Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 18 september 2009 en proposition med förslag till lag om ändring av 13 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (RP 157/2009 rd) till social- och hälsovårdsutskottet för beredning.
Utskottet har hört
jurist Hanna Rantala, social- och hälsovårdsministeriet
jurist Eva Ojala, Folkpensionsanstalten
direktör Antti Neimala, Företagarna i Finland
direktör Kaarina Knuuti, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
I propositionen föreslår regeringen att lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn ändras. Den partiella vårdpenningen höjs från 70 till 90 euro per kalendermånad och rätten till partiell vårdpenning utvidgas till att omfatta även företagare.
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2010 och avses bli behandlad i samband med den.
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2010.
Propositionen grundar sig på programmet för statsminister Matti Vanhanens andra regering. Den partiella vårdpenningen föreslås bli höjd från 70 till 90 euro per kalendermånad och rätten utvidgas till att också omfatta företagare. Höjningen är tänkt att stödja föräldrar som har förkortad arbetstid för att ta hand om sina barn. Den utvidgade rätten till vårdpenning och höjningen av beloppet är bra och nödvändiga reformer som gör att familjerna kan finna fungerande system för barnomsorgen, anser utskottet. Dessutom medverkar förslaget inte bara till att stötta barn under tre år utan är också ett stöd för barn som börjar i skolan i en brytningperiod mellan barnomsorg och skola.
Det är inte så många som har anhållit om partiell vårdpenning och i de flesta fall har den getts ut till föräldrar med barn i förskole- eller skolåldern. Utskottet menar att det är viktigt att föräldrarna får bättre möjligheter till partiell vårdledighet och förkortad arbetstid och att den partiella vårdpenningen ses över för att vara ett verkligt alternativ för förvärvsarbetande föräldrar. Bättre möjlighet att kombinera arbete och föräldraskap har sannolikt gynnsamma effekter för sysselsättningen och i synnerhet för möjligheterna att se till barnets bästa.
Föräldrarnas rätt att få partiell vårdledighet och den partiella vårdpenningen har varit kopplade till arbetsavtalslagen som föreskriver om föräldrars rätt till förkortad arbetstid. Samma regler gäller inte företagare, men genom propositionen utsträcks reglerna till dem precis som det heter i regeringsprogrammet. Det är positivt att föräldrarnas möjligheter att kombinera arbete och familj nu också ska inkludera föräldrar som är företagare.
Enligt sitt program kommer regeringen fortsatt att satsa på att förbättra den sociala tryggheten för företagare och avhjälpa brister i systemet. Reformen medverkar till att sänka tröskeln för att bli företagare eftersom propositionen underlättar för företagarfamiljer att ordna barnomsorgen. Enligt lagförslaget är den företagare som är verksam som företagare eller som lantbruksföretagare och som har en pensionsförsäkring som avses i lagen om pension för företagare eller i lagen om pension för lantbruksföretagare.
Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att undersöka behovet av att förbättra den sociala tryggheten för företagare. Gruppen ska bland annat fundera på tillämpningsområdet för lagen om pension för företagare. Enligt uppgifter till utskottet kommer arbetsgruppen att lägga fram ett förslag till ny definition av företagare i de båda pensionslagarna beträffande delägare. Utskottet håller med om att definitionen på företagare bör ses över beträffande delägare i ett företag.
Den partiella vårdpenningen finansieras med medel från de kommunala och statliga budgetarna. Ändringen ökar kommunernas utgifter med 3,1 miljoner euro 2010. Staten kompenserar kommunerna för hälften, alltså med 1,55 miljoner euro.
Med stöd av det ovan anförda föreslår social- och hälsovårdsutskottet
att lagförslaget godkänns utan ändringar.
Helsingfors den 6 oktober 2009
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Eila Mäkipää