Allmän motivering
Syftet med propositionen är att underlätta
möjligheterna att få information om vilka yrkeskvalifikationer
yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
har. Reformen har samband med satsningarna på e-tjänster
inom statsförvaltningen. Via en publik webbaserad informationstjänst
ska man kunna söka uppgifter om yrkesutbildade personer
inom hälso- och sjukvården: namn, registernummer,
födelseår och yrkeskvalifikationer. Uppgifterna
om yrkeskvalifikationer innehåller enligt propositionen
också information om det finns begränsningar i
personens rätt att utöva sitt yrke. I dagsläget
finns uppgifterna på Rättsskyddscentralen för
hälsovården och ges ut till exempel per telefon.
Propositionen har väckt debatt i frågan hur den
kommer att påverka hotet mot personalens säkerhet.
Utskottets uppfattning är att hoten inte kommer att öka på grund
av propositionen eftersom de offentliga uppgifterna om yrkesutbildade
personer inte kommer att bli fler.
Den offentliga informationstjänsten ger allmänheten
bättre möjligheter att försäkra
sig om att tjänsteleverantörer är yrkesutbildade
personer inom hälso- och sjukvården som övervakas av
myndigheterna. Läkarnas och tandläkarnas sjukförsäkringsnummer
kommer att ändras till identifikationskoder som bland annat
ska specificera läkemedelsförskrivarna. De tidigare
sjukförsäkringsnumren som har getts av Folkpensionsanstalten ändras
helt enkelt till identifikationskoder. Identifikationskoderna och
registernumren och registreringen av vissa kategorier av hälso-
och sjukvårdsstuderande är också till
nytta för hälso- och sjukvårdsaktörer
och enskilda när de anställer personal.
Vid rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal
behövs det ofta snabbt tillförlitlig information
till exempel om vikarier som ska anställas. Den offentliga
informationstjänsten gör det lätttare
att få fram uppgifter om kvalifikationerna, bland annat
för att uppgifterna också är tillgängliga
efter tjänstetid. För att informationstjänsten ska
vara så användbar som möjligt är
det viktigt att uppgifterna uppdateras snabbt och stämmer överens
med verkligheten. Rörligheten bland arbetskraften ökar
och då är det extra viktigt att verksamhetsenheter
inom hälso- och sjukvården och enskilda lätt
och enkelt kan kontrollera om sökande har rätt
att arbeta med de uppgifter som de söker.
Regeringen bedömer att patientsäkerheten kommer
att förbättras också i yrken där
yrkesutbildade personer har skyddad yrkesbeteckning. Ofta använder
personer utan yrkesutbildning eller med någon annan utbildning än
de som är godkända av hälso- och sjukvårdsmyndigheterna
yrkesbeteckningar som ligger i yrkesutbildade personers yrkesbeteckningar
inom hälso- och sjukvården. Då är
det lätt för patienterna att kontrollera i informationstjänsten
om personen finns i registret över yrkesutbildade personer
och har utbildning inom hälso- och sjukvården.
På grund av skyddet för privatlivet är
det relativt begränsade uppgifter som får skrivas
in i informationstjänsten. Restriktionerna kan i viss mån
minska registrets användbarhet eftersom det kan finnas
flera personer med samma namn och samma födelseår
och sökningen då ger uppgifter om fler personer.
I sådana fall kan uppgifterna kontrolleras ytterligare
i själva registret per telefon, brev eller e-post. Utskottet
påpekar att lagändringarna inte ger allmänheten
större rätt att få uppgifter ur registret över
yrkesutbildade personer. Däremot bör det följas
upp hur användbar den offentliga informationstjänsten är.
Det är inte meningen att föra över
ansvaret för att kontrollera yrkesutbildade personers utbildning
och behörighet på patienterna. Det är
fortfarande verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården
som ansvarar för det. Men när patienterna får
större rätt till vårdval har de större intresse
av att kontrollera uppgifterna.
Grundlagsutskottet har bedömt propositionen med avseende
på skyddet för personuppgifter och privatlivet,
och anser att lagändringen förbättrar
tillgången till information. Syftet förbättrar
rättssäkerheten för klienter inom hälso-
och sjukvården och främjar också i sista
hand skyddet i 7 § 1 mom. i grundlagen och är
i och för sig godtagbart med avseende på de grundläggande fri-
och rättigheterna, ansåg grundlagsutskottet. Vidare
ansåg grundlagsutskottet att det måste skrivas
in i lagförslaget, om det anses nödvändigt
att informationstjänsten har uppgifter om restriktioner
i någons rätt eller tillstånd att utöva sitt
yrke. Grundlagsutskottet framhöll att vanlig lagstiftningsordning
kräver att lagen får en bestämmelse om
att uppgifter bara får sökas med enkel sökning
antingen på den registrerades namn eller registernummer.
