Allmän motivering
Allmänt
Syftet med propositionen är att skapa klarhet i lagstiftningen
och sammanföra de för närvarande spridda
bestämmelserna om elev- och studerandevård i en
ny lag. Ett syfte med förslaget är att överföra
tyngdpunkten inom elevhälsan alltmer på generellt
inriktat arbete i stället för individuellt inriktat
arbete och på ett mera förebyggande arbete i stället
för korrigerande verksamhet.
Ett mål är också att främja
elevernas och studerandenas inlärning, hälsa och
välbefinnande och förebygga uppkomsten av problem
till exempel genom åtgärder som förebygger
mobbning. Vidare ska propositionen främja välbefinnandet,
tryggheten och den sociala gemenskapen i hela skolan. Förebyggande
stöd inom den generellt inriktade elevhälsan och
tillräckliga elev- och studerandevårdstjänster
minskar enligt propositionsmotiven trycket på att förflytta elever
och studerande till specialundervisningen och minskar också behovet
av psykiatriska tjänster och barnskyddsinsatser.
Utskottet poängterar att välfungerande elevhälsotjänster
stöder inte bara eleverna och de studerande utan även
familjerna och lärarna i deras undervisning och fostran.
Det är viktigt att elevhälsan också har
som mål att jämna ut de effekter som elevernas
och de studerandes varierande socioekonomiska bakgrunder har på skolgången
och studierna.
Propositionen ger en klar förbättring särskilt för
studerande på andra stadiet, eftersom de får utökad
tillgång till elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster
genom den kommun där läroanstalten är
placerad, på samma sätt som eleverna i den grundläggande
utbildningen redan nu. Tillgången till tjänster
förbättras dessutom genom de föreslagna
tidsfristerna för kontakt med psykolog, kurator och hälsovårdare.
Med tanke på det förebyggande arbetet är
det viktigt att expertis inom psykologi och den sociala sektorn
finns tillgänglig på läroinrättningarna
redan innan det uppstår behov av barnskydd och andra korrigerande åtgärder.
För att de mål som ställs upp i lagen
ska nås måste kompetensen hos flera olika yrkesgrupper
utnyttjas.
En enhetlig lag om elev- och studerandevård underlättar
också ett sektorsövergripande samarbete mellan
sakkunniga för barnets bästa samt samordning av
elevhälsan på ett sätt som beaktar de
olika förvaltningsområdenas verksamhetskulturer.
Utskottet understryker att man i den riksomfattande styrningen måste
se till att reformen inte leder till en splittring av de tjänster
som de unga behöver.
Kostnaderna för utökningen av psykolog- och kuratorstjänsterna
har i budgeten uppskattats till 26,2 miljoner euro. När
reformen genomförts är det skäl att följa
med hur väl resurserna räcker till och om de inbesparingar
som förutses i propositionen verkligen uppnås.
Behörighetsvillkor för kurator
I den gällande lagstiftningen finns inga specialbestämmelser
om behörighetsvillkoren för skolkuratorer. I praktiken
har man tillämpat 11 § i lagen om behörighetsvillkoren
för yrkesutbildad personal inom socialvården,
enligt vilken behörighetsvillkor för uppgiften är
lämplig utbildning. I motiven till propositionen konstateras
att det enligt den allmänna tolkningen har förutsatts socialarbetarbehörighet
av skolkuratorer, men att det vid sidan av socialarbetare också arbetar många
personer som avlagt socionomexamen (YH) inom skolans elevvård.
Enligt uppgift till utskottet har en del av de nuvarande kuratorerna någon
annan högre högskoleexamen (t.ex. i socialpsykologi).
Det föreslås att behörighetsvillkor
för kurator ska vara minst en sådan yrkeshögskoleexamen inom
hälsovård och det sociala området med
inriktning på det sociala området som anges i
6 § i lagen om behörighetsvillkoren för
yrkesutbildad personal inom socialvården. En ansvarig kurator
ska ha behörighet som socialarbetare. Utskottet ser det
som viktigt att kuratorerna har den sakkunskap inom socialbranschen
som uppgiften kräver och tillstyrker därför
att behörighetskraven godkänns enligt propositionen.
Enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen
(28 §) ska den som vid lagens ikraftträdande sköter
kuratorsuppgifter i ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande
men inte uppfyller behörighetsvillkoren för kurator
enligt den nya bestämmelsen i 7 § 2 mom. få fortsätta
sköta uppgifterna i högst fyra års tid.
