Motivering
Social- och hälsovårdsutskottet har behandlat
regeringens årsberättelse utifrån de
uttalanden som riksdagen godkänt på förslag
av utskottet. Samtliga 20 uttalandena hänför sig
till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Berättelsen
ger anledning till följande kommentarer.
Uttalanden som kan strykas
Utskottet anser att de åtgärder som vidtagits
med anledning av följande uttalanden har varit tillräckliga
eller att uttalandena i övrigt inte längre är
aktuella. De kan alltså strykas i berättelsen.
-
Effektivisering av arbetet
vid besvärsnämnden för social trygghet
och förbättring av rättssäkerheten
för dem som söker ändring,
RP 58/2008
rd, uttalande 1.
-
Utveckling av partiell sjukdagpenning,
RP 62/2009
rd.
Uttalanden som ska stå kvar
De övriga uttalandena som godkänts på förslag från
social- och hälsovårdsutskottet behövs
fortfarande och bör stå kvar i berättelsen.
Regeringen anser att inte heller följande uttalanden ger anledning
till några vidare åtgärder. Utskottet är av
annan åsikt och anför följande i fråga
om dem:
Riksdagen förutsatte att regeringen vidtar åtgärder
för att höja grunddagpenningen inom utkomstskyddet
för arbetslösa och ändra beskattningen
så att arbetslösa som lever på grunddagpenning
ska behöva ta till utkomststöd bara i undantagsfall.
I sitt svar hänvisar regeringen bland annat till skattelättnader
för personer som lever på grundtrygghet och personer
med små förvärvsinkomster och framhåller
att grunddagpenningen höjdes vid ingången av 2012.
Utskottet anser att det fortfarande måste följas
upp hur utkomststödet räcker till och behovet
av stödet utvecklats efter att dagpenningen har höjts.
Riksdagen förutsatte att regeringen utreder hur situationen
för dem som får utkomststöd kan förbättras.
Utskottet hänvisar också till sitt utlåtande
om den förra årsberättelsen (ShUU
13/2013 rd). Dessutom anser utskottet fortfarande
att man först efter att social- och hälsovårdsministeriets
arbetsgrupp för en reform av utkomststödet är
klar med sitt arbete (frist 30.10.2014) kan bedöma om uttalandet
ska strykas.
-
Rehabilitering som ordnas
av Folkpensionsanstalten, RP 3/2005 rd,
uttalande.
Dessutom förutsatte riksdagen att regeringen följer
upp och utvärderar riktigheten och rättvisheten
i beslut om medicinsk rehabilitering för personer med funktionsnedsättning.
Regeringen menar att uttalandet inte längre ger anledning
till åtgärder. Däremot menar utskottet
att det fortfarande finns orsak att med stöd av uttalande
2 följa upp hur lagstiftningen utfaller, hur reglerna fungerar
och om besluten är korrekta.
Riksdagen förutsatte att regeringen bevakar att skol-
och studerandehälsovården utfaller enligt syftena
med reformen, särskilt när det gäller
studerande inom yrkesutbildningen, och utvärderar om lagstiftningen
behöver ändras. Riksdagen har godkänt
regeringens proposition om en lag om elev- och studerandevård
och lagen träder i kraft den 1 augusti 2014. Social- och
hälsovårdsministeriet har dessutom tillsatt en
arbetsgrupp för utveckling av studerandehälsovården.
Den har till uppgift att lägga fram förslag i
synnerhet om bättre studerandehälsovård
för studerande inom yrkesutbildningen. Arbetsgruppen lämnade
sitt betänkande den 23 maj 2014 (STM 2914:10). Utskottet
anser att uttalandet bör följas upp ytterligare.
-
Effektivisering av arbetet
vid besvärsnämnden för social trygghet
och förbättring av rättssäkerheten
för dem som söker ändring, RP 58/2008
rd, uttalande 2.
Utskottet ser mycket positivt på att handläggningstiderna
vid besvärsnämnden för social trygghet
har kunnat förkortas genom personalökningar och
målmedvetna utvecklingsinsatser. År 2009 var den
genomsnittliga handläggningstiden 17 månader och
2013 var genomsnittet nere i 8 månader. Handläggningstiderna
har halverats sedan de var som längst. På sikt är
målet en genomsnittlig handläggningstid på mindre än
6 månader. Uttalande 1 kan följaktligen strykas.
I uttalande två förutsätter regeringen
att behovet att överklaga socialförsäkringsärenden
reduceras bland annat genom att besluten motiveras bättre.
Detta bör fortfarande följas upp. Än
så länge har regeringen inte lämnat någon
propositionen om frågan till riksdagen.
Riksdagen förutsatte att regeringen följer
upp hur reformen verkställs och vilka effekter den har
och utifrån uppföljningen bedömer lagstiftningens
funktion och kostnadskonsekvenser i sin helhet samt eventuella behov
av preciseringar. I årsberättelsen refererar regeringen
till konsekvensutredningar av reformen. Social- och hälsovårdsministeriet
har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utreda möjligheterna
att revidera speciallagstiftningen om personer med funktionsnedsättning.
Mandattiden går ut i slutet av året. Utskottet
anser att en strykning av uttalandet kan tas upp till behandling
först när arbetsgruppen slutfört sitt
uppdrag.
Riksdagen förutsatte att man under försökstiden bevakar
om inkomstgränsen 600 euro och maximitiden två år
för att låta pensionen vila är lämpliga
och under den fortsatta beredningen av lagstiftning bedömer
om de behöver ändras. Regeringen påpekar
att giltighetstiden för den temporära lagen har
förlängts till och med 2016 eftersom stora ändringar
i arbetspensionslagarna beräknas träda i kraft
den 1 januari 2017. I sitt betänkande ansåg utskottet
det motiverat att förlänga giltighetstiden, bland
annat eftersom det ger mer information om hur bestämmelserna fungerar
och lagen påverkar sysselsättningen. Utifrån
dessa erfarenheter kan man ta ställning till vad en permanent
lag ska innehålla. Utskottet anser det relevant att det
fortfarande följs upp hur lagstiftningen fungerar.