Motivering
Sjukvårdspremien
Med sjukvårdspremien inom sjukförsäkringen finansierar
vi ersättningarna från Folkpensionsanstalten för
läkemedels-, rese-, undersöknings- och vårdkostnader
och för läkar- och tandläkararvoden,
likaså kostnaderna för rehabilitering. Procentsatsen
för sjukvårdspremien ses över årligen
för att utgifterna för sjukvårdsförsäkringen
sak kunna täckas med avkastningen från sjukvårdspremien
och det statliga bidraget.
Staten står helt och hållet för kommunernas kostnader
för sjukvård för personer bosatta utomlands
och den del av ersättningarna till EU-staterna som inte
kan täckas med ersättningarna från dem,
omkring 25 miljoner euro. Övriga utgifter för
förmåner inom sjukförsäkringen,
cirka 2 091 miljoner euro, och verksamhetskostnaderna för
att verkställa sjukvårdsförsäkringen
finansieras till hälften med sjukvårdspremierna från
de försäkrade och till hälften med statliga medel.
Arbetsgivarna betalar ingen sjukvårdsavgift.
Skatteunderlaget kommer att ändras nästa år och
då minskar avkastningen från sjukvårdsförsäkringen.
Samtidigt kommer kostnaderna för förmåner
att stiga. Därför föreslår regeringen
att sjukvårdspremien höjs med 0,04 procentenheter.
Enligt uppgifter till utskottet visar nya uträkningar att
det räcker med att höja premien med 0,03 procentenheter
för att klara av utgifterna nästa år.
Trots det godtar utskottet den högre procentsatsen i propositionen
eftersom den kan vara en buffert vid kommande höjningar.
Ersättningarna för läkemedelskostnader är den
största enskilda utgiftsposten. De beräknas öka
med cirka 5,7 procent nästa år, inbegripet besparingarna
via de nya reglerna om referenspriser. Referenspriserna kommer visserligen
att medföra besparingar i kostnadsersättningarna, men
vi måste också i fortsättningen finna
medel för att dämpa utgifterna för läkemedel,
framhåller utskottet. Det är viktigt att utgifterna
i sjukvårdsförsäkringen kan förutses
och är hanterbara för att premierna ska kunna
ligga på en skälig nivå.
Folkpensionsavgiften
Med en temporär höjning av folkpensionsavgiften
har två regionala tidsbundna försök finansierats.
I försöken har privata arbetsgivare, statliga affärsverk,
kommunala arbetsgivare och församlingar varit befriade
från arbetsgivares socialskyddsavgift på vissa
villkor. Det ena försöket startade i vissa kommuner
i Lapplands län och vissa skärgårdskommuner
2003. Sedan 2007 har också kommunerna i den ekonomiska
regionen Pielinen-Karelen plus kommunerna Ilomants och Rautavaara
ingått i försöket. Det andra projektet
startade 2005 och gäller kommunerna i förvaltningsförsöket
i Kajanaland. På grund av kommunsammanslagningarna 2009
ska försöket inte utvidgas.
För att finansiera försöket med befrielse
från socialskyddsavgiften kommer folkpensionsavgiften fortsatt
att vara höjd temporärt. På grund av
den gällande avgiftsbefrielsen har folkpensionsavgiften
varit höjd med 0,011 procentenheter. Dessutom stiger arbetsgivares
sjukförsäkringsavgift och företagares
och löntagares dagpenningsavgift till följd av
försöken. Bestämmelser om avgifterna
ingår i en förordning av statsrådet.
I betänkandet (ShUB 22/2005 rd)
om den finansiella reformen av sjukförsäkringen
ansåg utskottet det problematiskt med avseende på försäkringsprincipen
att avgifterna är graderade regionalt eller enligt andra
principer utan koppling till målen med finansieringen.
Utskottet har också framhållit (ShUU
34/2004 rd) att man i fortsättningen
måste utvärdera effekterna av försöken
för sysselsättningen i de aktuella regionerna
och i resten av Finland som finansierar projekten. Överlag
bör avgiftsbefrielsen finansieras på något
annat sätt för att bättre motsvara syftet med
försöken, om det anses vara nödvändigt
att försöken fortsätter.