TALMANSKONFERENSENS FÖRSLAG 1/2002 rd
TKF 1/2002 rd - Talmanskonferensen
Granskad version 2.0
Talmanskonferensens förslag till instruktion för
Folkpensionsanstaltens fullmäktige
FÖRSLAGETS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Talmanskonferensen föreslår en ny instruktion för
Folkpensionsanstaltens fullmäktige. Den ersätter
den nuvarande instruktionen från 1938.
Den nya instruktionen motsvarar i sak i allt väsentligt
den gällande instruktionen, men en del punkter har ändrats
för att motsvara lagen om Folkpensionsanstalten, som trädde
i kraft den 1 januari 2002. Dessutom har grunderna för
fullmäktiges arvode setts över för att
arvodet bättre skall motsvara arvodena för de övriga
organ riksdagen utser. Vissa verksamhetsrutiner ses över
och samtidigt tas i instruktionen in bestämmelser om förfaranden
som redan nu gällt i praktiken.
Instruktionen för fullmäktige är
avsedd att träda i kraft så snart som möjligt
sedan riksdagen godkänt den.
ALLMÄN MOTIVERING
1 Lagstiftning
De grundläggande bestämmelserna om val av fullmäktige
och deras uppgifter ingick tidigare i folkpensionslagen ().
Bestämmelserna omarbetades delvis och togs in i den nya
lagen om Folkpensionsanstalten (),
som trädde i kraft den 1 januari 2002. Genom lagen förnyades
Folkpensionsanstaltens förvaltning och det bestämdes
bl.a. att fullmäktige skall förordna styrelseledamöterna,
som företrädesvis representerar utomstående
instanser, för tre år i sänder. Närmare
bestämmelser om fullmäktiges uppgifter finns i
instruktionen för folkpensionsanstaltens fullmäktige
(). Den gällande instruktionen
motsvarar inte lagändringen fullt ut.
Enligt 4 § lagen om Folkpensionsanstalten väljer
riksdagen tolv fullmäktige och en suppleant för
var och en av dem samt antar en instruktion för fullmäktige.
Fullmäktige tillsätts under valperiodens första
riksmöte för hela valperioden.
Fullmäktige skall enligt 5 § lagen
om Folkpensionsanstalten 1) övervaka Folkpensionsanstaltens
förvaltning och verksamhet med beaktande bland annat av
kvaliteten på anstaltens tjänster och tillgången
till dem, 2) förordna styrelseledamöterna och
fastställa dessas arvode, 3) fastställa anstaltens
arbetsordning, i vilken meddelas närmare bestämmelser
om förvaltning och om behandlingen av ärenden,
4) utse behövligt antal revisorer och revisorssuppleanter,
av vilka minst två revisorer och revisorssuppleanter skall vara
av Centralhandelskammaren godkända revisorer eller revisorer
som har avlagt examen för revisorer inom den offentliga
förvaltningen och ekonomin, samt fastställa en
instruktion för dem, 5) på framställning
av styrelsen fastställa grunderna för anstaltens
bokslut, 6) fastställa anstaltens bokslut och besluta om
beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen, samt 7) årligen
avge en berättelse över sin verksamhet till riksdagen.
Den gällande instruktionen för folkpensionsanstaltens
fullmäktige är från 1938 och har ändrats
fem gånger, 1945, 1949, 1961, 1974 och 1995. Den senaste ändringen
1995 innebar att bestämmelserna om fullmäktiges
uppgifter och sammanträden och om en fullmäktigs
avgång reviderades genom riksdagens beslut om ändring av
instruktionen för folkpensionsanstaltens fullmäktige
(). Samtidigt sågs
bestämmelserna om fullmäktiges arvode över
och en ny bestämmelse om ett arbetsutskott lades till.
