Förslag

EU har arbetat med att genomföra Lissabonstrategin sedan 2000. Europeiska rådet tillsatte i mars 2004 en högnivågrupp för att förbereda en halvtidsöversyn av Lissabonstrategin för att genomförandet inte har kommit tillräckligt långt med hänsyn till målen. Arbetsgruppen Wim Koks rapport lades fram för Europeiska rådet i november 2004.

Kommissionen lämnade den 2 februari 2005 sin rapport till Europeiska rådets vårmöte i mars. Mötet kommer att koncentrera sig på en halvtidsöversyn av Lissabonstrategin. Meningen är att få fart på genomförandet och precisera de viktigaste målen.

I sin rapport till vårmötet anser kommissionen att Lissabonstrategin efter översynen ska koncentrera sig på tillväxt och sysselsättning. Den motiverar behovet av en översyn med att arbetet har blivit långt efter målen och att unionen måste ta sig an utmaningarna från befolkningens åldrande och globaliseringen. Det är helt i linje med målen för en hållbar utveckling att Lissabonstrategin riktas om på tillväxt och sysselsättning. Åtgärderna förväntas ge EU bättre kapacitet att främja sina miljömål och sociala mål. Det är en särskild utmaning att lägga fast en strategi som tar tag i de frågor som EU är dåligt på, inte minst den avstannade tillväxten och den otillräckliga sysselsättningsskapande förmågan. För det krävs det att Lissabonstrategin genomförs effektivt och att förvaltningen av den läggs om radikalt.

Kommissionen understryker att en stabil makroekonomisk omgivning är ett grundläggande villkor för ökad tillväxtpotential och nya arbetstillfällen. Det avgörande är att ett sunt finansiellt läge uppnås och bibehålls i den offentliga ekonomin för att den ekonomiska politiken ska kunna stödja tillväxt och stabilitet.

Kommissionen rekommenderar att Europeiska rådet i vår inrättar ett nytt partnerskap, antar gemenskapens dagordning från Lissabon och uppmanar medlemsstaterna att lägga upp sina nationella agendor och att anta de föreslagna reformerna beträffande förvaltningen av Lissabonstrategin.

Regeringens ståndpunkt

Statsrådets första kompletterande skrivelse innefattar regeringens hållning till rapporten från arbetsgruppen Wim Kok och den andra regeringens hållning till kommissionens rapport till vårmötet och förslagen i den. Dessutom ingår där kompletteringar till tidigare ställningstaganden.

Regeringen välkomnar kommissionens grundläggande budskap. Finland omfattar kommissionens syn att det är helt i linje med social- och miljömålen att strategin nu koncentreras på tillväxt och sysselsättning.

Regeringen anser att EU bör ha beredskap att anta utmaningarna från en öppen internationell konkurrens och samtidigt att satsa på öppenhet också på den inre marknaden, där återstående hinder för varors, tjänsters, arbetskraftens och kapitalets fria rörlighet måste undanröjas. Konkurrenskraften bör stärkas med hänsyn till utmaningarna på sikt för finansieringen av välfärdssystemet och en hållbar offentlig ekonomi.

Kommissionens särskilda dagordning från Lissabon är i alla fall för omfattande och innehåller rekommendationer om åtgärder som delvis överlappar varandra och som inte är sinsemellan jämförbara. Europeiska rådet bör inte anta dagordningen från Lissabon som sådan utan den bör analyseras och behandlas efter rådet för att säkerställa ett fortsatt engagemang.

Enligt Finland är det bra att institutionerna förpliktas att få till stånd lagstiftning på de viktigaste områdena av den inre marknaden. Regeringen anser att kommissionens iakttagelser om tjänstedirektivet (bl.a. farhågorna beträffande principen om ursprungsland) och REACH-förordningen är helt riktiga. När REACH-förordningen behandlas är det viktigt att så snabbt som möjligt nå ett balanserat slutresultat med tanke på konkurrenskraften och hälso- och miljöskyddet.

Finland omfattar kommissionens syn att en bättre lagstiftning har gynnsamma effekter för den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och produktiviteten. Utom att en förenkling av lagstiftningen aktivt bör drivas på bör det också satsas mera på att ta fram marknadsbaserade lösningar som alternativ till lagstiftning. Kommissionens förslag till projekt är lovvärda. Konsekvensbedömningarna måste väga in ekonomiska, sociala och miljörelaterade effekter i lika delar.

Finland understryker att en adekvat nivå på sociala förmåner och modeller som medger att man kombinerar arbete och familjeliv är ett givet villkor för en fungerande arbetsmarknad som bygger på social integration.

I ställningstagandet erinras vidare att fler friska levnadsår är en avgörande fråga för ökad sysselsättning och att det inte bara handlar om hälsovårdstjänster. Hälsoaspekter bör vägas in i alla politikområden. Det är det mest kostnadseffektiva sättet att garantera fler friska levnadsår. Det gäller framför allt att beakta att arbetsförhållandena och arbetshälsan spelar en central roll för friska levnadsår.

Regeringen anser att det viktigaste är att alla nationella parter kopplas in på beslutsfattandet kring Lissabonprocessen. Men den noterar att kommissionens förslag inte är klart på alla punkter och att det återstår att bestämma hur reformen ska omsättas i praktiken. Särskilt stor är ovissheten om hur den öppna samordningsmetoden ska reformeras. Det är viktigt att bedöma vilken roll vissa relevanta delar av den öppna samordningsprocessen i förlängningen ska ha i Lissabonstrategin.