Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 12 januari 2010 en proposition med förslag till lag om ändring av 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (RP 321/2010 rd) till social- och hälsovårdsutskottet för beredning.
I samband med propositionen har utskottet behandlat följande motioner:
I enlighet med riksdagens beslut har utskottet lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtandet (GrUU 64/2010 rd) återges efter betänkandet.
Utskottet har hört
regeringssekreterare Kirsi Päivänsalo, social- och hälsovårdsministeriet
konsultativ tjänsteman Ilpo Helismaa, inrikesministeriet
jurist Mari Köngäs, Folkpensionsanstalten
ombudsman Niina Jussila, Arbetslöshetskassornas Samorganisation
chef för juridiska ärenden Jorma Skippari, Arbetslöshetsförsäkringsfonden
ekonomisk expert Ilkka Kaukoranta, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
jurist Heli Puura, Tjänstemannacentralorganisationen FTFC rf
Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av
I propositionen föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras. Vid jämkning av arbetslöshetsförmånen ska man ta i bruk ett skyddat belopp för inkomsterna för de som deltar i den räddningsverksamhet som bedrivs av anställda i bisyssla vid räddningsverk, anställda vid avtalsbrandkårer eller anställda vid andra sammanslutningar som är verksamma i räddningsbranschen får. De som deltar i räddningsverksamhet som bedrivs av anställda i bisyssla vid räddningsverk, anställda vid avtalsbrandkårer eller anställda vid andra sammanslutningar som är verksamma i räddningsbranschen får tjäna högst 300 euro under en jämkningsperiod utan att det påverkar beloppet av arbetslöshetsförmånen. Målet med ändringen är att främja deltagande i den frivilliga räddningsverksamheten.
Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2011.
I lagmotionerna LM 29/2007 rd, LM 93/2008 rd och LM 1672009 rd föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att ett skyddat belopp på 200 euro införs för arbetsinkomster utan att det påverkar en arbetslöshetsförmån.
I lagmotion LM 85/2008 rd förslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att de ersättingar för larmuppdrag till personer som deltar i frivilliga brandkårens verksamhet inte påverkar en arbetslöshetsförmån.
I lagmotion LM 131/2010 rd, föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att ett skyddat belopp på 400 euro införs för arbetsinkomster utan att det påverkar en arbetslöshetsförmån.
I lagmotion LM 132/2010 rd, föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att ett skyddat belopp på 300 euro införs för arbetsinkomster utan att det påverkar en arbetslöshetsförmån
I propositionen föreslås att 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa får en ny 6 § med bestämmelser om jämkad arbetslöshetsförmån för personer som avses i 25 § i räddningslagen. De som deltar i räddningsverksamhet som bedrivs av anställda i bisyssla vid räddningsverk, anställda vid avtalsbrandkårer eller anställda vid andra sammanslutningar som är verksamma i räddningsbranschen får tjäna högst 300 euro under en jämkningsperiod utan att det påverkar arbetslöshetsförmånen. Det här innebär att man tar i bruk ett slags skyddat belopp som inte minskar arbetslöshetsförmånen.
Tanken med ändringen är att den ska bidra till en effektiv räddningsberedskap. I merparten av kommunerna produceras räddningsverksamhetens brådskande tjänster av någon annan än den heltidsanställda personalen. Det finns ca 20 000 larmdugliga personer i bisyssla eller som frivilliga inom vårt räddningsväsende. Av de 8 000 personer i avtalsförhållande som 2010 fick lön från räddningsväsendet var 362 arbetslösa något tag under året. Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa minskar alla arbetsinkomster arbetslöshetsförmånen på samma sätt oberoende av arbetets eller inkomstens art. Bestämmelserna gäller också lön eller arvode som betalas för deltagande i räddningsverksamhet. Det här betyder att bestämmelserna om utkomstskydd i något skede kan komma att inverka på räddningsberedskapen.
De föreslagna ändringarna leder till att de inkomster som den som deltar i räddningsverksamhet får av detta arbete minskar arbetslöshetsförmånen på ett lite annat sätt än vad inkomster av annat tillfälligt arbete gör. Grundlagsutskottet påpekar att ändringar i arbetslöshetsskyddet i regel bör göras så att de arbetslösa inte särbehandlas utifrån inkomstkälla. Dessutom finns det sannolikt också annat frivilligarbete som på ett liknande sätt är viktigt t.ex. för att trygga de basala samhällsfunktionerna, menar utskottet. Grundlagsutskottet anser ändå att prioritering av en persongrupp på det sätt som föreslås inte innebär sådan godtycklighet eller oskälighet att kraven på likabehandling åsidosätts. Den föreslagna reformen är alltså möjlig inom ramen för lagstiftarens prövningsrätt.