Instruktionen har bestämmelser för hur fullmäktige
konstituerar sig, för tågordningen vid sammanträdena
och hur fullmäktige fattar beslut. Bestämmelserna
om fullmäktiges uppgifter kompletterar de bestämmelser
som tidigare ingick i folkpensionslagen men som numera finns i lagen
om Folkpensionsanstalten. Enligt instruktionens 3 § skall
fullmäktige vid behov genom fullmäktige eller
revisorer som de förordnat granska folkpensionsanstaltens
ekonomi och förvaltning, fastställa arvodet för
revisorerna för folkpensionsanstalten och grunderna för
ersättande av deras resekostnader, avfordra folkpensionsanstaltens
styrelse förklaring i anledning av anmärkningar,
som måhända framställts av revisorerna,
samt även rörande andra omständigheter,
som kunna påkalla förklaring samt skrida till nödiga åtgärder
för väckande av åtal, där medlem
i styrelsen eller förstärkta styrelsen gjort sig skyldig
till tjänstefel.
I instruktionen bestäms också om fullmäktiges
arvode och en fullmäktigeledamots avgång, om fullmäktiges
sekreterare, sammanträdesprotokoll, undertecknande av handlingar
samt fullmäktiges utgifter.
2 Målsättning och innehållet i huvuddrag
I och med att lagen om Folkpensionsanstalten trädde
i kraft den 1 januari 2002 måste instruktionen för
fullmäktige ses över för att den skall motsvara
lagen. Eftersom den nuvarande instruktionen är från
1938 är den såväl språkligt som
lagtekniskt föråldrad. Det är därför
motiverat att skriva om hela instruktionen.
Samtidigt har det uppstått ett behov av att harmonisera
arvodesgrunderna med arvodena och arvodesgrunderna för
andra organ som riksdagen utser. När instruktionen för
riksdagens bankfullmäktige ()
och instruktionen för statsrevisorerna ()
reviderades ändrades också betalningsgrunderna
för arvodena. Med tanke på grundlagen och riksdagens
arbetsordning () är
det också skäl att se över en del förfaranden
enligt den gällande instruktionen och lägga till
bestämmelser om förfaranden som redan nu tillämpas
i praktiken.
Bestämmelserna om grunderna för en fullmäktigeledamots
avgång stryks i den nya instruktionen. Fullmäktige
ansvarar för övervakningen av Folkpensionsanstaltens
hela förvaltning och verksamhet. Det innebär bl.a.
att förordna styrelseledamöterna och fastställa
deras arvode, fastställa anstaltens bokslut och besluta om
beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen. Fullmäktiguppdraget är
förknippat med ett stort förtroende, som bör
bestå under hela mandattiden. Det kan därför
fortfarande anses motiverat att stadga om grunderna för
när fullmäktiguppdraget upphör. Men bestämmelserna
om en fullmäktigeledamots avgång är av
den arten att de måste ges på lagnivå.
Följaktligen föreslås i instruktionen
inga regler för en fullmäktigs avgång,
utan det krävs en särskild undersökning
av vad bestämmelserna skall innehålla och vilken deras
rätta plats är.
3 Förslagets verkningar
Förslaget får en del ekonomiska konsekvenser då grunderna
för fullmäktigearvodet föreslås
bli ändrade. Årsarvodet per fullmäktigeledamot
stiger till 602 euro (ca 3 579 mk). Eftersom fullmäktigeledamöterna är
tolv till antalet, uppgår kostnaderna per år till
7 224 euro (ca 42 952 mk). Mötesarvodet stiger med 44 euro
(ca 262 mk) per fullmäktigeledamot, vilket genererar en
merkostnad på 6 336 euro (ca 37 672 mk) på årsnivå,
om man utgår från tolv sammanträden och tolv
fullmäktigeledamöter. Höjningen av ordförandearvodet
ger en merkostnad på 1 279 euro (ca 7 605 mk)
om året. Arvodet till vice ordföranden är
helt nytt och drar med sig kostnader på 900 euro (ca 5 351
mk) per år. Sammantaget ökar statens utgifter
till följd av förslaget med i runt tal 15 739
euro (93 580 mk) om året.
