Allmänt

Av de orsaker som framgår av propositionen och med stöd av utredning finner utskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande anmärkningar.

Regeringen vill med sin proposition understryka att den yrkesinriktade rehabiliteringen intar en primär ställning i förhållande till invalidpension. Enligt propositionen skall de som omfattas av det kommunala pensionssystemet ha rätt till yrkesinriktad rehabilitering utan att den är behovsprövad såsom lagstiftningen ser ut nu. Förslaget ger arbetstagarna betydligt bättre villkor. Rätten till rehabilitering uppkommer när en arbetstagare hotas av arbetsoförmåga. Yrkesinriktad rehabilitering kan alltså sättas in redan när arbetsförmågan är hotad på grund av sjukdom, lyte eller kroppsskada. Utskottet påpekar att de föreslagna bestämmelserna ger goda möjligheter att tidigarelägga yrkesinriktad rehabilitering och förebygga arbetsoförmåga. Om åtgärder för att förebygga arbetsoförmåga sätts in på ett tidigt stadium kan arbetstagaren vara kvar i arbetslivet flera år till och få hjälp och stöd. Om målen med reformen skall nås måste arbetsplatserna lära sig identifiera risker för arbetsoförmåga och vara genuint intresserade av att förebygga nedsatt arbetsförmåga och hantera handikapp på rätt sätt, understryker utskottet.

Rehabiliteringens innehåll

Såsom yrkesinriktad rehabilitering kan en anställd enligt lagförslaget tillhandahållas bl.a. rehabiliteringsundersökningar, utbildning som leder till arbete eller yrke, arbetsträning, näringsunderstöd och medicinsk rehabilitering som stöder den yrkesinriktade rehabiliteringen. Utskottet understryker att Kommunala pensionsanstalten måste vara noga med att träffa så rätt som möjligt i valet av rehabiliteringsåtgärd när den beviljar en arbetstagare rätt till rehabilitering. Rehabiliteringen bör innehållsligt komma så nära det optimala som möjligt för att de öronmärkta pengarna skall generera verklig nytta. Utredningar om effekterna av rehabilitering ger vid handen att rehabiliteringen allmänt taget ger goda resultat men att det finns en del problem med att hitta rätt målgrupper och sätta in insatserna vid rätt tid. Multidisciplinärt samarbete, förankring i omgivningen och arbetsplatsen samt rätt målgrupper och insatser i ett tidigt stadium är faktorer som karakteriserar framgångsrik rehabilitering.

Enligt förslaget skall Kommunala pensionsanstalten tillsammans med rehabiliteringens expertnätverk och sökanden besluta om rehabiliteringens innehåll. Utskottet understryker att hänsyn måste tas till arbetstagaren när rehabiliteringen planeras. Om rehabiliteringen skall ge resultat måste klienten själv vara engagerad. Klienten tappar motivationen om han eller hon inte får adekvat information om rehabiliteringsmöjligheterna eller om han eller hon inte får vara med och bestämma om valet av rehabiliteringsform.

Företagshälsovårdens roll

Företagshälsovården har med avseende på propositionens mål en nyckelroll när det gäller att upptäcka de anställdas behov av rehabilitering i ett tillräckligt tidigt stadium och för att rehabiliteringen skall kunna sättas in vid rätt tidpunkt. Vi har nyss fått ny lagstiftning om företagshälsovård men fortfarande förekommer det stora variationer i hur väl den fungerar. Lagen om företagshälsovård understryker samverkan på arbetsplatser för att främja arbetshälsan och förhindra arbetsoförmåga. Depressions- och utbrändhetssymtom ligger allt oftare bakom arbetsoförmåga och därför har arbetsplatserna och företagshälsovården all orsak att i förebyggande syfte fokusera på arbetsklimatet, bättre ledarskap och arbetsorganisering. Särskilt viktigt är det att få de anställda att vara aktiva och för egen del ta ansvar för arbetsförhållanden, arbetsförmåga och arbetshälsa.

