Regeringen föreslår att studerande på andra stadiet och högskolestuderande ska börja omfattas av systemet med allmänt bostadsbidrag. Målet med reformen är att förenhetliga bostadsbidragssystemet, förbättra ställningen för studerande med höga boendeutgifter och öka jämlikheten mellan medborgarna när det gäller stöd för boende. I och med att de maximala boendeutgifterna begränsas minskar enligt propositionen utgifterna för det allmänna bostadsbidraget med 37,8 miljoner euro 2017 och med 66,8 miljoner euro på årsnivå. Den totala besparingen används också för att täcka den indexbundna besparing på 9,5 miljoner euro som genomförs i det allmänna bostadsbidraget i enlighet med statsbudgeten.  

Vi anser att det i princip är bra att de studerande överförs till systemet med allmänt bostadsbidrag. Målet att förenkla stödsystemen för boende och göra dem klarare är välkommet med tanke på såväl klienter som förvaltning. Vi anser ändå att överföringen i den form som nu föreslås är problematisk och att merkostnaderna inte kan finansieras på bekostnad av andra låginkomsttagare som får stöd för sina höga boendekostnader. Av den anledningen lämnar vi en avvikande mening till utskottets betänkande. I vår alternativa budget föreslår vi också att besparingarna inom bostadsbidraget återtas och att pengar reserveras i budgeten enligt gällande lagstiftning.  

Bostadsbidraget till dem som har låga inkomster får inte försämras

Redan när det beslutades om årets budget motsatte vi oss nedskärningar i bostadsbidraget, men trots det fortsätter regeringen med dem. Överföringen av de studerande till systemet med allmänt bostadsbidrag orsakar merkostnader som regeringen tänker täcka genom att frysa de maximala boendeutgifter som godkänns i bostadsbidraget och dessutom också sänka dessa med 5 procent i kommungrupperna III och IV, alltså i praktiken i hela landet med undantag av huvudstadsregionen.  

År 2015 och 2016 höjdes de maximala boendeutgifterna inte i enlighet med förändringen i hyresindex. En frysning och minskning av nivåerna 2017 skulle för tredje året i rad försämra ekonomin för hushåll med låga inkomster. Beslutet skulle öka boendekostnaderna för dem för vars del de maximala boendeutgifterna överskrids. Det är merparten (70 %) av dem som får allmänt bostadsbidrag. Som en följd av detta skulle behovet av utkomststöd öka. Om användningen av utkomststöd ökar, ökar också kommunernas utgifter, eftersom kommunerna betalar hälften av det grundläggande utkomststödet och det kompletterande och förebyggande utkomststödet. Försämringarna av bostadsbidraget kan i kombination med de stigande hyrorna öka den regionala differentieringen när man tvingas flytta till områden med billigare hyror.  

Det allmänna bostadsbidraget bör inte urholkas genom försämringar och indexfrysningar vilket regeringen nu har gjort. Målet med den reform av det allmänna bostadsbidraget som genomfördes under den förra regeringsperioden och trädde i kraft 2015 var uttryckligen att införa en klar och tydlig primär förmån som är tillräckligt stor och bättre motsvarar de verkliga boendeförhållandena och boendekostnaderna. Den ständiga försämringen av bostadsbidraget komplicerar och urholkar nu återigen denna viktiga primära stödform inom den sociala tryggheten. Samtidigt har regeringen gjort och håller på att göra flera nedskärningar i de primära förmånerna, bland annat genom att sänka nivån på de förmåner som är bundna till folkpensionsindex och frysa dem till utgången av 2019. Vi kan inte acceptera dessa upprepade nedskärningar som riktar sig mot låginkomsttagarna, i synnerhet som regeringen inte har utrett hur kumuleringen av besparingarna påverkar dessa personers försörjning. Därför föreslår vi att 10 § (sänkning av boendeutgifterna i kommungrupperna III och IV) och 51 § (indexfrysning) stryks i lagförslaget. 

De studerandes försörjning måste tryggas

Genom reformen får de studerande som ansöker om bostadsbidrag en likadan ställning som andra hushåll med små inkomster. Reformen höjer nivån på bostadsbidraget särskilt för ensamboende studerande med låga inkomster och höga boendeutgifter jämfört med i dag. För en del av de studerande försämras emellertid stödet, eftersom de inkomster som beaktas vid beviljande av allmänt bostadsbidrag ändras så att studiestödets studiepenning beaktas som inkomst. Av de studerande förlorar 42 000 sitt boendestöd helt och hållet, och för 54 000 studerande minskar stödet med minst 300 euro om året. 

