Allmän motivering

De föreslagna ändringarna i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården bygger huvudsakligen på direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer. Samtidigt föreslår regeringen att lagen om yrkesutövande förtydligas och att det allmänna kravet på språkkunskaper för yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården lagfästs. Utskottet tillstyrker lagförslaget med några tekniska ändringar.

Yrkeskvalifikationsdirektivet kräver bara vissa små och tekniska ändringar i vår lagstiftning. Lagförslaget gör de gällande bestämmelserna tydligare framför allt när det gäller hur utbildning som genomgåtts i ett EU-land och utanför EU beaktas i Finland. Möjligheten att påvisa yrkeskvalifikationer genom en anpassningstid eller ett lämplighetsprov utvidgas så att den omfattar läkare, tandläkare, sjukskötare, barnmorskor och provisorer. Yrkesutbildade som kommer från ett EU-land och vars examen inte uppfyller kraven i direktivet kan också påvisa sina yrkeskvalifikationer genom en anpassningstid eller ett lämplighetsprov.

De föreslagna bestämmelserna skiljer sig från varandra dels på grundval av om den yrkesutbildade har förvärvat sin utbildning i ett EU-land eller utanför EU, dels på grundval av om personer som utbildat sig utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är medborgare i medlemslandet eller i ett tredje land. Utskottet anser att det i fortsättningen finns skäl att utreda möjligheterna att samordna och förtydliga bestämmelserna i fråga om detta också.

En annan stor ändring är att yrkesutbildade från andra medlemsländer får mer omfattande rätt att temporärt och tillfälligt tillhandahålla tjänster i Finland. Tidigare har rätten varit avgränsad till läkare, tandläkare, sjukskötare och barnmorskor. I fortsättningen ska alla som lagligt utövar sitt yrke i någon medlemsstat ha samma rätt. Utskottet anser att förslaget är motiverat.

Lagförslagets 18 a § innehåller en allmän bestämmelse om den språkkunskap som en yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården förutsätts ha. Enligt yrkeskvalifikationsdirektivet kan språkkunskaperna inte vara en förutsättning för att personen ska beviljas rätt att utöva yrket. I praktiken blir det arbetsgivarens uppgift att bedöma om språkkunskaperna är tillräckliga. Enligt 26 § i lagförslaget kan Rättsskyddscentralen för hälsovården i extrema fall ge den yrkesutbildade en påföljd som avses i lagrummet om personens språkkunskaper inte är tillräckliga med tanke på uppgifterna. Utskottet anser att kravet på språkkunskaper är mycket viktigt för patientsäkerheten i många uppgifter inom hälso- och sjukvården. Men kravet på tillräckliga språkkunskaper varierar efter uppgift så därför är det befogat att det i lagförslaget är sammankopplat med de uppgifter som den yrkesutbildade har hand om.

Enligt 2 § 2 mom. i den gällande lagen kan även andra personer som har fullgod utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet vara verksamma i yrken för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning. Enligt samma bestämmelse kan legitimerade yrkesutbildade och yrkesutbildade med skyddad yrkesbeteckning enligt sin utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet utföra varandras uppgifter om det är motiverat med tanke på arbetsarrangemangen och producerandet av hälsovårdstjänster, om inte något annat stadgas i lag eller förordning. Enligt 2 § 3 mom. i lagen kan även den som studerar för ifrågavarande yrke vara verksam i en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter så som närmare stadgas genom förordning. Det finns skäl att klarlägga om de som studerar till ett yrke inom hälso- och sjukvården kan ges rätt att i större utsträckning än nu ha hand om uppgifter inom ett annat område inom hälso- och sjukvården än sitt eget, menar utskottet. Utifrån resultaten bör de eventuellt behövliga ändringarna göras i lagstiftningen.

Enligt utredning bereder social- och hälsovårdsministeriet för närvarande en proposition om ändringar i bestämmelserna om särskild utbildning i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Utskottet vill gärna se att propositionen skyndsamt överlämnas till riksdagen.

Med tanke på patientsäkerheten och patientens rättsskydd är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalens expertis och yrkeskompetens kan säkerställas genom en anpassningstid eller ett lämplighetsprov. I lagförslaget om erkännande av yrkeskvalifikationer (RP 26/2007 rd) föreskrivs det om högskolornas och läroinrättningarnas skyldighet att lämna utlåtanden och ordna lämplighetsprov. Utskottet framhåller att läroinrättningarna bör tillförsäkras resurser att ordna lämplighetsprov.