Motivering

Genom den ändring i barnbidragslagen som utskottet godkänt i sitt betänkande höjs barnbidraget med 10 euro i månaden bara från och med det tredje barnet. Det är i och för sig ett bra förslag, men det gör att många familjer i stor utsträckning och helt omotiverat går miste om höjningen.

Vi föreslår därför att barnbidraget för alla barn höjs med 15 euro i månaden jämfört med nivån 2008.

Dessutom föreslår vi att barnbidragets reella värde tryggas genom att bidraget binds vid folkpensionsindex.

Barnens situation måste förbättras vad gäller både utkomststöd och tjänster.

På 1980-talet och i början av 1990-talet höjdes barnbidragen i flera omgångar, senast 1991. År 1992 avstod man sedan från tilltänkta förbättringar i systemet. År 1994 höjdes barnbidragen duktigt samtidigt som barnavdragen avskaffades i beskattningen. Men höjningen motsvarar inte fullt ut inkomstbortfallet till följd av de avskaffade skatteavdragen. År 1995 skars det or-dentligt i barnbidragen, graderingen enligt antal barn luckrades upp och nedskärningarna drabbade de största familjerna.

Barnbidragen höjdes senast i början av 2004. Då höjdes bidraget för det första bidragsberättigade barnet från 90 till nuvarande 100 euro per kalendermånad. Barnbidragets ensamförsörjartillägg höjdes från 33,60 till 36,60 euro per barn och månad. I början av 2008 höjdes barnbidragets ensamförsörjartillägg (1071/2007) med 10 euro från 36,60 till 46,60 euro per barn och kalendermånad.

Barnbidraget för det första barnet var 535 mark i månaden från den 1 juli 1995. Därefter har barnbidragens värde i pengar släpat efter stegringen i levnadskostnaderna. Om barnbidragen i pengar enligt nivån 1995 korrigerades med förändringen i levnadskostnadsindex, borde bidraget nu (2008) vara minst 112 euro. Barnbidragets reella värde har alltså minskat med 12 procent. Det största problemet är att barnbidragen inte har bundits vid index.

Vänsterförbundets riksdagsgrupp har föreslagit att alla barnbidrag höjs med 15 euro per månad och binds vid folkpensionsindex. Samtidigt som förslaget ökar statens utgifter med 165 miljoner euro, minskar det barnfamiljernas försörjningsproblem, som både förvärvsaktiva unga vuxna och barnfamiljer som lever på olika slag av sociala förmåner lider av.

Alla barnbidrag höjdes inte under den föregående regeringens tid. Inte heller den sittande regeringen bryr sig om barnbidragens köpkraft, men i beskattningen görs varje år åtminstone en inflationsjustering. I barnbidragen har det gjorts bara enskilda partiella ändringar, som den ändring i barnbidraget för det tredje barnet som träder i kraft nästa år.

Barnbidraget får inte minska utkomststödet, som nu. Då kan också familjerna med de allra minsta inkomsterna får någon nytta av höjningarna i barnbidraget, i motsats till vad som nu är fallet. Men det ökar utgifterna med 100 miljoner euro. Vi har en särskild lagmotion om ändringen.

Barnbidraget jämnar ut inkomsterna mellan barnfamiljer och barnlösa hushåll. Barnbidraget betalas till familjen som ersättning för kostnaderna för barnen och det är en förmån per barn som betalas till alla barnfamiljer.

Vi anser att höjningen nu bör omfatta också det egentliga barnbidraget och barnbidraget för fler barn. Det betyder följande höjningar i bidraget:

Euro per månad	Nu	Reservationen
1 barnet	100	115
2 barnet	110,50	125,50
3 barnet	131	146
4 barnet	151,50	166,50
följande	172	187

För att bevara värdet på barnbidragen föreslår vi att de binds vid index. I 21 § i barnbidragslagen ingår en fullmakt för regeringen att höja barnbidraget enligt index, men den har inte spelat någon praktisk roll. Vi föreslår att den ersätts med en bestämmelse om att barnbidraget automatiskt höjs i enlighet med folkpensionsindex.