De största ekonomiska förlusterna drabbar par där den ena partnern har fått bostadstillägg. Bland förlorarna finns det många studerande som har familj. Bostadsbidraget för många barnfamiljer kommer att minska med allt från flera tiotals euro till så mycket som över etthundra euro i månaden. Barnfamiljernas ekonomi försämras också genom andra åtgärder: barnbidragen skärs ned och barnavdraget i beskattningen slopas 2018. De här åtgärderna påverkar försörjningen för barnfamiljer med låga inkomster och därmed barnens välfärd.  

Vid beredningen av propositionen utreddes ett alternativ där studiepenningen inte beaktas som inkomst. Om studiepenningen betraktas som prioriterad inkomst när bostadsbidraget bestäms, ökar beloppet av bostadsbidrag som betalas till studerande. För de studerande som redan nu omfattas av systemet med allmänt bostadsbidrag, främst studerande barnfamiljer, hålls bidraget på samma nivå. Om studiepenningen fortsätter att vara prioriterad inkomst, ökar kostnaderna för överföringen av de studerande till systemet med allmänt bostadsbidrag med cirka 20—30 miljoner euro jämfört med om studiepenningen beaktas som inkomst. Vid beredningen ansågs det att detta inte är genomförbart, eftersom trycket på besparingar inom det allmänna bostadsbidraget skulle öka betydligt. Vi anser att det i en reform av den här storleksklassen inte är vettigt att eftersträva kostnadsneutralitet, utan det behövs tilläggsfinansiering för bostadsbidraget. Ett annat alternativ, som bara skulle rikta sig till studerande barnfamiljer, skulle vara att införa ett försörjartillägg till studiestödet. Vi anser att dessa medel är nödvändiga för att förbättra de studerandes ekonomiska situation. 

Tillsammans med den studiestödsreform som avtalats i planen för de offentliga finanserna kommer propositionen att innebära en mycket stor omställning i förmånssystemet för studerande. Vid utfrågningen av sakkunniga gjordes bedömningen att de studerande i och med den lånebetonade studiestödsreformen faller utanför det kalkylerade utkomststödet. Enligt propositionen om studiestödsreformen sjunker studiepenningen för högskolestuderande från den 1 augusti 2017 i värsta fall från 336 till 250 euro. Samtidigt förkortas stödtiden och lånebetoningen ökas. Av dem som förlorar stöd för boende kommer 71 procent att vara högskolestuderande.  

Vid utfrågningen uttryckte de sakkunniga oro över att ökningen av betoningen på lån i studiestödet sannolikt kommer att påverka den sociala rörligheten då den ekonomiska risken vid studier ökar. Föräldrarnas tillgångar och förmåga att skydda barnen från ekonomiska risker blir en allt mer betydande faktor i de ungas studieval. Vi förutsätter att regeringen gör allt för att motverka en sådan utveckling och följer konsekvenserna av reformen. 

Vi anser att försörjningen för studerande måste tryggas så att det går att studera på heltid. Man måste nu följa hur reformen som helhet påverkar de studerandes försörjning och studieprestationer. Vid behov måste systemet ändras exempelvis så att studiepenning inte beaktas som inkomst när bostadsbidraget bestäms. Men en sådan ändring får inte göras på så sätt att andra stödtagare missgynnas. 

Det allmänna bostadsbidraget måste bli smidigare

Det är oklart om propositionen förenklar den sociala tryggheten eller om den komplicerar den ytterligare. Att det allmänna bostadsbidraget beviljas hushållsvis gör att det återigen blir svårare i fråga om studerande att reda ut vem som bor i samma hushåll och vem som har ett samboförhållande. Inkomstprövningen blir mer komplicerad när det finns separata inkomstgränser för studiepenning och bostadsbidrag. Studiestödets bostadstillägg kommer också att fortleva som system hos en mycket liten grupp studerande. FPA:s förvaltningsutgifter väntas öka med upp till 10 miljoner i och med överföringen. Det är positivt att problemen med att samordna systemen för bostadsbidrag försvinner i situationer då en person övergår från ett stödsystem till ett annat. 

