämställas med pension samt årssjälvrisken för läkemedel. Den föreslagna lagen gäller inte heller militärunderstödets grundunderstöd som är bundet till folkpensionens belopp, och inte heller underhållsstöd som indexjusteras på samma sätt som underhållsbidrag. I fråga om ovan nämnda förmåner görs indexjusteringarna enligt den gällande lagstiftningen. 

Lagarna om indexfrysning gäller enligt propositionen fram till 2027, dock så att effekten av att förmånerna och beloppen inte justeras är högst 10,2 procent på reell nivå. 

Propositionen hör samman med regeringsprogrammets mål att balansera de offentliga finanserna och främja sysselsättningen. Propositionen beräknas höja de årliga kostnaderna med cirka 320 miljoner euro, varav statens andel är 280 miljoner euro och kommunernas 40 miljoner euro. 

Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att de omständigheter som läggs fram i propositionen och som hänför sig till läget i de offentliga finanserna och utvecklingsutsikterna, bland annat i fråga om det strukturella underskottet, kan motivera att indexjusteringar inte görs. Med beaktande av propositionens bedömningar av i vilken grad sysselsättningen stärks kan lagförslaget anses ha betydelse med tanke på skyldigheten att främja sysselsättningen enligt 18 § 2 mom. i grundlagen (GrUU 15/2023 rd, stycke 10). Enligt grundlagsutskottet kan lagförslagen godkännas i vanlig lagstiftningsordning. 

Social- och hälsovårdsutskottet anser att lagförslagen är motiverade med tanke på propositionens syften och tillstyrker i övrigt lagförslagen utan ändringar, men lagförslag 1 med ändringar på grund av andra propositioner som behandlas samtidigt. 

Indexjusteringarna

Beloppen av de förmåner och andra belopp i förmånslagarna som är bundna till folkpensions- och levnadskostnadsindex hålls enligt förslaget på 2023 års nivå fram till 2027. Det föreslås inte att frysningen av indexjusteringarna ska kompenseras senare, utan ändringen är avsedd att vara permanent. Grundlagsutskottet noterar i sitt utlåtande att det faktum att indexfrysningen föreslås vara i kraft åtskilliga år inverkar på bedömningen av förslagets konsekvenser. Grundlagsutskottet anser att den långa tidsperioden för den föreslagna indexfrysningen i sig inte är helt problemfri (stycke 12). 

Indexfrysningen berör personer och hushåll som får förmåner som omfattas av frysningen i och med att förmånernas reella nivå minskar. De faktiska konsekvenserna varierar beroende på förmånstagarens situation. Ju längre tid förmånen fås, desto större är inverkan av frysningen av indexjusteringarna. Därtill kumuleras inverkan av frysningen om en person eller ett hushåll till vilket personen hör får flera förmåner som omfattas av frysningen. 

Det bedöms att propositionen ökar användningen av utkomststöd. Enligt propositionsmotiven ökar utgifterna för utkomststöd nästa år med 12,1 miljoner euro och som mest med 40 miljoner euro 2027. Eftersom kommunerna finansierar hälften av utgifterna för utkomststödet, kommer kommunernas statsandelar att minskas. Den fulla effekten på 20 miljoner euro beaktas i statsandelarna 2029. 

De tillgängliga inkomsterna för personerna och hushållen med de allra lägsta inkomsterna sjunker inte nödvändigtvis, eftersom utkomststödet kompenserar bortfallet av övriga förmåner. För andra än de som får utkomststöd kompenserar de föreslagna höjningarna av barnbidraget delvis sänkningen av den reella nivån på de primära förmånerna, vilken orsakas av att indexjusteringar inte görs. 

Enligt grundlagsutskottets uppfattning försämrar inte heller den föreslagna indexfrysningen sammantaget, också med beaktande av bestämmelsen om ett tak för effekterna, tryggandet av den grundläggande försörjningen enligt 19 § 2 mom. i grundlagen så väsentligt att regleringen inte skulle motsvara kraven i 19 § 2 mom. i grundlagen. Grundlagsutskottet anser dock med hänvisning till sin tidigare praxis att det är oroväckande att konsekvenserna av regleringen kraftigast drabbar personer och hushåll med låga inkomster (stycke 15). 

