PROMEMORIAUTRIKESMINISTERIET24.9.2025EU/556/2025STATSRÅDETS SKRIVELSE TILL RIKSDAGEN OM FRIHANDELSAVTALSFÖRHANDLINGARNA MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRENADE ARABEMIRATEN
1
Bakgrund
Europeiska unionens råd (EU) befullmäktigade 1989 Europeiska kommissionen att förhandla med Gulfstaterna (GCC) om ett regionalt frihandelsavtal eller bilaterala frihandelsavtal. År 2001 förnyades förhandlingsmandatet, men förhandlingarna avbröts 2008 och återupptogs 2024 när man vid toppmötet mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd den 16 oktober 2024 enades om att utveckla handels- och investeringsförbindelserna och sträva efter att få till stånd skräddarsydda avtal som stöder handel och investeringar. EU har erbjudit möjlighet att förhandla fram frihandelsavtal med sådana intresserade Gulfpartner som delar EU:s ambitiösa mål. Dessa avtal ska komplettera det nuvarande handels- och investeringspartnerskapet mellan EU och GCC samt målet för det mellanregionala frihandelsavtalet mellan EU och GCC. Den 10 april 2025 enades Europeiska kommissionen och Förenade arabemiraten om att inleda förhandlingar om ett regionalt handelsavtal. Rådet godkände förhandlingsdirektiven den 8 juli 2025. Samma förhandlingsdirektiv (9738/25+COR1+ADD1) omfattar både det regionala frihandelsavtalet och de bilaterala avtalen. Den första förhandlingsomgången fördes i juli och den andra i september.
Det är fråga om ett för EU ganska normalt handelsavtal som heltäckande behandlar handel och som i enlighet med EU:s handelsavtal på senare tid innehåller de mest moderna skyldigheterna. Genom skyldigheterna främjas internationella standarder och ekonomiska reformer som förbättrar företagens verksamhetsmiljö, varvid hållbar utveckling genomsyrar hela avtalet.
2
Förslagets syfte
EU strävar efter ett ambitiöst och modernt handelsavtal med Förenade arabemiraten. Syftet med avtalet är att skapa gemensamma regler för handeln mellan parterna och avlägsna onödiga handelshinder som försvårar handeln och medför tilläggskostnader för företagen samt att skapa samarbetsmekanismer för att underlätta handeln och behandla aktuella frågor. På allmän nivå följer avtalets innehåll i stor utsträckning EU:s handelsavtal på senare tid, även om detaljerna i avtalet återspeglar handelspartnernas inbördes förhållande.
Förenade arabemiraten är världens sjunde största oljeproducent och landets ekonomi är den näst största i regionen omedelbart efter Saudiarabien.
Förenade arabemiratens mål är att i enlighet med sina visioner utvecklas från ett regionalt till ett globalt centrum för handel, logistik och finansiering. För att uppnå detta strävar Förenade arabemiraten efter att ingå 30 bilaterala avtal om ekonomiskt partnerskap och handelspartnerskap. Avtal har redan undertecknats med bland annat Indien, Israel, Indonesien, Ukraina och senast med Eurasiska ekonomiska unionen.
EU strävar efter minst motsvarande handelsfördelar och handelsvillkor som Förenade arabemiraten har förbundit sig till med sina andra partner. Handelsavtalet mellan EU och Förenade arabemiraten är avsett att brett omfatta olika teman inom handel. Det innebär en liberalisering av handeln och skapar regler för handel med varor och tjänster, investeringar, offentlig upphandling samt immateriella rättigheter och innehåller omfattande bestämmelser om hållbar utveckling (miljö- och arbetslivsnormer) samt en i hög grad tillämplig, bindande mekanism för tvistlösning. När det gäller liberaliseringen av handeln syftar avtalet bl.a. till att sänka eller slopa tullar, minska krav som hänför sig till tjänstehandel eller investeringar och som diskriminerar utländska aktörer och till att förbättra de europeiska företagens tillträde till marknaden för offentlig upphandling i Förenade arabemiraten. Avtalet ska basera sig på Världshandelsorganisationens (World Trade Organization, WTO) bestämmelser och parternas åtaganden i WTO och vara mer långtgående än vad de är. Avsikten är också att genom avtalet skapa samarbetsmekanismer som underlättar samarbetet mellan EU och Förenade arabemiraten inom olika områden.