4 Beredningen av förslaget
Talmanskonferensens förslag till ny instruktion för
Folkpensionsanstaltens fullmäktige har tagits fram som
tjänsteuppdrag vid riksdagens centralkansli utifrån
ett förslag från fullmäktige.
DETALJMOTIVERING
Instruktion för Folkpensionsanstaltens fullmäktige
1 §. Mandattid.
Den nya bestämmelsen i 1 § anger
när fullmäktigeledamöternas mandattid börjar
och slutar. I 4 § lagen om Folkpensionsanstalten föreskrivs
om val av fullmäktige och om antagande av instruktion.
Enligt 2 mom. i samma paragraf tillsätts fullmäktige
under valperiodens första riksmöte för
hela valperioden. För tydlighetens föreslås
i instruktionen för fullmäktige en bestämmelse
om att ledamöternas mandattid börjar när
riksdagen har valt dem till uppdraget och slutar när valperioden
löper ut.
2 §. Konstituering.
I paragrafen ingår sakligt sett samma bestämmelse
om val av ordförande och vice ordförande för
fullmäktige och om sammankallande av det första
mötet som i den nuvarande instruktionen. Bestämmelsen
motsvarar 17 § i riksdagens arbetsordning om konstituering
av utskotten, där det i 5 mom. sägs att det som
bestäms om konstituering av riksdagens utskott tillämpas
vid konstituering av riksdagens övriga organ.
Vid val av ordförande och vice ordförande tillämpas
valstadgan för riksdagen (), om
inte fullmäktige enhälligt beslutar något
annat. Enligt 1 § i valstadgan tillämpas valstadgan bl.a.
vid val av utskott, kanslikommission och andra kollegiala organ
som väljs av riksdagen. Valstadgans 5 § föreskriver
att personval skall förrättas med slutna sedlar.
I paragrafen föreslås också en bestämmelse
om att riksdagen skall informeras om resultatet av valet.
Som i den gällande instruktionen kan fullmäktige
enligt 2 mom. utse ett arbetsutskott inom sig för att bereda
de ärenden som skall behandlas vid fullmäktiges
sammanträde. I praktiken har fem fullmäktige deltagit
i utskottet, som letts av fullmäktiges ordförande.
Nu skrivs det också ut i paragrafen att fullmäktiges
ordförande är ordförande i arbetsutskottet.
Det finns ingen anledning att nämna hur många
medlemmar arbetsutskottet har, utan fullmäktige bör
själva tillåtas avgöra frågan
utgående från den rådande situationen.
3 §. Uppgifter.
Paragrafen har en förteckning över fullmäktiges
uppgifter. De grundläggande bestämmelserna om
fullmäktiges uppgifter lyftes delvis omarbetade över
från folkpensionslagen till 5 § lagen
om Folkpensionsanstalten. Regleringen hade kompletterats med bestämmelser
i den nuvarande instruktionen. Den föreslagna nya paragrafen
stämmer överens med den gällande regleringen.
4 §. Sammanträden.
I paragrafen bestäms hur fullmäktige kallas
till sammanträde och vilket förfarandet är
om en fullmäktigeledamot eller ordföranden är
förhindrad att delta i ett sammanträde eller är
jävig att behandla en fråga. Bestämmelserna
om sammankallning motsvarar i sak den gällande instruktionen.
Enligt 1 mom. är det fullmäktiges ordförande
som kallar fullmäktige till sammanträde och sammanträde
skall alltid hållas om arbetsutskottet eller minst fyra
fullmäktigeledamöter eller Folkpensionsanstaltens styrelse
föreslår det. I den gällande instruktionen
nämns också Folkpensionsanstaltens förstärkta
styrelse, men detta organ stryks i och med att det har upphävts
genom lagen om Folkpensionsanstalten.
Enligt 2 mom. träder en suppleant i stället
för en fullmäktigeledamot, om denne är
jävig att behandla en fråga eller är
förhindrad att delta i ett sammanträde. Den nuvarande
instruktionen föreskriver samma förfarande om
en ledamot har avgått. På denna punkt föreslås
att suppleanten skall ersätta ledamoten tills fyllnadsval
förrättas i enlighet med 13 § i
valstadgan för riksdagen. Tydligheten kräver att
det av paragrafen framgår att en ny person skall väljas
i stället för en ledamot som avgått och
att suppleanten sitter kvar tills detta skett, men inte längre.
