ALLMÄN MOTIVERING

1. Bakgrunden till förslaget

I förslaget till ändring av Finlands grundlag (VLF 3/2011 rd), som lämnades vilande våren 2011, föreslås det att medborgarnas rättigheter till medinflytande på statligt plan kompletteras med ett nytt system för medborgarinitiativ. I det syftet tas en ny bestämmelse om statliga medborgarinitiativ in i 53 § 3 mom. i grundlagen. Enligt den ska minst femtiotusen röstberättigade finska medborgare ha rätt, enligt vad som bestäms genom lag, att lägga fram initiativ för riksdagen om att en lag ska stiftas. Grundlagen ska föreskriva om de allmänna grunderna för initiativsystemet, alltså villkoren för initiativrätten och vad initiativen över huvud taget kan gälla. I lagen om medborgarinitiativ ska det finnas bestämmelser om hur initiativen väcks.

Den 1 oktober 2010 tillsatte justitieministeriet en arbetsgrupp som skulle bereda lagstiftning om medborgarinitiativ. Arbetsgruppen tog fram ett förslag till lag om medborgarinitiativ och förslag till behövliga ändringar i riksdagens arbetsordning (OMML 21/2011).

Enligt arbetsgruppens förslag ska ett initiativ kunna väckas av en eller flera röstberättigade finska medborgare. Initiativet ska innehålla ett lagförslag eller ett förslag att inleda lagberedning och en motivering till förslaget. Underskrifterna av dem som understöder initiativet, dvs. stödförklaringarna, ska samlas in på papper eller elektroniskt i ett datanät. Stödförklaringarna ska samlas in inom sex månader. Initiativet föreläggs riksdagen om villkoren för initiativrätten är uppfyllda. Riksdagen är skyldig att ta upp initiativet till behandling men har prövningsrätt i fråga om godkännandet av initiativet och eventuella ändringar i det.

Propositionen med förslag till lag om medborgarinitiativ och förslaget till bestämmelser om behandling av medborgarinitiativ i riksdagen bygger på förslaget av justitieministeriets arbetsgrupp och utlåtandena om det. Riksdagsbehandlingen av initiativ medför inte i sig något behov att ändra de nuvarande förfarandena eller införa nya procedurer för initiativen. Om initiativet innehåller ett lagförslag ska det behandlas enligt bestämmelserna om behandling av lagförslag, men om det är ett förslag om att inleda lagberedning blir det ett ärende som ska genomgå enda behandling.

Förslaget till riksdagens beslut om ändring av riksdagens arbetsordning anknyter till propositionen med förslag till lag om medborgarinitiativ, som ska lämnas till riksdagen.

2. De föreslagna ändringarna

2.1 Behandlingen i riksdagen

Principen är att medborgarinitiativ i huvuddrag ska behandlas enligt de förfaranden som föreskrivs i grundlagen och riksdagens arbetsordning (40/2000). Därför behövs det bara tekniska ändringar i arbetsordningen. De gäller anmälan av medborgarinitiativ, remiss till utskott, behandling i utskott och översättning.

Initiativen ska föreläggas riksdagen direkt. Företrädaren för den som väckt initiativet ska lämna initiativet till riksdagen när tillräckligt många stödförklaringar är insamlade och Befolkningsregistercentralen genom ett beslut har fastställt det antal godkända stödförklaringar som krävs. Stödförklaringarna ska inte lämnas till riksdagen, utan de blir kvar hos Befolkningsregistercentralen. Riksdagens utskott ska dock få veta vem undertecknarna är enligt 47 § 1 mom. i grundlagen om de vill. Initiativet förfaller om det inte har lämnats till riksdagen senast sex månader efter att Befolkningsregistercentralen fattade sitt beslut. Riksdagen är skyldig att ta upp initiativet till behandling, om villkoren för initiativrätten enligt grundlagen och lagen om medborgarinitiativ är uppfyllda. Initiativet ska beredas av ett utskott inför behandlingen i plenum.

Riksdagen ska besluta om godkännande av och eventuella ändringar i initiativen. Det finns inga tidsgränser för riksdagsbehandlingen. När det gäller den inbördes behandlingsordningen för riksdagsärenden ska medborgarinitiativ dock kunna jämställas med lagmotioner som undertecknats av minst hundra riksdagsledamöter. Sådana lagmotioner har de facto förtur i utskottsbehandlingen i förhållande till andra motioner av riksdagsledamöter (RP 60/2010 rd, s. 40—41). De som väckt ett initiativ ska inte ha rätt att återkalla det efter att det förelagts riksdagen. Enligt 49 § i grundlagen förfaller medborgarinitiativet om riksdagen inte har hunnit slutbehandla det under valperioden.