3
Förslagets huvudsakliga innehåll
Med avtalet eftersträvas ett av EU:s modernaste avtal. Det ska i enlighet med EU:s nuvarande modell för handelsavtal innehålla skyldigheter med avseende på handel med såväl varor som tjänster, investeringar, offentlig upphandling, immateriella rättigheter, konkurrenspolitik, statliga stöd, statsbolag, hållbar utveckling (bl.a. miljö- och arbetslivsnormer) samt en bindande mekanism för tvistlösning. Avtalet är också avsett att skapa ramar för samarbete inom olika områden. Genom avtalet inrättas en handelskommitté med specialkommittéer (exempelvis inom varuhandel eller hållbar utveckling) där genomförandet av avtalet samt frågor som gäller handel kan behandlas.
3.1
Varuhandel
Avtalet ska i likhet med EU:s tidigare frihandelsavtal innehålla bestämmelser om regler för varuhandeln. EU:s mål är att säkerställa en så fullständig liberalisering av varuhandeln som möjligt. Avtalet ska i praktiken täcka all varuhandel mellan parterna. Avtalet ska också innehålla bestämmelser som begränsar användningen av handelsbegränsande metoder såsom import- och exportrestriktioner, inbegripet import- och exportmonopol, import- och exportlicenser, avgifter och formaliteter samt metoder i fråga om transitering och tillfällig införsel av varor och reparerade varor.
3.2
Ursprungsregler
EU:s mål är enkla ursprungsregler som underlättar handeln och som beaktar EU:s intressen och EU:s sedvanliga praxis för ursprungsregler.
3.3
Underlättande av tullförfaranden och handelsprocedurer samt ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor
EU:s mål är att avtalet ska upprätta ett starkt tullsamarbete mellan parternas tullmyndigheter för att säkerställa en korrekt tillämpning och efterlevnad av tullagstiftningen, för en transparent och förutsägbar handelsmiljö. Målet är att effektivisera riskhanteringen och säkerställa en effektiv tullövervakning genom utbyte av information om tullfrågor. Avtalet ska innehålla ett protokoll om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor. Målet är att avtalet ska innehålla bestämmelser som underlättar lagenlig handel. Genom dem förbättras tullpraxis som t.ex. rör klarering av varor. Avtalet ska bidra till att både förenkla tullförfarandena och säkerställa att dessa efterlevs korrekt i enlighet med internationella konventioner och standarder för underlättande av tullförfaranden och handelsprocedurer, bland annat de som utarbetats av WTO och Världstullorganisationen.
3.4
Handelspolitiska skyddsinstrument
De föreslagna bestämmelserna om handelspolitiska skyddsåtgärder i avtalet motsvarar i stor utsträckning de regler som i allmänhet överenskommits i EU:s frihandelsavtal och som grundar sig på WTO:s avtal om antidumpning, avtal om subventioner och utjämningsåtgärder samt avtal om skyddsåtgärder. Avtalet ska också innehålla bestämmelser som går längre än WTO-reglerna när det gäller transparens och parternas rätt till försvar. Dessutom ska avtalet innehålla en bestämmelse om allmänt intresse och lägre tull vid antidumpnings- och utjämningstullutredningar. När ett allmänt intresse övervägs ska hänsyn tas till den inhemska industrins, importörernas, användarnas och konsumenternas intressen, utifrån vilka det ska avgöras om det ligger i det allmänna intresset att vidta åtgärder. Enligt regeln om lägre tull ska antidumpnings- och utjämningstullar fastställas i enlighet med den lägsta skade- eller dumpningsmarginalen eller skade- eller utjämningstullmarginalen beroende på vilken av dem som är lägre.
Parterna ska också sträva efter att i avtalet ta med en bilateral skyddsåtgärd som gör det möjligt att tillfälligt avbryta preferenser i fall där en betydande och plötslig ökning av importen vållar den inhemska industrin skada.
3.5
Sanitära och fytosanitära åtgärder
Syftet med avtalet är att underlätta handeln med produkter av animaliskt och vegetabiliskt ursprung mellan EU och Förenade arabemiraten. Utgångspunkten för förhandlingarna är principerna i WTO:s avtal om sanitära och fytosanitära åtgärder, och i förhandlingarna strävas efter regler som går längre än WTO:s avtal. Förhandlingarna syftar till en minimering av negativa handelskonsekvenser av sanitära och fytosanitära åtgärder genom bättre samarbete mellan parternas myndigheter, dock med beaktande av parternas rätt att bedöma och hantera risker samt skydda människors, djurs och växters hälsa. EU strävar bland annat efter att EU ska identifieras som en helhet när det gäller importkrav, inklusive påskyndade förfaranden för ansökningar om marknadstillträde, med beaktande av EU:s harmoniserade hälso- och växtskyddspolitik.