Om såväl ordföranden och vice ordföranden är
jäviga eller har förhinder fungerar enligt den gällande
instruktionen den till åren äldsta fullmäktigeledamoten
som ordförande under den tid hindret fortbestår.
På denna punkt är reglerna andra i den nya instruktionen.
Sammanträdespraxis för riksdagens utskott ändrades
genom riksdagens nya arbetsordning, som trädde i kraft den
1 mars 2000. Enligt arbetsordningens 17 § 4 mom.
väljs en tillfällig ordförande om ordföranden
och vice ordföranden är jäviga eller
har förhinder.
Riksdagsutskottens sammanträdespraxis har visat att
det är förnuftigare med tanke på behandlingen
av ärendena att låta organet självt välja sig
en ordförande i situationer av detta slag, eftersom det
då är möjligt att välja den
för uppdraget och situationen lämpligaste personen.
Inte heller fullmäktiges verksamhet motiverar att hålla
fast vid den gamla regleringen, som på förhand
bestämmer vem som skall vara ordförande. Därför
föreslås i 4 § 3 mom. en bestämmelse
lik 17 § i riksdagens arbetsordning att det väljs
en tillfällig ordförande för fullmäktige
om såväl ordföranden som vice ordföranden är
förhindrad att delta i ett sammanträde eller är
jävig att behandla ett ärende.
5 §. Beslutsfattande.
I paragrafen föreskrivs när ett fullmäktigsammanträde är
beslutfört. Bestämmelsen motsvarar 5 § i
den gällande instruktionen, som säger att det
krävs att minst åtta ledamöter är
närvarande för att fullmäktige skall vara
beslutföra. Som beslut gäller den mening som majoriteten
omfattar. Vid lika röstetal avgör ordförandens
röst, utom vid val då lotten avgör. Reglerna
motsvarar de regler som tillämpas i riksdagens fackutskott
och det finns ingen anledning att ändra på systemet.
6 §. Protokoll.
Alldeles som i den gällande instruktionen stadgas
i 6 § om protokoll för fullmäktiges
sammanträden och om justering av protokollet.
7 §. Funktionärer.
Enligt denna paragraf kan fullmäktige anta en sekreterare
och andra nödvändiga funktionärer, en
bestämmelse som också finns i den gällande
instruktionen. I 3 § lagen om Folkpensionsanstalten sägs
att anstaltens förvaltningsorgan är fullmäktige
och styrelsen. Eftersom fullmäktiges uppgift är
att övervaka anstaltens förvaltning och verksamhet, är
det befogat att de själva utser sekreteraren och de övriga
funktionärerna.
8 §. Undertecknande av handlingar.
I paragrafen finns liknande bestämmelser som i den
nuvarande instruktionen om undertecknande av expeditioner och andra
handlingar som utfärdas på fullmäktiges
vägnar.
9 §. Arvoden.
I 11 § i den gällande instruktionen
bestäms att en fullmäktigeledamot får
ett årligt arvode av Folkpensionsanstaltens medel. Arvodet är
en femtondedel av det årsarvode som för tillfället
betalas till en riksdagsman enligt lagen om riksdagsmannaarvode
(). Till ordföranden
betalas dessutom ett årligt arvode, som utgör
en fjärdedel av arvodet till en ledamot. Vidare betalas
till ledamöterna för varje sammanträde
i arvode en fjärdedel av månadsarvodet.
Det grundarvode ledamöterna får per år
uppgår till 3 900 euro (ca 23 188 mk). Om man lägger
till arvodena för 12 sammanträden kommer man till
4 872 euro (ca 28 968 mk) per ledamot. Årsarvodet till
ordföranden är 4 872 euro (ca 28 968
mk) plus sammanträdesarvoden.