Det förutsätter även att personen har skött
kuratorsuppgifter i minst två års tid före ikraftträdandet.
Utskottet föreslår att villkoret ska vara att
kuratorsuppgifter har skötts i minst ett års tid. Övergångsbestämmelsen
ger den som har skött kuratorsuppgifter i högst
fyra års tid att komplettera sin utbildning för
att få den behörighet som avses i 7 § i
lagförslaget. Utskottet ser det som viktigt att den fortbildning
som ges under övergångsperioden planeras och genomförs flexibelt,
så att den praktiska erfarenhet som inhämtats
i kuratorsarbetet och de studier i socialbranschen som den som skött
kuratorsuppgifter har genomfört tas i beaktande så att
de berörda inte försätts i en oskälig
situation och så att tillgången till kuratorer
inte äventyras.
Integritetsskydd
Enligt propositionen ska varje läroanstalt ha en sektorsövergripande
styrgrupp för elevhälsan. Gruppen ska ansvara
för planeringen, utvecklingen, styrningen och utvärderingen
av elevhälsan. Den kan också samordna den generellt
och den individuellt inriktade elevhälsan. Elevhälsogruppen
leds av en representant som utsetts av utbildningsanordnaren. Individuellt
inriktad elevhälsa till stöd för en enskild
elev ska genomföras av en snäv expertgrupp som
sammansätts från fall till fall. Det är
en verksamhetsform som inte tagits upp på författningsnivå tidigare.
Syftet är att hitta lösningar som fungerar i elevens dagliga
skolarbete.
Individuellt inriktad elevhälsa är en stödform som
kräver den studerandes samtycke. Enligt propositionsmotiven
ska det i gruppen ingå några av följande
personer inom elevhälsan vid läroanstalten i fråga:
hälsovårdare, läkare, kurator, psykolog,
studiehandledare och den studerandes gruppledare eller någon
annan lärare som är viktig för honom
eller henne i den aktuella situationen. Gruppen ska vidare ha rätt
att konsultera enskilda experter som är viktiga just med
tanke på det aktuella ärendet och till dem lämna
ut uppgifter av relevans för konsultationen.
Eftersom individuellt inriktad elevhälsa är
frivillig för den studerande och dennes laglige företrädare,
står det klart att en förutsättning för
att tjänsten ska användas och för att
elevhälsan ska nå framgång är
att den tillfredsställer såväl ett allmänt
som den enskildes krav på konfidentialitet. Inom social-
och hälsovården utgör konfidentialiteten
och integritetsskyddet den etiska grunden och är avgörande
för en framgångsrik verksamhet. Det gäller
också de uppgifter inom den individuellt inriktade elevhälsan
- där tjänsterna i hög grad produceras
av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
- som den stödbehövande ska kunna utnyttja under
konfidentialitet. Lagen måste därför
ha klara bestämmelser om behandlingen av känsliga
personuppgifter som uppkommer i elevhälsan. Känsliga uppgifter
som uppkommer i verksamheten och sparas i elevhälsans register
får inte utan laglig grund användas på annat
sätt eller i strid med det ursprungliga syftet. Utskottet
föreslår att bestämmelserna om behandling
av personuppgifter i 19-23 § i lagförslaget preciseras
på det sätt som anges senare i utlåtandet.
Utskottet välkomnar att det genom lagen införs
en ny och smidigare möjlighet att klarlägga stödbehovet
med hjälp av experter. För att detta ska lyckas
bör medlemmarna i expertgruppen ha mycket fria händer
att till varandra lämna ut uppgifter, också sekretessbelagda
sådana, som är nödvändiga för
att klarlägga behovet av stöd, genomföra
stödåtgärder och ordna andra tjänster inom
elevhälsan. I sådana fall är tröskeln
för att lämna ut social- och hälsovårdsrelaterade
uppgifter till en lärare, gruppledare eller någon
annan som med den studerandes samtycke deltar i gruppens verksamhet
lägre än vad som bestäms i 40 § och
41 § i lagen om grundläggande utbildning.
