Motivering

Av de orsaker som nämns i motiveringen till propositionen och på grundval av erhållen utredning finner utskottet förslaget nödvändigt och lämpligt. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men anför följande anmärkningar och ändringsförslag.

Syftet med propositionen är att ge företagare bättre lagstadgad pension. Detta är ett viktigt mål eftersom den låga pensionsnivån är ett allvarligt problem i det lagstadgade pensionsskyddet för företagare. Problemet beror först och främst på att företagare som håller på att etablera sig av försiktighetsskäl uppger en låg inkomstnivå för de arbetsinkomster som den lagstadgade pensionsförsäkringen bygger på. Arbetsinkomsten enligt FöPL uppges vanligen på en låg nivå för att företagarna skall klara av sina betalningsskyldigheter också under ekonomiskt dåliga tider.

I propositionen föreslås en viss flexibilitet med betalningen av pensionspremier för att man skall komma till rätta med den låga pensionsnivån för företagare. Tanken är att pensionsskyddet skall anpassas efter fluktuationerna i inkomsterna från företagsverksamheten. Företagarna kan själva välja mellan att betala en pensionspremie som är högst 20 procent lägre än den fastställda premien alternativt att betala en premie som är större än den fastställda premien. Avvikelserna i premierna påverkar den intjänade pensionen. Däremot beaktas inte avvikelserna i premierna när sjukdagpenningen räknas ut eftersom den alltid skall grunda sig på den fastställda arbetsinkomsten.

Om den föreslagna lagändringen får det utslag som regeringen räknar med vågar företagarna hädanefter uppge sin fastställda arbetsinkomst på en högre nivå tack vare anpassningsmöjligheten. Följaktligen kommer företagarnas pensionsskydd att stiga. Utskottet påpekar dock att justeringen kan ha rakt motsatt effekt om företagarna utnyttjar möjligheten mest för att justera avgifterna neråt och inte uppåt. Då får de ett ännu sämre pensionsskydd än i dagsläget. I slutändan betyder det att statens andel av både pensionsutgifterna enligt FöPL och utgifter för folkpensionen ökar.

Dessutom vill utskottet påpeka att det rimmar illa med den lagstadgade obligatoriska pensionsförsäkringen att den försäkrade själv får bestämma storleken på sin pensionspremie. Systemet liknar mer den frivilliga pensionen. Detta särskilt av den anledningen att den försäkrade inte är skyldig att betala tillbaka den sänkta premien till exempel när inkomsterna från rörelsen ökar. Pensionsanstalterna skulle visserligen få mer arbete om den nedsatta pensionspremien betraktades som ett "lån" som senare skall återbetalas, men i gengäld skulle pensionsskyddet ligga kvar på samma nivå och pensionsförsäkringen vara en obligatorisk försäkring med allt vad det innebär. I vilket fall som helst kommer pensionsanstalterna att få mer arbete och extra kostnader av att pensionspremierna får fluktuera.

Av dessa skäl anser utskottet nödvändigt att propositionens effekter på fluktuationerna i pensionspremierna och nivån på företagarnas pensionsskydd följs upp och att åtgärder vidtas, om reformen försämrar pensionsskyddet eller om statens andel av pensionsavgifterna enligt FöPL eller av folkpensionsavgifterna ökar orimligt mycket. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande).

Utskottet föreslår att 7 § 6 mom. i lagen om pension för företagare ändras när det gäller bestämmelsen att tillskottspremien eller den nedsatta försäkringspremien skall få gälla en viss del av kalenderåret. Premier som gäller bara en viss del av kalenderåret är svåra att genomföra i samband med verkställigheten av lagen och bestämmelsen bör därför strykas. Ändringen har med verkställigheten att göra och bör främst ses som en teknisk ändring. Ändringen påverkar inte den försäkrades villkor.