När instruktionen för riksdagens bankfullmäktigeledamöter
och instruktionen för statsrevisorerna förnyades
2000 höjdes arvodena för såväl
bankfullmäktige som statsrevisorer genom att betalningsgrunderna ändrades.
Bankfullmäktigeledamöterna får med stöd
av 7 § i sin instruktion ett årsarvode som uppgår
till en trettondedel av det årsarvode med samtliga tidsbestämda höjningar
som enligt lagen betalas till riksdagsledamöterna. Dessutom
får de för varje sammanträde ett sammanträdesarvode
som uppgår till en tredjedel av månadsarvodet.
Ordföranden och vice ordföranden får
därtill ett årsarvode som för ordföranden är
hälften och för vice ordföranden en femtedel
av bankfullmäktigeledamöternas årsarvode.
Grundarvodet för en bankfullmäktigeledamot är
4 502 euro (ca 26 768 mk) om året.
Enligt 15 § i instruktionen för statsrevisorerna
får statsrevisorerna ett årsarvode som uppgår till
en sjättedel av riksdagsledamöternas lagfästa
arvode. Dessutom får ordföranden och vice ordföranden
ett årsarvode som är hälften respektive
en tredjedel av statsrevisorernas årsarvode. Statsrevisorerna
får inget särskilt sammanträdesarvode.
Därmed uppgår statsrevisorernas årsarvode
till 9 755 euro (ca 58 000 mk). Statsrevisorerna har numera en avgjort
större arbetsbörda än bankfullmäktigeledamöterna
och Folkpensionsanstaltens fullmäktige, om man går
efter antalet sammanträden. Statsrevisorerna har under
de senaste åren sammanträtt i genomsnitt 35 gånger årligen
och tecken tyder på att takten ökar. Dessutom
har revisorerna gjort ca 40 övervakningsbesök
på myndigheter, vilket ger inemot 80 möten årligen
i arbetets tecken.
Till följd av instruktionsreformerna får Folkpensionsanstaltens
fullmäktige ett lägre arvode än medlemmarna
i de två andra organen som riksdagen utser. För
att arvodespraxis skall bli enhetligt föreslås
att Folkpensionsanstaltens fullmäktige skall få ett årsarvode
som uppgår till en trettondedel av det lagfästa årsarvode
med samtliga tidsbestämda höjningar som betalas
till riksdagsledamöterna. Precis som för riksdagens bankfullmäktige är
det motiverat att låta också antalet sammanträden
påverka arvodesbeloppet. Det betyder att det sammantagna
arvodet fortfarande skulle bestå av ett grundarvode, som
delvis är beroende av arbetsbördan mätt
efter antalet sammanträden. I paragrafen nämns
också uttryckligen att riksdagsmannaarvodet med samtliga
tidsbestämda höjningar ligger till grund för arvodet.
Extraarvodet till ordföranden föreslås
bli höjt genom att ordföranden får grundarvodet
plus ett arvode som uppgår till hälften av fullmäktigarvodet,
alldeles som ordförandena i de två andra organen.
Enligt den gällande instruktionen för Folkpensionsanstaltens
fullmäktige har vice ordföranden inte fått
något extraarvode. För enhetlighetens skull och
med modell från instruktionen för bankfullmäktigeledamöterna
föreslås att vice ordföranden får
en femtedel av fullmäktiges årsarvode.
Om en fullmäktigeledamot under en månad inte
deltagit i ett enda av fullmäktiges sammanträden,
får han eller hon enligt 2 mom. inget arvode
får den månaden. När en suppleant har
deltagit i ett sammanträde, delas arvodet för
den månaden mellan fullmäktigen och suppleanten
i den proportion de deltagit i sammanträdena. Samma bestämmelse
ingår i 11 § i den gällande instruktionen.
Enligt 3 mom. betalas fullmäktigarvodet från början
av den månad då fullmäktigeledamoten valts
till sitt uppdrag till utgången av den månad då hans
eller hennes mandattid löper ut. Bestämmelsen
skrivs in i instruktionen för tydlighetens skull.