Social- och hälsovårdsutskottet föreslår
att lagförslaget ändras i enlighet med detta.
Dessutom ansåg grundlagsutskottet att det för bättre
täckning i registret måste finnas information
om alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården,
också om studerande med rätt att arbeta som legitimerade
yrkesutbildade personer. Det betyder visserligen att informationstjänsten
också kommer att ha uppgifter om personer som inte arbetar
och inte kommer att arbeta som yrkesutbildade personer inom hälso- och
sjukvården. De kommer inte att kunna förbjuda
att uppgifterna registreras på informationstjänsten.
Men grundlagsutskottet anser det inte vara helt problemfritt med
avseende på skyddet för privatlivet och personuppgifter
att möjligheten att förbjuda registrering saknas.
Det är enligt grundlagsutskottet befogat att komplettera
bestämmelserna med att personer som de facto inte arbetar
som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
får rätt att av grundad anledning förbjuda
att uppgifter om dem registreras i den offentliga informationstjänsten.
Enligt uppgift finns det många med utbildning inom
hälso- och sjukvården som inte fortlöpande
arbetar som yrkesutbildade personer, till exempel eventuellt hela
en fjärdedel av de som sjukskötarutbildning. Av
olika orsaker kan det bli väldigt många som förbjuder
registrering och det kommer att inverka på informationstjänstens användbarhet.
Därmed har inte heller Tillstånds- och tillsynsverket
någon möjlighet att kontrollera att en yrkesutbildad
person över huvud taget inte utövar sitt yrke.
Informationstjänsten vore också bristfällig
i det hänseendet att en del utbildade personer senare kan återuppta
sitt yrke utan att anmäla det till myndigheterna. Med tanke
på användningsändamålet är
det angeläget att informationstjänsten är
så heltäckande som möjligt. Följaktligen
föreslår utskottet att 34 c § godkänns
i den form som regeringen föreslår.
Enligt 31 § i den gällande lagen
kan yrkesutbildade personer som inte utövar eller har för
avsikt att utöva sitt yrke på egen begäran
få sin rätt att utöva yrket indraget.
Då stryks uppgifterna i både registret över
yrkesutbildade personer och i den offentliga informationstjänsten.
Vid hot mot säkerheten kan yrkesutbildade personer på magistraten
anhålla om så kallad spärrmarkering enligt
25 § i befolkningsdatalagen. Då ges inte kontaktuppgifterna
ut via något annat register heller.
I fortsättningen måste det följas
upp hur den offentliga informationstjänsten fungerar och dess
effekter utvärderas, också med avseende på enskilda
yrkesutövare.
Enligt motiven till propositionen kommer registreringsavgifterna
för bland annat läkare, tandläkare och
studerande inom dessa områden att stiga till ungefär
100 euro efter reformen. Höjningen beror huvudsakligen
på att hanteringen av identifikationskoderna medför
extra arbete och större kostnader. Enligt vad utskottet
har erfarit kommer avgiften inte att tas ut av registrerade studerande
utan först när de blir legitimerade.
Detaljmotivering
Utskottet föreslår att Rättsskyddscentralen
för hälsovårdscentralen ändras
till Tillstånds- och tillsynsverket för social-
och hälsovården eftersom lagen (669/2008)
om det nya verket träder i kraft den 1 januari 2009.
22 a §. Identifikationskod.
Utskottet preciserar momentet till att också medicine-
eller odontologiestuderande som har avlagt de studier som föreskrivs
genom förordning kan få identifikationskod.
24 c §. Offentlig informationstjänst.
I motiven till propositionen nämns begränsningar
i rätten att utöva yrke. Utskottet föreslår
att uppgifter om detta ska ingå i informationstjänsten
och att det skrivs in i 1 mom. Dessutom slår utskottet ihop
1 och 2 mom.
I överensstämmelse med lagförslagets
syfte och grundlagsutskottets synpunkter ska 2 mom. föreskriva
att uppgifter i informationstjänsten bara kan sökas
med enkel sökning där sökvillkoret är
den registrerades namn eller registernummer. Det ska således
inte gå att söka på restriktioner i rätten
att utöva yrke.
Utskottet hänvisar till utlåtandet från
grundlagsutskottet och föreslår att 3 mom. ska
föreskriva att uppgifterna måste utplånas
i informationstjänsten när en yrkesutbildad person
förlorar rätten eller tillståndet att
utöva sitt yrke eller förbjuds att använda
en yrkesbeteckning.
40 a §. Meddelande av uppgifter om medicine, odontologie
och farmacie studerande.
Utskottet föreslår att universitetens
skyldighet att lämna ut uppgifter preciseras.