Allmän motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Blodtjänsten har enligt utredning till utskottet på det hela taget fungerat bra i Finland, och det finns inga praktiska problem som skulle kräva en ny lag. Men för att direktivet om blodsäkerhet ska kunna genomföras är det lämpligt att stifta en helt ny lag. Förutom tillståndsförfarandet i fråga om inrättningar för blodtjänst blir lagen också tillämplig på sjukhusens och hälsovårdscentralernas blodcentraler. När direktivet om blodsäkerhet ännu var under beredning framhöll utskottet att direktivet bara ska gälla inrättningar för blodverksamhet och inte de nämnda blodcentralerna (ShUU 2/2001 rd). Varken direktivet eller den föreslagna lagen kräver att blodcentralerna ska ansöka om tillstånd för sin verksamhet. Däremot ska de uppfylla kraven avseende personal, kvalitetssystem, spårbarhet, dokumentation samt förvaring, transport och distribution. De föreslagna bestämmelserna är enligt utskottet mening motiverade.

Enligt 11 § ska av blodgivaren begäras egenhändig underskrift. Genom underskriften bekräftar blodgivaren att han eller hon fått adekvata uppgifter om blodgivningen och försäkrar att de uppgifter han eller hon lämnat är riktiga. Utskottet föreslår att man av blodgivaren i stället för egenhändig underskrift alternativt kunde begära hans eller hennes avancerade elektroniska signatur enligt lagen om elektroniska signaturer.

Enligt 14 § i den förslagna blodtjänstlagen ska i ett blodgivarregister föras in uppgifter om blodgivaren, bl.a. sådana som gäller hans eller hennes lämplighet som blodgivare. Av paragrafmotiven framgår att till dessa uppgifter också hör det allmänna motivet för förbud mot blodgivning. Men om en person inte godkänns som blodgivare, föreskriver 11 § att de uppgifter han eller hon har lämnat ska förstöras genast då det inte längre finns någon grund för att behandla dem. För personer som inte godkänns som blodgivare behöver enligt utredning vissa uppgifter registreras, nämligen namn, personbeteckning, kontaktuppgifter och det allmänna motivet för förbud mot blodgivning. Avstängningen är, som det påpekats, i regel tillfällig och så snart orsaken till förbudet eliminerats går det igen att ge blod. Genom registrering går det också att undvika situationer där en avstängd person kommer åt att donera blod. Utskottet föreslår att 14 § preciseras med vilka uppgifter som får registreras om personer som inte får ge blod. Uppgifterna ska förstöras så snart det inte längre finns någon grund för att bevara dem. Utskottet föreslår för tydlighetens skull att bestämmelserna om skyldigheten att förstöra uppgifter tas in i 14 § och inte i 11 § 2 mom.