Enligt propositionsmotiven är det alternativ som kommer närmast målen och behoven när det gäller utkomstskydd för arbetslösa ett sådant som omfattar alla arbetslösa och sporrar dem till att ta emot alla slags arbeten. I den rådande ekonomiska situationen är det ändå inte möjligt att införa ett allmänt skyddat belopp. Social- och hälsovårdsutskottet anser att ett allmänt skyddat belopp är värt understöd efter som det skulle sporra till arbete och motverka utanförskap. Utskottet omfattar det som inrikesministeriet säger i sitt yttrande, nämligen att den allmänna skyddsdel som tidigare fanns inom systemet med utkomstskydd bör återinföras och att jämkningen ska gälla alla inkomster som överskrider det skyddade beloppet.
Utskottet noterar vidare att den föreslagna avvikelsen från jämkningsreglerna bara komplicerar regleringen av utkomstskyddet. Det har vid flera tillfällen konstaterat att bestämmelserna om utkomstskyddet bör förenklas. De invecklade bestämmelserna fördröjer behandlingen av förmånsbesluten och utbetalningen av förmånerna och gör det svårt för den som söker arbete att själv ta reda på vilka förmåner han eller hon har rätt till (ShUB 50/2009 rd och ShUB 49/2010 rd). SATA-kommittén krävde att framför allt bestämmelserna om arbetslöshetsförmåner måste förenklas. Av propositionsmotiven framgår det att just fördröjningen i utbetalningen av jämkade arbetslöshetsförmåner ansetts vara problematiska på fältet eftersom det minskar intresset att delta i den frivilliga räddningsverksamheten. Också efter att den nu föreslagna reformen har trätt i kraft är inkomster av räddningsverksamhet något som måste redovisas på samma sätt som andra arbetsinkomster i samband med ansökan om arbetslöshetsförmån. Dessutom måste man kontrollera om sökanden omfattas av bestämmelserna om skyddat belopp och vilken andel av lönen som erhållits för räddningsarbete. Behandlingen av dessa ärenden kan därför inte antas gå snabbare även om det är den bakomliggande avsikten med propositionen.
Även om social- och hälsovårdsutskottet har varseblivit problemet med propositionen i förhållande till utkomstskyddet som en helhet, kan det godkänna regeringens proposition. Tanken med ändringen är att den ska bidra till en effektiv räddningsberedskap. I synnerhet i glesbygden är det inte möjligt att bygga upp räddningsväsendet med enbart heltidsanställd personal. Den frivilliga personalen och personalen i bisyssla utgör också en nödvändig del av räddningsväsendets personal under undantagsförhållanden. Utskottet påpekar ändå att säkerställandet av samhällets nödvändiga basfunktioner i fortsättningen måste finansieras på något annat sätt än genom den sociala tryggheten.
Av propositionen framgår inte om det föreslagna systemet ska tillämpas också i landskapet Åland. Den föreslagna bestämmelsen gäller personer som avses i räddningslagens 25 §. Räddningslagen tillämpas inte på Åland. Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att social- och hälsovårdsutskottet i den fortsatta beredning bör se till att det nya systemet även tillämpas i landskapet Åland på de personer som avses i lagen. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår en passus om tillämpningen i paragrafen.
Utskottet godkänner förslaget om skyddat belopp vid jämkning av arbetslöshetsförmånen enligt propositionen. Av utskottets ståndpunkt följer att lagmotionerna måste förkastas.
Riksdagen
godkänner lagförslaget med ändringar (Utskottets ändringsförslag).
förkastar lagmotionerna LM 29/2007 rd, LM 85/2008 rd, LM 93/2008 rd, LM 16/2009 rd, LM 131/2010 rd och LM 132/2010 rd.
I enlighet med riksdagens beslut
fogas till 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) en ny 6 §, i stället för den 6 § som upphävts genom lag 1188/2009, som följer:
4 kap.
Jämkade och minskade arbetslöshetsförmåner
Jämkning av inkomster från räddningsverksamhet
Den jämkade arbetslöshetsförmånen för dem som enligt 25 § i räddningslagen ( / ) eller motsvarande lagstiftning i landskapet Åland deltar i den räddningsverksamhet som bedrivs av anställda i bisyssla vid räddningsverk, anställda vid avtalsbrandkårer eller anställda vid andra sammanslutningar som är verksamma i räddningsbranschen ska, med avvikelse från 4 § 1 mom. och 5 § 1 mom., beräknas så att man vid jämkningen beaktar den del av inkomsten från räddningsverksamheten som
(1—3 punkten som i RP)
_______________
Ikraftträdandebestämmelsen
(Som i RP)
Helsingfors den 9 mars 2011
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Eila Mäkipää
Ändringen i utkomstskyddslagen främjar deltagande i frivilligt räddningsarbetet och bidrar till en effektiv räddningsberedskap. Propositionen är värd understöd men väcker ändå frågan om varför inte andra arbetslösa kunde sporras på samma sätt till extrainkomster i andra branscher.