Initiativen kan utformas som lagförslag och ska då innehålla både motivering och lagtext. Men de kan också vara mer allmänt utformade och därmed bara innehålla ett motiverat förslag om att lagstiftande åtgärder ska vidtas. De som väcker initiativet kan välja vilken form de vill ha på det.

Behandlingsordningen i riksdagen beror på hur initiativet är utformat. Om initiativet innehåller ett lagförslag ska det behandlas enligt bestämmelserna om behandling av lagförslag, men om det är ett förslag om att inleda lagberedning blir det ett ärende som ska genomgå enda behandling. Om det krävs en omfattande fortsatt beredning för att lagförslaget ska kunna godkännas, kan riksdagen utifrån initiativet fatta ett beslut där den kräver att statsrådet tar fram en proposition i ärendet.

Ett och samma initiativ får inte gälla flera olika frågor. Ett initiativ bör gälla ett lagstiftningsärende, alltså förslag om att ändra eller upphäva en gällande lag eller stifta en helt ny lag. Initiativet kan lämnas antingen på finska eller svenska eller på båda språken. Innan det anmäls i riksdagen ska det översättas till finska eller svenska i riksdagens kansli.

2.2 Ändringarna i riksdagens arbetsordning

Enligt 19 § i arbetsordningen ska talmannen i plenum meddela de ärenden som lämnats till riksdagen för behandling. Det rör sig om propositioner, statsrådets skrivelser, redogörelser, meddelanden och berättelser samt förordningar och andra författningar och beslut på lägre nivå. Här föreslås det att medborgarinitiativ tas in som en ny ärendekategori.

I 32 § i arbetsordningen föreskrivs det vilka ärenden som ska beredas i utskott innan riksdagen kan besluta om dem i plenum. Här föreslås det att förteckningen kompletteras med medborgarinitiativ, som alltså i likhet med andra lagstiftningsinitiativ ska genomgå remissdebatt i plenum innan de behandlas i utskott. Efter remissdebatten beslutar riksdagen på förslag av talmanskonferensen till vilket utskott medborgarinitiativet ska remitteras. Enligt 3 mom. i paragrafen kan riksdagen samtidigt besluta att ett eller flera utskott ska lämna utlåtande till det utskott som bereder ärendet. Proceduren är alltså densamma som för riksdagsledamöternas motioner som remitteras till utskott. Men till skillnad från den första undertecknaren av en motion har den som väckt ett medborgarinitiativ inte rätt att presentera initiativet för riksdagen. Yttranderätten i plenum tillhör nämligen uteslutande ledamöterna och de personer vars yttranderätt särskilt föreskrivs i grundlagen.

Arbetsordningens 37 § föreskriver om utfrågning av sakkunniga i utskott. Paragrafen föreslås bli kompletterad med en särskild passus om att utskottet ska ge dem som väckt ett medborgarinitiativ tillfälle att bli hörda i utskottet när initiativet behandlas där. Även om det inte finns några särskilda bestämmelser är det naturligt att företrädarna för dem som väckt initiativet får framföra sina åsikter i ärendet när det behandlas i riksdagen. På grund av den begränsade yttranderätten är detta inte möjligt i plenum, så det faller sig naturligt att hörandet infaller under utskottsbehandlingen.

När riksdagsbehandlingen börjar får medborgarinitiativet som riksdagsdokument ett nummer som individualiserar det. Det föreslås här att medborgarinitiativ ska vara en typ av dokument som ska publiceras som riksdagshandlingar enligt arbetsordningens 71 § om publicering av riksdagshandlingar.

För tydlighetens skull föreslås 76 § i arbetsordningen bli kompletterad med att medborgarinitiativ som lämnats till riksdagen för behandling ska översättas till finska eller svenska beroende av på vilketdera språket de har lämnats. Riksdagens kansli ska se till att de blir översatta.

Hur förslaget har beretts

Förslaget har beretts som tjänsteuppdrag vid riksdagens kansli utifrån ett betänkande av arbetsgruppen för medborgarinitiativ tillsatt av justitieministeriet.

Ikraftträdande

Ändringarna avses träda i kraft den 1 mars 2012 samtidigt som lagen om ändringen av grundlagen (RP 60/2010 rd, VLF 3/2011 rd) och lagen om medborgarinitiativ.