Motivering

Ett brett stödsystem för familjerna kräver ständig översyn och utveckling. Vi måste sätta stopp för de ökade inkomstskillnaderna och den diskriminering som de ger upphov till. Högkvalitativa välfärdstjänster, en fungerande social trygghet och en beskattning som jämnar ut inkomstskillnaderna är de mest effektiva instrumenten för att jämna ut skillnaderna.

Regeringen höjer barnbidraget, men höjningen går bara till flerbarnsfamiljer, och det betyder att 80 procent av barnen blir utan höjning. Socialdemokratiska riksdagsgruppen vill höja barnbidraget så att det kommer alla barnfamiljer till nytta. I vår parallellmotion LM 109/2008 rd till regeringens proposition föreslog vi en sådan ändring i barnbidragslagen att barnbidraget för familjens första barn höjs från nuvarande 100 till 110,50 euro per månad. Vårt förslag bygger på att det första barnet enligt konsumentundersökningar egentligen ger upphov till de största kostnaderna.

När barnen i familjen blir fler ökar konsumentutgifterna visserligen till exempel för att familjen behöver en större bostad. Men boendet kan stödjas genom systemet med bostadsbidrag, som vi socialdemokrater också föreslår förbättringar i.

När barnbidraget höjs är det också skäl att beakta att höjningen minskar utkomststödet för de cirka 50 000 barnfamiljer som får utkomststöd. Situationen för familjerna med de allra minsta inkomsterna förbättras inte enbart genom en höjning av barnbidraget. Därför föreslår vi dels att barnbidraget höjs, dels att utkomststödets grunddel för barn höjs med omkring 30 euro per månad.

Socialdemokraterna vill stödja barnfamiljer på många sätt. Vi vill vidareutveckla familjeledigheterna och och jämna ut kostnaderna mellan alla arbetsgivare och ge barnfamiljerna tillgång till förmånliga tjänster. Alla barnfamiljer bör ha nytta av att barnbidraget höjs. Höjningen bör alltså inriktas på familjens första barn.

I framtiden bör barnbidragssystemet utvecklas bland annat genom att det betalas ut också för 17-åringar. Regeringen har bundit social- och hälsovårdens klientavgifter vid index och därför bör det också utredas om inte barnbidragen kan bindas vid index.

Motivering

Social- och hälsovårdsutskottet har i samband med regeringens proposition också behandlat rdl Palms lagmotion om ändring av 21 § i barnbidragslagen (LM 94/2008 rd), där barnbidragen föreslås bli bundna vid folkpensionsindex. Barnbidragssystemet är den finländska familjepolitikens ryggrad. Den avser att jämna ut inkomstskillnaderna mellan barnfamiljer och barnlösa par. Barnbidragen betalas per barn till barnfamiljer för att ersätter kostnaderna för barnen. Det föds årligen omkring 60 000 barn och fler än var fjärde mamma får lägsta moderskapsdagpenning. Att moderskapsdagpenningen är så liten motiveras med att den kompenseras av barnbidraget. Barnbidraget räcker de facto inte till för att täcka kostnaderna för ett barn.

Barnbidragens reella värde har under tre valperioder sjunkit med mer än 10 procent. Nästa år ska barnbidragen höjas med 10 euro räknat från det tredje barnet men det undanröjer inte problemet att barnbidragens nivå fortsatt sjunker. En liten nivåhöjning är otillräcklig med nuvarande prishöjningar som drabbar just basutkomsten. Ju mer inflationen accelererar, desto mer minskar det reella värdet av familjeförmånerna de facto för en majoritet av barnfamiljerna. Om vi binder barnbidragen vid folkpensionsindex, kan vi bäst garantera att det reella värdet hålls på nuvarande nivå.