De föreslagna ändringarna ökar också behovet av utkomststöd, som är det stöd som beviljas i sista hand. Utskottet upprepar sin tidigare ståndpunkt, enligt vilken det med tanke på det sociala trygghetssystemet som helhet och incitamenten att arbeta inte är ändamålsenligt att öka användningen av utkomststöd (bl.a. ShUB 8/2019 rd, ShUB 30/2022 rd, ShUB 13/2023 rd). Det har också konstaterats att när behovet av utkomststöd blir långvarigt, ökar också hälso- och välfärdsproblemen och den generationsöverskridande utsattheten. Grundlagsutskottet har ansett det vara oroväckande att den föreslagna lagstiftningen har bedömts styra förmånstagarna till mottagare av utkomststöd som är avsett att trygga försörjningen i sista hand. Grundlagsutskottet påpekar också att utkomststödet är förenat med behovsprövning och utgiftskontroll som avviker från det övriga sociala trygghetssystemet (stycke 16). Utskottet anser det vara viktigt att den totalreform av utkomststödet som ingår i regeringsprogrammet och som riksdagen förutsätter genomförs (ShUB 54/2014 rd och ShUB 29/2022 rd). 

Grundlagsutskottet hänvisar också till tillämpningspraxisen för kommittén för sociala rättigheter, som övervakar den europeiska sociala stadgan, och för den ESK-kommitté som övervakar FN:s ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Även propositionen redogör för dessa organ. Grundlagsutskottet upprepar att det ser mycket allvarligt på de synpunkter som lagts fram i övervakningen av stadgan. Grundlagsutskottet anser att statsrådet snarast bör inleda en grundlig granskning av frågan (stycke 18). 

Utvecklingen av folkpensionsindexet är bunden till konsumentprisernas utveckling, så propositionens konsekvenser beror på den kommande inflationsutvecklingen. Propositionen grundar sig på finansministeriets prognos om utvecklingen av ekonomin och kostnadsnivån. Den föreslagna frysningen av de lagstadgade indexjusteringarna sänker förmånsutgifterna med sammanlagt 239 miljoner euro år 2024 och med 549 miljoner euro år 2027. Med beaktande av skatteeffekterna på grund av frysningen beräknas de offentliga utgifterna sjunka med 167 miljoner euro 2024 och med 384 miljoner euro 2027. 

Uteblivna indexjusteringar höjer enligt propositionsmotiven sysselsättningsgraden med 22 700 sysselsatta. Om alla åtgärder enligt regeringsprogrammet genomförs och indexfrysningen genomförs fullt ut (10,2 procent) stärks sysselsättningen dock enligt finansministeriets bedömning med 18 600. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet påpekar att det med tanke på propositionens sysselsättande effekter är fråga om en betydande enskild åtgärd för att främja det mål som anges i regeringsprogrammet, alltså 100 000 nya sysselsatta. Samtidigt är det enligt arbetslivs- och jämställdhetsutskottets utlåtande dock bra att beakta att propositionens bedömning av sysselsättningseffekterna, precis som andra bedömningar, är förenad med osäkerhetsfaktorer. Det har bland annat att göra med att effekterna av indexfrysningarna grundar sig på en prognostiserad förändring i konsumentpriserna. När inflationen avtar minskar effekterna av de uteblivna indexjusteringarna. Besluten i regeringens första budgetproposition har bedömts stärka sysselsättningen avsevärt. Finansministeriet har uppskattat att de ändringar som träder i kraft 2024 stärker sysselsättningen med 60 000—65 000 personer. 

Enligt arbetslivs- och jämställdhetsutskottet bör det också beaktas att social- och hälsovårdsministeriets och finansministeriets konsekvensbedömningar av förändringarna i den sociala tryggheten visar att förändringarna stärker incitamenten att arbeta. Starkare incitamentet att arbeta och ta emot extra arbete måste enligt utlåtandet ses som något positivt, också med tanke på en eventuell förbättring av barnfamiljernas försörjningsnivå. 

Enligt uppgifter till utskottet riktas indexfrysningen av ett flertal förmåner i högre grad mot kvinnor än mot män. Social- och hälsovårdsutskottet håller med arbetslivs- och jämställdhetsutskottet om att det är viktigt att regeringen också bevakar lagens eventuella konsekvenser för jämställdheten. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet lyfter dessutom fram att förslagen i propositionen också påverkar försörjningen för personer med funktionsnedsättning, om de får förmåner som omfattas av frysningen av indexjusteringarna. Inkomsterna för personer med funktionsnedsättning baserar sig i högre grad än hos den övriga befolkningen på inkomstöverföringar. I stället för löneinkomster utgörs de viktigaste inkomstkällorna av pensionsinkomster och handikappförmåner. Frysningen av indexjusteringarna berör inte dessa förmåner. Å andra sidan får en del personer med funktionsnedsättning flera olika förmåner samtidigt, såsom stöd för boende och sjukdagpenningens eller rehabiliteringspenningens minimibelopp, varvid den föreslagna frysningen av indexjusteringarna har en negativ inverkan på försörjningen för dessa personer. Enligt arbetslivs- och jämställdhetsutskottets utlåtande bör man i fråga om försörjningen för personer med funktionsnedsättning beakta att man i regeringsprogrammet starkt har förbundit sig till att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i arbetslivet och att deltagande i arbetslivet stärker försörjningen för personer med funktionsnedsättning. 