Enligt 40 § i lagen om grundläggande utbildning
har de som deltar i elevvårdsarbetet rätt att av
varandra få och till varandra samt elevens lärare
och den myndighet som ansvarar för undervisningen och verksamheten
ge ut information som är nödvändig för
att ändamålsenligt ordna undervisningen för
eleven. Rektorn deltar i regel inte i den expertgrupp som genomför
individuellt inriktad elevhälsa, men bör trots
bestämmelserna om sekretess få sådana
uppgifter som är nödvändiga för
att ändamålsenligt ordna undervisningen för
eleven. Utskottet föreslår att 40 §:n
2 mom. i lagen om grundläggande utbildning ändras
så att rektorn får de nämnda uppgifterna även
om han eller hon själv inte har deltagit i den individuellt
inriktade elevhälsan.
Enligt 41 § i lagen om grundläggande utbildning
har en utbildningsanordnare trots bestämmelserna om sekretess
rätt att av alla inom social- och hälsovården
få de uppgifter som är nödvändiga
för att ordna undervisningen. Utlämnandet av sådana
uppgifter om elevhälsan som utbildningsanordnaren behöver är
således inte beroende av bestämmelserna i lagen
om elev- och studerandevård, som endast innehåller
normer för informationsutbyte i samband med elevhälsoverksamhet
som sker på frivillig basis.
Utskottet ser det som en brist att lagförslaget inte
har någon bestämmelse om möjligheten
att lämna ut och ta emot uppgifter med hjälp av
en teknisk anslutning. En sådan bestämmelse skulle
behövas för en smidigare tillgång till
uppgifter.
Detaljmotivering
1. Lag om elev- och studerandevård
1 §. Lagens tillämpningsområde.
Lagen ska enligt förslaget tillämpas på alla
som får undervisning inom den grundläggande utbildningen,
med undantag av de föreslagna begränsningarna
i 2 mom. Utskottet föreslår att bestämmelsen
i 1 mom. formuleras om enligt detta syfte.
5 §. Individuellt inriktad elevhälsa.
Utskottet föreslår att 1 mom. preciseras
så att det i 2 punkten anges att det gäller psykolog-
och kuratorstjänster inom elevhälsan. Vidare föreslås
det att momentet får en ny punkt 4, enligt vilken individuellt
inriktad elevhälsa även avser sådana
social- och hälsovårdstjänster vid specialläroanstalter
som nämns i 10 §.
6 §. Elevhälsa i enlighet med en läroplan.
Utskottet föreslår att det i bestämmelsen
ska nämnas att man med hjälp av elevhälsa
i enlighet med en läroplan utöver inlärning även
ska stödja välbefinnandet. Vidare föreslår
utskottet att det i paragrafen tas in en hänvisning till
lagstiftningen om utbildning.
10 §. Social- och hälsovårdstjänster
för att stödja undervisningen och utbildningen
i specialläroanstalter.
Utskottet föreslår att 1 mom. formuleras om
så att möjligheten att ordna hälso- och
sjukvårdstjänster i sådana situationer
som avses i 7 och 8 § i lagen om grundläggande
utbildning gäller utbildningsanordnare som har till uppgift
att ordna utbildning för barn med funktionsnedsättning.
Det föreslås att paragrafen får ett
nytt 4 mom. enligt vilket utbildningsanordnaren ska se till att de
som sköter elevhälsouppgifter har tillgång
till lämpliga databehandlingstjänster.
14 §. Elevhälsogrupper.
Utskottet föreslår att 4 mom. om
sammansättningen av den sektorsövergripande
expertgruppen som tillsätts från fall till fall
preciseras så att gruppens sammansättning är
beroende av den studerandes eller vårdnadshavarens samtycke.
16 §. Kontakt för att anlita elevhälsans
psykolog- och kuratorstjänster.
I 1 mom. föreslås det att också studiesvårigheter
nämns som grund för att kontakta elevhälsans
psykolog eller kurator.
17 §. Möjlighet att nå hälsovårdare
och läkare inom skol- och studerandehälsovården.
Utskottet föreslår att 2 mom. ändras
så att de studerande ska ges möjlighet att vardagar
under tjänstetid omedelbart få kontakt med studerandehälsovården
eller med en annan enhet vid hälsovårdscentralen.
18 §. De studerandes och deras lagliga företrädares
ställning inom elevhälsan.
Utskottet föreslår att paragrafen får
ett nytt 3 mom. enligt vilket vårdnadshavaren inte har
rätt att förbjuda en minderårig att utnyttja
elevhälsotjänsterna.
19 §. Behandling av elevhälsoärenden
som gäller enskilda studerande.