3.6
Teknisk reglering av industriprodukter
Syftet med avtalet är att i fråga om teknisk reglering av industriprodukter (tekniska bestämmelser, standarder och förfaranden för bedömning av överensstämmelse med kraven) uppnå mer långtgående åtaganden än vad som följer av WTO:s avtal om tekniska handelshinder för att underlätta parternas tillträde till varandras marknader. Målet är bl.a. att öka transparensen och främja god regleringspraxis, att öka godkännandet av internationella standarder och att strömlinjeforma testnings- och certifieringskrav.
3.7
Handel med tjänster samt investeringar
EU har som mål ett högklassigt och när det gäller marknadstillträde ambitiöst avtal. Avsikten med avtalet är att stabilisera handels- och investeringsmiljön genom att avtala om skyldigheter att bl.a. minska ogrundad diskriminering av utländska aktörer och vissa kvantitativa begränsningar (t.ex. begränsningar av utländskt innehav i företag). Avtalet ska gälla gränsöverskridande tjänster (t.ex. konsulttjänster, it-tjänster, transporttjänster), investeringar inom service, primärproduktion och industriell produktion samt tillfällig inresa för personer i samband med företagsverksamhet. Avtalet ska inte innehålla bestämmelser om investeringsskydd.
3.8
Kapitalrörelser, betalningar och överföringar samt temporära skyddsåtgärder
Avsikten är att avtalet ska innehålla de sedvanliga bestämmelser om kapitalrörelser som ingår i EU:s handelsavtal samt undantag om fri rörlighet för kapital inom de områden som omfattas av avtalet.
3.9
Digital handel
När det gäller digital handel är EU:s mål ett ambitiöst avtal som ger företag och konsumenter rättssäkerhet och avlägsnar ogrundade handelshinder. Vid förhandlingarna behandlas ingående frågor i anslutning till digital handel, såsom elektroniska underskrifter, tullfrihet för elektroniska leveranser, gränsöverskridande dataflöden samt förbud mot krav på att avslöja källkod.
3.10
Energi och råvaror
Genom avtalet strävar EU efter att förbättra de investeringar som främjar energiomställningen samt handelsvillkoren. EU:s mål är att förbättra marknadstillträdet och öppenheten genom att säkerställa jämlikt och icke-diskriminerande tillträde till produktionskedjorna för de viktigaste råvarorna och energin och till energiöverföringsnäten på ett hållbart sätt. Avtalet är avsett att omfatta också samarbete till exempel inom forskning, utveckling och innovation samt samarbete kring standarder, tekniska föreskrifter och överensstämmelse med krav.
3.11
Offentlig upphandling
EU:s mål är att i avtalet inkludera bestämmelser om transparens och upphandlingsförfaranden i enlighet med WTO:s GPA-avtal om offentlig upphandling. Genom avtalet strävas efter öppnande av marknaden för offentlig upphandling på alla förvaltningsnivåer inbegripet central-, regional- och lokalförvaltning, inom specialområden samt i fråga om statsägda företag. Hittills har Förenade arabemiraten inte öppnat sin upphandlingsmarknad för EU-aktörer och har inte anslutit sig till flera av WTO:s centrala GPA-avtal.
3.12
Konkurrenspolitik, statligt stöd och statsägda företag
EU:s mål är att säkerställa en jämbördig verksamhetsmiljö för europeiska företag på marknaden i Förenade arabemiraten. Strävan är att inkludera i avtalet bestämmelser om verkställande av konkurrensregler när det gäller konkurrensbegränsande förfaranden och övervakning av företagskoncentration. EU strävar efter att bindande bestämmelser om statliga stöd som går längre än WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder och som är förenliga med EU-lagstiftningen tas med i avtalet. Syftet med avtalet är också att säkerställa att statligt ägda bolag eller bolag med särskilda rättigheter eller privilegier inte snedvrider konkurrensen eller skapar hinder för handel eller investeringar.