De olika formerna av stöd för boende är avsedda som stöd i olika livssituationer. Det noterades särskilt hösten 2015 när regeringen avsåg att dra in bostadsbidraget för pensionstagare. Då hade regeringen inga planer på att beakta särdragen hos stödet eller stödtagarna i det allmänna bostadsbidraget. Analogt beaktar den aktuella ändringen inte särdragen i studentboendet. Det är särskilt vanligt att studerande bor i kompis- eller kollektivbostäder och att deras inkomster varierar mycket under året. De studerande byter också bostad oftare än den övriga befolkningen.  

Det ska vara lätt att anmäla olika boendearrangemang till Folkpensionsanstalten utan oskäligt besvär och återkrav av bidraget. Man ska kunna bo i en kompisbostad med en annan studerande utan att dennes inkomster beaktas i bostadsbidraget. En studerandes inkomster får inte påverka en annan studerandes bostadsbidrag eller försörjning. Det ska också vara lätt att ingå separata hyresavtal. Att bo i kompisbostad är populärt, och man skulle önska att denna boendeform ökar i samhället också bland till exempel ensamma äldre personer. Det är viktigt att göra det smidigare att ansöka om bostadsbidrag inte bara för de studerande utan för alla som får bidraget. Bostadsbidraget måste beakta dagens boendeformer utan onödig byråkrati. 

Avslutningsvis

Överföringen av de studerande till systemet med allmänt bostadsbidrag kan ha konsekvenser för hyresbostadsmarknaden som är svåra att förutse. Reformen förflyttar tyngdpunkten i det samhälleliga stöd som beviljas i form av pengar från att stödja studier till att stödja boende. Reformen kan också ha indirekta konsekvenser för bostadsmarknaden och de studerandes beteende, men i detta skede är det svårt att förutse dessa. På lång sikt kan reformen bidra till att ytterligare höja hyrorna för små hyresbostäder, om studenterna flyttar till dyrare hyresbostäder. Det är fel sätt att bromsa boendekostnaderna att skära i försörjningen för dem som får bostadsbidrag. Däremot bör man satsa på produktion av hyresbostäder med skäliga hyror på ett mångsidigt sätt. 

Enligt propositionen ska studerande på andra stadiet och högskolestuderande börja omfattas av systemet med allmänt bostadsbidrag i stället för att få bostadstillägget för studerande. Målen att förenhetliga bostadsbidragssystemet och förbättra ställningen för de studerande går i rätt riktning och är välkomna. Jag anser att det i princip är bra att de studerande överförs till systemet med allmänt bostadsbidrag. Målet att förenkla stödsystemen för boende och göra dem klarare är välkommet med tanke på såväl stödtagare som förvaltning. 

Bostadstillägget för studerande är skräddarsytt för de studerandes behov. Det allmänna bostadsbidraget har vissa drag som gör att det inte alltid lämpar sig så väl för en studerandes livssituation. Bostadstillägget för studerande grundar sig på studier medan det allmänna bostadsbidraget grundar sig på inkomst. De olika formerna av stöd för boende är avsedda som stöd i olika livssituationer. Det här kan leda till problemsituationer när det gäller de studerandes boendearrangemang som inte förekommer i samband med andra låginkomsttagare. Det är särskilt vanligt att studerande bor i kompis- eller kollektivbostäder och att deras inkomster varierar mycket under året. De studerande byter också bostad oftare än den övriga befolkningen. Det måste vara möjligt för en studerande att bo i en kompisbostad tillsammans med en annan studerande utan att dennes inkomster påverkar bostadsbidraget och försörjningen. Miljöutskottet bör ändra lagförslagets 4 § så att definitionen av gemensamt hushåll inte tillämpas på studerande. Det ska vara lätt att anmäla olika boendearrangemang till Folkpensionsanstalten utan oskäligt besvär och utan återkrav av bidraget. Det ska också vara lätt att ingå separata hyresavtal. Det är viktigt att göra det smidigare att ansöka om bostadsbidrag inte bara för de studerande utan för alla som får bidraget. Bostadsbidraget måste beakta dagens boendeformer utan onödig byråkrati.