Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 15 september 2006 en proposition med förslag till lag om ändring av 2 och 3 § i familjevårdarlagen (RP 134/2006 rd) till social- och hälsovårdsutskottet för beredning.
Utskottet har hört
jurist Päivi Kemppi, social- och hälsovårdsministeriet
chef för social- och hälsovårdsväsendet Tuula Taskula, Finlands Kommunförbund
utvecklingschef Maria Kuukkanen, Riksförbundet för Familjevård i Finland rf
Regeringen föreslår att familjevårdarlagen ändras. Minimibeloppet av vårdarvodet till familjevårdare höjs till 300 euro per kalendermånad för varje person i familjevård och regleringen av maximibeloppet för arvodet frångås. Vidare överförs bestämmelserna om kostnadsersättning och startersättning till familjevårdare från förordning till lag. Samtidigt höjs kostnadsersättningens minimibelopp till 350 euro per kalendermånad för varje person i familjevård och regleringen av maximibeloppet för kostnadsersättningen frångås.
Propositionen hänför sig till budgetproposi-tionen för 2007 och avses bli behandlad i samband med den.
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2007.
Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.
Propositionens ändamål är att förbättra familjevårdens ställning i systemet för vård utom hemmet. I och med att det inte finns tillräckligt med familjevårdare att tillgå har behovet av professionella familjehem och institutionsvård ökat. Utskottet menar att man genom att höja vårdarvodets och kostnadsersättningens minimibelopp och avstå från regleringen av maximibeloppen kan öka intresset att bli alternativt fortsätta som familjevårdare och ge kommunerna bättre chanser att utveckla familjevården.
Förutom beloppen i lagförslaget indexjusteras de arvoden och ersättningar som fastställdes den 1 januari 2006 från ingången av 2007. De förhöjningar som följer av lagförslaget läggs till vårdarvodet och kostnadsersättningen efter att beloppen justerats i enlighet med indexbestämmelserna. Utskottet ser som det angeläget att höjningen av de lägsta och slopandet av de högsta beloppen får de positiva effekter regeringen räknar med också för de avtal där arvodet eller ersättningen är högre än det nuvarande överenskomna minimibeloppet.
Med stöd av det ovan anförda föreslår social- och hälsovårdsutskottet
att lagförslaget godkänns utan ändringar.
Helsingfors den 29 september 2006
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Harri Sintonen
Antalet barn som placerats i vård utom hemmet har på sju år ökat med en fjärdedel och behovet av vård utom hemmet bara fortsätter växa. Det råder brist på fosterfamiljer och samtidigt behöver allt mindre barn i allt större utsträckning vård under familjelika förhållanden. Det behövs fler fosterfamiljer med det snaraste för detta krävande omsorgsarbete och det enda sättet att få sådana är att underlätta deras situation, höja deras status och ge dem bättre lön.
Som Kommunförbundet konstaterar i sitt yttrande till utskottet överskred vårdarvodet och kostnadsersättningen redan 2004 i snitt de minimibelopp som anges i propositionen. Enligt uppgift från Riksförbundet för Familjevård i Finland var kostnadsersättningen 2005 i snitt 400 euro per månad. Men till och med den summan är för liten för att täcka de kostnader familjen har för barnet. Också i ett nordiskt perspektiv är förslaget till arvodeshöjning snålt tilltaget. I de övriga nordiska länderna har man målmedvetet stött familjevården och lyckats få fler att ställa upp på detta viktiga fostrararbete. För att attrahera fler familjevårdare måste såväl arvodet som kostnadsersättningen höjas mer än regeringen föreslagit, till 400 euro per månad.
Med stöd av det ovan anförda föreslår vi
att lagförslaget godkänns med följande ändringar:
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i familjevårdarlagen av den 3 april 1992 (312/1992) 2 och 3 §, av dem 2 § sådan den lyder i lag 930/2005 som följer:
Vårdarvode
Har inte något annat överenskommits i uppdragsavtalet, har en familjevårdare rätt till arvode för vården (vårdarvode). I vårdarvode betalas för en person i familjevård per kalendermånad minst 400 euro.
(2 och 3 mom. som i ShUB)
Ersättande av kostnaderna
(1 mom. som i ShUB)
Till familjevårdaren betalas ersättning för de verkliga kostnaderna för vård och underhåll av en person i familjevård (kostnadsersättning), dock minst 400 euro per person i familjevård per kalendermånad. Kostnadsersättningens minimibelopp kan även sänkas, om det finns särskilda skäl för det.
(3—7 mom. som i ShUB)
_______________
Ikraftträdandebestämmelsen
(Som i ShUB)