Motivering

Social- och hälsovårdsutskottet har behandlat berättelsen utifrån de uttalanden som riksdagen godkänt på förslag av utskottet. Ett av dem hör till inrikesministeriets, två till finansministeriets och ett till arbetsministeriets förvaltningsområde. Alla andra, sammanlagt 26 uttalanden, hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Utskottet har vissa anmärkningar att anföra mot berättelsen.

Uttalanden som kan strykas

Utskottet anser att de åtgärder som vidtagits med anledning av följande uttalanden har varit tillräckliga eller att de i övrigt inte längre är aktuella. Därmed kan de strykas i berättelsen.

• Utkomststöd RP 134/2000 rd
• Ändring av grunderna för dagvårdsavgiften RP 188/2001 rd
• Arbetslöshetspension RP 45/2002 rd
• Servicesedel RP 74/2003 rd
• Justering av skatten på alkoholdrycker RP 232/2006 rd

Uttalanden som ska stå kvar

De övriga uttalandena som godkänts på förslag från social- och hälsovårdsutskottet är fortfarande behövliga och bör stå kvar i berättelsen.

Regeringen anser att följande uttalanden inte ger anledning till några vidare åtgärder. Utskottet är av annan åsikt och anför följande i fråga om dem:

- Lagen om utkomstskydd för arbetslösa (RP 115/2002 rd)

Regeringen anser att de uttalande som riksdagen godkände i samband med reformen av lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte längre ger anledning till några åtgärder. I uttalandena krävde riksdagen bl.a. att regeringen utreder möjligheterna att dels utvidga rätten till tilläggsdagar, dels slopa behövsprövningen vid arbetsmarknadsstöd. Den kommitté som tillsatts för att se över vår sociala trygghet ska bl.a. undersöka vilken sammantagen effekt utkomstskyddet för arbetslösa och den övriga inkomsttryggheten samt beskattningen genererar. I det sammanhanget blir det också enligt regeringen aktuellt att titta på behovsprövningen i anknytning till arbetsmarknadsstödet. Uttalandena kan därför ännu inte strykas, menar utskottet.

- Ersättningsskydd för krigsinvalider (RP 150/2002 rd)

Riksdagen förutsatte att regeringen utreder möjligheterna att i snabb takt sänka eller helt slopa den invaliditetsgrad som är förutsättningen för att ersättning ska betalas för sådan öppenvård som med stöd av socialvårdslagen och folkhälsolagen ordnas för krigsinvalider. Den invaliditetsgrad som krävs för ersättning har efter det sänkts från 30 till 25 procent genom en lag som trädde i kraft den 1 januari 2003 och till 20 procent genom en lag som trädde i kraft den 1 januari 2005. Alla krigsinvalider med en invaliditetsgrad om minst 20 procent har från ingången av 2007 haft möjlighet till periodisk institutionsvård enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst, och den 1 januari 2008 sänktes gränsen för ersättningsbar institutionsvård till 25 procent. Regeringen har utrett om gränsen för ersättning för öppenvårdstjänster kunde sänkas ytterligare och kommit till att de disponibla anslagen inte tillåter det. Därför menar regeringen att ärendet inte längre ger anledning till åtgärder. Utskottet anser för sin del att regeringen bör fortsätta arbeta för att nå målen och att uttalandet därför måste stå kvar.

- Revidering av det kommunala och det statliga pensionssystemet (RP 45/2004 rd och RP 46/2004 rd)

Regeringen anser att uttalandena om bevakning av pensionsnormeringens effekter och av praxis med att bevilja invalidpension inte längre ger anledning till åtgärder. Enligt erhållen information ledde normeringen till att endast 3,79 procent av de StPL-pensioner som började betalas ut 2005 sänktes, alltså 142 stycken, medan resterande 96,21 procent inte påverkades alls. År 2006 avgick inom det kommunala pensionssystemet 950 personer med ålderspension före den egentliga pensionsåldern. I dessa fall har normeringen påverkat 512 personers pension (53,89 procent). Utskottet menar att regeringen fortsatt bör ge akt på hur pensionsnormeringen inom den offentliga sektorn inverkar på begynnande pensioner och rapportera om utfallet i sin åtgärdsberättelse. Uttalandena bör alltså inte strykas.

- Rehabilitering som ordnas av Folkpensionsanstalten (RP 3/2005 rd)

Riksdagen förutsatte att regeringen skapar entydiga regler för att säkerställa en flexibel och fortgående medicinsk rehabilitering för personer med grav funktionsnedsättning som fyllt 65 år. Dessutom förutsatte riksdagen att regeringen följer upp och utvärderar riktigheten och objektiviteten i beslut om rehabilitering enligt prövning. Regeringen menar att uttalandena inte ger anledning till vidare åtgärder. De efterlysta reglerna har utarbetats och lagstiftningen bevakats såsom riksdagen krävt. Utskottet anser emellertid att det fortfarande förekommer problem i rehabiliteringen för personer över 65 år och att regeringen därför fortsatt ska ge akt på hur reglerna fungerar och om besluten är korrekta.

- Justering av sjukförsäkringsavgifter och sjukförsäkringspremier (RP 68/2005 rd och RP 129/2005 rd)

När riksdagen godkände reformen av finansieringen av sjukförsäkringen förutsatte den att det noga följs upp vilken press på avgifts- och premiehöjningar det uppkommer efter 2006 och att det utifrån uppföljningen bedöms vilka ändringar det kan behövas i det finansiella ansvaret när kommande avgifter och premier fastställs. Utskottet konstaterar att tack vare de ökade arbetsinkomsterna och den måttfulla utgiftsutvecklingen har såväl sjukvårdspremien som arbetsgivares sjukförsäkringspremie och arbetstagares och företagares dagpenningspremie kunnat sänkas 2007 och 2008. Men trots det gäller det att under en längre tid ge akt på pressen att höja avgifterna och premierna, eftersom en återhållsam avgiftsutveckling är möjlig bara om ekonomin fortsätter att utvecklas gynnsamt. Därför bör uttalandet inte strykas.