Motivering
Redogörelsen om livsmedelssäkerheten ger en mer
heltäckande överblick än sina föregångare över
nuläget och utmaningarna på livsmedelssäkerhetsfronten.
Utöver de traditionella sjukdomsagenserna och kemiska riskerna
riktas sökljuset nu även på hälsorisker
förknippade med nutrition och ny teknik.
När det gäller mikrobiologiska och kemiska hälsorisker
har vi en hög livsmedelssäkerhet i Finland men
vi måste ständigt vara på vår
vakt mot hälsorisker. Social- och hälsovårdsutskottet uppskattar
stort att redogörelsen nu sätter större fokus
på folkhälsoaspekten. Andelen finländare med övervikt
har ökat under de senaste årtiondena och kolesterol-
och blodtrycksvärdena har visat en uppåtgående
trend de senaste åren. Därför måste
sektorsövergripande insatser sättas in och nutritionskunskapen
stärkas.
Kost och näring
Världshälsoorganisationen rapporterar att
sjukdomar relaterade till ohälsosamma matvanor, otillräcklig
fysisk aktivitet, rökning och levnadsvanor över
lag utgör den största hälsorisken i i-länderna.
Enligt redogörelse räknar man med att ohälsosamma
levnadsvanor genererar vårdkostnader på ca två miljarder
euro per år. Därtill uppstår utanför
hälso- och sjukvården stora kostnader exempelvis
för ökad sjukfrånvaro och arbetsoförmåga.
De senaste årtiondenas positiva dietuveckling har vänt
när det gäller intag av mättade fetter
och salt. Den första indikationen på att en förändring
skett är att allvarliga riskfaktorer för hjärt-
och kärlsjukdomar, såsom högt kolesterolvärde
i blodet och blodtryck, ökat. Särskilt oroväckande
med övervikten bland finländarna är att
andelen överviktiga och feta barn och unga fördubblats
under de senaste 30 åren. Av eleverna i årskurs åtta
har var tredje pojke och var fjärde flicka övervikt.
Utskottet noterar med oro bl.a. den ökade konsumtionen
av starkt sockerhaltiga energidrycker. Den offentliga debatten kretsar
huvudsakligen kring livsmedelstillsatser trots att matvanorna har
en avsevärt större betydelse för människors
hälsa.
Det är viktiga mål som redogörelsen
ställer upp; bland annat ska hälsofrämjande
kost och näring beaktas i allt matpolitiskt beslutsfattande och
hälsoskador relaterade till övervikt och kost i
allmänhet minskas, särskilt bland socioekonomiskt
utsatta. Ett angeläget mål är också att ägna kvaliteten
på måltidstjänster till olika grupper större
uppmärksamhet, menar utskottet. Barn och unga måste
fortsatt kunna få bra mat i daghem och skolor. Man bör
också vara uppmärksam på de äldres
mathållning och stödja matvanor som bidrar till
bättre hälsa och funktionsförmåga.
Hälsoskillnaderna mellan olika arbetstagargruppen minskar
om fler får tillgång till personalmåltider.
Med skatter och andra ekonomiska styrinstrument kan man få människor
att äta hälsosam mat. Redogörelsen kommer
också med motargument mot den s.k. sockerskatten och andra
hälsorelaterade skatter, t.ex. att människor övergår till
att konsumera andra, ohälsosamma produkter (avsnitt 5.3.2).
Det är viktigt, menar utskottet, att man bevakar effekterna
av den nuvarande skatten på sötsaker och gör
en bedömning av eventuella utvecklingsbehov. Det gäller
att försöka hitta kriterier och ekonomiska styrmedel för
att styra in konsumtionen på hälsosam kost.
Utskottet menar att även industrins och handelns potential
till hälsofrämjande insatser måste kunna
utnyttjas mer. Förutom ekonomiska styrmedel bör
man diskutera om marknadsföring och produktutveckling eventuellt
kunde resultera i ett hälsosamt näringsintag.
Myndigheterna bör få tillgång till den
information som handeln samlar in om kundernas konsumtionsvanor
bl.a. för att kunna granska styrmedlens effekter.
Obligatoriska näringsdeklarationer kommer från
2015 att krävas på allt fler livsmedelsförpackningar.
För märkningarna anlitas databasen Fineli, som
Institutet för hälsa och välfärd
upprätthåller. Det är viktigt att databasen är
aktuell också för att man ska kunna bedöma
finländarnas intag av näringsämnen. Adekvata
resurser måste absolut avsättas för databasen
för att de uppgifter som lämnas ut ska vara objektiva
och transparenta.
Mikrobiologisk och kemisk livsmedelssäkerhet
Många indikatorer pekar på att läget är
gott i Finland när det gäller smitta via livsmedel
och dricksvatten. Hos oss förekommer t.ex. salmonella knappt
alls i fjäderfä-, nötkreaturs- eller svinköttsproduktionen. Årligen
anmäls 2 000—3 000 fall av salmonellasmitta till
registret för smittsamma sjukdomar. Av dem är
ca 15 procent av inhemskt ursprung. Sammantaget får registret
ta emot ca 10 000 anmälningar om misstänkta fall
av livsmedelsburen smitta. Det verkliga antalet förmodas
vara det tiofaldiga. Dessutom får myndigheterna årligen
kännedom om mer än hundra matförgiftningsepidemier.
Redogörelsen har satt som moderat mål att behålla
sjukdomsincidensen på nuvarande nivå, inte minska den.
Den ökande användningen av antimikrobiella läkemedel
med allt bredare spektrum leder till en frekventare antimikrobiell
resistens bland sjukdomsalstrande bakterier hos både människor
och djur och gör det svårt att framöver
behandla bakteriesjukdomar, påpekas det i redogörelsen.
Enligt programmet för statsminister Jyrki Katainens regering
ska myndigheternas kapacitet att bekämpa epidemier som
sprids via livsmedel och vatten samt resistens mot antimikrobiella
läkemedel förbättras. Utskottet konstaterar
att det behövs aktuell information om exempelvis konsumtionen
av antimikrobiella läkemedel för att kunna förebygga
smittsamma sjukdomar. Myndigheterna måste få tillräckliga
resurser för att avvärja hälsofaror,
inskärper utskottet.