För anställda som riskerar att förlora sin arbetsförmåga är förhållandena på arbetsplatsen avgörande för om de kan fortsätta i sitt arbete. Det handlar alltså om personer med försämrad arbetshälsa kan ordna sitt arbete, sina arbetstider eller andra förhållanden med hänsyn till sin arbetshälsa. I praktiken tvingas exempelvis personer som på grund av nedsatt arbetsförmåga får deltidsinvalidpension lämna arbetslivet för gott när arbetsplatsen inte öppnar möjligheten till deltidsarbete eller andra arrangemang som tillåter arbete trots sjukdom eller handikapp.

Problematiskt blir det i praktiken när en anställd fått avslag på sin ansökan om invalidpension men inte klarar av att fortsätta i det tidigare arbete på grund av arbetsförmågan. Det här är ett vanligt problem bland äldre arbetstagare som inte är särskilt lätta att omskola. Därför är det bra att lagen ålägger Kommunala pensionsanstalten att se till att personer som får avslag på sin pensionsansökan informeras om rehabiliteringsmöjligheterna och hänvisas till rehabilitering eller någon annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov. En liknande grupp som enligt utskottets mening kräver särskild uppmärksamhet är de arbetslösa. Deras behov av och möjligheter till rehabilitering bör utredas medan rehabiliteringsrätten gäller, innan arbetslösheten fortgått för länge och det blir svårt att återgå till arbetslivet.

Rehabiliteringsförmånerna

Propositionen tydliggör förmånerna under rehabiliteringstiden och medger att delrehabiliteringspenning betalas. Det föreslås också att rehabiliteringsunderstöd enligt prövning skall betalas under den tid rehabiliteringsplanen läggs upp.

De som siktar in sig på rehabilitering bör kunna klara sig ekonomiskt och därför gäller det enligt utskottet att behandla ansökningarna om rehabiliteringsförmåner så snabbt som möjligt och betala ut dem smidigt för att ekonomiska svårigheter inte skall lägga hinder i vägen för rehabiliteringen.

De anställdas rättssäkerhet

I lagförslaget talas det om "risk för arbetsoförmåga" som kriterium för rätt till rehabilitering. Sannolikheten för "risk för arbetsoförmåga" skall bedömas "under de närmaste åren", vilket enligt motiven avser en period på ungefär fem år. Med hänsyn till hur svårt det är att bedöma en persons arbetsoförmåga kan man anta att det är ännu svårare att objektivt fastställa risken för en arbetsoförmåga om fem år. Kriterierna för bedömning av rätten till rehabilitering måste vara så tydliga som möjligt för att riskbedömningen skall medverka till att alla sökande behandlas lika. För verkställigheten av lagstiftningen och därigenom för måluppfyllelsen spelar information och utbildning för företagshälsovårdens och pensionsanstaltens personal en viktig roll när det gäller att harmonisera bedömningen av risken för arbetsoförmåga.

Propositionen ger dem som anhåller om rehabilitering bättre rättssäkerhet eftersom besluten hädanefter får överklagas. I dagsläget bygger besluten på lämplighetsprövning och kan inte överklagas. Med hjälp av anvisningar och rättspraxis utformas småningom kriterier för när arbetstagare kan få rehabilitering. Vid beslutsfattandet är det angeläget att alla som söker till rehabilitering behandlas på lika villkor.

Utskottet understryker vikten av att effekterna av reformen på rehabilitering som sätts in på ett tidigt stadium följs upp och att åtgärder vidtas om arbetstagarnas rätt till rehabilitering i praktiken inte fullföljs enligt lagens mål. Bedömningen av hur effektiv rehabiliteringen är bör också bli effektivare och rehabiliteringens innehåll bör utvecklas med utnyttjande av bedömningsresultaten.

Pensionsnämndens ställning

Utskottet finner det helt på sin plats att kommunernas pensionsnämnd kopplas loss från Kommunala pensionsanstalten såsom regeringen föreslagit. Den föreslagna ändringen motsvarar de ändringar som tidigare gjorts i fråga om pensionsnämnden, som behandlar pensionsbesvär inom den privata sektorn, och Statens pensionsnämnd.