3.13
Immateriella rättigheter
EU:s mål är ett så starkt skydd som möjligt för immateriella rättigheter i frihandelsavtalet. I avsnittet om immateriella rättigheter i avtalet kompletteras och preciseras parternas rättigheter och skyldigheter enligt TRIPS-avtalet (avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrättigheter) och andra internationella avtal om immateriella rättigheter. Avsnittet innehåller sedvanliga bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter, varumärken, formgivningsskydd, geografiska beteckningar, patent, skydd för opublicerad information, växtsorter samt verkställighet av immateriella rättigheter och gränsåtgärder som gäller dessa. Målet är att förbättra regleringsmiljön och på så sätt också främja forskning, utveckling och innovationer. Avsikten är att till avtalet bifoga förteckningar över geografiska beteckningar för EU:s och Förenade arabemiratens produkter.
3.14
Handel och hållbar utveckling
Avsnittet om hållbar utveckling i avtalet ska omfatta bestämmelser som syftar till att stärka parternas fullgörande av internationella åtaganden som gäller handel och arbetslivsnormer, jämställdhet mellan könen, miljö och ansvarsfull affärsverksamhet. Parterna ska förbinda sig till att inte försvaga sina miljö- eller arbetslivsnormer för att främja handel eller investeringar. I textförslaget finns ett eget stycke om handel och bekämpning av klimatförändringen. Dessutom finns det stycken om handel och biologisk mångfald, skogar samt marina resurser och fiskodling. Parterna ska främja handel och investeringar i enlighet med hållbar utveckling, inklusive genom att underlätta handeln med miljöprodukter och tjänster. För uppföljning av stycket ska en arbetsgrupp inrättas. Kommissionen har som mål att avtalsdelen ska ingå i den allmänna mekanismen för tvistlösning i enlighet med EU:s nya praxis.
3.15
Små och medelstora företag
Avsikten är att inkludera i avtalet ett avsnitt om små och medelstora företag. EU har som mål att underlätta för små och medelstora företag på båda sidor att delta i handeln mellan EU och Förenade arabemiraten genom att i avtalet inkludera åtaganden om att dela information om marknadstillträde. Målet är också att skapa en lämplig institutionell struktur för att säkerställa att behoven hos små och medelstora företag på båda sidor beaktas vid genomförandet av avtalen.
3.16
Transparent reglering och god regleringspraxis
Syftet med avtalet är att öka transparensen i regleringen genom att i avtalet ta in skyldigheter att offentliggöra lagstiftning, förordningar och andra krav. Dessutom ska avtalet innehålla åtaganden i fråga om att svara på intressentgruppernas frågor som gäller regleringen samt öka intressentgruppernas möjlighet att få information om administrativa förfaranden och framföra sina synpunkter innan det slutliga administrativa beslutet fattas. Målet är också att avtala om god regleringspraxis, såsom offentliga samråd och utförande av konsekvensbedömningar. Det finns också mål som hänför sig till att öka regleringssamarbetet.
3.17
Tvistlösning
EU strävar i avtalet efter en sådan omfattande och bindande tvistlösningsmekanism mellan staterna som baserar sig på WTO:s tvistlösningssystem. Målet är att skapa en effektiv och bindande mekanism för att lösa tvister mellan parterna om tolkning och tillämpning av avtalet, så att det också inkluderar genomförandebestämmelser.
4
Förslagets rättsliga grund och förhållande till proportionalitets- och subsidiaritetsprincipen
Enligt det aktuella innehållet kommer avtalet endast att innehålla bestämmelser som omfattas av unionens exklusiva behörighet, vilket innebär att avtalet ingås som ett unionsavtal. Den materiella rättsliga grunden kommer sannolikt att vara artikel 207 i EUF-fördraget (handelspolitik). Den förfarandemässiga rättsliga grunden ska vara artikel 218 i EUF-fördraget. Rådets beslut om att underteckna och ingå avtalet ska ske med kvalificerad majoritet. Slutgiltig ställning till den rättsliga grunden och arten av unionens behörighet kan emellertid tas först när det slutliga avtalsinnehållet är klart.
Statsrådet anser i detta skede att de rättsliga grunderna är adekvata. De slutliga materiella rättsliga grunderna kan fastställs först senare i det skedet när parternas gemensamma avtalstext är klar.
Förhandlingarna pågår fortfarande och därför är tidsplanen för avtalets undertecknande inte känd.
5
Förslagets konsekvenser
Avtalet har inga direkta konsekvenser för statsbudgeten.