Anställda i bisyssla vid räddningsverk, anställda vid avtalsbrandkårer eller anställda vid andra sammanslutningar i rädddningsbranschen föreslås få tjäna högst 300 euro under en jämkningsperiod utan att det påverkar arbetslöshetsförmånens storlek. Grundlagsutskottet gör den bedömningen i sitt utlåtande (GrUU 64/2010 rd) att ändringar i arbetslöshetsskyddet i regel bör göras så att de arbetslösa inte särbehandlas utifrån inkomstkälla. Den föreslagna regleringen är inte helt korrekt med avseende på grundlagens bestämmelser om likabehandling, men kan ändå anses ligga inom gränserna för lagstiftarens prövningsrätt.
I min lagmotion (LM 29/2007 rd) påpekar jag att villkoren för jämkad arbetslöshetsförmån är stränga. Minsta lilla extra inkomst leder till att arbetslöshetsdagpenningen minskar och bestäms på nytt. Dagens praxis uppmuntrar inte de arbetslösa att arbeta. Det lönar sig inte för dem att ta emot ens kortvariga jobb trots att de skulle ha möjlighet till jämkad dagpenning. Ur sysselsättningssynvinkel skulle det vara bättre att det lönade sig ekonomiskt att ta emot små jobb.
För att öka jämlikheten och sporra alla arbetslösa att ta emot jobb bör för den jämkade dagpenningen införas ett skyddat belopp på 200 euro så att månatliga inkomster som är lägre än så inte beaktas i arbetslöshetsdagpenningen. Statens kostnader för denna motion är uppskattningvis 30 000 000 euro. Det är viktigt för samhället att se till att det finns människor som är villiga att delta i brandkårernas arbete och därför är det acceptabelt att ett skyddat belopp på 300 euro införs i fråga om det. Men det måste gå att sporra alla arbetslösa att jobba eftersom också ett aldrig så skört band till arbetslivet motverkar utanförskap och kan bli en väg till heldagsjobb.
Jag föreslår därför
att lagförslaget godkänns med följande ändringar:
ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 4 kap. 4 § 1 mom. och 5 § 1 mom., av dem 4 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1354/2007 och
fogas till 4 kap.en ny 6 §, i stället för den 6 § som upphävts genom lag 1188/2009, som följer:
Inkomst som skall beaktas vid jämkning
Vid jämkning beaktas som inkomst lön eller annat vederlag som ska betraktas som förvärvsinkomst och som har fåtts som ersättning för arbete till den del inkomsten överstiger 200 euro. Som ett sådant vederlag betraktas också inkomster som sparats i eller tagits ut från en arbetstidsbank. Om inkomsterna av företagsverksamhet under jämkningsperioden inte kan påvisas på ett tillförlitligt sätt, kan de uppskattas på grundval av beskattningsuppgifterna.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Förmånsbelopp
Den jämkade arbetslöshetsförmånen uträknas så att förmånen och 50 procent av den del av inkomsten som överstiger 200 euro sammanlagt under en jämkningsperiod kan uppgå till det belopp som annars hade kunnat betalas i förmån.
(Som i ShUB)
Det är viktigt att brandsäkerheten ligger på en hög nivå och att tillgången till brand- och räddningspersonal är säkrad. Vi kan ändå inte godkänna denna proposition där den skyddade delen vid jämkning av arbetslöshetsförmånen endast skulle gälla inkomster av räddningsverksamhet som bisyssla. Regeringens förslag innebär att de arbetslösa behandlas ojämlikt.
En gemensam skyddad del för biinkomster för alla som får jämkad dagpenning skulle ligga närmare utkomstskyddssystemets mål och sporra till att ta emot allt slags arbete. Men regeringen tycker att det alternativet är för dyrt.
Också grundlagsutskottet har reagerat på att propositionen ökar ojämlikheten bland arbetslösa. Grundlagsutskottet säger att "ändringar i arbetslöshetsskyddet bör dock i regel göras så att de arbetslösa inte särbehandlas utifrån inkomstkälla. Dessutom finns det sannolikt också annat frivilligarbete som på ett liknande sätt är viktigt t.ex. för att trygga de basala samhällsfunktionerna. Den föreslagna regleringen blir en punktinsats som inte är helt korrekt med hänsyn till grundlagens jämlikhetsbestämmelser."
Propositionen komplicerar utkomstskyddssystemet ytterligare. Nu krävs det åtgärder för att förenkla det. Systemet för social trygghet kan inte reformeras utan tilläggsfinansiering. Det måste ses som en investering att man gör det lätttare för människor att ta emot jobb. På lång sikt betalar den sig tillbaka i form av lägre utgifter för social- och hälsovården och i form av ökade skatteintäkter.
