Motivering

Med hänvisning till propositionen och annan utredning finner utskottet förslaget nödvändigt och lämpligt. Utskottet tillstyrker reglementet och lagförslaget.

Det internationella hälsoreglementet är ett viktigt instrument för att förebygga och kontrollera spridningen av smittsamma sjukdomar. Reglementet innehåller relevanta folkhälsoåtgärder som ska medverka till att hälsorisker effektivt åtgärdas. Åtgärder som nämns är bland annat bättre informationsutbyte mellan staterna och gemensamma regler för internationell transport och handel vid risker för människors hälsa. En viktig ändring är att staterna blir skyldiga att underrätta WHO om händelser som kan medföra internationella risker för människors hälsa. Huvudsakligen gäller hälsoreglementet smittsamma sjukdomar, men anmälningsplikten inbegriper också kemiska risker och strålning när de uppfyller kriterierna i reglementet.

Vår hälso- och sjukvårdslagstiftning uppfyller till största delen de krav som hälsoreglementet ställer på de avtalsslutande staterna. Den första december i år trädde vissa ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. De ger bättre möjligheter att förhindra spridning av allmänfarliga och liknande smittsamma sjukdomar tack vare bestämmelser om karantän för personer och varor (989/2006). Översynen av hälsoreglementet kräver att vi för in smittkoppor och H5N1 som är en undertyp av influensa A-viruset i förteckningen över allmänfarliga sjukdomar. Enligt uppgifter till utskottet kommer bestämmelserna om luftfarten, vissa anvisningar och arbetsfördelningen mellan aktörerna samt eventuella ändringsbehov att utredas av ministerierna och andra aktörer i samråd.

Folkhälsoinstitutet är i Finland den ansvariga myndighet som avses i artikel 4. För att vi fullt ut ska kunna uppfylla våra skyldigheter behövs det rikstäckande och regional jour för snabb information samt regionala och kommunala beredskapsplaner, som i dagsläget delvis saknas.

Enligt artikel 40 i hälsoreglementet ska inga avgifter tas ut av resenärer för ordinerade medicinska undersökningar, vaccinationer eller nödvändig isolering eller karanten. För andra typer av hälsoåtgärder får en avgift tas ut, men den får inte överstiga den verkliga kostnaden för den lämnade tjänsten. Enligt 13 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården kan det genom förordning föreskrivas av det av någon som inte är bosatt i Finland ska tas ut en avgift och en ersättning enligt kriterier som avviker från den aktuella lagen, om inte något annat följer av internationella avtal som är bindande för Finland. Hälsoreglementet är ett sådant avtal som 13 § syftar på och begränsar därför möjligheterna att ta ut avgifter av andra än de som är bosatta i Finland. Staten bör ersätta kostnaderna om vi står inför situationen att många resande måste försättas i karanten eller få sjukhusvård för att förhindra att någon allmänfarlig smittsam sjukdom sprids, anser utskottet. Då blir inte kostnaderna orimligt stora för enskilda kommuner.