Ändringarna i bostadsbidraget för pensionstagare

Det föreslås att lagen om bostadsbidrag för pensionstagare ändras temporärt så att sådana utgifter för uppvärmning, vatten och underhåll, genomsnittliga boendeutgifter och boendeutgifternas maximibelopp som ska beaktas i bostadsbidraget inte justeras åren 2024—2027. De belopp i euro som gäller dessa hålls följaktligen på samma nivå som föreskrivits för dem i statsrådets förordning om grunderna för bestämmande av bostadsbidraget för pensionstagare 2023 (977/2022). 

Utskottet betonar att indexfrysningens konsekvenser för pensionstagarnas försörjning och behov av utkomststöd måste följas aktivt. 

Studiestöd

I propositionen ingår en indexfrysning av studiepenningens olika belopp, vilket innebär att studiepenningens reella nivå sjunker med cirka 10 procent fram till 2027. Mätt i euro inverkar frysningen mest på en studerande som fyllt 18 år och som bor för sig själv (högst omkring 32 euro per månad). På motsvarande sätt är inverkan till exempel för en studerande som är 17 år gammal och som bor för sig själv och studerar vid en annan läroanstalt än en högskola högst knappt 26 euro per månad. Inverkan för en studerande som fyllt 20 år och bor hos sina föräldrar är högst 23 euro per månad. 

Kulturutskottet lyfter i sitt utlåtande fram de sakkunnigas oro över försämringen av studiestödets köpkraft och konstaterar att avsikten är att kompensera denna minskning genom att höja studielånets månadsbelopp och bland annat höja nivån på studiepenningens försörjarförhöjning (RP 80/2023 rd). 

Kulturutskottet behandlar i sitt utlåtande huruvida utexamineringen av studerande kan fördröjas av att studiepenningens köpkraft försvagas samtidigt som lönenivån stiger. En annan hotbild som enligt utlåtandet identifierats är de konsekvenser som de ekonomiska utmaningarna har på välbefinnandet och lärandet. Ekonomiska svårigheter hos unga konstateras påverka olika delar av livet och ökar risken för att studierna avbryts. Utskottet anser det vara viktigt att den totalreform av studiestödet som nämns i regeringsprogrammet genomförs. 

Kulturutskottet påpekar att den aktuella propositionen hänför sig till behovet av att anpassa statsfinanserna och betonar att förutsättningarna för studerandenas studier och välfärd bör tryggas även i fortsättningen. Studiestödet ska enligt utlåtandet till sin nivå vara sådant att det möjliggör studier på heltid och uppmuntrar till att avlägga studierna inom utsatt tid. Konsekvenserna av dessa ändringar bör därför, i samråd med de studerande, bedömas också med tanke på de studerandes studieförutsättningar. 

Mottagningspenning

Propositionen gäller också mottagningspenning och brukspenning enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. Enligt mottagningsdirektivet ska mottagningspenningens belopp motsvara den nivå som medlemsstaten fastställt antingen genom lag eller praxis i syfte att säkerställa en rimlig levnadsstandard för de egna medborgarna. Mottagningspenningen kan dock vara mindre, särskilt om en del av utkomsten beviljas som materiella nyttigheter. Utöver mottagningspenningens grunddel kan den sökande vid behov ansöka om behovsprövad kompletterande mottagningspenning för att täcka utgifter som ansetts behövliga på grund av individuella behov eller förhållanden. 

Mottagningspenningen fastställdes 2011 till 70 procent av utkomststödets grunddel. Den del av mottagningstjänsterna som gavs i form av nyttigheter ansågs då täcka resterande 30 procent av utkomststödets grunddel. Såväl utkomststödet som mottagningspenningen är bundna till folkpensionsindex. Syftet med det har varit att säkerställa att det samband mellan den nationella sociala tryggheten och mottagningspenningen som mottagningsdirektivet förutsätter kvarstår. För närvarande är mottagningspenningens grunddel enligt uppgift cirka 63 procent av grunddelen av det grundläggande utkomststödet. Indexfrysningen av mottagningspenningen och brukspenningen minskar förmånsutgifterna med 1,1 miljoner euro nästa år och med 1,8 miljoner euro 2027 (om taket på 10,2 procent nås). 

Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att den nu aktuella propositionens avsnitt om förhållandet till grundlagen samt lagstiftningsordningen inte alls granskar den föreslagna bestämmelsen om mottagningspenning med avseende på 19 § 1 mom. i grundlagen. Grundlagsutskottet anser att detta är en allvarlig brist i propositionen. Frågan har enligt grundlagsutskottet utretts så bristfälligt i propositionen att social- och hälsovårdsutskottet bör bedöma om mottagningspenningen ska undantas från indexfrysningen. 

Utkomststödet har i propositionen undantagits från indexfrysningen eftersom det är fråga om en socialskyddsförmån som beviljas i sista hand och som ska säkerställa att rätten enligt 19 § 1 mom. i grundlagen tillgodoses. Mottagningspenningen handlar på motsvarande sätt om ett utkomstskydd som beviljas i sista hand. Dessutom betonar utskottet att indexfrysningar som gjorts tidigare år också har gällt mottagningspenningen. 

Att mottagningspenningen inte indexjusteras ökar ytterligare skillnaden gentemot utkomststödet, vilket har ansetts vara av betydelse med tanke på EU-lagstiftningens krav i fråga om mottagningspenning och den tillräckliga levnadsstandard som fastställs för medborgarna. Enligt utredning till utskottet ska mottagningspenningens förhållande till den nationella sociala tryggheten bedömas under den tid projektet för sänkning av mottagningspenningen pågår. Utskottet betonar att den sammantagna effekten av ändringarna måste beaktas i projektet för ändring av mottagningspenningen. Utifrån utredningen föreslår utskottet inte att mottagningspenningen undantas från indexfrysningen. 

Konsekvenser för välfärdsområdena

Omsorgstjänster som omfattar boendet produceras i huvudsak för serviceanordnaren, det vill säga välfärdsområdena. Producenterna av omsorgstjänster har långfristiga hyresavtal med ägarna till de fastigheter där omsorgen ges. Hyreshöjningarna följer enligt sakkunnigutfrågningen till stor del levnadskostnadsindexet. Ett hyresavtal för serviceboende ingås mellan serviceproducenten och den boende. Avvikande från ett sedvanligt hyresförhållande inkluderar hyran kostnader för el, uppvärmning, vatten och underhåll av fastigheten, varför hyrorna enligt sakkunnigutfrågningen på sina håll redan nu är så låga att de inte täcker kostnaderna. I praktiken är det vanligt att omsorgsproducentens rätt att ta ut hyra har begränsats till Folkpensionsanstaltens maximiersättning för bostadsbidraget för pensionstagare. När den ersättning som tas ut för boende fryses till 2023 års nivå, överförs det höjningstryck som frysningen av folkpensionsindex medför på servicepriserna för vården, vilket försämrar välfärdsområdenas budget för 2024. 

Enligt en bedömning till utskottet kan den del av den årliga utgiften för välfärdsområdena 2024 som inte täcks av hyrorna uppgå till cirka 24 miljoner euro, om kalkylen omfattar endast de äldre som utifrån ett hyresförhållande bor i vanligt serviceboende eller serviceboende med heldygnsomsorg. Motsvarande underskott beräknas år 2025 uppgå till över 30 miljoner euro och år 2026 till över 40 miljoner euro. Kalkylen har gjorts utifrån antagandet att volymen av boendeservicen för äldre i hyresförhållande förblir oförändrad, det vill säga att antalet platser varken ökar eller minskar. 

Utskottet anser det vara en brist att man i propositionen inte har bedömt vilka konsekvenser indexfrysningen av bostadsbidraget för pensionstagare har för välfärdsområdena. Utskottet finner det angeläget att regeringen följer vilka konsekvenser indexfrysningen har för välfärdsområdena. 

Höjningarna av barnbidraget

För att stödja barnfamiljerna ändras barnbidragslagen så att det skrivs in en höjning på tio euro av barnbidragets belopp för det fjärde och femte barnet samt för varje påföljande barn. Samtidigt höjs barnbidragets ensamförsörjartillägg. Dessutom höjs barnbidraget för barn under tre år med 26 euro per månad och barn. 