Enligt Statistikcentralen var Förenade arabemiraten åren 2022–2024 Finlands största exportmarknad i Mellanöstern och området kring Persiska viken. Det totala handelsutbytet mellan länderna var 842 miljoner euro 2024, och det uppvisar ett överskott för Finland. År 2024 var värdet på det totala handelsutbytet 489 miljoner euro (cirka 0,68 procent av Finlands totala export). År 2024 var varuhandelns andel av den totala exporten till Förenade arabemiraten 74 procent (364 miljoner euro) och handeln med tjänster 26 procent (125 miljoner euro). Från Finland exporterades fartyg och flytande konstruktioner, maskiner och mekaniska anordningar, plastprodukter, papper, kartong, papp och trä till Förenade arabemiraten samt av dessa förädlade produkter, järn och stål samt bl.a. kemiska produkter. Värdet på Förenade arabemiratens varuexport till Finland var 84 miljoner euro 2024. Från Förenade arabemiraten importerades till Finland bränslen, plast och plastvaror, aluminium och aluminiumvaror, keramiska produkter, organiska och kemiska föreningar samt bl.a. maskiner och anordningar. År 2024 importerades från Förenade arabemiraten till Finland tjänster för 269 miljoner euro och exporterades från Finland till ett värde av 125 miljoner euro. Exporten av tjänster utgjordes närmast av telekommunikations-, dator- och informationstjänster och importen av tjänster av turisttjänster och affärsverksamhetstjänster i anslutning till handel.
Uppskattningsvis 70 finländska företag har verksamhet i Förenade arabemiraten.
6
Förslagets förhållande till grundlagen och till de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna
Avtalet är en del av det handelspolitiska området och omfattas sålunda av unionens exklusiva behörighet.
Enligt statsrådets preliminära bedömning har avtalet inga direkta konsekvenser för förpliktelserna i fråga om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna i Finland.
7
Ålands behörighet
Bestämmelser om behörighetsfördelningen mellan riket och landskapet Åland finns i 18 och 27 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991).
Enligt statsrådets preliminära bedömning kommer avtalet endast att innehålla bestämmelser som hör till unionens behörighet. Sålunda innehåller avtalsbestämmelserna inte bestämmelser som hör till Ålands behörighet. De så kallade Ålandsförbehållen kommer att beaktats i de åtaganden i fråga om offentlig upphandling samt tjänstehandel och investeringar som avtalsförslaget medför.
8
Behandling av förslaget i Europeiska unionens institutioner och de övriga medlemsstaternas ståndpunkter
Förhandlingarna har regelbundet behandlats i rådets handelspolitiska kommitté och tidvis i rådets övriga organ, inklusive de ständiga representanternas kommitté (Coreper) och utrikesrådet.
Europaparlamentets roll bestäms enligt artikel 218 i EUF-fördraget. I detta skede tillämpas artikel 218.10, enligt vilken parlamentet ska informeras omedelbart och fullständigt i alla skeden av förfarandet. Ingående av avtalet kommer att förutsätta godkännande av Europaparlamentet.
9
Nationell behandling av förslaget
Utrikesministeriet har behandlat och berett GCC-förhandlingarna tillsammans med andra ministerier och intressentgrupper.
Finlands ståndpunkter för rådets handelspolitiska kommitté, där förhandlingarna har behandlats regelbundet, har beretts inom sektionen för handelspolitiska frågor (EU2). U-skrivelsen har behandlats i EU2-sektionen och i sektionen för yttre förbindelser enligt skriftligt förfarande den 11-15 september 2025.
Riksdagen har informerats om förhandlingsmandatet genom en E-skrivelse (E 41/2025 rd) daterad den 13 maj 2025. Dessutom har riksdagen tidigare också informerats om toppmötet mellan EU och GCC, där man genom målsättningspromemoria nr EU/350/2024-UM-4 även fattade beslut om att inleda samarbete och förhandlingar.
Information om regionala förhandlingar har i tiderna getts (E51 31.5.2001).
10
Statsrådets ståndpunkt
Statsrådet anser det vara särskilt viktigt i det nuvarande världspolitiska och världsekonomiska läget att EU snabbt förhandlar fram och sätter i kraft handelsavtal, eftersom de bidrar till att främja återhämtningen i ekonomin, underlättar diversifieringen av företagens handel och produktionskedjor och stärker partnerskapen.