Det föreslås att paragrafens struktur ändras
och görs klarare på så sätt
att det i 1 mom. föreskrivs att behandling av ett ärende
i en sektorsövergripande expertgrupp förutsätter
samtycke av den studerande eller vid behov av dennes vårdnadshavare.
Expertgruppen har rätt att vid behov höra experter
som anses behövliga. De som medverkar i expertgruppens
verksamhet har enligt 3 mom. rätt att till varandra och
till dem som ansvarar för ordnandet av elevhälsan
ge ut uppgifter som är nödvändiga för
att klarlägga den studerandes behov av stöd och
genomföra stödåtgärderna. För
klarhetens skulle föreslår utskottet att 4 mom.
utöver förvaltningslagens jävsbestämmelser
föreskriver att en medlem i expertgruppen inte får
delta i ett sådant administrativt beslut som berör
den studerande, om de uppgifter som medlemmen har fått
genom gruppen kan inverka på beslutet. Det föreslås även
att paragrafens rubrik ändras.
20 §. Elevhälsans journaler.
Utskottet föreslår lagtekniska preciseringar
i 1 och 3 mom. Vidare föreslås det att bestämmelser
om hälso- och sjukvårdens och kuratorernas patientjournaler införs
i 21 § i stället för i 2 mom. Dessutom
föreslår utskottet att man i den elevhälsojournal som
avses i 3 mom. kan registrera behövliga uppgifter om den
studerande.
21 §. Elevhälsans register.
Utskottet föreslår att det i en ny 21 § bestäms
om elevhälsans patient- och klientjournaler. Yrkesutbildade
personer inom hälso- och sjukvården ska enligt
bestämmelsen spara uppgifter om individuella möten
med den studerande i en patientjournal och en kurator ska spara
motsvarande uppgifter i en klientjournal för elevhälsans
kurator.
22 §. Hemlighållande av uppgifter i elevhälsoregistret.
Det föreslås att det bestäms om elevhälsans
register och handlingar i 22 §. I 1 mom. föreskrivs
om vilka handlingar som ska sparas i elevhälsoregistret,
patientregistret, kuratorns klientregister och i de delregister
som utbildningsanordnaren för i enlighet med 10 §.
I 2 mom. bestäms om utbildningsanordnarens ansvar för
att användningen och behandlingen av registeruppgifterna
sker under säkerställande av integritetsskyddet.
23 §. Rätt till undantag från sekretessen.
I paragrafen föreslås det bestämmelser
om skydd för personuppgifter, sekretess och undantag från
sekretessen. Utskottet föreslår att det i 1 mom.
tas in hänvisningar till lagen om offentlighet i myndigheternas
verksamhet också för situationer där det
inte är frågan om handlingar eller uppgifter som
anknyter till utövning av offentlig makt.
I 2-4 mom. hänvisas till bestämmelser om hemlighållande
och behandling av patientuppgifter och klientuppgifter inom socialvården.
25 §. Uppföljning och utvärdering
av elevhälsan.
Utskottet föreslår att 3 mom. ändras
så att den förvaltningsmyndighet inom utbildningsområdet
till vilken de uppgifter som behövs för den riksomfattande
utvärderingen och utvecklingen ska lämnas inte
nämns vid namn.
26 §. Tillsyn över elevhälsan.
I hänvisningen i 2 mom. bör utöver
tillsyn även styrning nämnas.
28 §. Övergångsbestämmelser.
Utskottet föreslår att 2 mom. ändras
så att villkoret är att kuratorsuppgifter har
skötts i minst ett års tid.
2. Lag om ändring av lagen om grundläggande
utbildning
16 a §. Intensifierat stöd.
Eftersom propositionen inte syftar till göra det intensifierade
stödet beroende av samtycke föreslår
utskottet att 2 mom. ändras så att intensifierat
stöd inleds och anordnas i ett yrkesövergripande
samarbete tillsammans med elevhälsans yrkesutbildade personer.
17 §. Särskilt stöd.
Eftersom det särskilda stöd som avses i bestämmelsen
inte ska göras beroende av samtycke föreslår
utskottet att 3 mom. preciseras.
40 §. Hemlighållande och behandling av personuppgifter.
Utskottet föreslår att det i 2 mom. föreskrivs
också om rektorns rätt att av dem som deltar i
elevhälsoarbetet få uppgifter som är
nödvändiga för att ändamålsenligt
ordna undervisningen för eleven.