En ökning av barnbidragets ensamförsörjartillägg ökar utgifterna med uppskattningsvis 22 miljoner euro på årsnivå. Motsvarande siffror för höjningen av barnbidraget för det fjärde och femte barnet är 5 miljoner euro och 43 miljoner euro för höjningen av barnbidraget för barn under tre år. När inkomsterna i vissa barnfamiljer stiger beräknas behovet av utkomststöd på årsnivå minska med cirka 5 miljoner euro, så i och med höjningarna av barnbidraget beräknas utgifterna öka med sammanlagt 65 miljoner euro per år. I propositionen beräknas behovet av utkomststöd minska med cirka 5 miljoner euro på årsnivå till följd av höjningarna. 

Genom de föreslagna ändringarna genomförs skrivningen i regeringsprogrammet om att förbättra barnfamiljernas försörjningsnivå. Social- och hälsovårdsutskottet välkomnar att de föreslagna höjningarna av barnbidraget riktar sig till de familjer som i ljuset av studier i genomsnitt oftare än andra är föremål en risk för fattigdom, det vill säga familjer med en förälder, familjer med flera barn och familjer med små barn. 

Utskottet påpekar dock i likhet med arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att även om de ovan nämnda höjningarna av barnbidraget i princip förbättrar den ekonomiska situationen för de barnfamiljer som har rätt till dessa höjningar, sänker å andra sidan den planerade frysningen av indexjusteringarna den reella nivån på förmånerna i fråga. Det har konsekvenser för de barnfamiljer där föräldrarna får förmåner som berörs av den föreslagna frysningen. Höjningarna av barnbidraget berör inte alla barnfamiljer som får förmåner vars indexjusteringar uteblir, och höjningarna motsvarar inte nödvändigtvis till sitt belopp den förlust som följer av att indexjusteringarna inte görs. 

Enligt arbetslivs- och jämställdhetsutskottet bör det också beaktas att social- och hälsovårdsministeriets och finansministeriets konsekvensbedömningar av förändringarna i den sociala tryggheten visar att förändringarna stärker incitamenten att arbeta. Starkare incitamentet att arbeta och ta emot extra arbete måste ses som något positivt, också med tanke på en eventuell förbättring av barnfamiljernas försörjningsnivå. 

De sammantagna konsekvenserna

Mottagarna av förmåner som omfattas av indexfrysningen blir dessutom föremål för andra planerade ändringar under 2024, såsom de ändringar som föreslås i utkomstskyddet för arbetslösa (RP 73/2023 rd) och bostadsbidraget (RP 74/2023 rd). De ändringar som föreslås i utkomstskyddet för arbetslösa och indexfrysningen av förmånerna ökar behovet av allmänt bostadsbidrag och utkomststöd i sista hand. Ändringen av bestämmelserna om boendeutgifter i fråga om utkomststödet (RP 58/2023 rd) skärper å sin sida beaktandet av boendeutgifterna i utkomststödet. 

Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat en separat utredning om de sammantagna konsekvenserna av ändringarna i utkomstskyddet för arbetslösa och indexfrysningarna av förmåner. Enligt utredningen kommer den ekonomiska utsattheten att öka och de relativa förändringarna i disponibel inkomst blir störst i de lägsta inkomstdecilerna. I en granskning enligt typ av familj visade det sig att de klart största konsekvenserna gäller unga enpersonshushåll och unga barnlösa par. Konsekvenserna för barnfamiljer är sammantaget mindre än konsekvenserna för hushåll med barnlösa personer i arbetsför ålder. Bland ensamföräldrarna är det också en stor andel som går miste om bidrag, men det är ovanligare att de disponibla inkomsterna minskar med mer än 10 procent jämfört med hushåll med en person i arbetsför ålder. I utredningen beaktas inte de ändringar som föreslås i utkomststödet. 

Liksom grundlagsutskottet vill social- och hälsovårdsutskottet fästa statsrådets uppmärksamhet vid bristerna i bedömningen av de sammantagna konsekvenserna av de propositioner som är under behandling i riksdagen, särskilt i fråga om konsekvenserna för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Social- och hälsovårdsutskottet instämmer med grundlagsutskottet i att statsrådet noggrant måste följa propositionens konsekvenser särskilt med avseende på de rättigheter som tryggas i 19 § i grundlagen och vid behov vidta åtgärder för att rätta till de problem som upptäcks. Dessutom bör statsrådet följa vilka konsekvenser de föreslagna ändringarna har för barnfamiljernas ställning och användningen av utkomststöd. 