Mot bakgrund av sina tidigare ståndpunkter om frihandelsförhandlingar framhåller statsrådet följande:
Statsrådet anser det viktigt att förhandla om ett ambitiöst och omfattande avtal med Förenade arabemiraten. Statsrådet strävar efter ett avtal som fastställer tilläggsregler och en mer långtgående liberalisering av handeln jämfört med Världshandelsorganisationen WTO:s avtal. Statsrådet anser det viktigt att avtalet förbättrar finländska aktörers marknadstillträdes- och verksamhetsmöjligheter i Förenade arabemiraten.
När det gäller varuhandel stöder statsrådet liberalisering av handeln i största möjliga omfattning, dvs. att tullar avskaffas i så stor utsträckning som möjligt genast efter att avtalet trätt i kraft eller efter så korta övergångstider som möjligt. Målet är också ursprungsregler, som möjliggör effektivt utnyttjande av tullförmåner enligt avtalet, men som samtidigt säkerställer att bestämmelserna om ursprung inte kan kringgås.
Statsrådet anser det viktigt att försöka förenkla tull- och handelsförfarandena och öka tullsamarbetet. Statsrådet stöder ett ambitiöst avtal där strävan är mer långtgående åtaganden än vad som följer av WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer. Dessutom är det viktigt att avtalet undanröjer icke-tariffära handelshinder mellan parterna.
Statsrådet anser det viktigt att avtalet underlättar handelsmöjligheterna för små och medelstora företag. Statsrådets mål när det gäller sanitära och fytosanitära bestämmelser är ett avtal som på ett ambitiöst sätt kompletterar WTO:s avtal om sanitära och fytosanitära åtgärder och som bidrar till en smidigare bilateral handel med livsmedels- och jordbruksprodukter. Statsrådet anser det viktigt att avtalet inkluderar bestämmelser om djurvälfärd och bekämpning av antibiotikaresistens.
Inom tjänstehandeln är statsrådets mål att minska hindren för gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster, företagsetablering och inresa och vistelse för personer i samband med företagsverksamhet inom sektorer som är viktiga för den finländska exporten. Dessa sektorer är bl.a. olika experttjänster (bl.a. ingenjörstjänster), it-tjänster, miljötjänster och vissa företagstjänster, såsom underhålls- och reparationstjänster.
När det gäller digital handel anser statsrådet det viktigt att avtalet innehåller ambitiösa bestämmelser som främjar förutsättningarna för digital handel till förmån för såväl företag som konsumenter.
Genom avtalet strävar statsrådet efter ett så omfattande tillträde som möjligt till Förenade arabemiratens marknad för offentlig upphandling samt transparenta upphandlingsförfaranden som är icke-diskriminerande för EU-aktörer.
Statsrådet anser det viktigt att främja en jämbördig verksamhetsmiljö för företagen. Statsrådets mål när det gäller statliga stöd är sådana bestämmelser enligt EU-lagstiftningen som går längre än WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder framför allt i fråga om förbjudna statliga stöd och transparens. Statsrådet strävar efter en god skyddsnivå för immateriella rättigheter och en tillnärmning av regleringsmiljön i EU och Förenade arabemiraten, så att utgångspunkten är minst den avtalade skyddsnivån i internationella avtal.
När det gäller kapitalrörelser, betalningar och överföringar samt temporära skyddsåtgärder, ställer sig statsrådet positivt till det föreslagna avsnitt i avtalet som täcker de sedvanliga bestämmelser som ingår i EU:s handelsavtal samt undantag om fri rörlighet för kapital inom de områden som omfattas av avtalet.
Statsrådet eftersträvar öppenhet, likabehandling och icke-diskriminering i handeln med energiprodukter och råvaror mellan EU och Förenade arabemiraten samt ökad handel med produkter som främjar förnybar energi. Statsrådet delar EU:s mål att diversifiera tillgången till kritiska råvaror och till denna del intensifiera samarbetet med Förenade arabemiraten.
Statsrådet stöder avtalsbestämmelser som främjar efterlevnad och effektivt verkställande av internationella miljökonventioner och avtal om och standarder för rättigheter i arbetslivet.
När det gäller tvistlösning anser statsrådet att tvistlösningsmekanismen ska vara så effektiv och snabb som möjligt.
Statsrådet anser att ingående av ett ambitiöst och omfattande frihandelsavtal med Förenade arabemiraten stöder en intensifiering av EU:s förbindelser med landet också i vidare bemärkelse.