Villkoren för jämkad arbetslöshetsförmån är stränga. Minsta lilla extra inkomst leder till att arbetslöshetsdagpenningen minskar och bestäms på nytt. Att bestämma dagpenningen på nytt betyder i många fall att utbetalningen drar oskäligt långt ut på tiden. Nuvarande praxis uppmuntrar inte till arbete och gör att det inte lönar sig att ta emot ens kortvariga jobb trots att det finns möjlighet till jämkad dagpenning. Ur sysselsättningssynvinkel vore det bättre att det är ekonomiskt lönsamt att ta emot små jobb. I den jämkade dagpenningen bör det införas ett skyddat belopp på 300 euro. Månatliga tilläggsinkomster som är lägre än så ska inte beaktas i arbetslöshetsdagpenningen.
Vi föreslår
att lagförslaget godkänns med ändringar
ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 4 kap. 4 § 1 mom. och 5 § 1 mom., av dem 4 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1354/2007 (utesl.), som följer:
Inkomst som ska beaktas vid jämkning
Vid jämkning beaktas som inkomst lön eller annat vederlag som ska betraktas som förvärvsinkomst och som har fåtts som ersättning för arbete till den del inkomsten överstiger 300 euro. Som ett sådant vederlag betraktas också inkomster som sparats i eller tagits ut från en arbetstidsbank. Om inkomsterna av företagsverksamhet under jämkningsperioden inte kan påvisas på ett tillförlitligt sätt, kan de uppskattas på grundval av beskattningsuppgifterna
Den jämkade arbetslöshetsförmånen uträknas så att förmånen och 50 procent av den del av inkomsten som överstiger 300 euro sammanlagt under en jämkningsperiod kan uppgå till det belopp som annars hade kunnat betalas i förmån
(Utesl.)
Utskottet föreslår i betänkandet i linje med regeringen att det i jämkningen av arbetslöshetsförmånen tas i bruk ett skyddat belopp för de inkomster som personer som deltar i räddningsverksamhet som bedrivs av anställda i bisyssla vid räddningsverk, anställda vid avtalsbrandkårer eller anställda vid andra sammanslutningar verksamma i räddningsbranschen får. Detta kan inte anses vara acceptabelt.
I stället för att öka det i och för sig behövliga skyddade beloppet för en yrkesgrupp borde alla arbetslösa arbetssökandes möjligheter att ta emot kortvariga arbeten eller arbetsförhållanden med kortare arbetstid förbättras utan oskäliga konsekvenser för arbetslöshetsförmånen.
Jag föreslog därför en sådan ändring av 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa att ett skyddat belopp på 400 euro införs som gäller alla som får jämkad arbetslöshetsförmån. Med hänvisning till parallellmotionen (LM 131/2010 rd — Annika Lapintie/vänst) föreslog jag att 6 §, som ingår i betänkandet, stryks och att i 4 och 5 § i utkomstskyddslagen görs en ändring som innebär att den jämkade arbetslöshetsförmånen sänks i fråga om lön eller förvärvsinkomst som överstiger 400 och att detta gäller alla som får arbetslöshetsdagpenning.
Villkoren för jämkad arbetslöshetsförmån är för närvarande sådana att minsta lilla extra inkomst leder till att arbetslöshetsdagpenningen minskar och bestäms på nytt. Det här leder till onödigt administrativt arbete. Dröjsmål med utbetalningen på grund av att dagpenningen ska fastställas på nytt medför dessutom ekonomiska svårigheter för många.
Den nuvarande modellen för jämkad arbetslöshetsdagpenning sporrar inte till arbete. Det lönar sig inte för en arbetslös att ta emot kortvarigt arbetet även om han eller hon fick jämkad dagpenning, eftersom varje förtjänad euro minskar arbetsmarknadsstödet med 50 cent. Ur sysselsättningssynvinkel vore det bättre om det var ekonomiskt lönsamt att ta emot små jobb.
Statens kostnader för denna motion är uppskattningvis 60 000 000 euro. Nettokostnaderna för det allmänna blir ändå bara 30 000 000 euro.
Jag föreslår
Vid jämkning beaktas som inkomst lön eller annat vederlag som ska betraktas som förvärvsinkomst och som har fåtts som ersättning för arbete till den del inkomsten överstiger 400 euro. (Utesl.) Om inkomsterna av företagsverksamhet under jämkningsperioden inte kan påvisas på ett tillförlitligt sätt, kan de uppskattas på grundval av beskattningsuppgifterna
Den jämkade arbetslöshetsförmånen uträknas så att förmånen och 50 procent av den del av inkomsten som överstiger 400 euro sammanlagt under en jämkningsperiod kan uppgå till det belopp som annars hade kunnat betalas i förmån