Regeringen föreslår att konkurrenslagen (948/2011) kompletteras. Kontrollen och tillsynen över företagsförvärv inom social- och hälsoområdet intensifieras tillfälligt innan reformen av social- och hälsovården (nedan kallad vård- och landskapsreformen) träder i kraft. Konkurrenslagen får en ny paragraf. Den föreskriver bland annat att bestämmelserna om tillsyn över företagsförvärv tillämpas, oberoende av de omsättningsgränser, på alla företagsförvärv där minst en av parterna i företagsförvärvet för sina kunder producerar social- eller hälsotjänster alternativt laboratorietjänster eller diagnostiska avbildningstjänster i anslutning till hälsotjänster i Finland. Propositionen innebär inga utvidgade befogenheter att intervenera vid eller förbjuda företagsförvärv. 

Centralisering har varit en tydlig trend bland företagen inom social- och hälsoområdet på 2000-talet, visar en rapport från Konkurrens- och konsumentverket. Det finns många faktorer som medverkar till marknadskoncentrationen, både nationella och internationella trender. Centraliseringstrenden antas fortgå. 

Det är enligt utskottet viktigt att företagsförvärv inom social- och hälsovårdsområdet innan vård- och landskapsreformen träder i kraft kan granskas av Konkurrens- och konsumentverket. Med utvidgad anmälningsplikt går det att oberoende av de omsättningsgränser intervenera vid företagsförvärv inom social- och hälsoområdet. Det i sin tur medverkar till bättre marknadsfunktion, vilket är ett villkor för den kommande reformen. 

Utskottet menar att det förenklade anmälningsförfarandet är befogat med avseende på den föreslagna verkställighetsmodellen. Det är viktigt att de nya bestämmelserna ger upphov till så små kostnader som möjligt och att anmälningsförfarandet inte blir för tungrott för företagen. De små företagen är många inom social- och hälsovårdsområdet och anmälningsplikten har avgränsats så att den inte gäller de minsta företagen. Därmed berörs ungefär tio procent av företagen av anmälningsplikten. På så sätt kommer de mindre företagen undan den administrativa bördan. Också företagsförvärv där stora företag köper upp små är undantagna anmälningsplikten. Den typen av företagsförvärv kan dock spela en avgörande roll för marknadsutvecklingen och de eftersträvade konkurrenseffekterna, menar utskottet. 

Anmälningsplikten i sig hindrar inte marknadskoncentration eller osunda fenomen i konkurrensens kölvatten. Därför finns det anledning att vid beredningen av valfrihetsbestämmelserna i vård- och landskapsreformen göra en bedömning av om de föreslagna reglerna är adekvata i ett tillsynsperspektiv eller om det behövs andra lagstiftningsmedel för att stödja framväxten av en fungerande marknad. I efterskott är det svårt att rätta till koncentration som är till skada för marknadsfunktionen, och tillräckligt omfattande åtgärder måste därför vidtas redan i förväg. 

Vidare anser utskottet det viktigt att lagen tillåter tillräckligt lång handläggningstid för anmälningarna och att man vid verkställigheten ser till att det finns nödvändiga resurser. 

Utskottet föreslår att lagen ändras eftersom propositionen med förslag till lag om produktion av social- och hälsotjänster (RP 52/2017 rd) fortfarande behandlas i riksdagen och regeringen vid sina överläggningar den 5 juli 2017 bestämde att vård- och landskapsreformen ska träda i kraft den 1 januari 2020. 

Utskottets ändringsförslag

22 a §. Tillämpningsområde i fråga om social-och hälsotjänster 

I detaljmotiven till 22 a § 1 mom. definieras företag som producerar social- och hälsotjänster på samma sätt som i 3 § i förslaget till lag om produktion av social- och hälsotjänster (RP 52/2017 rd). I förslaget avgränsas tillämpningsområdet i överensstämmelse med 2 § i det lagförslaget. I och med att lagförslaget anknyter till vård- och landskapsreformen och därför ännu inte har trätt i kraft, måste definitionen i dagsläget följa gällande lagstiftning. Avgränsningen bör ingå i lagen eftersom definitionen har samband med vilka företag ändringen av konkurrenslagen ska tillämpas på. Utskottet föreslår att 22 a § 1 mom. preciseras på följande sätt: 

Vidare anser utskottet att 22 a § 2 mom. 2 punkten eller motiven till punkten bör preciseras för att det inte ska uppstå oklarhet kring vad som avses med att bedriva verksamhet i namn av ett företag eller en företagsgrupp. Annars kan det hända att målen med bestämmelserna kan kringgås med hjälp av undantaget. 

Ikraftträdandebestämmelsen 

Fristen för tillämpningen är kopplad till den tidpunkt när vård- och landskapsreformen träder i kraft. Regeringen har skjutit upp tidpunkten med ett år. Följaktligen föreslår utskottet att lagen ska tillämpas på företagsförvärv som har genomförts den dag då lagen träder i kraft eller därefter, men dock före den 1 januari 2020.