Fullmäktige och suppleanter får därtill
enligt 4 mom. för varje sammanträde som fullmäktige och
arbetsutskottet håller ett sammanträdesarvode
som uppgår till en tredjedel av månadsarvodet
enligt 1 mom. I dag är arvodet en fjärdedel av månadsarvodet.
Arbetsutskottet nämns i momentet av tydlighetsskäl.
I praktiken har sammanträdesarvode betalts också för
arbetsutskottets sammanträden.
De föreslagna ändringarna i arvoden till
Folkpensionsanstaltens fullmäktigeledamöter framgår
av tabellen:
|
Årsarvode för fullmäktigeledamöterna |
Extraarvode för ordföranden |
Extraarvode för vice ordföranden |
Sammanträdesarvode |
| För närvarande i euro |
3 900 |
972 |
- |
81 |
| Förslaget euro |
4 502 |
2 251 |
900 |
125 |
10 §. Övriga utgifter.
Enligt 11 § 2 mom. i den gällande
instruktionen beslutar fullmäktige om sekreterarens lön
och om andra utgifter. En likartad bestämmelse föreslås
i 10 § 1 mom. Eftersom fullmäktige har rätt
att anta en sekreterare, är det också skäl
att låta dem fatta beslut om lönen.
I 2 mom. föreskrivs att ersättning för
fullmäktiges resekostnader betalas enligt de grunder Folkpensionsanstalten
fastställt för resekostnadsersättningar.
Också dessa utgifter betalas givetvis av Folkpensionsanstaltens
medel.
_______________
11 §. Ikraftträdelsebestämmelsen.
Ikraftträdelsebestämmelsens 1 mom. innehåller
en sedvanlig passus om när instruktionen träder
i kraft. Instruktionen föreslås träda
i kraft så snart som möjligt sedan riksdagen godkänt
den. Instruktionens 9 § tillämpas dock
först fr.o.m. den 1 april 2003. Det innebär att
de nya arvodesgrunderna inte blir tillämpliga förrän
på arvodena till de fullmäktigledamöter
som väljs efter riksdagsvalet.
I 2 mom. sägs det att instruktionen för folkpensionsanstalten
fullmäktige, godkänd den 24 mars 1938, jämte ändringar
upphävs genom den nya instruktionen.
Med stöd av det ovan anförda
föreslår talmanskonferensen med stöd
av 6 § i riksdagens arbetsordning
att riksdagen godkänner följande instruktion
för Folkpensionsanstaltens fullmäktige:
Instruktion för Folkpensionsanstaltens
fullmäktige
Riksdagen har med stöd av 52 § 2 mom.
grundlagen och 4 § 1 mom. lagen om Folkpensionsanstalten
(731/2001) godkänt följande instruktion
för Folkpensionsanstaltens fullmäktige:
1 §
Mandattid
Fullmäktigeledamöternas mandattid börjar när
riksdagen har valt dem till uppdraget och slutar när valperioden
löper ut.
2 §
Konstituering
Fullmäktige väljer inom sig en ordförande och
en vice ordförande. Vid val av ordförande och
vice ordförande tillämpas valstadgan för riksdagen
(), om inte fullmäktige
enhälligt beslutar något annat. Riksdagen skall
informeras om resultatet av valet. Det första sammanträdet
sammankallas av den till åren äldsta fullmäktigeledamoten.
Han eller hon för ordet tills en ordförande har
valts.
Fullmäktige kan inom sig utse ett arbetsutskott för
att bereda de ärenden som skall behandlas vid deras sammanträden.
Fullmäktiges ordförande är ordförande
i arbetsutskottet.
3 §
Uppgifter
Förutom det som bestäms i lagen om Folkpensionsanstalten
() skall fullmäktige
1) vid behov genom fullmäktigeledamöter eller
revisorer som de förordnat granska Folkpensionsanstaltens
ekonomi och förvaltning;
2) fastställa arvodet för Folkpensionsanstaltens
revisorer och grunderna för resekostnadsersättningar;
3) begära förklaring av Folkpensionsanstaltens
styrelse med anledning av revisorernas anmärkningar och
i förekommande fall också om andra omständigheter;
samt
4) vidta åtgärder för väckande
av åtal när Folkpensionsanstaltens direktör
eller en styrelseledamot begått tjänstefel.