Det är nödvändigt att i efterhand följa och bedöma de föreslagna ändringarnas konsekvenser både nationellt och regionalt. Särskilt bör man följa hur de föreslagna ändringarna påverkar försörjningsbehovet, barnfamiljernas ställning och barnfattigdomen. Social- och hälsovårdsutskottet anser det vara viktigt att konsekvenserna utreds genom en uppföljningsstudie utöver den statistiska uppföljningen. Exempelvis sysselsättningsincitamenten påverkas särskilt av det ekonomiska konjunkturläget och det är därför inte möjligt att direkt bedöma ändringarnas konsekvenser utifrån statistiken. Uppföljningsstudien bör också kombineras med den bedömning av konsekvenserna för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna som grundlagsutskottet förutsätter. 

Dessutom betonar utskottet att grundtrygghetens tillräcklighet ska utvärderas vart fjärde år i en utvärderingsrapport i enlighet med 4 a § i lagen om folkpensionsindex. Vid utvärderingen beaktas de förmåner som personen eller hushållet får och som verkställs av Folkpensionsanstalten samt utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997). 

Grundtryggheten följs också upp i samband med den periodiska rapporteringen i anknytning till människorättskonventioner. Finland har förbundit sig att iaktta de konventioner om mänskliga rättigheter som upprättats inom både Förenta nationerna och Europarådet. Viktigast för den sociala tryggheten är Europarådets reviderade sociala stadga och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I konventionerna fastställs mekanismerna för övervakning av genomförandet av dem. I praktiken sker övervakningen genom de periodiska rapporter som staterna lämnar in. 

Beredningen av propositionen

Till följd av den korta remissbehandlingen av propositionsutkastet fäste grundlagsutskottet i sitt utlåtande statsrådets uppmärksamhet vid iakttagandet av god lagberedningssed (stycke 22). 

Grundlagsutskottet konstaterade att det med undantag av bedömningen av spareffekterna inte gavs någon bedömning av propositionens korseffekter med andra ändringar i den sociala tryggheten som regeringen planerat för 2024. De har dock behandlats i social- och hälsovårdsministeriets promemoria om bedömningen av de samverkande konsekvenserna av ändringarna i den sociala tryggheten 2024. Grundlagsutskottet anser att promemorian i sig kan anses vara tämligen täckande i fråga om konsekvenserna under år 2024. De anhopande konsekvenser som indexfrysningarna för med sig de kommande åren har inte bedömts. Grundlagsutskottet ansåg dessutom att det är problematiskt att promemorian inte innehåller någon uttrycklig granskning av propositionernas konsekvenser för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Grundlagsutskottet har konstaterat att de grundläggande fri- och rättigheterna är individuella, vilket i fråga om konsekvensbedömningen innebär att särskild uppmärksamhet ska fästas vid de fall där de negativa konsekvenserna är som störst, även om antalet sådana fall eventuellt vore litet. 

Enligt grundlagsutskottet får effekterna av ändringar som påverkar de grundläggande fri- och rättigheterna och andra planerade reformer sammantagna inte vara oskäliga. Grundlagsutskottet har också konstaterat att om regeringen lämnar separata propositioner om en och samma fråga kan det innebära att utskottet tvingas bedöma en viss proposition utifrån bristfällig information och då inte kan väga in eventuella kumulativa effekter av de separata förslagen. Likaså har grundlagsutskottet påpekat att regeringen bör sträva efter att lägga fram en samlad proposition om samtidiga reformer som gäller viss lagstiftning eller att så samlat som möjligt bedöma konsekvenserna av reformer som gäller samma grundläggande fri- och rättigheter. Utskottet anser att frågan också berör riksdagens rätt att få information enligt 47 § i grundlagen. Social- och hälsovårdsutskottet instämmer i grundlagsutskottets kritik mot lagberedningen och betonar dessutom att riksdagen bör reserveras en tillräcklig och skälig tid för behandlingen av lagförslagen. 

Uppföljning

Social- och hälsovårdsutskottet anser i likhet med grundlagsutskottet det vara klart att statsrådet noggrant måste följa vilka konsekvenser indexfrysningen har och vid behov vidta åtgärder för att rätta till de problem som upptäcks. Vid uppföljningen ska statsrådet också beakta de sammantagna konsekvenserna av andra förändringar i de sociala förmånerna. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår ett uttalande om detta. (Utskottets förslag till uttalande.)