Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 9 december 2014 regeringens proposition med förslag till lag om ändring av gentekniklagen (RP 331/2014 rd) till social- och hälsovårdsutskottet för beredning.
Utskottet har hört
regeringssekreterare Helena Korpinen och konsultativ tjänsteman Kirsi Törmäkangas, social- och hälsovårdsministeriet
ordförande Matti Sarvas, gentekniknämnden
överinspektör Maini Kukkonen, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira)
Dessutom har skriftligt yttrande lämnats av
I propositionen föreslår regeringen att vissa bestämmelser om gentekniknämnden och dess verksamhet ändras i gentekniklagen. Syftet med propositionen är att förbättra och effektivisera nämndens verksamhet genom att verksamheten bättre anpassas till den förändrade omvärlden.
Genom lagförslaget förbättras nämndens vetenskapliga sakkunskap. Det föreslås att nämndens sammansättning utökas med undervisnings- och kulturministeriet. I syfte att förtydliga nämndens verksamhet ska nämnden fastställa en arbetsordning med närmare bestämmelser om sin verksamhet. Som föredragande i nämnden kan i fortsättningen också andra personer än sådana som är förtrogna med genteknikområdet anlitas, om det ärende som behandlas förutsätter någon annan kompetens än egentlig genteknisk kompetens. Lagen ändras också så att den motsvarar aktuell praxis, vilket innebär att en föredragande får avgöra sådana anmälningsärenden som nämnden inte i egentlig mening behandlar. Dessutom uppdateras tillsynsmyndigheternas namn med de nya organisationsnamnen.
Lagen avses träda i kraft den 1 maj 2015.
Det är både nödvändigt och relevant att verksamheten vid gentekniknämnden effektiviseras och dess vetenskapliga expertis tryggas på det sätt som regeringen föreslår. Utskottet tillstyrker därför lagförslaget. Vidare föreslår utskottet att 5 e § i gentekniklagen ska föreskriva att bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar också tillämpas på de permanenta sakkunniga i nämnden.
Riksdagen
godkänner lagförslaget med ändringar (Utskottets ändringsförslag).
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i gentekniklagen (377/1995) 5 §, 5 b § 2 mom., 5 d §, 5 e §, 5 g § 1 mom. samt 5 h § 1 och 2 mom., sådana de lyder, 5 § i lagarna 847/2004 och 766/2014 samt 5 b § 2 mom., 5 d §, 5 e § och 5 g § 1 mom. samt 5 h § 1 och 2 mom. i lag 847/2004, samt
fogas till 5 b §, sådan den lyder i lag 847/2004, ett nytt 5 mom. som följer:
(Som i RP)
Straffrättsligt tjänsteansvar
På nämndens ordförande, medlemmar, ersättare, (utesl.) föredragande och permanenta sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför sådana uppgifter som avses i denna lag.
_______________
Ikraftträdandebestämmelsen
Helsingfors den 13 januari 2015
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Harri Sintonen