4 §
Sammanträden
Fullmäktige sammanträder på kallelse
av ordföranden. Sammanträde skall alltid hållas
om arbetsutskottet eller minst fyra fullmäktigeledamöter
eller Folkpensionsanstaltens styrelse föreslår
det.
Om en fullmäktigeledamot är jävig
att behandla ett ärende eller förhindrad att delta
i ett sammanträde, skall en suppleant kallas in. När en
fullmäktigeledamot avgår, ersätts han
eller hon av en suppleant tills fyllnadsval har förrättats
i enlighet med 13 § i valstadgan för riksdagen.
Om ordföranden och vice ordföranden är
jäviga att behandla ett ärende eller förhindrade
att delta i ett sammanträde, väljs en tillfällig
ordförande för fullmäktige. Vid valet
gäller det som föreskrivs om val av ordförande
i 2 §.
5 §
Beslutsfattande
Fullmäktiges sammanträde är beslutfört
med åtta ledamöter närvarande.
Besluten fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal
avgör ordförandens röst, utom vid val
då lotten avgör.
6 §
Protokoll
Över fullmäktiges och arbetsutskottets sammanträden
uppsätts protokoll. I protokollet antecknas vilka som varit
närvarande, de ärenden som behandlats och vilka
som deltagit i behandlingen av respektive ärende samt besluten
inklusive voteringar och avvikande meningar.
Protokollet justeras av ordföranden och en fullmäktigeledamot.
7 §
Funktionärer
Fullmäktige kan anta en sekreterare och andra
nödvändiga funktionärer.
8 §
Undertecknande av handlingar
Ordföranden och sekreteraren undertecknar expeditioner
och andra handlingar som utfärdas på fullmäktiges
vägnar.
9 §
Arvoden
Fullmäktige får av Folkpensionsanstaltens medel
ett årsarvode, som uppgår till en trettondedel
av det årsarvode med samtliga tidsbestämda höjningar
som betalas till riksdagsledamöterna enligt lagen om riksdagsmannaarvode ().
Ordföranden och vice ordföranden får
därtill ett årsarvode som för ordföranden är hälften
och för vice ordföranden en femtedel av fullmäktigeledamöternas årsarvode.
Varje månad utbetalas en tolftedel av årsarvodet.
Om en ledamot under en månad då fullmäktige
sammanträtt inte deltagit i ett enda sammanträde,
får han eller hon inte något arvode. När
en suppleant deltagit i ett sammanträde, delas arvodet
för den månaden mellan ledamoten och suppleanten
i den proportion de deltagit i sammanträdena.
Fullmäktigarvodet betalas ut från början
av den månad då ledamoten valts till sitt uppdrag till
utgången av den månad då hans eller hennes mandattid
löper ut.
Dessutom får ledamöterna och suppleanter ett sammanträdesarvode
för varje sammanträde som fullmäktige
och arbetsutskottet håller. Det uppgår till en
tredjedel av månadsarvodet enligt 1 mom.
10 §
Övriga utgifter
Fullmäktige beslutar om sekreterarens lön och
om andra utgifter.
Fullmäktige får ersättning för
sina resekostnader enligt de grunder för resekostnadsersättningar
som gäller vid Folkpensionsanstalten.
11 §
Ikraftträdande
Denna instruktion träder i kraft den 2002. Instruktionens
9 § tillämpas dock först från
och med den 1 april 2003.
Genom denna instruktion upphävs instruktionen för
folkpensionsanstaltens fullmäktige ()
godkänd den 24 mars 1938 jämte ändringar.
_______________
Helsingfors den 24 april 2002
Riitta Uosukainen
Riksdagens talman
Seppo Tiitinen
Riksdagens generalsekreterare