Allmän motivering

Allmänt

Enligt de alkohol- och drogpolitiska riktlinjerna i regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering ska tobakslagstiftningen ses över så att tillgången på tobaksvaror begränsas, tillsynen effektiviseras och preventiva insatser görs särskilt i fråga om barn och unga. Dessutom ska beskattningen av alkoholdrycker och tobaksvaror höjas av folkhälsoskäl. I sitt utlåtande om tobaksaccisen (ShUU 12/2008 rd) har utskottet sett det som viktigt att tobaksaccisen fortsatt höjs måttligt de kommande åren i enlighet med målen för att främja hälsan. Den höjda tobaksaccisen och ändringen i tobakslagen är avsedda att förebygga rökning, i synnerhet bland unga.

Syftet med propositionen är att minska de skador som rökningen förorsakar genom att effektivisera efterlevnaden av förbudet att sälja tobaksvaror till minderåriga och genom att motarbeta illegal detaljhandel med tobaksvaror. Att försäljningen blir tillståndspliktig kan bromsa upp tobaksförsäljningen till minderåriga och effektivisera tillsynen. Enligt lagen ska detaljhandelstillståndet nämligen kunna återkallas om lagstridig försäljning fortgår trots att myndigheterna ingripit. Utskottet tillstyrker lagförslaget med vissa ändringar.

Tobakslagstiftningen bör vidareutvecklas med beaktande av de hälsopolitiska målen och våra internationella åtaganden att motverka rökning.

Insatser mot rökning bland unga

Den nedre åldersgränsen för att få köpa tobak har varit 18 år sedan 1995. Ändå är det fortfarande ganska vanligt att man bryter mot förbudet att sälja tobaksvaror till minderåriga. Enligt en undersökning av ungas hälsovanor säljs tobaksvaror till 14—16-åringar uppskattningsvis 180 000 gånger per år och till 16—18-åringar uppskattningsvis 840 000 gånger per år. Enligt statistik röker ungefär en fjärdedel av de unga i åldern 16—18 år. Kategorin unga som prövat på rökning eller som röker sporadiskt har betydelse därför att redan en kort tids rökning framkallar nikotinberoende. Genom att effektivt motverka rökning bland minderåriga blir det möjligt att sätta stopp för all rökning och alla skadeverkningar.

I sitt utlåtande om tobaksaccisen har utskottet noterat att rökning är ett hälsoproblem främst bland de lägst utbildade och personer med den lägsta socioekonomiska statusen. Detta är uppenbart också när det gäller rökning bland unga. Skadeverkningar förekommer mest i de här befolkningsgrupperna. För att få de socioekonomiska hälsoskillnaderna att minska är det effektivast att använda sig av prispolitiska metoder och att påverka åtkomsten till tobak och alkohol. Utskottet upprepar sin ståndpunkt att vi måste motarbeta rökning bland unga på alla tänkbara sätt, eftersom det då effektivast går att påverka rökningen bland hela befolkningen. Metoder som har ekonomiska konsekvenser bidrar till effekterna av hälsofostran, reklamförbud och åldersgränser. Dessutom framhåller utskottet att alla som arbetar bland barn och unga, t.ex. skolor och församlingar, är ansvariga att bidra till insatserna mot rökning bland unga. Också detaljhandeln bör vidta egna åtgärder, t.ex. placera tobaksvaror så att de blir mindre synliga.

Vid sidan av en effektivare tillsyn är regleringen av förpackningarnas minimistorlek avsedd att minska antalet unga som börjar röka. Eftersom unga ofta har knappt om pengar har de billiga små förpackningarna lett till att allt fler unga börjar röka och blir beroende av tobak. Utskottet ser det som viktigt att de små förpackningarna dras bort från marknaden med tanke på att rökning bland unga ska motverkas.

Tillsyn

I kommunerna kommer förfarandet med detaljhandelstillstånd att innebära ett avsevärt ökat behov av personella resurser, särskilt i de stora städerna och under den första tiden efter att lagen trätt i kraft. De kostnader som kommunerna får till följd av uppgiften att bevilja och övervaka tillstånd ska täckas med avgifter som betalas av dem som har försäljningstillstånd. Trots det kan lagens tillämpning regionalt medföra stora svårigheter att få tillräckligt med personal. Utskottet lyfter fram att genomförandet av lagen i det här avseendet måste bevakas och att kommunernas möjligheter att klara av uppgiften i fortsättningen måste utvärderas.

Tillsynen över social- och hälsovården effektiviseras genom den nyligen godkända sammanslagningen av Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral och Rättsskyddscentralen för hälsovården. Utskottet anser att man i anknytning till reformen av den regionala förvaltningen också ska klarlägga möjligheterna att slå samman alkohol- och tobakstillsynen. Samtidigt bör man överväga om det är lämpligt med regionalt fastställda avgifter.

Straffbestämmelserna

Utskottet pekar i det här sammanhanget på tobakslagens straffbestämmelser, särskilt när det gäller försäljning till minderåriga. Straffbestämmelserna är enligt utskottets uppfattning betydelsefulla också med avseende på fullföljandet av de lagfästa förpliktelserna och arbetet mot illegal försäljning och marknadsföring av tobaksvaror.

Straffbestämmelserna i tobakslagen har ännu inte setts över inom ramen för totalreformen av strafflagen. Enligt den princip som följs i reformen ska alla bestämmelser som innehåller hot om fängelsestraff samlas i strafflagen. Straffbestämmelserna är heller inte graderade enligt den skala som används i reformen, alltså lindrig gärning, grundform av gärning och grov gärning.

Justitieministeriet har uppgett att straffbestämmelserna om tobak kommer att ses över senare, antingen i den sista fasen i totalreformen av strafflagen eller som en separat revidering. Utskottet vill se att principerna för totalreformen av strafflagen snarast fullföljs i fråga om tobakslagen och anser att man i synnerhet ska klarlägga om det finns behov av att skärpa straffnivån för tobaksförsäljning till minderåriga och införa straffbarhet för innehav i jämförelse med t.ex. straffen för alkoholbrott och narkotikabrott. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande).